Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till de
två centrala myndigheterna på skolområdet, nämligen statens
skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan.
Under anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet tillstyrks
även regeringens förslag till besparing (53 milj.kr.).
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
att slopa bidraget till vissa fackliga centralorganisationers
kursverksamhet (ca 43 milj.kr.). Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i övrigt.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet fogas fem reservationer, i vilka bl.a.
begärs medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans
arbetslivsorientering och en kampanj med mottot "Rör inte min
kompis". Vidare avstyrks förslaget om avskaffande av bidraget
till vissa fackliga centralorganisationers kursverksamhet.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Statens skolverk
Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--33) föreslagit
2. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229954000 kr.
2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget B 2 (s. 34--36) föreslagit
3. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
90615000 kr.
3. Utveckling och produktion av läromedel
Regeringen har under anslaget B 3 (s. 37--38) föreslagit
4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
17454000 kr.
4. Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 4 (s. 38--40) föreslagit
5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
40822000 kr.
5. Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 5 (s. 40--41) föreslagit
6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 812 000
kr.
6. Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget B 7 (s. 42--43) föreslagit
8. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000
kr.
7. Folkbildning
Regeringen har under avsnitt C (s. 69) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
avskaffande av anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m.
Motionerna
1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i
uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan, med medel
från anslagsposten B 3. Utveckling och produktion av läromedel.
1991/92:Ub222 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för
döva och hörselskadade elever.
1991/92:Ub223 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar anslå 26 milj.kr. till anslaget Bidrag till
central kursverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93.
1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om extrainsatser i skolan på temat
"Rör inte min kompis",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans arbetslivsorientering i
samverkan med arbetsmarknaden.
1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bidrag till
central kursverksamhet, m.m. 26 milj.kr. för budgetåret
1992/93,
5. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 4. Stöd för
utveckling av skolväsendet 50 822 000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer
än regeringen föreslår och att detta senare belopp används för
det ändamål som angivits i denna motion,
6. att riksdagen beslutar tillföra 4 milj.kr. till anslaget
B 1. Statens skolverk för bidrag till löntagarorganisationers
verksamhet med skolinformatörer och för information om
utbildning och rekrytering av handledare.
1991/92:Ub241 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till universitetet i Linköping att
i samverkan med Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt
institut.
1991/92:Ub245 av Jan Andersson och Marianne Carlström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ytterligare stödinsatser för
elever med medicinska handikapp.
1991/92:Ub246 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av resurscentra för skolelever
med autism.
1991/92:Ub248 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen
för över 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93 från anslaget B 5.
Forskning inom skolväsendet till E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m.
1991/92:Ub252 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av projektmedel för utvecklande av
stöd till elever med medicinska handikapp.
1991/92:Ub263 av Inger René (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sammanslagning av SV och SIH,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en fristående organisation
för utvärdering av skola och skolresultat.
1991/92:Ub282 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regionala resurscentra för
elever med autism.
1991/92:Ub295 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förbättrat stöd för barn med
medicinska handikapp.
1991/92:Ub303 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av regionala resurscentra för elever med autism.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsuppgifterna vid statens
skolverk.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1992/93 anvisar 50 000 000 kr. utöver
regeringens förslag.
1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av specialpedagogiska
hjälpmedel för handikappade.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fortsättning av
utvecklingsprojektet "Dans i skolan".
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en fortsättning på
verksamheten "kultur i skolan".
Utskottet
1. Statens skolverk
Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av
förordningen (1991:1121) med instruktion för statens skolverk.
Föredragande statsrådet föreslår att bidraget (för innevarande
budgetår 3874000 kr.) under detta anslag till
löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer och
för information om utbildning och rekrytering av handledare
slopas. Vidare föreslås att stödet till den av Förbundet mot
läs- och skrivsvårigheter bedrivna verksamheten vid Skrivknuten
bör öka med 700000 kr., varmed det sammanlagda bidraget till
verksamheten blir nära 1,6 milj.kr.
I två motioner behandlas skolverkets funktion och
arbetsuppgifter. I motion 1991/92:Ub263 (m) understryks
vikten av att verksamheten i skolan utvärderas. Enligt
motionären kan skolverkets fältorganisation inte fullgöra en
självständig utvärdering av skolväsendet. I stället bör
utvärderingsfunktionen ligga hos en från skolmyndigheterna
fristående organisation (yrkande 2). Vidare föreslås i samma
motion (yrkande 1) att statens skolverk och statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH) bör slås samman till en
myndighet. Motionären hänvisar till utvecklingen i kommunerna,
där det finns en strävan att öka samverkan mellan den vanliga
undervisningen och undervisningen av elever med olika former av
inlärningsproblem, sociala problem och handikapp. I motion
1991/92:Ub803 (c) yrkande 3 anses det inte förenligt med
skolverkets arbetsuppgifter att fördela bidrag till vissa
organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen inför
arbetet med budgetpropositionen 1993/94 gör en översyn i syfte
att renodla skolverkets arbetsuppgifter.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a.
