Statens anslag till folkbildningen fördelas via
Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet fördelar sedan detta
statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.
Från och med innevarande budgetår arbetar
folkhögskolor och studieförbund mindre detaljreglerat.
Arbetet har utformats utifrån en treårig budgetram. Det
drastiskt ändrade sysselsättningslägets påverkan på
statsbudgeten har medfört att också folkbildningen får
vidkännas förhållandevis stora anslagsminskningar, drygt
300 miljoner.
Den fria folkbildningen har betytt mycket för
föreningslivet, landsbygdskulturen och demokratin.
Nyligen konstaterade en artikel i den amerikanska
tidskriften Newsweek att Sverige har världens bästa
vuxenutbildning.
Idag finns i Sverige 132 folkhögskolor. 83 av dessa ägs av
folkrörelser, organisationer, stiftelser eller föreningar. Ca
18 000 studerar vid folkhögskolornas långa kurser.
Förhållandevis många elever har flyktingbakgrund eller har
handikapp av något slag.
Med ledning av tidigare fördelning från
Folkbildningsrådet tycks minskningen på folkhögskolorna
bli i storleksordningen 120 miljoner kronor samtidigt som
fler elever förväntas söka sig till folkhögskolorna. Det är
lämpligt att bättra på sin utbildning när det är svårt att få
arbete.
Är alternativet till en plats i folkhögskolan en plats i
arbetslöshetskön kan en minskad anslagsfördelning till
folkhögskolorna t o m medföra en ökad budgetbelastning.
I dagens arbetsmarknadssituation kan folkhögskolorna
göra stora insatser genom att ge arbetslösa en möjlighet till
grundläggande studier och en start till ytterligare utbildning
och nytt arbete. Behovet av sådana kurser är därför stort.
Samtidigt kommer en minskad anslagstilldelning för
folkhögskolorna sannolikt att minska antalet
utbildningsplatser. Med tanke på ambitionerna att förstärka
insatserna för de arbetslösa samt prioritera gymnasie- och
högskoleutbildningar kan det inte vara riktigt att försämra
folkhögskolans möjligheter att genomföra sådan
utbildning. Den kompetens som finns inom detta område på
svensk folkhögskola bör komma de arbetslösa till godo.
Bästa effekten på utbildningen uppnås om
folkhögskolorna själva får till uppgift att inom ramen för sin
ordinarie verksamhet utveckla kurser för arbetslösa. Då
kan de enskilda folkhögskolornas flexibilitet och kreativitet
sätta sin prägel på kursutbud och pedagogik. En lämplig
tilläggsram för denna verksamhet kunde vara 60 miljoner
kronor.
Därutöver borde särskilda utbildningar kunna ordnas
vid folkhögskolorna beroende på de lokala behoven. Båda
dessa typer av utbildning kunde finansieras inom anslaget
för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära
utbildningsväsendet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av arbetslösa vid
folkhögskolorna.