Att det är näringslivet och dess produktion, främst
exporten, som är grunden till medborgarnas välfärd är en
grundläggande uppfattning för de borgerliga partierna,
inklusive Ny Demokrati.
De socialdemokratiska regeringarna genomförde en
politik där ett högt skattetryck skulle vara garantin för
välfärden här i landet. En politik som bland annat tvingat ut
de stora företagens investeringar utomlands (bara under en
treårsperiod under 80-talet skapade svensk industri över
100 000 sysselsättningstillfällen utomlands). Småindustrin
hade inte denna möjlighet utan måste leva med de
förutsättningar som politiken skapade. Det vill säga i ett
företagsklimat som präglades av åtgärder som undan för
undan hämmade nyföretagande och etablerad
småföretagsverksamhet -- och därmed även hela
sysselsättningen i landet (som kompenserades av en alltmer
utbyggd offentlig sektor).
Att den nya regeringen med kraft driver en
systemförändring innebär för näringslivet klart positiva
möjligheter. Man inser att det bara är genom att stimulera
företagen och nyföretagandet som vi kan slå vakt om och
utveckla välfärden. Vi ansluter oss också huvudsakligen till
de riktlinjer som presenterades i regeringsförklaringen och
det näringspolitiska program som presenterats i årets
budgetproposition. Men vi finner en del förslag till åtgärder
som otillfredsställande eller för långsiktiga, när det gäller
att få fart på näringslivet -- och därmed skapa
förutsättningar för ökad syselsättning och en mer
balanserad ekonomi. Speciellt gäller detta åtgärder för
Sveriges 400 000 småföretagare. Konsekvenserna eller
möjligheterna som hör samman med vår EG-anpassning är
ett annat område där tillräcklig information saknas -- främst
för småföretagare.
För småföretagarna är den ekonomiska utvecklingen
mycket oroande. Förutom lågkonjukturen i allmänhet
drabbas småföretagen av bankernas allt hårdare
kreditpolitik. För att kompensera sina stora kreditförluster
på fastighetsmarknaden synes bankerna bland annat
kompensera sig via de 100 000-tals småföretagarna, något
som speglas av ett snabbt stigande antal konkurser. Till
detta kommer osäkerheten om riskkapitalförsörjningen i
samband med de förändrade förutsättningarna för
utvecklingsfondernas och riskkapitalbolagens fortsatta
verksamhet.
För att bland annat tillgodose småföretagens behov av
riskvilligt kapital kommer utvecklingsfonderna och
riskkapitalbolagen under året att erhålla ett kapitaltillskott
som skulle kunna tillgodose en del av småföretagens
kapitalbehov. Samtidigt har regeringen aviserat om en ny
form av villkorslån enligt den tyska EKH-modellen. Detta
för att skapa utrymme för ett ökat nyföretagande.
Vi tror att lösningen för att få fram riskvilligt kapital
också bör kopplas samman med löntagarfonden genom den
investeringsbank Ny Demokrati föreslagit.
För att snabbt skapa motivation och möjligheter till att
starta nya -- och utveckla befintliga -- småföretag, föreslår
vi även ett antal ändringar i skattelagstiftningen.
Ett alldeles speciellt näringslivsområde som måste
uppmärksammas är turism. En av landets största industrier
med en omsättning på över 100 miljarder. En näring som
1991 ger ett underskott i turistbalansen på över 30 miljarder
och har över 20.000 arbetslösa. I detta läge vill regeringen
avveckla sitt statliga engagemang i turistrådet utan några
konstruktiva förslag till en fortsatt marknadsföring av
turism till och inom landet. Till detta kommer den
oförändrat höga momsen, som konserverar det höga
kostnadsläget här i landet. Istället bör det här satsas ännu
mer för att förbättra bytesbalansen. I turism har Sverige en
industri, lönsam att satsa på, utveckla och exportera (enligt
separat motion).
Arbetsmarknaden
För att lösa några av arbetsmarknadsproblemen bör man
bland annat omgående besluta om möjligheten till 18
månaders provanställning med ungdomslön. Beslutet att
upphäva det statliga monopolet för arbetsförmedling
inklusive liberalare regler för uthyrning av arbetskraft får
inte dröja. Uppsägningen av ILO-konventionen bör ske
omgående, senast 1 mars.