innebar att två centrala myndigheter på skolans område
inrättades fr.o.m. den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk
och SIH. En av skolverkets huvuduppgifter är att utveckla och
ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad
uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet (jfr nämnda
förordning med instruktion för statens skolverk). Som
utbildningsutskottet framhöll vid behandlingen av propositionen
om ansvaret för skolan skall skolverkets ansvar för
läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta
handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det
speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr
förordningen med instruktion för statens institut för
handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet delar
föredragande statsrådets uppfattning i budgetpropositionen
(s.11) att det är viktigt att se till att ordningen med en
särskild myndighet för handikappfrågor inte försvårar
ambitionen att så långt möjligt integrera de handikappade i den
ordinarie skolverksamheten.
Enligt utskottets mening är det för tidigt att dra några
slutsatser i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de
uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som
eventuellt kan överföras till annan myndighet. Utskottet
instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen (s. 11),
nämligen att det är angeläget att redan från början följa,
studera och utvärdera hur väl den nya myndighetsorganisationen
lyckas motsvara ambitionerna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 yrkandena 1 och 2
samt 1991/92:Ub803 yrkande 3.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 3 hävdas att om skolan
skall kunna förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet
behövs en aktiv medverkan från bl.a. parterna på
arbetsmarknaden. Enligt motionärerna bör riksdagen anvisa
medel till löntagarorganisationernas verksamhet i skolans
arbetslivsorientering.
Utskottet hänvisar till vad utbildningsministern i
inledningen till budgetpropositionen (s. 20) anmäler när det
gäller det statsfinansiella läget och besparingar inom
utbildningsdepartementets område.
Löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer
m.m. har behandlats av utskottet vid flera tillfällen och
senast vid föregående riksmöte (jfr bet. 1990/91:UbU21).
Utskottet har därvid framhållit vikten av att det råder goda
kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och
företrädare för anställda vid berörda företag. Utskottet utgår
från att goda kontakter mellan skolan och arbetslivet även i
fortsättningen bör kunna upprätthållas. När det gäller
ersättning till de fackliga organisationerna för deras
medverkan i skolan bör samma villkor gälla som för övrig
informationsverksamhet i skolan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub225
yrkande 3.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till statens
skolverk till 229 954 000 kr.
I motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 6 föreslås att 4 milj.kr.
tillförs detta anslag för bidrag till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformatörer och för information om
utbildning och rekrytering av handledare (dvs. totalt
233954000 kr.) i enlighet med vad som i det föregående i
motion 1991/92:Ub225 yrkande 3 anförts om skolans
arbetslivsorientering.
Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till det
statsfinansiella läget bör genomföra den besparing som föreslås
under detta anslag i vad gäller bidraget till
löntagarorganisationerna. Då utskottet ej heller i övrigt har
något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet
beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub227
yrkande 6 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 229 954 000 kr.
2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens instituts för handikappfrågor i skolan (SIH)
arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen
(1991:1081) med instruktion för statens institut för
handikappfrågor i skolan.
I budgetpropositionen (s. 35f.) anmäls bl.a. att SIH i sin
anslagsframställning för budgetåret 1992/93 redovisat förslag
till en reformkostnad av ca 55 milj.kr. Föredragande statsrådet
finner anledning att påminna om gränsdragningen mellan
skolverkets och SIH:s verksamhetsområden enligt myndigheternas
instruktioner. Statsrådet beräknar en höjning av medlen till
SIH:s förvaltningskostnader med 6225000 kr. Högsta
prioritet måste ges den verksamhet som direkt riktar sig till
de handikappade eleverna, dvs. stödorganisationen.
I motion 1991/92:Ub222 (s) framförs förslag om särskilda
hörselkonsulenter och regionala team för döva och
hörselskadade elever. Motionärerna konstaterar att det är
landstingens hörselvårdskonsulenter som i dag ansvarar för att
föräldrarna får den information som behövs för att rätt
skolplacering sker för döva och hörselskadade elever. Den
regionala stödorganisationen för handikappade elever som
administreras av SIH har ingen hörselpedagogisk expertis.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Enligt instruktionen för SIH skall institutet samverka med
landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller
hörselskadade elever. Sedan år 1984 har planeringsberedningarna
inom länsskolnämndsorganisationen förfogat över medel för att
köpa tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård. SIH har
från länsskolnämnderna övertagit den regionala
stödorganisationen för pedagogiskt stöd till handikappade, som
för närvarande omfattar 104,5 tjänster för olika slag av
handikapp. Utskottet utgår från att SIH inom ramen för anvisade
medel utnyttjar den hörselpedagogiska expertis som finns inom
landstingen så att kommunerna även i fortsättningen kan få stöd
vid planeringen av hörselskadade elevers skolgång.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222.
