Kristianstads län är det län som är värst utsatt i södra Sverige av arbetslösheten. Den förvärras dramatiskt och ligger nu över riksgenomsnittet. Man kan befara att situationen skärps ytterligare.
Värst drabbad av lågkonjunkturen är byggbranschen. Orsaken till den snabba ökningen beror till stor del på regeringens beslut att riva finansieringssystemet för bostadsbyggande, vilket skapar en osäkerhet för marknaden. Även det kraftigt försämrade investeringsbidraget samt indragning av anslaget för renovering av skolor påverkar i hög grad arbetslösheten bland byggnadsarbetarna. Även inom kommunal, metallindustrin, handel och fabriksanställda råder det stor arbetslöshet.
Det besvärliga arbetsmarknadsläget för Kristianstads län hänger också samman med omstruktureringen inom vissa verksamheter.
Jordbruk, trädgård och livsmedelsindustri, som är av betydande omfattning i länet, är just nu inne i en snabb förändring med minskning av arbetstillfällen. Till följd av neddragning av spannmålsarealen och förändringar inom sockernäringen har Nord Mills AB och Karpalunds sockerbruk lagts ner. Neddragning har även skett inom slakteriproduktionen och liknande rationalisering väntas också ske inom konservindustrin.
Även försvaret står inför omstrukturering som kan få betydande konsekvenser för Kristianstad. En nedläggning av såväl P6 som A3 i Kristianstad, som förordas av centrala instanser, slår hårt i ett redan ansträngt sysselsättningsläge. Kristianstadsregionen är i hög grad beroende av militära verksamheter och militär personal och en neddragning av den omfattning som nu är aktuell är inte acceptabel.
Kristianstad är också regionalt centrum med länsförvaltning samt ett stort antal anställda inom vårdsektorn och berörs även av rationaliseringar på dessa områden.
Strukturförändringen inom skilda områden slår således mycket hårt i regionen, vilket inger stor oro för framiden. Läget bedöms som så pass prekärt att det krävs extraordinära åtgärder för att möta de svårigheter som östra Skåne står inför. Samhället måste ta ett ansvar för de effekter som blir följden av förändringarna. Särskilda resurser måste tilldelas länet som riskkapital och stöd för utveckling och etablering. Åtgärderna bör främst inriktas mot de små och medelstora företagen, vilka väntas svara för förnyelsen och tillväxten i framtiden.
Ett programarbete, som framför allt utgår från länets förutsättningar och möjligheter, bör snarast komma till stånd. Detta bör ha som syfte att främja en positiv näringsoch sysselsättningsutveckling.
Inom området jordbruk, trädgård och livsmedel finns stora utvecklingssträvanden, som bör få stöd för att kunna vidareutvecklas. Särskilt stärkelseproduktionen har olika projekt. En ny emballagefabrik planeras där tillverkningen utgår från potatisstärkelse.
Tillverkningen av sprit i Nöbbelöv har utvecklats mycket framgångsrikt. Skånebrännerier i Nöbbelöv, som i dag utgör ett biotekniskt centrum, bör ekonomiskt och tekniskt vara den bästa placeringen för den framtida fabrikationen av drivmedelsetanol.
Sveriges första fytokemicentrum har bildats vid Balsgård utanför Kristianstad. Detta är ett tvärvetenskapligt projekt som syftar till att framställa kommersiella produkter av växter. På Balsgård blir man länken mellan bonden, som odlar växterna, växtförädlaren, maskinkonstruktören, industrin och marknaden. Det som vid placeringen talar för Kristianstad är de rätta klimat- och jordförhållandena samt närheten till viktiga industriella intressen.
Länets närhet till kontinenten, EG och staterna kring Östeuropa, inte minst Baltikum, borde också kunna utnyttjas. Här öppnar sig stora marknader i framtiden, som kan ge positiva effekter för alla parter kring Östersjön, avseende handel, turism, kultur- och idrottsutbyte etc. Kristianstadsregionen ligger rätt till för att kunna bli en spjutspets mot östländerna. Det är angeläget att länet är med från början och etablerar kontaktytor mellan företag, myndigheter och politiker. Likartade strävanden sker redan från angränsande län och en viss samverkan mellan länen i sydöstra Sverige bör etableras i frågor av mer övergripande karaktär.
En viktig förutsättning för ett framtida handelsutbyte är en väl utbyggd infrastruktur, vilket måste beaktas i ett kommande utvecklingsarbete för regionen.
Med hänsyn till att högskoleutbildningen har en stor betydelse för den regionala verksamheten vill vi understryka vikten av att högskolan i Kristianstad får förstärkta utbildningsresurser. Lokalfrågan för högskolan måste med det snaraste få sin lösning.
På senare år har vissa statliga verksamheter genomfört förändringar av sina regioner. Sålunda omfattar Vägverkets nya region numera större delen av södra Sverige med förvaltningen lokaliserad till Kristianstad. Det som talade för Kristianstad som lokaliseringsort var dess centrala läge i den nya regionen. Tidigare finns också Milostaben för Syd placerad i Kristianstad. Ett utredningsarbete pågår på central nivå beträffande en ny indelning av länsförvaltningen. Ett alternativ som därvid diskuteras är en region omfattande södra delen av Sverige. I en sådan större region bör Kristianstad vara mycket intressant som plats för ytterligare offentlig förvaltning.
Vi ser det som ytterst angeläget att det i motionen förordade programarbetet kommer till stånd där strategiska utvecklingslinjer för regionen läggs fast.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadssituationen i Kristianstads län samt om behovet av särskilda närings- och sysselsättningspolitiska åtgärder för regionen.
Stockholm den 27 januari 1992 Börje Nilsson (s) Kaj Larsson (s) Maja Bäckström (s)