Flyktingar och invandrare bör också snarast få
möjligheter till temporära arbetstillfällen genom en
omgående lagstiftning.
En särskilt för småföretagaren troligen kostsam reform
är den nya sjukförsäkringen, där arbetsgivaren svarar för en
14-dagarsperiod. Den av riksdagen beslutade sänkningen av
arbetsgivaravgiften -- i kombination med en möjlig
försäkring för de mindre företagen -- kan komma att ge
företagen en ökad kostnad för sjukfrånvaron. Vi ser det
som mycket angeläget att regeringen uppfyller sitt åtagande
att noggrant följa utvecklingen av dessa kostnader, speciellt
för småföretagen, och snabbt föreslå erforderliga ändringar
av arbetsgivaravgiften och sjukförsäkringen.
Bland de arbetsmarknadsaktuella åtgärderna saknar vi
även information om Öresundsbroprojektet. Hur kommer
detta projekt att kunna påverka sysselsättningen och
arbetstillfällena under de närmaste 2 och 3 åren?
Skatter/finansiering
För att medverka i och stimulera till ytterligare
långsiktiga satsningar har nyd föreslagit åtgärder som
skapar utrymme för ytterligare sänkning av
arbetsgivaravgifter, vilket positivt kan förbättra företagens
konkurrensförmåga.
Industrins möjligheter till en ökad export
sammanhänger även med kostnaderna för energi och
transporter. Vi vill genomföra en sänkning av skatterna på
elenergi och ta bort eller reducera kilometerskatten för
tunga fordon -- en anpassning till EG (i separat motion).
Vi har tidigare berört småföretagens behov av riskvilligt
kapital. De åtgärder som föreslås genomförda framgår i
separata motioner. De avser bland annat avdragsrätten i
privatdeklarationen, kvittningsrätt för näringsidkare,
nyvärdesavskrivning och obeskattad avsättning av
vinstmedel. Det är åtgärder som snabbt skulle ge
småföretagarna ''råg i ryggen'' och skapa motivation för ett
ökat nyföretagande.
Konkurrenslagstiftningen
Vi ser det som angeläget att konkurrensutredningens
förslag till en förstärkt konkurrensmyndighet snarast
genomförs av regeringen genom en sammanslagning av
SPK och NO. Samtidigt som det organisatoriska arbetet
genomförs ser vi det som angeläget att
konkurrenslagstiftningen gällande livsmedelshandeln och
dess olika parter, tillverkare, grossister och butiker,
övervakas och tillämpas (EG-anpassning 1 januari 1993).
Det är viktigt att bestämmelserna i den nya PBL om den
fria etableringsrätten blir känd av alla inblandade parter.
Detta bör bland annat ske genom en riktad
informationkampanj till berörda intressegrupper.
Energi
För att minska beroendet av fossila bränslen, förbättra
miljön och tillförsäkra industrin elenergi till låg kostnad ser
vi det som angeläget att bygga ut våra kärnkraftsresurser.
Samtidigt bör de orealistiska satsningarna på vindkraften
upphöra.
EG
Företagens roll i det nya Europa och EG-marknaden
kräver en omfattande kunskap och därför också rättidig
information. Självklart är det främst en uppgift för
näringslivets organisationer. Men mot bakgrund av EG-
komplexets storhet -- och behoven av snabba kunskaper --
behöver främst småindustrins alla företag och
organisationer en statlig uppbackning, kanske i form av en
informationsaktiv statlig EG-grupp med naturlig
anknytning till det blivande EG-utskottet.
Miljö
När det gäller förbättringar som positivt påverkar miljön
skall självklart näringslivet göra en aktiv insats. Samtidigt
får inte miljökraven innebära att industrin drabbas av
miljöavgifter som avsevärt försämrar dess internationella
konkurrenskraft. Detta innebär bland annat att nuvarande
och framtida miljöavgifter skall utformas och anpassas till
de regler som gäller inom EG-marknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen senast den 1 mars
1992 bör säga upp ILO-konventionen för att upphäva det
statliga monopolet för arbetsförmedling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
möjligheter till 18 månaders provanställning,
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
former för speciella ungdomslöner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utan tidspillan starta upp
Öresundsbroprojektet med tidsplan för projektets
genomförande,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den allmänna
näringspolitiken.
Stockholm den 27 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
1 Yrkande 4 hänvisat till TU