I tre motioner, nämligen 1991/92:Ub245 (s), 1991/92:Ub252 (s)
och 1991/92:Ub295 (fp) framförs förslag om stöd till elever
med medicinska handikapp. Enligt motionärerna har ca 10% av
skoleleverna någon form av medicinskt handikapp. Motionärerna
konstaterar att elever med syn- och hörselskador samt
rörelsehinder bistås i sin skolsituation av särskilda
konsulenter, medan elever med medicinska handikapp inte får ett
motsvarande stöd. För dessa elever kan det vara fråga om mycket
kvalificerade pedagogiska utredningar som inte ryms inom
ordinarie skolhälsovård. Motionärerna erinrar slutligen om att
SIH i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2
milj.kr. för stödåtgärder till elever med medicinska handikapp.
Liksom motionärerna vill utskottet fästa uppmärksamheten på
att ett stort antal elever i det ordinarie skolväsendet har
medicinska handikapp. Det rör sig om t.ex. elever med
astma/allergi, diabetes, psoriasis, epilepsi och stamning samt
elever med hjärt-, njur- och lungsjukdomar. Dessa elever har
ofta svårigheter att genomföra sin skolgång på samma sätt som
andra elever. Det gäller problem med praktiska frågor i den
vanliga skoldagen, t.ex. utformningen av skollokalerna,
skolmatens sammansättning och schemaläggningen. Det förekommer
också att elever med visst medicinskt handikapp inte kan delta
i alla verksamheter i skolan.
I skrivelse den 10 februari 1992 till utbildningsutskottet
från Handikappförbundens centralkommitté framhålls att ca 10%
av skoleleverna har ett medicinskt handikapp, dvs. kronisk
sjukdom/handikapp som fordrar medicin eller behandling och är
så funktionellt betydelsefull att elevens skolsituation i
pedagogiskt, fysiskt, psykiskt eller socialt avseende påverkas
av sjukdomen/handikappet. Enligt centralkommittén är medicinska
handikapp i skolan inte i första hand ett medicinskt problem
utan ett pedagogiskt och psykosocialt problem. Okunnigheten
bland skolans personal är enligt centralkommittén stor. Det är
angeläget att kunskap om medicinska handikapp och deras
psykosociala aspekter, lämplig pedagogik m.m. kontinuerligt
samlas in och sprids till samtliga skolor. Enligt
centralkommittén bör den specialkompetens som fordras för
medicinska handikapp finnas inom SIH där övriga handikappfrågor
inom skolan handläggs.
SIH:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93
om 2 milj.kr. för utökning av institutets verksamhetsområde
till att omfatta elever med medicinska handikapp biträds inte i
budgetpropositionen. Föredragande statsrådet framhåller (s. 36)
att ett av de främsta hindren för att dessa elever skall få en
bra skolsituation är bristande kunskap hos lärare om elevernas
sjukdomar och symptom. Det är en uppgift för skolhälsovården,
över vilken skolverket har tillsynen, att sprida kunskap om de
medicinska handikappen. Därmed kan förutsättningar skapas för
att skolans verksamhet anpassas också till de medicinskt
handikappade elevernas behov. Statsrådet understryker att detta
gäller såväl generellt som i fråga om den enskilde eleven.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning i vad
gäller skolhälsovårdens ansvar för elever med medicinska
handikapp. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
elevvårdskonferensens uppgifter vid varje skola
(grundskoleförordningen 3kap. 3--5§§ resp.
gymnasieförordningen 7kap. 32--36§§). Till
elevvårdskonferens kallas utomstående expertis som har
kompetens i frågor som skall behandlas.
Det är nödvändigt att undervisningen och skolans övriga
verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för detta
vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje skola. På
central nivå ankommer det på skolverket att inom ramen för sin
tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245,
1991/92:Ub252 och 1991/92:Ub295.
När det gäller anslagsbeloppet under detta anslag
beräknar regeringen det samlade medelsbehovet till 90615000
kr. för budgetåret 1992/93. Då utskottet inte har något att
erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen
till Statens institut för handikappfrågor i skolan för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000
kr.
