I betänkandet behandlar utskottet 53 motioner från den
allmänna motionstiden 1992. Motionerna behandlar såväl
övergripande läroplansfrågor som tim- och kursplanefrågor. Även
vissa betygsfrågor tas upp.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet
hänvisar i de flesta fall till läroplanskommitténs resp.
betygsberedningens arbete. Till betänkandet fogas nio
reservationer från Socialdemokraterna och fyra från Ny
demokrati samt meningsyttring av Vänsterpartiet.
Motionerna
1991/92:Ub201 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett
ordinarie ämne i grundskolan.
1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om
undervisning om samer inarbetas i måldokumenten för skola och
barnomsorg.
1991/92:Ub208 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i
konsumentekonomi.
1991/92:Ub210 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att slöjd, barnkunskap och hemkunskap skall
vara obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub211 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av betyg i flit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och
uppförande.
1991/92:Ub215 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av utarbetande av anvisningar och riktlinjer för
lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning
och betygssättning över hela landet.
1991/92:Ub220 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla hemkunskap
och slöjd som ett gemensamt garanterat ämne och därmed ge nya
direktiv till läroplanskommittén.
1991/92:Ub221 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, slöjd och
barnkunskap som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad tid för ämnet hemkunskap på
grundskolans låg- och mellanstadium.
1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en likvärdig utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöfrågorna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationell förståelse,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kunskapssynen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att välja skola,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett demokratiskt arbetssätt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka elevernas ställning i
beslut som rör deras skola,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målen för föräldrainflytandet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och skola,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiven till betygsberedningen.
1991/92:Ub226 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en demokratisk skola samt om elevers och
föräldrars inflytande i skolan.
1991/92:Ub229 av Margitta Edgren och Bengt Rosén (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att till
läroplanskommittén överlämnas vad i motionen anförts om ämnena
hemkunskap, barnkunskap och slöjd.
1991/92:Ub230 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undervisningen i hemkunskap och slöjd
bör bibehållas som obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub233 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ämnet hemkunskap även i den nya
läroplanen skall vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
1991/92:Ub234 av Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub235 av Christina Linderholm (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan
ändring i skollagen att rätten till föräldrars inflytande
lagstadgas i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att föräldrars rätt till inflytande
skrivs in i skolförordningen.
1991/92:Ub238 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i
skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt
hjärt-lung-räddning.
1991/92:Ub244 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub247 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att ämnet hemkunskap
förblir obligatoriskt i grundskolan.
1991/92:Ub249 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan med
garanterad undervisningstid om minst samma omfattning som för
närvarande.
1991/92:Ub254 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hemkunskapsundervisningen i grundskolan
skall vara obligatorisk i oförändrad omfattning.
1991/92:Ub255 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ämnena hemkunskap, slöjd och
barnkunskap bibehålls som obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub257 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i
grundskolan med garanterad undervisningstid om minst fem
veckotimmar.
1991/92:Ub258 av Bruno Poromaa och Sten-Ove Sundström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildningssituationen för
elever med handikapp.
1991/92:Ub259 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om gymnastikundervisningens inriktning.
1991/92:Ub262 av Birgitta Hambraeus och Marianne Andersson
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bildämnet.
1991/92:Ub265 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap.
1991/92:Ub267 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning
och uppförande inom grundskolan.
1991/92:Ub269 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den svenska skolan som helhet
skall förankras i kristen etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kristendomsämnet.
1991/92:Ub270 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ämnet historia får utökad tid i
mellanstadiets timplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mellanstadiets kursplan i
historia bör omfatta tiden fram till våra dagar.
1991/92:Ub272 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kunskapssynen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och skola.
1991/92:Ub286 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämnet hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub288 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna
fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna
hemspråksundervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för hemspråksundervisning.
1991/92:Ub289 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principerna för ett nytt
betygssystem.
1991/92:Ub294 av Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett handlingsprogram för
dyslexiproblemet.
1991/92:Ub296 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att slöjd och hemkunskap förblir
obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub298 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1991/92:Ub300 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betygssystemet.
1991/92:Ub302 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkretisering av målen för
trafikantutbildningen i skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får i
uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta del
av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till
att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.
1991/92:Ub305 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett framtida nationellt utvärderingssystem enligt
godkänt--icke godkänt-modell som ersättning för det nuvarande
betygssystemet.
1991/92:Ub307 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
1991/92:Ub308 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en snabb utvärdering bör ske av
hemspråksundervisningen samt att förslag framläggs för att
snabbt förstärka de statliga insatserna för att säkra en
fortsatt hemspråksundervisning på hög nivå.
1991/92:Ub309 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
konstbildningens ställning i den svenska skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av bildämnets
ställning i den svenska skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bildämnets och konstbildningens
roll vägs in i läroplansarbetet.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vissa ämnen i grundskolans timplan.
1991/92:Ub808 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens innehåll
och utformning.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument för
barnomsorg och skola,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring i skollagen att elevernas rätt till inflytande klart
framgår,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för revideringen av
läroplanerna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betygen som urvalsinstrument till
högre utbildning.
1991/92:K423 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mediakunskap i skolan.
1991/92:Sf606 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förstärkt skolundervisning
om mänskliga rättigheter.
1991/92:Sf630 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa hemspråksundervisningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att statliga medel inte får användas för hemspråksundervisning.
1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "anti-våld" i samband med översynen
av läroplanen.
1991/92:So504 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i
skolan.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av "gröna
utbildningscentra".
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av miljöfrågorna i
läroplansarbetet.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap och slöjd i
grundskolans läroplan.
Utskottet
Läroplansfrågor
Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet
Den socialdemokratiska regeringen beslutade den 14 februari
1991 att tillkalla en kommitté för att lämna förslag till mål
och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet
(dir. 1991:9). Den nuvarande regeringen fattade den 19 december
1991 beslut om nya direktiv till läroplanskommittén (dir.
