Inledning
Ungdomen växer upp i ett samhälle där arbete inte är en självklarhet eller en rättighet. Själva grunden för den nödvändiga försörjningen, tryggheten, är osäker i ett samhälle som är organiserat efter kapitalismens förutsättningar.
Tillgången på arbete varierar med hög- och lågkonjunktur. Vänsterpartiet har därför under flera år förordat ett system för ungdomen, en ungdomsgaranti som träder i kraft när det kapitalistiska samhället hamnar i lågkonjunktur.
Ungdomen är samhällets framtid. När ungdomarna går in i vuxenvärlden och skall skapa sig en egen försörjning har de genomgått en omfattande utbildningsperiod. I lågkonjunktur behövs särskilda insatser för ungdomarna så att de får använda den kunskap utbildningen gett och får en bra start i arbetslivet.
Arbetsmarknadsministern lägger nu ett nytt förslag till åtgärder för ungdom under 25 år med många frågetecken och svagheter. Själva inriktning på åtgärderna har mycket gemensamt med de förslag Vänsterpartiet lade fram under allmänna motionstiden.
Vänsterpartiets motion i januari 1992
Vänsterpartiet föreslog i allmänna motionstiden att regeringen skulle återkomma under våren med ett förslag till ungdomsgaranti för alla under 25 år. Syftet var att inga ungdomar under 25 år skulle vara öppet arbetslösa. Arbetslinjen skulle gälla.
Vi föreslog att de ungdomar som avslutat en yrkesutbildning, men ännu inte kommit in i arbetslivet, skulle få en praktikplats. Dessa praktikplatser skulle finnas både inom privat och offentlig verksamhet så att ungdomarna fick tillfälle att praktisera inom det yrke de fått utbildning för.
Dessutom skulle alla de ungdomar som saknade utbildning få någon form av utbildning eller arbete. Vänsterpartiet sa nej till speciella ungdomslöner. Regeln lika lön för lika arbete skulle gälla.
Vänsterpartiet menar att det är viktigt att ta till vara ungdomars kunskap och erfarenhet.
Regeringens förslag
Regeringens förslag innebär att efter utbildning erbjuds ungdomar, som inte får ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, en arbetsmarknadsutbildning med arbetsplatsförlagd praktik -- ungdomspraktik. Samtidigt försvinner en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder som beredskapsarbete, inskolningsplatser, rekryteringsplatser och avtalade inskolningsplatser.
De största svagheterna i förslaget är:att ungdomarna i sin praktiktjänstgöring inte är anställda av arbetsgivarnaatt ungdomar under 25 år inte kan få beredskapsarbeteatt det finns stor risk att ungdomar används som gratis arbetskraftatt med detta omfattande ungdomspaket nivån i ersättningsreglerna måste ifrågasättas.
Vi anser att åtgärder behövs. Regeringens förslag har en inriktning som med förändringar kan bli en bra ungdomsgaranti. Vänsterpartiet kan ställa sig bakom en ungdomspraktik under förutsättning att Vänsterpartiets förändringskrav vinner riksdagens bifall.
Vi vill även påpeka att detta förslag från en borgerlig regering är överlägset den ungdomslag (4 timmars arbete per dag) som den gamla socialdemokratiska regeringen införde i början på åttiotalet.
Vänsterpartiets förändringsförslag
Inriktning av ungdomspraktik
Huvudinriktningen på ungdomspraktiken skall vara att en utbildning skall följas upp med praktik för att bevara och utveckla kunskaperna för ungdomarna, när den öppna arbetsmarknaden är stängd för dem. Ungdomspraktiken får inte bli en förvaringsplats för att ''gömma undan'' arbetslösheten, därför är det viktigt att varje ungdom har en handledare som finns på arbetsplatsen.
Arbetsgivaransvar
Regeringsförslagets stora svaghet är att det inte är ett praktikarbete utan blir en utbildningspraktik. Det är arbetsmarknadsutbildarens anordnare som är ''arbetsgivare''. Vänsterpartiet föreslår att de ungdomar som placeras i ungdomspraktik blir anställda av en arbetsgivare som har det dagliga ansvaret för arbetsplatsen. Av ett sådant ansvar för arbetsgivare följer att arbetsgivaren svarar för de åligganden i övrigt för praktiktjänsten som åvilar en arbetsgivare, dvs. försäkringar etc.