3. Utveckling och produktion av läromedel
Ur anslaget utgår bidrag till produktion av läromedel i ämnen
där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår enligt
förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa
läromedel. Anslaget disponeras av statens skolverk och av
statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
I motion 1991/92:So224 (s) yrkande 4 om handikappolitiken
konstateras att det i dag råder brist på specialpedagogiska
hjälpmedel. Enligt motionärerna är det därför viktigt att
produktionen av läromedel för handikappade elever ökar.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
För innevarande budgetår disponerar SIH 9655000 kr. under
detta anslag. Bl.a. betalas kostnader för utveckling och
produktion av samt information om läromedel för elever med
handikapp. Statens skolverk disponerar 5723000 kr. under
detta anslag.
SIH skall enligt sin instruktion (1991:1081) utveckla,
framställa och distribuera läromedel för handikappade elever. I
SIH:s organisation ingår fyra rikscentraler för pedagogiska
hjälpmedel, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR),
rikscentralen i Göteborg (RPH-RH), rikscentralen i Solna
(RPH-SYN) och rikscentralen i Umeå (RPH-SÄR).
Riksrevisionsverket genomförde år 1990 en förvaltningsrevision
av bl.a. verksamheten vid rikscentralerna. Resultatet av
granskningen har redovisats i riksrevisionsverkets
revisionsrapport 1990:1010 (dnr 1989:1983). Såväl statens
skolverk som SIH avser att göra en översyn av det statliga
stödet till utveckling och produktion av läromedel samt
investeringsbehov.
Utskottet utgår från att statens skolverk inom ramen för den
ordinarie utvärderingen och tillsynen av skolverksamheten i
kommunerna beaktar de handikappade elevernas tillgång till
läromedel. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4.
I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 1 begärs att skolverket
ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan.
Enligt motionären finns det inte läromedel om samer, samers
kultur och samernas historia i svenska skolor. Om den samiska
kulturen skall kunna bevaras och utvecklas krävs det att den
görs synlig i samhällets totala kulturbild och att den ges
status bl.a. genom att undervisning om samerna sker i Sveriges
skolor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Enligt direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:117)
måste kunskaper om det svenska kulturarvet få en mer
framträdande plats i undervisningen. Det framhålls vidare att
perspektivet inte får vara för snävt. Även frågan om förståelse
och respekt för såväl inhemska minoriteters som andra folks
kulturarv skall genomsyra undervisningen.
När det gäller undervisningen om samer, samers kultur och
samernas historia anser utskottet att dessa frågor bör tas upp
i sitt naturliga sammanhang i olika läroämnen. Detta synsätt
bör självfallet även återspeglas vid behandlingen av
samefrågorna i läromedlen. Som anförts i det föregående pågår
inom skolverket en översyn av principerna för stödet till
utveckling och produktion av läromedel. I detta arbete kommer
bl.a. frågan om identifiering av bristområden på
läromedelsområdet att belysas. Mot denna bakgrund finner
utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen vidta någon
särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1991/92:Ub204
yrkande 1 avstyrks. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
regeringen avser att under våren 1992 förelägga riksdagen en
särskild proposition om en samlad samepolitik.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att
riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
17454000 kr.
4. Stöd för utveckling av skolväsendet
Under detta anslag utgör två anslagsposter Utvecklingsarbete
enligt skolverkets bedömning och Vissa specialdestinerade
utvecklingsinsatser den största andelen av det totala
anslagsbeloppet. Den senare anslagsposten skall användas till
medel för vissa av statsmakterna fastlagda specialdestinerade
utvecklingsinsatser enligt förordningen (SKOLFS 1991:4) om
statsbidrag till särskilda utvecklingsinsatser inom
skolområdet. Vidare utgår medel för utvecklings- och
utvärderingsarbete kring skolans dataundervisning.
I enlighet med i inledningen till budgetpropositionen (s. 20)
redovisade besparingar under utbildningsdepartementets
verksamhetsområde har detta anslag minskats med 53 milj.kr.
Denna minskning beräknas på det sammanlagda medelsutrymmet för
de två förstnämnda anslagsposterna.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 2 under rubriken Skolan
skall fostra framhålls att arbetet nu måste intensifieras i
skolan för att bemöta mobbning, främlingsfientlighet och
rasism. Enligt motionärerna bör centrala medel anslås för en
kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min
kompis".
Utskottet finner det angeläget att slå fast att skolan bör
engageras för att motarbeta främlingsfientlighet och rasism.