1991:117). Uppdraget skall omfatta läroplan, timplan och
kursplaner för grundskolan samt läroplan för gymnasieskolan och
den kommunala vuxenutbildningen. Läroplanskommitténs arbete
avser sålunda inte längre mål och riktlinjer för barnomsorgen.
Frågan om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och
skola tas upp i motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12 och
1991/92:Ub272 yrkande 3 (båda s) samt 1991/92:Ub810 yrkande 6
(v). Motionärerna hävdar bl.a. att alla som arbetar med barn
måste utgå från en helhetssyn på barnets utveckling. Med hänsyn
till samhällets samlade insatser för barn och ungdomar i
barnomsorg, skola och fritidshem är det därför naturligt att
barnomsorgen och grundskolan får ett gemensamt måldokument.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Frågan om gränsdragningen mellan skola och barnomsorg tas upp
i årets budgetproposition (bilaga 9 s. 27). Föredragande
statsrådet framhåller vikten av att det i det statliga
styrsystemet görs en mycket klar beskrivning av skolans resp.
barnomsorgens mål och uppdrag och en mycket tydlig
gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens roll och
uppgifter. Enligt statsrådet är det olämpligt att förena den
obligatoriska skolverksamheten med den frivilliga
barnomsorgsverksamheten. Det är mot denna bakgrund som
läroplanskommitténs uppdrag inte längre omfattar mål och
riktlinjer för barnomsorgen.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller
gränsdragningen mellan skola och barnomsorg. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att läroplanskommittén enligt de nya
direktiven skall formulera utgångspunkterna för den
skolförberedande verksamheten så att ett närmande lokalt i
kommunerna mellan den skolförberedande verksamheten och
grundskolan underlättas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3
och 1991/92:Ub810 yrkande 6.
I motion 1991/92:Ub225 (s) behandlas vissa utgångspunkter
för läroplansarbetet.
Enligt motionärerna är det av nationellt intresse att
garantera en likvärdig utbildning i hela landet (yrkande 1). En
likvärdig utbildning innebär att geografiska, sociala eller
ekonomiska faktorer inte skall hindra elevernas
utbildningsmöjligheter. Enligt motionärernas mening underkänner
regeringen den omfattande pedagogiska forskning som framhållit
och tydliggjort skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga
discipliner och skolämnen. Skolämnen som funktion eller kunskap
bör syfta till att ge eleverna ämneskunskaper men också att
förbereda dem för samhällslivet utanför skolan (yrkande 4). När
det gäller kunskapssynen hävdas i motionen att grundskolan
skall ge eleverna grundläggande baskunskaper. Men de skall
också ges möjlighet till förståelse, bakgrund och överblick. Om
inte kunskapskraven förklaras och ges ett sammanhang minskar
motivationen för lärandet (yrkande 7). Ett demokratiskt
arbetssätt är ytterligare en förutsättning för
kunskapsinhämtandet. Det skapar engagemang och lust att lära
och ger eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och
befästa demokratin, framhåller motionärerna. Det är främst det
konkreta utvecklingsarbetet i skolan som ger viktiga
erfarenheter i demokratiarbetet, vilket särskilt bör framhållas
i direktiven till läroplansarbetet (yrkande 9). I motionen
framhålls vidare att de enskilda skolorna bör ges
förutsättningar att profilera sin verksamhet. På detta sätt
ökar elevernas valmöjligheter. Med detta följer också behov av
information om olika skolor och om rätten att välja skola.
Kommunen skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt
tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid viss
skola. Närhetsprincipen måste dock vara utgångspunkten (yrkande
8). I motion 1991/92:Ub272 (s) yrkandena 1 och 2 framförs
liknande synpunkter som i motion 1991/92:Ub225 när det gäller
kunskapssynen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I direktiven till läroplanskommittén anger regeringen vissa
för alla skolformer gemensamma utgångspunkter för
läroplansarbetet. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna goda
kunskaper och färdigheter. Det hör även till skolans uppgift,
sägs det i direktiven, att bidra till elevernas sociala och
emotionella utveckling. Varje elev har rätt till en likvärdig
utbildning. Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje
elevs särskilda förutsättningar. Enligt direktiven skall de nya
läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen ge uttryck för en samlad syn på elevers
kontinuerliga kunskapsutveckling. Den kunskapssyn som skall
ligga till grund för läroplansarbetet skall vila på aktuell
forskning om inlärning, begreppsbildning m.m. Eleverna skall
gradvis utveckla sin förmåga att tänka -- att reflektera över
problem -- och därmed lägga grunden för ett, med ökad mognad,
alltmer vetenskapligt förhållningssätt. Det framhålls vidare
att principen om en kontinuerlig utveckling skall gälla även
elevernas inflytande i skolan. Kommittén skall också lämna
förslag om vilket utrymme inom den nationella timplanen som bör
finnas för den profilering den enskilda skolan vill göra.
Utskottet ställer sig bakom utgångspunkterna för
läroplansarbetet i enlighet med regeringens direktiv till
läroplanskommittén. Med hänsyn härtill anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7,
8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 10 föreslås att riksdagen
inför revideringen av grundskolans läroplan bör ge till känna
följande principer för läroplansarbetet, nämligen att
grundskolans uppdelning i stadier bör avskaffas, att 25 elever
bör vara ett riktmärke för klasstorleken, att uppdelningen i
allmän och särskild kurs i engelska och matematik i grundskolan
avskaffas, att tillvalet i grundskolan bör ändras så att alla
elever läser ett B-språk och att kraven på elevaktiva
arbetsformer och ett undersökande arbetssätt tydligt markeras.
