Arbetslivscentrum (ALC) bildades 1976 och i
instruktionen från 1988 står att ALC har till uppgift ''att
bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsarbete som rör individer och grupper i
arbetslivet, relationerna mellan arbetsmarknadens parter,
frågor om inflytande i arbetslivet och om
arbetsorganisation''.
ALC:s uppgift har också varit att föra ut
forskningsresultat för att de skall bli kända och användas på
arbetsmarknaden och på så sätt leda till ett bättre arbetsliv.
Institutet har också haft som uppgift att stödja och råda
parterna i frågor som rör institutets verksamhet.
ALC har en styrelse med 14 ledamöter representerande
bl. a. arbetsmarknadens parter.
ALC:s verksamhet har skilt sig från universitetens
genom sin utåtriktade karaktär. I hög grad har också den
forskande personalen varit sysselsatt med
forskningsförmedlande uppgifter av olika slag. Inte minst
har ALC:s personal varit efterfrågad för stödjande insatser,
expertmedverkan m.m. av offentliga, fackliga och privata
organ.
I samband med jämställdhetslagens antagande 1979
beslutade styrelsen för ALC att starta ett program för
jämställdhetsforskning vid institutet. Temat ''Kvinnor i
arbetslivet'' var programöverskridande och bestod av två
delar, forskning och information.
Syftet med och målsättningen för ALC:s
kvinnoforskning har varit att bidra till insikt i kvinnors och
mäns arbetsvillkor genom att studera maktrelationer mellan
könen, arbete och social organisering.
Temagruppen har givit aktivt stöd till organisationerna
på arbetsmarknaden i deras jämställdhetsarbete och givit
bidrag grundade på forskning till en offentlig politik som
avser att förbättra kvinnors arbetsvillkor och samhälleliga
status. Ytterligare en viktig uppgift för temagruppen har
varit att hålla kontakt med och samarbeta med övrig svensk
och internationell kvinnoforskning.
Under sina år har temagruppen ''Kvinnor i arbetslivet''
varit en värdefull kollektiv miljö med hög kompetens som
starkt värdesatts av olika målgrupper utanför centret.
Temats forsknings-, utrednings- och
informationsverksamhet har i många fall stött och bidragit
till förändringsprocesser ute på arbetsplatserna.
I forskningspropositionen 1990 nämndes särskilt temats
forskning vid ALC som viktig i erövrandet av ny kunskap
på området.
Temats problem- och forskningsområden har varit:
Arbetsdelning mellan könen, arbetsorganisation och
regional förändring.Könssystem och kvalifikationer.
Maktrelationer och organisationsprocesser.Kvinnors
medbestämmande.Organisationskultur och rationalitet.
I november 1989 tillsatte arbetsmarknadsdepartementet
en särskild utredning om arbetslivsforskningens
organisation m.m. Vad gäller arbetslivscentrum föreslår
utredaren att detta ombildas till ett renodlat
forskningsinstitut. I arbetsmarknadsutskottets betänkande
(1990/91:AU16) angavs vikten av att kvinnoforskningen vid
ALC bevarades:Utskottet delar helt motionärernas
åsikt att det är viktigt att omorganisationen av
arbetslivscentrum inte får medföra att den värdefulla
forskning om kvinnors arbete och arbetsmiljö som bedrivs
vid centret får minskade resurser. Denna forskning har ofta
en tvärvetenskaplig ansats och bör därför inte splittras upp.
Med hänsyn till arbetsmarknadsministerns uttalande
utgår utskottet från att den kvinnoforskning som nu bedrivs
vid arbetslivscentrum fortsättningsvis kommer att bedrivas
i oförändrad omfattning och tilldelas erforderliga resurser.
Ledamöterna Jonsson (fp), Högmark (m), Saint Cyr
(m), Branting (fp) och Holmkvist (m) avgav ett särskilt
yttrande:
Vi vill dock understryka vikten av att den kompetens och
det kunnande i fråga om kvinnoforskning som byggts upp
vid arbetslivscentrum tas till vara vid en kommande
omorganisation.
Vid omorganisationen har ingen hänsyn tagits till
arbetsmarknadsutskottets betänkande. Temat ''Kvinnor i
arbetslivet'' har reducerats från sju forskare till tre,
informationssekreterartjänsten inom temat har dragits in. I
praktiken finns inte temat längre. Dessutom har andelen
kvinnliga forskare generellt vid institutet sjunkit från 50 %
till 20 %, dvs en förhållandevis jämställd
forskningsorganisation vad gäller förhållandet
kvinnliga/manliga forskare har slagits sönder. Temats arbete
har byggts upp under en lång tid. Den kompetens, de
erfarenheter och det kontaktnät som denna grupp har haft
låter sig inte enkelt återskapas med nuvarande ledning och
inriktning.
I den omstrukturering och samhällsförändring som i dag
sker är forskning om kvinnors liv och arbete ovärderlig.
Grunden för att arbetslivscentrum varit ett särskilt
institut var att verksamheten skilde sig från universitetens
genom skyldigheten att verka för att forskningsresultaten
blev kända och nyttiggjorda på arbetsmarknaden. Efter
omorganisationen har denna skyldighet tagits bort och
grunden för att behålla ALC som ett särskilt
forskningsinstitut har undanröjts.
Om ALC integreras med universitetet, skulle medel för
direktör, arbetande styrelseordförande, styrelse, bibliotek
och administration frigöras. Dessa medel kan användas som
grundplåt i uppbyggandet av ett fristående
forskningsinstitut med inriktning på kvinnor och arbetsliv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att
arbetslivscentrum överförs och integreras med Stockholms
universitet som en självständig institution (institutionen för
arbetslivsforskning),
2. att riksdagen hos regeringen begär att ett nytt
forskningsinstitut inrättas med inriktning på kvinnor och
arbetsliv (forskning om socialt kön) uppbyggt på två
grundstenar: forskning och information.
Stockholm den 23 januari 1992
Karl-Erik Persson (v)