Detta ligger enligt utskottets uppfattning helt i linje med
intentionerna bakom mål och riktlinjer i gällande läroplaner
för grundskolan och gymnasieskolan. Enligt vad utskottet
inhämtat har skolverket i skrivelse till samtliga skolstyrelser
(1991-12-05) redovisat en sammanställning av lämpligt
undervisningsmaterial när det gäller skolans åtgärder mot
etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Statens
invandrarverk har till skolstyrelserna sänt ut sin broschyr
Moteld -- Tips på material som kan användas i undervisningen.
Slutligen har skolverket i slutet av 1991 genomfört en enkät
bland undervisningsråden i verkets fältorganisation om etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism i skolan.
I budgetpropositionen bil. 12 (kulturdepartementet, s. 164)
tas frågan upp om åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism.
Enligt föredragande statsrådet måste främlingsfientlighet
liksom tendenser till rasism och antisemitism med kraft
bekämpas. En rad initiativ härtill har tagits av ideella
organisationer och andra aktörer i samhället. Regeringen har
också en viktig roll i kampen mot främlingsfientlighet, vilket
har strukits under i regeringsförklaringen, anför föredragande
statsrådet. Mot denna bakgrund föreslås att särskilda medel
avsätts till regeringens disposition för insatser mot
främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Medlen bör kunna
användas för olika ändamål. De insatsområden som kan komma
ifråga är t.ex. skolan, lärarfortbildningen, kulturen samt
arbete bland ungdomar. Regeringen föreslår att 10 milj.kr. får
disponeras för sådana insatser under ett särskilt anslag A5.
Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret
1992/93 (elfte huvudtiteln). Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen den 27 februari 1992 fattat beslut om att avsätta
5,2 milj.kr. ur allmänna arvsfonden för insatser mot
främlingsfientlighet och rasism bland barn och ungdom.
Enligt utskottet är motionärernas yrkande i huvudsak
tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 avstyrks.
I två motioner behandlas vissa utvecklingsprojekt inom
skolans verksamhet. I motion 1991/92:Kr273 (s) yrkande 4
framförs önskemål om att verksamheten "kultur i skolan" skall
få möjlighet att utvecklas även i fortsättningen. I motion
1991/92:Kr271 (s) yrkande 24 begärs att projektet "dans i
skolan" skall få fortsatt stöd till sin verksamhet.
När det gäller särskilda utvecklingsinsatser i skolan bör
strävan vara att inlemma kulturinsatser i skolans reguljära
verksamhet och att det efter hand skall bli naturligt att de
enskilda skolorna tar ansvar för sin egen kulturverksamhet (jfr
prop. 1989/90:100, bil. 10, bet. UbU13, rskr. 236). I samband
med riksdagens behandling av propositionen om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) anförde
utskottet beträffande principerna för ett nytt
statsbidragssystem att stor restriktivitet bör iakttas när det
gäller stimulansbidrag för olika ändamål. Mot denna bakgrund
har föredragande statsrådet i årets budgetproposition inte
beräknat några särskilda medel för utvecklingsarbete på
högstadiet eller för att främja kultur i skolan.
När det gäller åtgärder för att stimulera kommunernas
intresse för dans i skolan bör de enligt föredragande
statsrådet fortsätta enligt den plan som upprättas av statens
kulturråd och som enligt denna skall pågå t.o.m. läsåret
1992/93. För detta ändamål beräknas särskilda medel till
statens kulturråd.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och 1991/92:Kr273 yrkande
4.
I motionerna 1991/92:Ub246 och 1991/92:Ub303 (båda s) samt
1991/92:Ub282 (c) framhålls behovet av regionala resurscentra
för elever med autism, där forsknings- och utvecklingsarbete
kan bedrivas och där såväl personal som föräldrar kan få
utbildning och handledning. Det är enligt motionärerna
nödvändigt att barn med autism varhelst i landet de bor skall
garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Till särskolans personkrets hör bl.a. elever med
barndomspsykos. Enligt särskolekommittén (Särskolan, en
primärkommunal skola, SOU 1991:30) är barndomspsykos en
djupgående personlighetsstörning med debut i regel före sju års
ålder. Den tar sig uttryck i bl.a. omfattande avvikelser i
sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i
språkförmågan. Alla barndomspsykotiska elever oavsett begåvning
och som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan
eller gymnasieskolan skall tas emot inom särskolan.
Utskottet har erfarit att Riksföreningen för psykotiska barn,
numera Riksföreningen Autism, bedrivit en försöksverksamhet med
stöd av allmänna arvsfonden under namnet Rebeckaprojektet vid
Bua särskola i Göteborg. För närvarande drivs projekt med
stödteam i Örebro läns landsting och Västerbottens läns
landsting med arvsfondsmedel. SIH har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr.
för ett resurscentrum för elever med autism. I
budgetpropositionen (s.40) anmäler föredragande statsrådet
att det inte varit möjligt att beräkna medel i enlighet med
SIH:s förslag om medel för detta ändamål.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282 och
1991/92:Ub303, varför de avstyrks.