I motion 1991/92:So270 (v) yrkande 1 föreslås vidare att
riksdagen beslutar att "anti-våld" skall vara en av
utgångspunkterna för den pågående läroplansöversynen. Vidare
anses det enligt motion 1991/92:Sf606 (v) yrkande 1 nödvändigt
att bemöta rasism och främlingsfientlighet genom en målmedveten
undervisning om mänskliga rättigheter i bl.a. grundskolan och
gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Grundskolans stadieindelning, arbetsformer och arbetssätt,
alternativa kurser i vissa ämnen och undervisningen i språk är
frågor som kommer att prövas inom ramen för läroplanskommitténs
uppdrag enligt de nya direktiven. När det gäller frågan om
klasstorleken i grundskolan erinrar utskottet om att den
behandlades i samband med riksdagens beslut om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76), varvid
utskottet utgick från "att den nya läroplanen för grundskolan
kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca
25 elever utan att därmed skapa ett delningstal". Detta gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Vad gäller frågor om "anti-våld" och mänskliga rättigheter i
undervisningen föreskrivs i direktiven till läroplanskommittén
vissa grundläggande principer för undervisningen. Bl.a. att
skolans verksamhet liksom tidigare bör bygga på vissa etiska
normer, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet,
solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den enskilda
människans särart och integritet och allas lika värde i
enlighet med kristen etik och västerländsk humanism. Dessa
grundläggande riktlinjer för verksamheten i skolan är enligt
utskottets uppfattning i huvudsak identiska med vad som för
närvarande föreskrivs i läroplanen för grundskolan (Lgr80).
Med hänvisning till det anförda och vad som i direktiven för
läroplansarbetet anges som grundläggande riktlinjer för skolans
verksamhet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Ub810 yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och
1991/92:Sf606 yrkande 1.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 6 bör
internationaliseringen i undervisningen starkare lyftas
fram i läroplansarbetet.
Utskottet vill erinra om att de internationella aspekterna
inom olika områden beaktas i direktiven till läroplanen. Bl.a.
skall skolans undervisning i moderna språk förstärkas. Vidare
framhålls att "internationalisering" är ett viktigt
kunskapsområde, som skall ingå i kursplanerna för flera ämnen.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att skolans
internationalisering m.m. för närvarande utreds (dir. 1991:62).
Bl.a. skall olika åtgärder som främjar och underlättar
rörlighet och utbyte mellan Sverige och andra länder inom
skolans område behandlas i utredningen.
Med hänvisning härtill anser utskottet det inte erforderligt
att riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med
motionsyrkandet, varför det avstyrks.
Frågan om elevinflytandet i skolan tas upp i tre
motioner. I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 10 framhålls att
det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i klassrummet.
Varje elev måste få bestämma sin arbetstakt utifrån sina
förutsättningar. Liknande synpunkter framförs i motion
1991/92:Ub226 (s) där även elevernas medverkan i klassråd och i
skolans skyddsverksamhet betonas. Enligt motion 1991/92:Ub810
(v) yrkande 9 bör elevernas rätt till inflytande i skolan
regleras i skollagen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I 4kap. 2§ skollagen (1991:1111) stadgas att eleverna
skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Omfattningen och utformningen därav skall anpassas efter deras
ålder och mognad.
I direktiven till läroplanskommittén konstateras att det
finns en tendens att elevernas inflytande på undervisningen
minskar i takt med stigande ålder. Denna tendens måste brytas.
Skolans ansvar för att ge barn och ungdomar en förberedelse för
rollen som samhällsmedborgare och för att stärka individens
självkänsla och självständighet bör komma till uttryck bl.a.
genom att eleverna uppmuntras att med stigande ålder ta ett
eget personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i
skolan, understryks det i direktiven.
Med hänvisning till gällande bestämmelser om elevinflytande i
skollagen och vad som anförs om elevinflytande i skolan i
direktiven till läroplanskommittén anser utskottet att syftet
med motionärernas yrkanden i huvudsak är tillgodosett, varför
motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10, 1991/92:Ub226 i denna del
och 1991/92:Ub810 yrkande 9 avstyrks.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 5 har
miljöfrågorna i de nya direktiven till läroplanskommittén
tonats ned väsentligt i jämförelse med de ursprungliga
direktiven. Motionärerna anser det också olyckligt att de
miljöexperter som tidigare engagerats av kommittén nu har
skilts från sina uppdrag. Liknande synpunkter framförs även i
motion 1991/92:Jo612 (s) yrkande 20. I motion 1991/92:Jo203 (s)
yrkande 10 föreslås att s.k. gröna utbildningscentra inrättas i
syfte att bredda utbudet av utbildningar och därigenom öka
elevunderlaget. Till dessa utbildningscentra bör knytas även
forsknings- och utvecklingsarbete. Mot bakgrund av den
allvarliga miljösituationen framhålls i motion 1991/92:Ub265
(m) att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras
i grundskolan och gymnasieskolan.
I direktiven till läroplanskommittén anges att miljökunskap
är ett centralt kunskapsområde som inte bara skall behandlas
inom de naturorienterande ämnena. De ekologiska aspekterna
måste i större utsträckning beaktas i undervisningen inom andra
områden för att ge eleverna en helhetssyn på miljöfrågorna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att miljöfrågorna
bör vara ett centralt kunskapsområde i olika ämnen i såväl
grundskolan som gymnasieskolan och komvux. Utskottet finner att
det som anförs i direktiven för läroplansarbetet i dessa frågor
bör tillgodose motionärernas yrkanden. Utskottet utgår också
från att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet fäster
stor vikt vid miljöfrågorna. När det gäller förslaget i motion
1991/92:Jo203 yrkande 10 att koncentrera miljöutbildningen till
vissa centra anser utskottet att denna fråga inte bör avgöras
på central nivå. Det ankommer på huvudmännen för olika
utbildningar att organisera sitt skolväsende på lämpligt sätt.
Utskottet anser således att riksdagen inte bör göra något
särskilt uttalande beträffande miljöfrågornas behandling i
läroplansarbetet, varför motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,
1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612
yrkande 20 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub269 (kds) hävdas att en grundläggande
värdegemenskap är nödvändig för all demokratisk utveckling.
Vårt demokratiska styrelseskick och våra lagar har utgått från
den kristna människosynen och de kristna grundvärderingarna
samt västerländsk humanism. Enligt motionären bör den svenska
skolan som helhet därför förankras i kristen etik och
präglas av den kristna människosynen (yrkande 1).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
När det gäller den kristna etiken i skolans undervisning har
utskottet behandlat denna fråga vid flera tillfällen. I sitt
betänkande 1988/89:UbU2 (s. 7) framhöll utskottet bl.a.
följande.
