I Stockholms län går i dag 2 026 -- till A-kassa anmälda --
byggnadsarbetare arbetslösa. Det är 10 % av de anställda
inom byggsektorn i Stockholms län. För ett år sedan var
motsvarande siffra 34. Vid halvårsskiftet 1992 beräknas
arbetslösheten uppgå till 20 %. Denna prognos bygger på
att byggstarterna för bostadsbyggandet i nyproduktionen
inte faller med mer än ca 15 %. I dag pekar allt mot att
siffran blir betydligt högre.
Antalet varslade inom byggnadsverksamheten i länet var
den 15 januari 1992 totalt 5 669. Det rör sig allt oftare om
varsel från små företag. Detta gör att siffran kan vara ännu
högre eftersom många små företag är undantagna från
skyldighet att lämna varsel.
Kapaciteten hos byggföretagen reduceras nu snabbt.
Byggmästareföreningen gör bedömningen att om denna
utveckling fortsätter kommer ca 20 % av branschens
kapacitet att försvinna. Det finns redan i dag tydliga tecken
på att t.o.m. de stora byggföretagen dramatiskt minskar sin
kapacitet på bostadsbyggnadssidan.
I denna besvärliga situation borde det vara självklart för
en regering att stimulera byggandet genom olika
stimulansåtgärder. I stället väljer den borgerliga
regeringen, att genom en rad åtgärder begränsa byggandet
och därmed öka arbetslösheten.
Så begränsar regeringen byggandet
I november lade regeringen fram förslag om att det av
riksdagen beslutade finansieringssystemet --
räntelånesystemet -- skulle slopas. Något alternativt
finansieringssystem kunde regeringen inte presentera.
Bostadsbyggandet är en långsiktig historia. Det är
nödvändigt att man vet vilka förutsättningar som gäller när
lånen till byggandet skall lyftas. Genom regeringens
åtgärder skapades osäkerhet och ovisshet om vilka
finansieringsregler som skulle gälla. Det har lett till att
bostadsbyggandet nära nog stoppat upp.
Regeringen förslog vidare att investeringsbidraget, som
tillkom för att kompensera för momshöjningen på
bostadsbyggandets område, skulle sänkas från 9,3 till 3,1
%. Det leder till att kostnaderna i nyproduktionen stiger
kraftigt.
En rad andra åtgärder som höjer byggkostnaderna totalt
sett, genomfördes också. Det gäller åtgärder som drabbar
såväl nyproduktionen som ombyggnadsverksamheten.
De ovan redovisade åtgärderna ökar kostnaden i
nyproduktionen för en vanlig trerumslägenhet med ca 1 500
kr. i månaden. Det leder till att allt färre har möjlighet att
efterfråga nyproducerade bostäder. I sin tur får det till följd
att byggandet upphör.
Genom beslutet att minska värdet av
underskottsavdragen för småhusägare och
bostadsrättsinnehavare från 30 till 25 %, ökas
boendekostnaderna också i dessa boendeformer. För en
småhusägare med en miljon i lån, ökar månadsutgiften med
ungefär 500 kr. i månaden. Det leder till en uppbromsning
av byggandet också av dessa boendeformer.
I budgetpropositionen presenteras nu ytterligare
åtgärder som försvårar byggandet. De s.k. tilläggslånen
som har en stor betydelse för möjlighet att bygga om, inte
minst miljonprogrammets bostadsområden, föreslås bli
slopade. Det gör att ombyggnadsverksamheten kommer att
stoppas upp.
Regeringen föreslår också att räntebidragen under 1993
skall minskas med 3,4 miljarder. Det leder till mycket
kraftiga hyreshöjningar. Om man väljer att lägga ut dessa
höjningar över hela det aktuella bostadsbeståndet, så
kommer en trerumslägenhet, byggd 1990, att få
hyreshöjningar på i storleksordningen 700 kr. i månaden.
Detta gäller utöver de hyreshöjningar som normalt
inträffar. Om motsvarande lägenhet är byggd 1984, stiger
hyran med ungefär 500 kr. i månaden.
