Närings- och sysselsättningspolitiska åtgärder för Kristianstads län
Kristianstads län är det län som är värst utsatt i södra
Sverige av arbetslösheten. Den förvärras dramatiskt och
ligger nu över riksgenomsnittet. Man kan befara att
situationen skärps ytterligare.
Värst drabbad av lågkonjunkturen är byggbranschen.
Orsaken till den snabba ökningen beror till stor del på
regeringens beslut att riva finansieringssystemet för
bostadsbyggande, vilket skapar en osäkerhet för
marknaden. Även det kraftigt försämrade
investeringsbidraget samt indragning av anslaget för
renovering av skolor påverkar i hög grad arbetslösheten
bland byggnadsarbetarna. Även inom kommunal,
metallindustrin, handel och fabriksanställda råder det stor
arbetslöshet.
Det besvärliga arbetsmarknadsläget för Kristianstads
län hänger också samman med omstruktureringen inom
vissa verksamheter.
Jordbruk, trädgård och livsmedelsindustri, som är av
betydande omfattning i länet, är just nu inne i en snabb
förändring med minskning av arbetstillfällen. Till följd av
neddragning av spannmålsarealen och förändringar inom
sockernäringen har Nord Mills AB och Karpalunds
sockerbruk lagts ner. Neddragning har även skett inom
slakteriproduktionen och liknande rationalisering väntas
också ske inom konservindustrin.
Även försvaret står inför omstrukturering som kan få
betydande konsekvenser för Kristianstad. En nedläggning
av såväl P6 som A3 i Kristianstad, som förordas av centrala
instanser, slår hårt i ett redan ansträngt sysselsättningsläge.
Kristianstadsregionen är i hög grad beroende av militära
verksamheter och militär personal och en neddragning av
den omfattning som nu är aktuell är inte acceptabel.
Kristianstad är också regionalt centrum med
länsförvaltning samt ett stort antal anställda inom
vårdsektorn och berörs även av rationaliseringar på dessa
områden.
Strukturförändringen inom skilda områden slår således
mycket hårt i regionen, vilket inger stor oro för framiden.
Läget bedöms som så pass prekärt att det krävs
extraordinära åtgärder för att möta de svårigheter som östra
Skåne står inför. Samhället måste ta ett ansvar för de
effekter som blir följden av förändringarna. Särskilda
resurser måste tilldelas länet som riskkapital och stöd för
utveckling och etablering. Åtgärderna bör främst inriktas
mot de små och medelstora företagen, vilka väntas svara för
förnyelsen och tillväxten i framtiden.
Ett programarbete, som framför allt utgår från länets
förutsättningar och möjligheter, bör snarast komma till
stånd. Detta bör ha som syfte att främja en positiv
näringsoch sysselsättningsutveckling.
Inom området jordbruk, trädgård och livsmedel finns
stora utvecklingssträvanden, som bör få stöd för att kunna
vidareutvecklas. Särskilt stärkelseproduktionen har olika
projekt. En ny emballagefabrik planeras där tillverkningen
utgår från potatisstärkelse.
Tillverkningen av sprit i Nöbbelöv har utvecklats mycket
framgångsrikt. Skånebrännerier i Nöbbelöv, som i dag
utgör ett biotekniskt centrum, bör ekonomiskt och tekniskt
vara den bästa placeringen för den framtida fabrikationen
av drivmedelsetanol.
Sveriges första fytokemicentrum har bildats vid Balsgård
utanför Kristianstad. Detta är ett tvärvetenskapligt projekt
som syftar till att framställa kommersiella produkter av
växter. På Balsgård blir man länken mellan bonden, som
odlar växterna, växtförädlaren, maskinkonstruktören,
industrin och marknaden. Det som vid placeringen talar för
Kristianstad är de rätta klimat- och jordförhållandena samt
närheten till viktiga industriella intressen.
Länets närhet till kontinenten, EG och staterna kring
Östeuropa, inte minst Baltikum, borde också kunna
utnyttjas. Här öppnar sig stora marknader i framtiden, som
kan ge positiva effekter för alla parter kring Östersjön,
avseende handel, turism, kultur- och idrottsutbyte etc.
Kristianstadsregionen ligger rätt till för att kunna bli en
spjutspets mot östländerna. Det är angeläget att länet är
med från början och etablerar kontaktytor mellan företag,
myndigheter och politiker. Likartade strävanden sker redan
från angränsande län och en viss samverkan mellan länen i
sydöstra Sverige bör etableras i frågor av mer övergripande
karaktär.
En viktig förutsättning för ett framtida handelsutbyte är
en väl utbyggd infrastruktur, vilket måste beaktas i ett
kommande utvecklingsarbete för regionen.
Med hänsyn till att högskoleutbildningen har en stor
betydelse för den regionala verksamheten vill vi
understryka vikten av att högskolan i Kristianstad får
förstärkta utbildningsresurser. Lokalfrågan för högskolan
måste med det snaraste få sin lösning.
På senare år har vissa statliga verksamheter genomfört
förändringar av sina regioner. Sålunda omfattar Vägverkets
nya region numera större delen av södra Sverige med
förvaltningen lokaliserad till Kristianstad. Det som talade
för Kristianstad som lokaliseringsort var dess centrala läge i
den nya regionen. Tidigare finns också Milostaben för Syd
placerad i Kristianstad. Ett utredningsarbete pågår på
central nivå beträffande en ny indelning av
länsförvaltningen. Ett alternativ som därvid diskuteras är
en region omfattande södra delen av Sverige. I en sådan
större region bör Kristianstad vara mycket intressant som
plats för ytterligare offentlig förvaltning.
Vi ser det som ytterst angeläget att det i motionen
förordade programarbetet kommer till stånd där strategiska
utvecklingslinjer för regionen läggs fast.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadssituationen i
Kristianstads län samt om behovet av särskilda närings- och
sysselsättningspolitiska åtgärder för regionen.
Stockholm den 27 januari 1992
Börje Nilsson (s)
Kaj Larsson (s)
Maja Bäckström (s)