Det är därvid viktigt att eleverna får insikter i religionens
betydelse för normbildning och kultur, och att de förstår på
vilka grunder den västerländska människosynen har utvecklats.
Respekten för människors egenvärde och aktning för andra måste
vara den etiska grund som skolans undervisning utgår från.
Frågor kring människosynen -- såväl kristna som andra
religioners -- blir allt viktigare för alla i vårt
pluralistiska samhälle. Skolans undervisning i religionskunskap
är av stor betydelse för att vi skall kunna förstå att handla
efter våra grundläggande etiska, humanistiska och demokratiska
värderingar.
Enligt direktiven till läroplanskommittén skall läroplanerna
innehålla vissa grundläggande riktlinjer som alla lärare är
skyldiga att följa. Hit hör bl.a. saklighet och allsidighet i
undervisningen. Vidare framhålls att skolans verksamhet inte
skall vara värdemässigt neutral.
Den bör liksom tidigare bygga på de etiska normer, såsom
människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med
svaga och utsatta, respekt för den enskilda människans särart
och integritet och allas lika värde, vilka genom kristen etik
och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land.
Detta är värderingar som de flesta människor i Sverige, utifrån
olika utgångspunkter och kulturell bakgrund, kan acceptera. Det
är angeläget att skolan präglas av dessa värden såväl
innehållsmässigt som vad gäller arbetsmetoder och att
utbildningen bidrar till att stärka förmågan att göra etiska
ställningstaganden.
Med hänvisning till vad som framhålls i direktiven för
läroplansarbetet om vissa grundläggande riktlinjer för
undervisningen anser utskottet att motionärens yrkande i stort
är tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub269 yrkande 1
avstyrks.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 11 berörs målen för
föräldrainflytandet i skolan. Om föräldrarna skall känna sig
delaktiga i barnens skolgång måste de ha inflytande över det
arbete som utförs under skolåret, hävdar motionärerna.
Föräldrarna måste ges ökade möjligheter att, inom de ramar
läroplanen ger, vara med i beslut om inriktning och
arbetsmetoder i skolan. Liknande synpunkter framförs i motion
1991/92:Ub226 (s). Motionärerna påpekar bl.a. att besluten i
professionella skolfrågor, dvs. undervisningsfrågor, skall
fattas av lärarna och skolledningen, inte av föräldrarna.
I direktiven till läroplanskommittén betonas föräldrarnas
ansvar för att stödja sina barns skolgång. Samarbetet mellan
skolan och hemmen bör utgå från det gemensamma intresset att
skapa goda uppväxtbetingelser för barnen men också från den
naturliga fördelningen av huvudansvaret för å ena sidan
kunskaps- och färdighetsutvecklingen och å den andra sidan den
personliga fostran och omvårdnaden. Föräldrars inflytande över
elevens skolgång, framför allt i de lägre årskurserna, är
därför viktigt.
Med hänvisning till läroplanskommitténs uppdrag och vad som
anförs i direktiven i vad gäller föräldrainflytandet i skolan
finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör ett
särskilt uttalande i frågan, varför motionerna 1991/92:Ub225
yrkande 11 och 1991/92:Ub226 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub235 (c) konstateras att elevernas rätt
till inflytande är inskriven i skollagen. Enligt motionären bör
även föräldrars rätt till inflytande regleras i såväl
skollag som skolförordning (yrkandena 1 och 2).
Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med
likartat yrkande (bet. 1990/91:UbU17, rskr. 357). Utskottet har
inte funnit att det i ärendet har framkommit något nytt som bör
föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Med hänvisning härtill och till läroplanskommitténs arbete
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235.
Vissa tim- och kursplanefrågor
I läroplanskommitténs uppdrag ingår att förutom att utarbeta
förslag till läroplan för grundskolan även framlägga förslag
till timplan och kursplan för grundskolan. Timplanens funktion
skall enligt direktiven främst vara att ange vilka resurser en
kommun minst måste avsätta för undervisningen. Varje ämne på
timplanen i grundskolan skall ha en nationellt fastställd
kursplan. Kommittén skall utarbeta färdiga kursplaneförslag för
svenska, matematik och musik. För övriga ämnen skall kommittén
utarbeta förslag till huvudsakligt innehåll. Dessa skall vara
så tydliga att de kan remissbehandlas tillsammans med
kommitténs övriga förslag. Enligt sina direktiv skall
läroplanskommittén utarbeta förslagen för grundskolan utifrån
vissa gemensamma utgångspunkter och särskilda synpunkter. En
viktig utgångspunkt för detta arbete är den nu gällande
läroplanen (Lgr 80). I direktiven anges vidare att förslagen
bör presenteras så att motiven för förändringar redovisas. De
ämnen som skall ingå i timplanen bör redovisas mot bakgrund av
en analys av ämnesstrukturen i ett internationellt perspektiv.
Vidare bör kommittén i sitt arbete utgå från att en garanterad
undervisningstid skall anges för följande ämnen: svenska,
matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap,
samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, idrott och
musik. Kommittén skall belysa konsekvenserna av om vissa av de
nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan
erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom
ramen för den profilering som den enskilda skolan väljer.
