Västmanlands arbetsmarknad är markerat
industribaserad, med en hög exportandel.
Utlandsberoendet understryks ytterligare av flera fusioner
med utländska företag, ASEA och Brown Boveri till ABB
är den största. Många arbetsplatser i länet styrs inte bara
från huvudkontor på andra platser i Sverige utan i allt större
utsträckning från andra länder. Detta har ökat osäkerheten.
Ett allvarligt exempel på beslut som fattats över huvudet på
även den svenska bolagsledningen är utflyttningen av den
högteknologiska halvledartillverkningen från ABB Drives
till Schweiz.
Under de senaste två åren har sysselsättningsläget
radikalt försämrats. Varsel om uppsägning har under 1991
lagts för 6 201 personer, vilket i procent av befolkningen är
högre än i något annat län i Sverige. Dessutom är
byggarbetslösheten mycket hög i Västmanland och
beräknas under lång tid ligga på ca 25 %.
I denna mycket svåra arbetsmarknadssituation måste
snabba insatser göras för att tidigarelägga helt nödvändiga
investeringar. För Västmanlands del gäller det:en
tidigareläggning av byggstarten av Mälarbanan,att den
''bortglömda'' järnvägssträckan Eskilstuna--Västerås lyftes
fram. Det är den mest lönsamma järnvägsinvesteringen i
Sverige näst Arlandabanan,att E18-sträckan Köping--
Arboga snarast påbörjas,att åtgärder vidtas längs den
s.k. räta linjen Norrköping--Västerås--Gävle så att s.k.
målstandard åstadkoms,att regeringen fattar erforderliga
beslut så att byggandet av nya lokaler för högskolan
Eskilstuna/Västerås kan starta på Gåsmyrevreten i
september 1992,att regeringen upphäver beslutet att
avskaffa stimulansbidraget för förbättring av den fysiska
miljön i skolan, kommunerna i Västmanland har visat på
behov upp till 260 milj.kr.Inom kulturminnessektorn
finns ett stort antal projekt som är angelägna att påbörja.
Här kan nämnas Strömsholms kanal, Polhemhjulet, Sala
silvergruva, Sala gruvbyrå, Ramnäs bruk, Tidö slott,
Lienshyttan m.fl. Här finns arbeten för flera yrkesgrupper
byggnadsarbetare. Till detta kan läggas åtgärder till olika
naturvårdsprojekt beräknade till en kostnad av ca 10
milj.kr.
Om åtgärder på kulturminnes- och naturvårdsområdet
kunde genomföras i rådande lågkonjunktur inom ramen för
anslagna medel till regional projektverksamhet, skulle det
på sikt betyda mycket också för turistnäringen i
Västmanland. Här finns långtgående planer på att koppla
samman kultur och turism, som kan göra Västmanland till
ett attraktivt turistlän i framtiden.
Regeringens åtgärder på bostadsområdet med minskade
investeringsbidrag och oklarheten om den framtida
bostadsfinansieringen, som beräknas minska
nybyggnationen i landet med nära 50 %, drabbar även
Västmanland. Byggarbetslösheten i Västmanland är 22,5 %
i januari 1992. Prognosen för byggarbetslösheten pekar på
att Västmanland i augusti 1992, om inget görs, kommer att
ha den högsta byggarbetslösheten i landet, nämligen 31,3
%. Att i det läget dessutom avskaffa de 2,1 milj.kr.
som kvarstår av bidraget för upprustning av skolmiljön
tycks oss helt obegripligt. Det är ju nu stimulanser bör ges
till reparations- och ombyggnadsarbeten för bostäder,
sjukhus och skolor.
Att inte vidta ovannämnda åtgärder i ett
konjunkturläge, då byggkostnaderna är låga och då en
fjärdedel av byggarbetskraften går arbetslös, vore
synnerligen oklokt.
För ett industrilän som Västmanland är
utbildningsinsatser för vidareutbildning av arbetskraften
särskilt viktiga. Regeringens förslag att kraftigt minska
vuxenutbildningen och att inte genomföra redan beslutade
kvalitetsförbättringar av yrkesutbildningen i
gymnasieskolan är ett hårt slag mot många
västmanlänningar.
Detta kommer att ställa ännu högre krav på
utbildningsinsatser via länsarbetsnämnden. Genom att så
stort antal varslats om uppsägningar och att ca 2 000
personer är långtidsarbetslösa i länet, krävs det mer av
insatser i form av arbetsmarknadsutbildning i Västmanland.
För närvarande fattas för Västmanlands län ca 200 milj.kr.
för att möta det behov av arbetsmarknadsutbildning som
finns.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tidigarelägga byggstarten av
Mälarbanan och insatserna för järnvägssträckan
Eskilstuna--Västerås,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att påbörja E18-sträckan
Köping--Arboga och erforderliga åtgärder längs den s.k.
räta linjen Norrköping--Västerås--Gävle,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut fattas så att byggandet
av nya lokaler för högskolan i Västerås kan påbörjas i
september 1992,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inom ramen för regional
projektverksamhet tidigarelägga projekt på kultur- och
naturvårdsområdet i Västmanland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att
stimulera reparations- och ombyggnadsarbeten för
bostäder, äldreboende, sjukhus och skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vidta erforderliga åtgärder på
vuxenutbildningens och arbetsmarknadsutbildningens
område som motsvarar de behov som finns i rådande
arbetsmarknadssituation.
Stockholm den 23 januari 1992
Lena Hjelm-Wallén (s)
Roland Sundgren (s)
Berit Oscarsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Göran Magnusson (s)
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till TU
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU