Storstäderna har idag mycket stora problem när det gäller att tillgodose invånarnas behov av service och samtidigt klara av sin ekonomi. Detta äger sin giltighet både för Göteborg, Malmö och Stockholm.
Reglerna för statsbidrag till kommunerna har under 80- talet ändrats högst väsentligt till mycket stor nackdel för Göteborg jämfört med genomsnittskommunen.
Skattereformen som skulle vara kostnadsneutral i förhållande till kommunerna innebär för Göteborgs del ytterligare stora förluster. Enligt Svenska Kommunförbundets utredning (Kommunerna och skattereformen) är Göteborg en av de kommuner som kommer att förlora allra mest på skattereformen under de närmaste åren.
Om den kommunalekonomiska kommitténs förslag skulle gå igenom, skulle detta betyda ytterligare en försämring av Göteborgs ekonomi, vilken enligt mångas bedömning redan tidigare är en av de mest krisdrabbade i landet.
Göteborg är en av de orter som är hårt drabbad av arbetslöshet inte minst inom byggnadsbranschen. Samtidigt räknar man med att 8000 tjänster skall bort på tre år inom den offentliga sektorn, vilket gör att den inte kan tjäna som buffert.
Allt detta till trots finns det positiva faktorer att räkna med om utvecklingen bara börjar gå i rätt riktning. Inom kommunen håller man nu på att effektivisera verksamheten, vilket är nödvändigt för att stadens invånare skall kunna få nödvändig service.
När uppgången i konjunkturerna väl kommer, kan man förvänta sig störst tillväxt i storstadsregionerna. Göteborg har med all sannolikhet stora utvecklingsmöjligheter med tanke på EES och EG som en knutpunkt i en västlig region från Oslo till Malmö. För att detta skall bli verklighet gäller det att ligga väl framme när det gäller infrastruktur, bostäder, utbildning och kulturutbud. Ju bättre förutsättningar man har på dessa områden, desto attraktivare blir man som etableringsort för nya verksamheter och även för välutbildad arbetskraft.
Hela Sverige är beroende av en sådan positiv tillväxt i storstadsregionerna för sin fortsatta utveckling. Om inte storstäderna lyckas häva den negativa trenden, kommer hela landet att fara illa.
Naturligtvis är det huvudsakligen storstädernas egen uppgift att ta sig ur psina ekonomiska svårigheter. Det ligger emellertid också i statens eget intresse att se till att storstäderna inte hamnar i en omöjlig situation. Dessutom har vi sett att långt ifrån alla Göteborgs problem är självförvållade. Det rör sig om miljardbelopp som Göteborg förlorat på grund av förändrade förutsättningar från statens sida.
Ett sätt att hjälpa Göteborg skulle vara att tidigarelägga en del investeringar när det gäller infrastruktur och byggbransch. Flera stora projekt ligger så långt framme i sin planering att de utan svårighet skulle kunna sättas i gång inom den allra närmaste månaden eller inom alltifrån tre till tolv månader. De investeringar som görs nu under lågkonjunkturen får man mycket god utdelning på.
Vägverket har en rad angelägna objekt som redan är beslutade och som mycket väl kan tidigareläggas. Detta gäller både Göteborgs stad och länet. Byggnadsstyrelsen bör rimligen kunna tidigarelägga projekt på högskolesidan som Chalmers Teknikpark, Lindholmen och Handelshögskolan.
Göteborg har ett mycket stort behov av lämpliga äldrebostäder med omedelbar närhet till vård och service. Tidigareläggning av om- och nybyggnad på detta område kan avhjälpa mycket misär för de äldre samtidigt som det innebär arbetstillfällen. Vård och service blir dessutom mycket rationellare och billigare om de som är i behov av vård i gruppboende och ålderdomshem får det så snabbt som möjligt i stället för att få vård i sina hem.
Om Göteborg skall kunna delta i det planerade studentutbytet med EG, måste fler studentlägenheter fram. Redan nu är det svårt för studerande och ungdomar i allmänhet att få tag på små lämpliga och någorlunda billiga lägenheter. Det finns färdiga planer på att inreda vindar i fastigheter som ligger mycket lägligt i förhållande till universitet och högskolor. Inredning av vindar kan ske med hjälp av statliga lån.
En del av de pengar som är budgeterade för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör med tanke på den stora arbetslösheten inte minst inom byggnadsbranschen komma Göteborgs kommun till del. Nu kan man dessutom bygga till 1988 eller kanske till och med till 1987 års priser.
För att en del av de angelägna vägprojekten skall komma i gång måste låsningarna i Adelsohn-projektet bort. Ett av de stora hindren för att påbörja andra projekt är den stora osäkerheten i lånebilden, ett annat hinder är en del problem som Plan- och bygglagen skapar. Dessa hinder bör snarast undanröjas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, inom budgetramarna, tidigarelägga redan beslutade investeringar i Göteborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel, inom budgetramarna, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom byggnadsbranschen.
Stockholm den 27 januari 1992 Ingrid Näslund (kds)