I ett stort antal motioner, nämligen 1991/92:Ub210 (s),
1991/92:Ub220 (fp), 1991/92:Ub221 (c, m, kds) yrkandena 1 och
2, 1991/92:Ub229 (fp), 1991/92:Ub230 (s), 1991/92:Ub233 (s),
1991/92:Ub234 (s), 1991/92:Ub244 (m), 1991/92:Ub247 (s),
1991/92:Ub249 (c), 1991/92:Ub254 (nyd), 1991/92:Ub255 (s),
1991/92:Ub257 (s), 1991/92:Ub286 (kds), 1991/92:Ub296
(fp), 1991/92:Ub307 (c), 1991/92:Ub803 (c) yrkande 4 och
1991/92:A805 (c) yrkande 28 understryks vikten av ämnena
hemkunskap, slöjd och barnkunskap i grundskolans
undervisning. Mot bakgrund av vad som anförs i
läroplanskommitténs direktiv anser motionärerna att dessa ämnen
även i fortsättningen bör vara obligatoriska i grundskolans
timplan. Det framhålls i motionerna bl.a. att dessa ämnen
tillsammans med andra ämnen ger möjlighet till praktiska
tillämpningar av teoretiska kunskaper och att de bidrar till
elevernas allsidiga utveckling i bl.a. socialt, emotionellt,
kreativt och motoriskt hänseende. Enligt motionärerna främjar
dessa tre ämnen en naturlig jämställdhet mellan flickor och
pojkar och lär dem att hantera vardagliga göromål i familj och
hushåll. Ämnet hemkunskap betonas särskilt med avseende på dess
betydelse för att skapa goda kostvanor hos ungdomen. På olika
sätt ger de nu aktuella ämnena även möjlighet för eleverna att
få kännedom om traditioner och sedvanor, vilka under lång tid
bidragit till det svenska kulturarvet. Motionärerna hänvisar
bl.a. till en resolution av EG:s utbildningsministrar som slår
fast att konsumentundervisning skall ingå i den obligatoriska
undervisningen med syfte att skapa ekonomiskt ansvariga
konsumenter i det nya Europa.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Enligt nu gällande timplan för grundskolan förekommer
undervisning i hemkunskap och slöjd på alla tre stadierna.
Hemkunskap har totalt fem stadieveckotimmar. I
orienteringsämnena på lågstadiet skall även ingå moment från
bl.a. hemkunskap. Slöjd har totalt 16 stadieveckotimmar varav
tyngdpunkten ligger på mellanstadiet med nio stadieveckotimmar.
På låg- och mellanstadierna omfattar undervisningen i slöjd för
alla elever två slöjdarter, dels textilslöjd, dels trä- och
metallslöjd. Barnkunskap har endast en veckotimme på
högstadiet.
Inom ramen för den nationella utvärderingen har ämnena
hemkunskap, slöjd och barnkunskap granskats av vissa
länsskolnämnder under läsåren 1987/88--1988/89. Granskningen
visade bl.a. att dessa ämnen är uppskattade av eleverna, att
arbetssättet präglas av elevaktivitet i stor omfattning och att
skapande moment och grupparbete förekommer oftare än i andra
ämnen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämnena
hemkunskap, slöjd och barnkunskap är av stor betydelse för
elevernas allsidiga utveckling. Utskottet anser att
undervisningen i dessa ämnen bidrar till att bl.a. bryta
traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som
samhället i övrigt. De ger lärarna förutsättningar att tillämpa
en metodik som innebär att teori och praktik kan varvas på ett
naturligt sätt i undervisningen i syfte att befästa elevernas
kunskaper.
Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av att eleverna
i ämnet hemkunskap ges kunskap om kostens och goda kostvanors
betydelse för hälsan. Enligt nuvarande kursplan för ämnet
behandlas även andra viktiga frågor som t.ex. miljön i
närsamhället, konsumentekonomi och samlevnad. Kunskaper därom
och praktiska övningar i att välja och tillaga näringsriktig
mat kommer enligt utskottets mening att vara än mera angelägna
i framtiden.
Beträffande ämnet slöjd vill utskottet betona det som i
nuvarande läroplan anges i målsättningen för ämnet, nämligen
att eleverna genom praktiskt arbete skall få utveckla sin
skapande förmåga och sin känsla för estetiska värden samt sin
motorik. De skall vidare få kännedom om kulturarvet inom
slöjdens områden och få förståelse för de mänskliga och
ekonomiska värden som ligger i att själv kunna bearbeta och
vårda material och vara sparsam och aktsam om våra resurser.
Som bl.a. framhålls i motionerna är slöjd ett ämne där eleverna
praktiskt får uppleva att flickor och pojkar har lika
förutsättningar.
När det gäller ämnet barnkunskap delar utskottet den
uppfattning som bl.a. framförs i motionerna att det ger
eleverna möjlighet att i skolan tala om sig själva, sin egen
livssituation och sin egen barndom. Ämnet ger också tillfälle
till diskussion om bl.a. mobbning, könsroller och föräldrars
gemensamma ansvar för barnens uppväxt. Invandrarfamiljers
problem i det svenska samhället är slutligen en angelägen fråga
som kan tas upp i barnkunskap med utgångspunkt i konkreta
situationer.
Enligt direktiven till läroplanskommittén hör det till
skolans uppgift att bidra till elevernas sociala och
emotionella utveckling. Vidare bör kunskaper om det svenska
kulturarvet få en mera framträdande plats i undervisningen.
Utskottet anser att syftet med ämnena hemkunskap, slöjd och
barnkunskap i hög grad överensstämmer med dessa riktlinjer för
en ny läroplan för grundskolan.
Som utskottet redovisat i det föregående skall
läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de
nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan
erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom
ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om den betydelse som ämnena
hemkunskap, slöjd och barnkunskap har. Utskottet förutsätter
att de kommer att finnas kvar i den nya timplanen för
grundskolan.
Utskottet utgår från att vad utskottet anfört om ämnena
hemkunskap, slöjd och barnkunskap kommer att beaktas av
regeringen. Med hänvisning härtill anser utskottet att
riksdagen nu inte behöver göra något uttalande i frågan.
Yrkandena bör därför avslås.
I ett antal motioner tas vissa tim- och kursplanefrågor
upp. I motion 1991/92:Ub270 begärs att ämnet historia får
utökad tid i mellanstadiets timplan (yrkande 1) och att
kursplanen i historia för mellanstadiet bör omfatta tiden fram
till våra dagar (yrkande 2). Enligt motion 1991/92:Ub269 (kds)
yrkande 2 bör ämnet religionskunskap ha en garanterad minimitid
och ha huvudsaklig inriktning på kristendomskunskap. I motion
1991/92:Ub808 (m) yrkande 1 erinras om de brister i
religionsundervisningen som framkommit i bl.a. den nationella
utvärderingen av grundskolans läroplan. Enligt motionärerna bör
en översyn av kristendomsundervisningen ske i syfte att
utarbeta förslag till hur undervisning kan utformas för att
kunna förmedla tillräcklig kännedom om den religion och de
kristna värderingar, på vilka det svenska samhället vilar.