I motion 1991/92:Ub241 (s) föreslås att regeringen ger i
uppdrag till universitetet i Linköping att i samverkan med
Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt institut.
Motionärerna uppger att universitetet i Linköping och
Norrköpings kommun har avgivit en gemensam skrivelse till
regeringen vari man förklarat sig beredd att samverka kring ett
läspedagogiskt institut för att bl.a. höja kunskapsnivån och
kompetensen när det gäller att finna olika metoder att avhjälpa
läs- och skrivsvårigheter. Ett sådant institut skulle kunna
lokaliseras till Norrköping och fungera som riksresurs.
I budgetpropositionen (s. 29f.) behandlas frågan om elever
med dyslexi (grava läs- och skrivsvårigheter). Enligt vissa
studier har 5--8% av alla barn allvarliga läs- och
skrivsvårigheter. Betydligt fler är lindrigare drabbade. SIH
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93
föreslagit att 2 milj.kr. under vartdera av de tre närmast
följande budgetåren anvisas för särskilda insatser inom
dyslexiområdet. I budgetpropositionen informerar föredragande
statsrådet om att Svenska dyslexistiftelsen i särskild
skrivelse hemställt om inrättande av ett statligt
dyslexi-institut för forskning, utveckling och utvärdering av
specialpedagogiska metoder och försöksverksamhet. Vidare
informeras om den i motionen nämnda skrivelsen från
universitetet i Linköping och Norrköpings kommun. Statsrådet
redovisar även verksamheten Skrivknuten, som Förbundet mot läs-
och skrivsvårigheter driver sedan år 1985. Skrivknutens
verksamhet har i hög grad bidragit till att frågan om läs- och
skrivsvårigheter uppmärksammats.
Föredragande statsrådet anser att läs- och skrivsvårigheter i
undervisningssammanhang huvudsakligen är en pedagogisk fråga
och hör till skolverkets verksamhetsområde. Skrivknuten har ett
väl etablerat samarbete med universitetet i Linköping och med
Svenska dyslexistiftelsen. För innevarande budgetår har
Skrivknuten tilldelats drygt 868000 kr. För budgetåret
1992/93 föreslås i budgetpropositionen under anslaget B 1.
Statens skolverk att stödet till Skrivknuten bör öka med
700000 kr. Utskottet har i det föregående (s. 6) tillstyrkt
medelsberäkningen under det anslaget.
Skolverket disponerar bl.a. medel för forskningsinsatser på
för skolområdet aktuella områden och särskilda
fortbildningsinsatser samt medel under förevarande anslag.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det
bör ankomma på skolverket att beakta behovet av särskilda
insatser inom området läs- och skrivsvårigheter och att det
därvid är särskilt viktigt att kunskapen om dyslexi sprids till
lärarna så att problemen uppmärksammas i tid och möts med
relevanta åtgärder. Med hänvisning härtill finner utskottet det
inte nu påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motion 1991/92:Ub241, varför den avstyrks.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Stöd för
utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 till
40822000 kr. När det gäller anslagsbeloppet föreslås i
motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 5 att riksdagen anvisar
50822000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer än regeringens förslag i
syfte att finansiera en kampanj under mottot "Rör inte min
kompis". I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 3 föreslås att 50
milj.kr. tillförs detta anslag utöver vad regeringen har
föreslagit för budgetåret 1992/93, dvs. 90822000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller
anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub227 yrkande 5 och 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 40822000 kr.
5. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och
vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband därmed.
Statens skolverk ansvarar för planering, samordning,
utvärdering och spridning av information om verksamheten.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Forskning
inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 till 24812000 kr.
I motion 1991/92:Ub248 (m) framförs uppfattningen att stödet
till forskning i största möjliga utsträckning bör vara fritt
från statlig styrning. Enligt motionären har det länge varit en
strävan att minska den s.k. sektorsforskningen för att i
stället kunna öka resurserna för den reguljära forskningen vid
universiteten och högskolorna. Mot denna bakgrund bör de medel
som fördelas via departement och myndigheter föras över till
fakultetsanslagen. Därför föreslås att 20 milj.kr. överförs
från detta anslag till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna.
Regeringen kommer att förelägga riksdagen en
forskningspolitisk proposition våren 1993 för en ny
treårsperiod. Med hänvisning härtill och då utskottet inte
finner anledning att nu särskilt pröva verksamheter som
finansieras över förevarande anslag avstyrks motion
1991/92:Ub248. Utskottet föreslår således att riksdagen med
bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion
1991/92:Ub248 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24812000 kr.