Det särskilda ungdomsbostadsbidraget, som för många
ungdomar i Stockholms län betytt att de fått möjlighet att
skaffa den egna bostaden, föreslås också bli borttaget.
Anslagen till byggandet av samlingslokaler skärs också
ned. Därmed bromsas också samlingslokalsbyggandet upp.
I budgetpropositionen föreslår regeringen vidare att det
särskilda stimulansbidraget till kommunerna för
upprustning av skolor, skall tas bort. För Stockholms län är
detta särskilt besvärande. En genomgång har gjorts av
upprustningsbehovet av befintliga skolor och projektering
och planering genomförts för ett snabbt igångsättande av
sådana arbeten. Dessa kommer nu också att bromsas upp.
Till det kommer ytterligare kraftiga indragningar för
kommunerna, vilket självfallet leder till att möjligheten att
genomföra planerade bygginvesteringar i kommunerna
minskar.
Våra förslag
Genom de här redovisade åtgärderna minskar
regeringen byggandet mycket kraftigt. I det
arbetsmarknadsläge som ovan beskrivits, är det självfallet
angeläget att i stället för att dra ner på byggandet stimulera
ett ökat byggande. Vi socialdemokrater menar att åtgärder
måste sättas in för en kraftig stimulans av byggandet. Det är
att misshushålla med bra arbetskraft och god byggkapacitet
när man väljer att köra byggsektorn i botten, som
regeringens åtgärder nu leder till.
Vi föreslår i våra partimotioner om arbetsmarknads- och
bostadspolitiken till riksdagen, en rad åtgärder för att öka
bostadsbyggandet.
Vi föreslår att investeringsbidraget höjs åter till 9,3 %,
dvs. till den nivå som motsvarar höjningen av
mervärdesskatten på bostadsområdet.
Vi säger nej till regeringens förslag att avveckla
tilläggslånen och föreslår att dessa finns kvar, för att på så
sätt stimulera ombyggnadsverksamheten.
Vi föreslår att det bostadsbyggande som igångsätts
under 1992, får genomföras på de ekonomiska villkor som
gäller under 1992 oavsett när husen är färdiga. Därmed
skapas klarhet i de ekonomiska villkoren för byggandet,
vilket då bör leda till en ökning av igångsättningen av nya
bostäder.
Vi föreslår att de allmännyttiga bostadsföretagen ges
möjlighet att bygga upp en särskild fond för att klara den
ekonomiska belastning som tomma lägenheter leder till.
Också detta bör medverka till att ytterligare nyproduktion
kommer i gång.
Vi säger nej till regeringens förslag att avveckla
ungdomsbostadsstödet. Detta stöd har en stor betydelse för
att ge ungdomar möjlighet att efterfråga bostad. Det
stimulerar till ett ökat byggande av bostäder för ungdomar
i våra kommuner.
Vi säger nej till regeringens förslag att ta bort den
särskilda fonden för fukt- och mögelskador. Den har stor
betydelse för människors möjlighet att avhjälpa fukt- och
mögelskador på husen. Också det bör leda till en ökad
byggverksamhet genom möjligheterna att genomföra
erforderliga saneringsåtgärder.
Vi säger nej till regeringens förslag att ta bort de
särskilda stimulansbidragen för ombyggnad av skolor i
kommunerna. Det bör leda till en omfattande
byggverksamhet för att förbättra miljön i våra skolor. I vår
sysselsättningspolitiska motion föreslås, att 780 miljoner
satsas på bidrag till kommunala ombyggnader.
En rad kommuner har angett att bostadsbyggandet
kommer att dras ner kraftigt på grund av regeringens
åtgärder och den osäkerhet dessa skapat.
Om våra förslag genomförs bör nyproduktionen av
bostäder kunna ökas med 4 000--5 000 lägenheter och
ombyggnadsverksamheten öka kraftigt.
Det skulle medföra att sysselsättningen inom
byggindustrin totalt skulle öka med mer än 10 000
årsarbeten.