Skolans gymnastikundervisning tas upp i motion 1991/92:Ub259
(m). Vid utformningen av en ny kursplan för ämnet idrott bör
särskild hänsyn tas till problemet med det ökade antalet
arbetsskador i samhället. I motion 1991/92:Ub309 (fp)
konstateras att dagens informationssamhälle vilar på grafiskt
orienterade och bildbaserade kommunikationsformer.
Bildundervisningens betydelse i dessa avseenden bör vägas in i
läroplansarbetet (yrkande 3). Vidare föreligger det ett behov
av en översyn av konstbildningens och bildämnets ställning i
den svenska skolan (yrkandena 1 och 2). Även i motion
1991/92:Ub262 (c) understryks vikten av att bildundervisningen
får tillräckligt utrymme i såväl grundskolan som
gymnasieskolan. Enligt motion 1991/92:K423 (s) yrkande 5 bör
mediekunskapen i skolan utvecklas med hänsyn till massmediernas
roll i dagens samhälle. I motion 1991/92:Ub201 (s) framförs
förslag om att maskinskrivning skall vara ett ämne i
grundskolan. Enligt motion 1991/92:Ub208 (fp) är det väsentligt
med ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och
skolan när det gäller undervisningen i konsumentekonomi.
Slutligen begärs i motion 1991/92:Ub302 (fp) en konkretisering
av målen för trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1). Varje
elev i grundskolan bör få ta del av en kontinuerlig
trafikundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att
klara sig i trafiken (yrkande 2).
I direktiven framhålls att kursplanernas roll i en mål- och
resultatstyrd skola är att ge den centrala kunskap och
förståelse samt de färdigheter eleven skall uppnå inom ett
visst ämne och därmed bidra till att garantera likvärdigheten
samtidigt som de skall ge förutsättningar för lärares och
elevers beslut om innehåll och arbetssätt. Kursplanerna skall
alltså ange de centrala begrepp som eleverna skall få insikt i
och de färdigheter de skall öva. Kursplanerna skall vidare
utformas så att lärarens arbete med att ställa upp egna
undervisningsmål och hans/hennes urval av innehåll och val av
arbetssätt underlättas. Kommittén bör överväga om kursplanerna
även i fortsättningen skall vara stadieindelade.
Enligt utskottets uppfattning bör innehåll och struktur i
samtliga kursplaner i grundskolan behandlas i ett
sammanhang. Detta bör även gälla olika inslag i skolans
undervisning och övriga verksamhet. Med hänvisning till
läroplanskommitténs uppdrag, vilket bl.a. skall resultera i
förslag till huvudsakligt innehåll för nu berörda ämnen i
grundskolan, anser utskottet det inte erforderligt att
riksdagen gör något uttalande i enlighet med förevarande
motionsyrkanden, varför motionerna 1991/92:Ub201,
1991/92:Ub208, 1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269
yrkande 2, 1991/92:Ub270 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub302
yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub309 yrkandena 1, 2 och 3,
1991/92:Ub808 yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5 avstyrks.
I motionerna 1991/92:Ub288 och 1991/92:Sf630 (båda nyd)
framförs förslag om slopande av hemspråksundervisningen i
skolan. I den förstnämnda motionen betonas att språket är
förutsättningen för att man skall kunna ta ansvar för såväl
sina rättigheter som sina skyldigheter som samhällsmedborgare.
Utan mycket goda kunskaper i svenska får invandrarna
svårigheter att klara sig i vårt land, konstaterar
motionärerna. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
sådana ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna
befrias från sina skyldigheter att anordna
hemspråksundervisning (yrkande 1). Enligt motionärerna bör en
total omprövning av hemspråksundervisningen ske. Grundprincipen
bör vara att ansvaret för att organisera och finansiera
hemspråksundervisningen överförs till invandrarna själva och
deras intresseorganisationer. Hemspråksundervisningen får inte
inkräkta på den ordinarie undervisningen i skolan utan bör ske
på elevernas fritid (yrkande 2). Liknande synpunkter på ett
slopande av hemspråksundervisningen i den svenska skolan
framförs i den sistnämnda motionen (yrkandena 8 och 9).
Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1991/92:UbU10 tagit
ställning till ett yrkande om att inga statliga medel bör
anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93.
Utskottet avstyrkte yrkandet och hänvisade till riksdagens
behandling av hemspråksundervisningen vid föregående riksmöte
(prop. 1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222). Med samma motivering
avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub288 yrkandena 1 och 2
samt 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9.
I motion 1991/92:Ub308 (s) begärs en utvärdering av
hemspråksundervisningen i syfte att förstärka de statliga
insatserna för hemspråksundervisning. Enligt motionärerna har
hemspråksundervisningen minskat kraftigt under innevarande
läsår. I motion 1991/92:Ub298 (fp) erinras om den
förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan
som riksrevisionsverket har genomfört (dnr 23-90-0609), i
vilken bl.a. vissa brister i hemspråksundervisningen
uppmärksammades. Enligt motionärerna är det i första hand
elevernas behov av hemspråksundervisning som skall vara
avgörande för kommunernas insatser.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1990/91:UbU7
(s.8f.) att kostnaderna för hemspråksundervisning var
betydande för staten och att det då gällande
statsbidragssystemet inte främjade en till fullo ändamålsenlig
användning av resurserna. Utskottet ansåg att
hemspråksundervisningen skulle kunna bedrivas på ett mera
rationellt sätt, bl.a. genom ett nytt statsbidragssystem.
Utskottet underströk dock vikten av att invandrareleverna
skulle ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.
