Arbetsmarknadssituationen i Mittenälvsborg, som omfattar Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda kommuner, är dyster. Denna regions industri har sin tyngdpunkt i byggnadsämnesindustrin. Som exempel kan nämnas TA-industrier i Annelund, Strängbetong i Herrljunga, Vårgårda Armatur, Skanska Prefab i Sjövik samt Gråbo Bygg. I norra länsdelen har ståldörrsföretaget Hellbergs industrier i Mellerud redan gått i konkurs.
Nedgången inom byggandet drabbar denna bygd hårt, då den ledande industrin är leverantörer till byggmarknaden. Denna region är också pendlingsregion till Göteborgsregionen, vilket drabbar många av de byggnadsarbetare som bor här.
Byggandet i landet går nu mot en nivå som är skadlig ur många perspektiv både på kort och lång sikt. Bostadsbyggandet halveras. Reparationer och ombyggnader avstannar. Kommuner och landsting minskar sitt byggande på grund av indragning av pengar till staten. Industrins byggande har kraftigt minskat. Orsakerna är flera. Den rådande lågkonjunkturen är en. Den viktigaste orsaken är ändå beslutet i december att riva upp beslutet om räntelån och sänka investeringsbidraget. Likaså försämras förutsättningarna för reparationer och ombyggnad av det stora bostadsbiståndet i landet där behovet är stort. Detta gör att arbetslösheten ökar rekordartat.
I januari 1992 var 15% byggnadsarbetare arbetslösa, en siffra som förväntas öka till 25%. Var fjärde byggnadsarbetare förväntas således bli arbetslös.
Vi socialdemokrater har alltid betraktat byggandet som en motor i samhällsmaskineriet. Som genererar arbete i flera led. När byggandet nu minskar drabbas också arkitekt- och konsultföretag, förvaltningsföretag, byggmaterialindustrin m.fl. Detta drabbar nu Mittenälvsborg och kommer att öka i omfattning.
Inom kort förväntas 20 000 byggnadsarbetare vara arbetslösa. Med de följdeffekter vi tidigare beskrivit är det realistiskt att räkna med en arbetslöshet på 100 000 personer som är beroende av byggandet. Dessa personer kommer, förutom att drabbas av arbetslöshet, att kosta samhället ansenliga summor i arbetslöshetsersättning. Pengar som betalas ut utan att samhället får något tillbaka i form av utfört arbete. Det vore betydligt klokare att använda dessa pengar till att satsa på att rusta upp de bostäder som behöver detta, till upprustning av kommunala anläggningar och till infrastrukturinvesteringar. Bostadsbyggandet bör enligt boverkets prognos för 1990- talet ligga på 40 000 lägenheter per år. I den nedgång som nu råder bör stimulanser sättas in.
Vi föreslår därför att regeringen vidtar åtgärder som sätter fart på byggandet. Nybyggandet av bostäder som nu stannat av i avvaktan på besked om vilken finansiering som skall gälla efter 1992, bör snarast få besked om finansieringen. Helst bör det räntelånesystem riksdagen tidigare beslutat om införas. Om regeringen väljer en annan finansieringsform bör besked härom lämnas snarast.
Reparationer och ombyggnad av bostäder bör stimuleras genom att återinföra det belåningsunderlag som rådde 1991. Tilläggslånen behålls.
Starta ett program för upprustning av kommunala byggnader och anläggningar. Tidigarelägg statliga investeringar i byggnader och infrastrukturanläggningar.
Ta upp förhandlingar med kommuner och landsting om tidigareläggning av investeringar inom deras områden. Detta är några exempel på vad regeringen bör göra.
Följande projekt är exempel som kan startas inom en till åtta månader:
Herrljunga: Brandstation och Eriksbergs skola
Vårgårda: Reningsverk och tillbyggnad Fridhemskolan
Alingsås: Planskild korsning och bro vid Borgen, Högreservoar, Nolhaga- skolan, Hemsjö Kyrkskola och Väg 42.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka byggnadsverksamheten i Mitten- älvsborg.
Stockholm den 27 januari 1992 Rune Evensson (s) Ingvar Johnsson (s) Britt Bohlin (s) Lena Klevenås (s)