6. Särskilda insatser på skolområdet
Från anslaget betalas kostnader enligt förordningen
(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet. Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) disponerar anslaget.
Föredragande statsrådet anmäler att under detta anslag
beräknas fr.o.m. budgetåret 1992/93 bidrag som vid sidan av
sektorsbidraget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet lämnas för särskilt
elevbaserat tilläggsbidrag till dels Göteborgs, Stockholms och
Umeå kommuner för utbildningar i gymnasieskolan för svårt
rörelsehindrade elever, dels Örebro kommun för utbildningar i
gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever. Under detta
anslag beräknas även medel för ersättning till Örebro kommun
enligt avtal mellan staten och kommun om viss statlig
ersättning avseende gymnasial utbildning för döva och
hörselskadade elever från hela landet. Medel för stöd till den
verksamhet som bedrivs vid Bräcke Östergård när det gäller stöd
till rörelsehindrade elever och MBD-barn tillförs detta anslag
fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1991/92:100 till Särskilda insatser på skolområdet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000
kr.
7. Bidrag till viss central kursverksamhet
Innevarande budgetår finns under litt. C. Folkbildning m.m.
ett anslag rubricerat C 3. Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m. Anslaget disponeras av centrala
studiestödsnämnden som betalar ut medlen till följande
organisationer: Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation, Centralorganisationen SACO, Sveriges
arbetares centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund,
Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas
riksorganisation. Därtill erhåller föreningen Nordisk
folkhögskola i Genève medel från detta anslag. Innevarande
budgetår uppgår anslaget till totalt 43352000 kr. För
verksamheten gäller förordningen (1970:272, ändrad 1991:974) om
statsbidrag till viss central kursverksamhet.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår
regeringen att anslaget upphör med utgången av innevarande
budgetår. Medel till Nordens folkhögskola i Genève bör
fortsättningsvis beräknas under anslaget C 1. Bidrag till
folkbildningen, vilket anslag har remitterats till
kulturutskottet.
I motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4 (båda
s) understryks vikten av att den fackliga centrala
kursverksamheten kan få fortsatt samhällsstöd. Enligt
motionärerna är det viktigt för samhällets utveckling att
ledande företrädare för fackliga organisationer har djupa
kunskaper inom olika samhällsområden. För detta ändamål
föreslås att riksdagen anvisar 26 milj.kr. för budgetåret
1992/93.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänsyn till det
statsfinansiella läget godkänner regeringens förslag att
anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
avskaffas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Riksdagen bör således
avslå motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statens skolverk
1. beträffande skolverkets funktion och arbetsuppgifter
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 och
1991/92:Ub803 yrkande 3,
2. beträffande medel för löntagarorganisationernas
verksamhet i skolans arbetslivsorientering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 3,
res. 1 (s)
3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 till Statens
skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 229954000 kr.,
res. 2 (s) - villk. 1
Statens institut för handikappfrågor i skolan
4. beträffande särskilda hörselkonsulenter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222,
5. beträffande stöd till elever med medicinska handikapp
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245, 1991/92:Ub252
och 1991/92:Ub295,
6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Statens institut för handikappfrågor i skolan för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000
kr.,
Utveckling och produktion av läromedel
7. beträffande behovet av specialpedagogiska hälpmedel för
handikappade
att riksdagen avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4,
8. beträffande läromedel om samer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 1,
9. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och
produktion av läromedel
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17454000 kr.,
Stöd för utveckling av skolväsendet
10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis"
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 2,
res. 3 (s)
11. beträffande vissa utvecklingsprojekt
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och
1991/92:Kr273 yrkande 4,
12. beträffande resurscentra för elever med autism
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282
och 1991/92:Ub303,
13. beträffande inrättande av ett läspedagogiskt institut
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub241,
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub227 yrkande 5 och
1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 40822000 kr.,
res. 4 (s) - villk. 3
men. (v)
Forskning inom skolväsendet
15. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub248 till Forskning inom
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 24812000 kr.,
Särskilda insatser på skolområdet
16. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på
skolområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 177988000 kr.,
Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss
central kursverksamhet, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår
motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.