När det gäller den i motion 1991/92:Ub308 begärda
utvärderingen av hemspråksundervisningen vill utskottet erinra
om att läroplanskommittén enligt sina direktiv skall redovisa
sina överväganden beträffande ämnena hemspråk och svenska som
andraspråk och dessas ställning i relation till timplanen för
grundskolan. Med hänvisning härtill och till skolverkets
uppgift att svara för den nationella uppföljningen och
utvärderingen av skolan anser utskottet det inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av
motionerna 1991/92:Ub298 och 1991/92:Ub308, varför de avstyrks.
I motion 1991/92:Ub238 (nyd) föreslås att obligatorisk
undervisning i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning skall
införas i grundskolan i årskurs åtta eller nio. Motionärerna
understryker behovet av kunskaper om första hjälpen och
hjärt-lung-räddning i samband med bl.a. trafikolyckor. Många
liv skulle kunna räddas om alla hade dessa kunskaper.
Enligt direktiven till läroplanskommittén skall varje ämne på
timplanen för grundskolan ha en nationellt fastställd
kursplan. Kursplanerna, som är underordnade läroplanerna, skall
fastställas av regeringen i fråga om obligatoriska ämnen inom
grundskolan.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det fortsatta
beredningsarbetet inom regeringskansliet när det gäller en ny
läroplan för grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning till en enskild kursplanefråga. Motion 1991/92:Ub238
bör således avslås av riksdagen.
Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1991/92:So504
(v) yrkande 3, i vilken föreslås att sex och samlevnad
införs som obligatoriskt tema på högstadiet och i gymnasiet.
I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 2 tas vissa samefrågor
upp. Enligt motionären vet svenskar i allmänhet väldigt litet
om samer. Riktlinjer för undervisning om samerna bör
inarbetas i måldokumenten för skola och förskola.
Enligt direktiven till läroplanskommittén måste kunskaper om
det svenska kulturarvet få en mer framträdande plats i
undervisningen. Även frågan om förståelse och respekt för såväl
inhemska minoriteters som andra folks kulturarv skall genomsyra
undervisningen. Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet
med motionärens yrkande är tillgodosett, varför motion
1991/92:Ub204 yrkande 2 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub258 (s) aktualiseras
utbildningssituationen för elever med handikapp.
Motionärerna understryker att utbildningsplaneringen för
handikappade elever måste ske med utgångspunkt i den enskilde
elevens förutsättningar och att verksamheten anpassas därtill.
Motionärerna föreslår att statens institut för handikappfrågor
(SIH) bör ha ansvaret för det statliga stödet till elever med
medicinska handikapp. Vidare bör SIH disponera medel för såväl
fortbildning som forskning inom handikappområdet.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut om ansvaret för skolan
(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebar att
två centrala myndigheter på skolans område inrättades fr.o.m.
den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk och SIH. Som
utbildningsutskottet då framhöll skall skolverkets ansvar för
läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta
handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det
speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr
Förordning med instruktion för statens institut för
handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet betonade i sitt
betänkande 1991/92:UbU9 (s.5) att det är viktigt att se till
att ordningen med en särskild myndighet för handikappfrågor
inte försvårar ambitionen att så långt möjligt integrera de
handikappade i den ordinarie skolverksamheten. I samma
betänkande behandlade utskottet även stödet till elever med
medicinska handikapp. Enligt utskottets uppfattning ankommer
det på skolhälsovården och skolledning samt personal vid varje
skola att ansvara för elever med medicinska handikapp. På
central nivå har statens skolverk i uppgift att inom ramen för
sin tillsynsverksamhet följa utvecklingen (Förordning med
instruktion för statens skolverk, 1991:1121).
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motion 1991/92:Ub258 i denna del, varför den
avstyrks.
I samma motion framförs uppfattningen att regeringen efter
samråd med SIH och berörda handikapporganisationer bör vidta
konkreta åtgärder för att stödja barn med dyslexi. I motion
1991/92:Ub294 (c) begärs ett handlingsprogram för att komma
till rätta med dyslexiproblemet, och i motion 1991/92:Ub215 (s)
begärs anvisningar och riktlinjer för lärare så att elever med
dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning och betygsättning över
hela landet.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om elever med dyslexi
i sitt betänkande 1991/92:UbU9 (s.12) med anledning av ett
yrkande om att inrätta ett läspedagogiskt institut. Utskottet
hänvisade till bl.a. Skrivknutens verksamhet och skolverkets
ansvar när det gäller bl.a. medel för forsknings- och
fortbildningsinsatser. Utskottet vill erinra om
tilläggsdirektiven till betygsberedningen (dir. 1991:104)
enligt vilka beredningen bör lämna förslag till principer för
betygsättningen. Därvid bör beredningen särskilt uppmärksamma i
vilka former hänsyn skall tas till elevers individuella
förutsättningar.
Med hänvisning härtill och vad utskottet tidigare anfört om
dyslexi föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258 i denna del och 1991/92:Ub294.
Betygsfrågor
Den socialdemokratiska regeringen tillkallade den 25 oktober
1990 en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem
i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen (dir. 1990:62). Den nuvarande regeringen
fattade den 5 december 1991 beslut om tilläggsdirektiv till den
s.k. betygsberedningen (dir. 1991:104). Enligt
tilläggsdirektiven skall en utgångspunkt vara att betyg skall
ges tidigare och i flera steg än i dag. Förutsättningarna för
att införa någon form av betyg eller omdömen i ordning eller
uppförande bör belysas av beredningen. Vidare skall ett nytt
betygssystem tas fram i nära samarbete med läroplanskommittén.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 13 finns det inga
sakliga skäl för att ge betyg tidigare än i dag. Direktiven
till betygsberedningen bör ändras på denna punkt,
vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.
Enligt nuvarande ordning får eleverna i grundskolan betyg för
första gången på höstterminen i årskurs åtta på högstadiet. Det
finns enligt utskottets uppfattning anledning att pröva om
betyg kan ges tidigare i grundskolan. Med hänvisning härtill
avstyrks motion 1991/92:Ub225 yrkande 13.
