I regeringens budgetproposition 1991/92:100, bilaga 11, föreslås att statsbidraget till företagshälsovården avvecklas från den 1 januari 1993 och att behållningen på kontot för företagshälsovård tillförs statsbudgeten.
Under våren 1991 beslutade riksdagen om ett nytt bidragssystem och också om nya riktlinjer för Företagshälsovården. Till grund för detta låg den översyn av bidragsregler som funnits sedan 1986.
Riksdagen beslutade 1991 om vissa förändringar för att underlätta ekonomiskt för småföretagen att ansluta sig till företagshälsovården. Förändringarna bestod i att grundbidraget som för närvarande är 276 kronor per anställd skulle kvarstå och omprövas varje år. Småföretagartillägget höjdes till samma belopp som grundbidraget och gränsen för det antal anställda som småföretagartillägget ska utgå för sänktes från 50 till 20 anställda.
Nyanslutningstillägget utgår även med två grundbidrag per anställd i två år för det företag som ansluter sig för första gången till företagshälsovården. Förändringarna har också medverkat till att många småföretag nu har anslutit sig.
Om nu statsbidraget helt försvinner finns en uppenbar risk att de stora företagen med många anställda beslutar sig för att sköta företagshälsovården på egen hand. Då kommer kostnaden för de mindre och små företagen att bli alltför stor. Företagen kommer då att välja att avstå från att ansluta sig till företagshälsovården.
Företagshälsovården har en stor betydelse för den förebyggande vården och för helhetssynen på förhållandena på arbetsplatsen. Betydelsen kommer med största sannolikhet att öka med den nära koppling mellan rehabilitering och arbetsmiljöinriktade åtgärder som nu håller på att bli verklighet på arbetsplatserna.
Regeringen vill att riksdagen ska godkänna att det generella statsbidraget avvecklas från 1 januari. Regeringens förslag grundar sig på en rapport där Riksförsäkringsverket har kommit fram till att statsbidragets styrande effekter är svaga. Vidare ''tror inte'' Riksförsäkringsverket att de nya ändringarna kommer att ha avsedd effekt och föreslår därför att bidraget avskaffas.
Vi anser att det inte räcker med att tro, utan man måste veta effekterna innan statsbidraget avskaffas. Regeringen säger i propositionen att en utredning ska tillsättas. Utredaren ska bl.a överväga andra former för stöd, t.ex. riktade insatser, och i första hand överväga ett bidragssystem som tillgodoser de mindre företagens behov av företagshälsovård.
Vi motsätter oss inte en översyn av företagshälsovården. Men statsbidraget bör vara kvar i nuvarande form till dess att översynen är gjord och förslag finns på vilka stöd och bidrag som ska utgå till företagshälsovården i framtiden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nuvarande statsbidraget till företagshälsovården bör bibehållas tills nytt förslag förelagts riksdagen.
Stockholm den 21 januari 1992 Maud Björnemalm (s) Håkan Strömberg (s) Hans Karlsson (s) Sture Ericson (s) Inger Lundberg (s)