res. 5 (s)
Stockholm den 12 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingrid Näslund (kds),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Christer Lindblom (fp),
Claus Zaar (nyd) och
Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans
arbetslivsorientering (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 6 slutar med "yrkande
3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skolans arbetslivsorientering är ett
viktigt inslag i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Detta
framgår klart av nu gällande läroplaner. Om skolan skall kunna
förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet behövs en aktiv
medverkan från bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Stödet till
löntagarorganisationerna för deras verksamhet med
skolinformatörer och för information om utbildning och
rekrytering av handledare är därför av stor betydelse och bör
behållas. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1991/92:Ub225 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande medel för löntagarorganisationernas
verksamhet i skolans arbetslivsorientering
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 229954000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är väsentligt att eleverna i
grundskolan skall få kännedom om hur man genom bl.a. fackligt
arbete kan påverka utvecklingen i samhället. För detta ändamål
har företrädare för fackliga organisationer deltagit i skolans
arbetslivsorientering. I likhet med motionärerna motsätter sig
utskottet att bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation m.m. slopas. Utskottet anser att
4 milj.kr. bör utgå till denna verksamhet för budgetåret
1992/93.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 och med anledning av proposition
1991/92:100 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 233 954 000 kr.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 6
och med anledning av proposition 1991/92:100 till Statens
skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
233954000 kr.,
3. Kampanj "Rör inte min kompis" (mom. 10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att
svensk skolas bärande princip är respekten för alla människors
lika värde. Skolan skall förmedla en respekt för oliktänkande,
för varje individs egenart och för kulturella skillnader. Den
skall ge kunskaper och insikter om bakgrunden till
skillnaderna. Skolan skall vidare bygga på jämställdhet, och
dess ideal skall vara det aktiva medborgarskapet. Det är
viktigt att skolan på ett tidigt stadium bemöter mobbning och
tendenser till främlingsfientlighet och rasism i samhället.
Utöver de insatser som idag görs på detta område bör
riksdagen anvisa centrala medel för en kampanj inom skolans
område med mottot "Rör inte min kompis". Medlen skall användas
för framställning av material, förmedla tips och idéer. Det
skall också inspirera skolor och kommuner att med egna medel
för lokal skolutveckling genomföra insatser bland elever och
skolpersonal på detta tema. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis"
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "på
40822000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 10 milj.kr. för en
kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min kompis".
Dessa medel skall utnyttjas till att inspirera och förmedla
idéer till skolor och kommuner så att de av sina egna medel för
lokal skolutveckling genomför insatser bland elever och
skolpersonal på detta tema. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5, med anledning
av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion
1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 50822000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5,
med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på
motion 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 50822000 kr.,
5. Avskaffande av anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m. (mom. 17)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "yrkande 4" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de fackliga
centralorganisationerna får möjlighet att även i fortsättningen
bedriva för förtroendevalda och anställda i medlemsförbunden
utbildning i samhällsfrågor. Under dessa studier får deltagarna
fördjupade kunskaper inom många samhällsområden. Det gäller
bl.a. samhällsekonomi, arbetsmarknadspolitik, EG-frågor,
energipolitik och utbildningspolitik. Sedan drygt 20 år har
organisationerna fått visst samhällsstöd till denna utbildning.
Genom att bidragen föreslås upphöra med utgången av innevarande
budgetår riktas ett hårt slag mot den centrala fackliga
kursverksamheten.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande
4 och med avslag på proposition 1991/92:100 beslutar att ett
nytt anslag, benämnt Bidrag till viss central kursverksamhet,
m.m., förs upp på riksstaten för budgetåret 1992/93 med 26
milj.kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss
central kursverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och
1991/92:Ub227 yrkande 4 och med avslag på proposition
1991/92:100 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till
viss central kursverksamhet, m.m., förs upp på riksstaten för
budgetåret 1992/93 med 26000000 kr.
Särskilt yttrande
Behovet av specialpedagogiska hjälpmedel för handikappade
(mom.7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anför:
Statens skolverk och SIH skall göra en översyn av det
statliga stödet till utveckling och produktion av läromedel
samt investeringsbehov.
I likhet med vad som anförs i motion 1991/92:So224 (s)
konstaterar vi att det råder brist på specialpedagogiska
hjälpmedel. Vi utgår från att den nämnda översynen resulterar i
en ökad tillgång på läromedel för handikappade elever.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 1 om
medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans
arbetslivsorientering och i reservation 3 om kampanj "Rör inte
min kompis".
Vänsterpartiet kan inte acceptera den kraftiga neddragning
med 53 milj.kr. av anslaget B4. Stöd för utveckling av
skolväsendet som regeringen gör i budgetpropositionen. Detta
kommer att drabba viktiga utvecklingsinsatser inom skolområdet.
Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen anvisar 50
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till anslaget Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93, dvs.
totalt 90822000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 14 borde ha hemställt:
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 3
och med avslag på proposition 1991/92:100 och motion
1991/92:Ub227 yrkande 5 till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 90822000 kr.,