Med vårt förslag -- att ungdomen får en anställning hos arbetsgivaren -- blir anställningsförhållandet jämförbart med det som gäller för den som är lönebidragsanställd. Staten ger ett bidrag till lönen, arbetsgivaren svarar för övriga kostnader och arbetsgivaransvar.
Beredskapsarbete
I regeringsförslaget skall ingen ungdom under 25 år få möjlighet till beredskapsarbete. Denna begränsning gör att den borgerliga regeringen särbehandlar en hel åldersgrupp och att de hänvisas till utbildningväsendets regler. Vi föreslår att de ungdomar som blivit arbetslösa och har kvalificerat sig för ersättning hos arbetslöshetskassa, skall erbjudas beredskapsarbete.
Praktikplats och ordinarie arbete
Risken med det förslag som arbetsmarknadsminister Hörnlund lägger är att ungdomarna på praktikplats utnyttjas till ordinarie arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att handledare finns på platsen och att det är fråga om praktik. I de fall en ungdom på praktikplats ersätter någon som gör ett ordinarie arbete på arbetsplatsen och fullgör en arbetsuppgift måste regeln gälla om lika lön för lika arbete. De timmar, dagar eller veckor en ungdom gör dessa ordinarie arbetsuppgifter skall avtalsenlig lön utgå, trots att de är anställda på praktikplats.
Vikten av att skilja på praktik och ordinarie arbete framgår av tidigare AD-domar. T.ex. dom 1981-04-29, målnummer A-260-1980.
Ärendet gällde en elev i årskurs 9 som hade anpassad studiegång och var placerad vid ett företag fyra dagar i veckan. Hans utbildning var förlagd utanför skolan och något anställningsförhållande avsågs inte. Eleven kom under längre tid, på anvisning av bolaget, att utföra arbete på i huvudsak samma sätt som övriga arbetare hos företaget. Arbetsdomstolen fann därför -- oavsett vad bolaget från början hade avsett -- att ett anställningsförhållande hade uppstått mellan bolaget och eleven. Företaget dömdes att betala lön till eleven.
Det måste främst åligga den lokala fackföreningen att hjälpa ungdomarna att bevaka denna rättighet. I de fall arbetsplatsen inte har en fungerande fackförening bör det åligga arbetsförmedlingen att stödja ungdomarnas rättighet till rätt betalning för arbetet.
Bidrag och lön
Vänsterpartiet anser att ett praktikarbete inte kan ha samma lönenivå som ett fast reguljärt arbete. Lika lön för lika arbete kan inte här åberopas. Det är därför av största vikt att det är praktikarbete med handledare det är fråga om och ingen dold gratisförmån för arbetsgivaren.
Med tanke på att många ungdomar strax under 25 år kommer att omfattas av förslaget bör ersättningarna räknas upp och därmed även utbildningsbidragen för 20--24- åringarna.
Regeringen bör lägga förslag till riksdagen på en uppräkning av lönen/bidragen så att ungdomarna inte skall behöva anlita de sociala myndigheterna för att kunna försörja sig under ungdomspraktiken.
Sammanfattning
Med de förändringar vi föreslår och de följdförändringar som kan komma ifråga kan vi godkänna att insatser görs för ungdomar under 25 år som syftar till att bevara och utveckla förvärvade kunskaper samt ge arbetslivserfarenhet.
Det skall understrykas att åtgärderna skall vara tillfälliga och att ungdomarna hela tiden skall stå till arbetsmarknadens förfogande för ett fast arbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen och syftet med praktikplatserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännna vad i motionen anförts om arbetsgivaransvaret för dem som anvisats praktikplats,
3. att riksdagen beslutar att ungdomar under 25 år som kvalificerat sig för ersättning hos arbetslöshetskassa i första hand skall erbjudas beredskapsarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalsenlig lön när ungdom på praktikplats utför ordinarie arbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrags- och lönenivån i arbetsmarknadsutbildning och praktikplats.
Stockholm den 16 mars 1992 Lars Werner (v) Bertil Måbrink (v) Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v) Annika Åhnberg (v) Rolf L Nilson (v) Karl-Erik Persson (v) Lars-Ove Hagberg (v)