Vid höstterminens början 1991 inträffade på flera
gymnasieskolor i landet bl.a. i Göteborg att två
klasskamrater från grundskolan träffades igen. Den ena
hade på vanligt sätt sökt och kommit in på utbildningen på
grund av sina grundskolebetyg, den andra hade visserligen
inte tillräckligt bra betyg och riskerade att få gå sysslolös
under hösten, men hade ändå fått en plats genom att
arbetsmarknadsverket hade ingripit och fått kommunen att
utöka antalet platser. Resultatet var naturligtvis positivt, att
gå i skolan måste alltid vara bättre både på kort och lång sikt
än att vara arbetssökande utan tillräckliga kvalifikationer.
De två eleverna skulle alltså delta i samma utbildning,
ha samma lärare, samma läromedel och samma möjligheter
att utnyttja skolgången för att förbereda sig för en
kommande yrkesverksamhet eller fortsatta studier. På en
punkt fanns det dock en väsentlig skillnad, nämligen när det
gällde de ekonomiska villkoren. Den elev som hade kommit
in på sina skolbetyg fick studiebidrag med 750 kronor
per studiemånad (i dag 835 kronor) medan den som fått den
av arbetsmarknadsverket upphandlade platsen hade
utbildningsbidrag på 326 kronor per dag. Det är inte
underligt att stämningen i klassrummet inte blev den allra
bästa och att tilltron till politikernas förmåga att fatta riktiga
och konsekventa beslut ifrågasattes.
Den ändring som krävs är att det belopp som utbetalas
som utbildningsbidrag till den som inte fyllt 20 år och som
inom ramen för reglerna om arbetsmarknadsutbildning
tilldelas utbildningsplats inom det reguljära skolväsendet
skall vara samma som studiebidraget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av viss ändring av
reglerna för utbildningsbidrag.