Vi föreslår ökade anslag till samlingslokalbyggandet för
att på den vägen stimulera detta byggande, vilket leder till
att fler människor kommer i arbete.
Till detta kommer att en lång rad kommunala
investeringar -- både primär- och landstingskommunala -- är
färdiga att sätta igång om ekonomiska förutsättningar
skapas.
I många kommuner är det angeläget att komma igång
med en upprustning av VA-nätet. En stor mängd skolor har
planerats att byggas om för att förbättra arbetsmiljön.
Upprustningen av skolor är planerad i alla länets
kommuner. Arbetena kan igångsättas omedelbart på många
håll.
På landstingsområdet finns förutsättningar att komma
igång med en lång rad projekt.
Danderyds sjukhus har behov av patienthotell, av en
ombyggnad av bl.a. kvinnokliniken samt av lokaler för
operation och akutmottagning.
Inom Karolinska sjukhusets område finns behov av
ombyggnad av Norrbacka by, av Eugeniahemmet samt av
laboratorieblock och nybyggnad av patienthotell.
S:t Görans sjukhus har behov av en
reservkraftanläggning samt landningsplats för helikopter.
Inom Huddinge sjukhusområde finns behov av
byggandet av syddepå, av kliniskt virologiskt laboratorium
samt en rad ombyggnader av teknisk natur.
Södersjukhuset har behov av en behandlingsbyggnad, av
akutmottagning och skyddsrum.
Nacka sjukhus behöver omdisponeras och Boo sjukhus
ny ventilationsanläggning. En lång rad ytterligare projekt
på sjukvårdsområdet finns färdiga att sätta igång.
På trafikområdet finns behov av upprustning av T-
banestationer och av en rad bussterminaler, bl.a. vid
Huddinge sjukhus, vid Alléplan i Tyresö, i Södertälje, i
Danderyd samt behov av infartsparkeringar på skilda håll.
Banverkets östra region har redovisat behov av
utbyggnaden av dubbelspåret för pendeltågen på sträckan
Älvsjö--Västerhaninge. Projektet kan igångsättas under
våren 1992.
Vägförvaltningen i länet har upprättat en förteckning
över vägprojekt som kan påbörjas under 1992. Kostnaden
för dessa projekt, som inte finns med i Vägverkets budget,
uppgår till sammanlagt 600 milj.kr.
Byggnadsstyrelsen har redovisat behov av underhålls-
och ombyggnadsarbeten vid de kungliga slotten. Det ger
sysselsättning, inte minst för hantverkare.
Gymnasieutbildning
Det finns i dag ca 1 000 elever på gymnasieskolans
byggoch anläggningslinje i Stockholmsregionen. De flesta
av dem riskerar att inte kunna fullfölja sina studier på grund
av att det saknas arbetsplatser där de kan göra den praktik
som ingår i utbildningen.
Det är nödvändigt att kommunerna tillsammans med
branschen allvarligt överväger vilka åtgärder som kan vidtas
för att få fram nödvändiga praktikplatser. Riksdagen bör
uttala en vilja att stödja och stimulera sådana åtgärder. Det
bör ankomma på regeringen att närmare utforma ett sådant
stöd, som bör vara flexibelt med tanke på att lösningarna
kan komma att se olika ut i olika kommuner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera ny- och
ombyggnadsarbeten i Stockholms län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ för att tillförsäkra
gymnasieelever praktikplats på byggarbetsplatser.
Stockholm den 27 januari 1992
Ulf Lönnqvist (s)
Oskar Lindkvist (s)
Thage G Peterson (s)
Anita Johansson (s)
Anita Gradin (s)
Eva Johansson (s)
Maj Britt Theorin (s)
Ulf Lönnqvist (s)
Anita Modin (s)
Mona Sahlin (s)
Mats Hellström (s)
Sören Lekberg (s)
Barbro Evermo Palmerlund (s)
Ingela Thalén (s)
Kent Carlsson (s)
Hans Göran Franck (s)
Ines Uusmann (s)
Sten Andersson (s)
Pierre Schori
i Stockholm