Att kunna anpassa uttaget av arbetstid efter familjens och barnens behov är en mycket viktig fråga för föräldrar till små barn. Även under andra perioder av livet är detta viktigt för att föräldrar skall kunna kombinera vårdansvar med yrkesarbete utanför hemmet.
För att småbarnsföräldrar och andra som har ansvaret för vård av exempelvis handikappade eller äldre i hemmet behöver möjligheter till kortare arbetstid, behöver inte alla ha kortare arbetstid. De som önskar arbeta mer skall givetvis kunna göra det utan hinder. Dessutom varierar behoven under olika perioder för en och samma människa och familj. Kravet på sextimmars arbetsdag för alla stämmer inte med människors behov och önskemål!
En ung människa som bygger upp ett hem vill kanske arbeta mycket och tjäna bra med pengar. Småbarnsföräldrar däremot har större behov av ledig tid för att öka arbetstiden igen då barnen blivit större. Senare kan en förälder behöva kortare arbetstid för att kunna ägna mer tid åt sina tonårsbarn. Ett barn med problem eller handikapp kan behöva en förälder hemma under vissa perioder. Senare i livet kanske samma person behöver kortare arbetstid för att ta hand om äldre anhöriga.
Genom den nya tekniken och genom den utökade tjänste- och servicesektorn har stora möjligheter öppnats till decentralisering av arbete och boende och även till olika kombinationer av arbete i och utanför hemmet. Möjligheterna att förena arbetsliv och familjeliv har förbättrats för både män och kvinnor.
Om kvinnorna skall få ökade möjligheter att på någorlunda likvärdiga villkor med männen satsa på utveckling i yrkeslivet, är det viktigt att båda föräldrarna kan variera arbetstid och förläggning av arbete. Det är viktigt att kunna göra det på olika sätt under olika perioder.
I dag har vi lagstadgad och mycket detaljerad reglering av arbetstiden. För att underlätta för människor behövs i stället utökade möjligheter att träffa avtal på de anställdas arbetsplatser om arbetstidens längd och förläggning. Det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna måste syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet under livscykeln.
Stockholm den 22 januari 1992 Elisabeth Fleetwood (m) Christel Anderberg (m) Inga Berggren (m) Görel Bohlin (m) Charlotte Cederschiöld (m) Maud Ekendahl (m) Karin Falkmer (m) Margareta Gard (m) Margit Gennser (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Chris Heister (m) Ingrid Hemmingsson (m) Birgit Henriksson (m) Inger Koch (m) Gullan Lindblad (m) My Persson (m) Sonja Rembo (m) Inger René (m) Mona Saint Cyr (m) Birgitta Wistrand (m) Liselotte Wågö (m)