I tre motioner tas principerna för ett nytt betygssystem
upp. Samtliga motionärer anser att det nuvarande relativa
betygssystemet bör avskaffas. Enligt motion 1991/92:Ub289 (nyd)
bör bl.a. följande principer slås fast utöver vad som anges i
direktiven till betygsberedningen. Betyg -- även i ordning och
uppförande -- skall ges från första skolåret. Betygssystemet
behöver inte vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och
i gymnasiet. Vidare skall det finnas en klar och tydlig
betygsdifferentiering ovanför gränsen för godkänt, för vilken
nivå klara och preciserada minimikrav bör anges. I motion
1991/92:Ub300 (fp) pläderas för ett betygssystem med sju steg
och att betyg ges tidigast fr.o.m. mellanstadiet. Enligt
motionären är betyg i ordning och uppförande inte rätt metod
att komma till rätta med disciplinproblemen i skolan. Enligt
motion 1991/92:Ub305 (s) är det skolans uppgift i ett
decentraliserat skolsystem att avgöra om eleven når upp till de
grundläggande målsättningarna i läroplanen. Ett
utvärderingssystem enligt modellen godkänt -- icke godkänt blir
då naturligt.
Som framgår ovan har en parlamentarisk utredning tillsatts
för att utarbeta förslag till ett nytt betygssystem i
grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. Med hänvisning till detta utredningsarbete
anser utskottet att de förslag om principer för
betygssättningen som förs fram i motionerna 1991/92:Ub289,
1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 inte bör behandlas i sak nu
utan avslås av riksdagen.
Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna
1991/92:Ub211 (kds) yrkande 2 och 1991/92:Ub267 (m), i vilka
ett återinförande av betyg i ordning och uppförande
förordas samt motion 1991/92:Ub211 yrkande 1, i vilken föreslås
införande av betyg i flit.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 11 förkastas betyg som
urvalsinstrument för fortsatt utbildning. Enligt motionärerna
är det inte rimligt att grundskolan skall tvingas underordna
sig ett betygssystem bara för att ett urval måste ske till
utbildningar i gymnasieskolan. Målrelaterade betyg lämpar sig
inte för rangordning och därmed inte som urvalsinstrument för
vidare studier.
Med hänvisning till betygsberedningens arbete avstyrker
utskottet även motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och
skola att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande
12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6,
res. 1 (s)
2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4,
7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (s)
3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub810 yrkande 10,
1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1,
men. (v) - delvis
4. beträffande internationalisering i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 6,
res. 3 (s)
5. beträffande elevinflytande i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10,
1991/92:Ub226 i denna del och 1991/92:Ub810 yrkande 9,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,
1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612
yrkande 20,
res. 5 (s)
7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1,
res. 6 (s)
8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och
1991/92:Ub226 i denna del,
res. 7 (s)
9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i
skolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235,
men. (v) - delvis
10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i
timplanen för grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub210, 1991/92:Ub220,
1991/92:Ub221, 1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233,
1991/92:Ub234, 1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249,
1991/92:Ub254, 1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286,
1991/92:Ub296, 1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och
1991/92:A805 yrkande 28,
res. 8 (s)
res. 9 (nyd) - motiv.
11. beträffande vissa tim- och kursplanefrågor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub201, 1991/92:Ub208,
1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269 yrkande 2,
1991/92:Ub270, 1991/92:Ub302, 1991/92:Ub309, 1991/92:Ub808
yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5,
12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub288 samt
1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9,
res. 10 (nyd)
13. beträffande utvärdering av hemspråksundervisningen
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub298 och
1991/92:Ub308,
14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen
m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub238,
res. 11 (nyd)
15. beträffande sex- och samlevnadsundervisning
att riksdagen avslår motion 1991/92:So504 yrkande 3,
16. beträffande undervisning om samer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 2,
17. beträffande utbildningssituationen för elever med
handikapp
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub258 i denna del,
18. beträffande dyslexi
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258
i denna del och 1991/92:Ub294,
19. beträffande direktiven till betygsberedningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 13,
res. 12 (s)
20. beträffande principer för ett nytt betygssystem
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub289, 1991/92:Ub300
och 1991/92:Ub305,
res. 13 (nyd)
21. beträffande betyg i flit samt ordning och uppförande
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub211 och
1991/92:Ub267,
22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.
men. (v) - delvis
Stockholm den 12 maj 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger
Lundberg (s) och Lena Öhrsvik (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Gemensamt måldokument för barnomsorg och skola (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet vill" och på s. 8 slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon
form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på
varandra följande led i samhällets insatser för barns
utveckling. All personal som arbetar med barn måste således
göra det utifrån en helhetssyn på barnets utveckling. Mot denna
bakgrund är det fullt naturligt att barnomsorgen och
grundskolan bör få ett gemensamt måldokument, något som är än
mer berättigat sedan flexibel skolstart införts. Då kommunerna
numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och
barnomsorgens personal finns förutsättningar för bättre
samordning och integrering av verksamheten inom skola och
barnomsorg.
Vad utskottet anfört om ett gemensamt måldokument för
barnomsorg och skola bör riksdagen med bifall till motionerna
1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och
1991/92:Ub810 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och
skola
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225
yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "yrkandena 1
och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det aktuella
läroplansarbetet skall utgå från följande principer.
För såväl individen som samhället är det av central betydelse
att kunskapsnivån hos den enskilde är hög. Det är därför av
nationellt intresse att garantera en likvärdig utbildning i
hela landet. Skolan skall leva upp till högt ställda kvalitets-
och kunskapskrav. Skolan skall därutöver ha en socialt
utjämnande effekt. Eleverna skall få erfarenheter och kunskaper
som ger varje individ -- oavsett bakgrund -- största möjliga
förutsättningar att göra egna val och ställningstaganden
beträffande framtida utbildnings- och yrkesval.
Genom det sätt på vilket de enskilda ämnenas ställning
behandlas i direktiven till läroplanskommittén underkänner
regeringen den omfattande pedagogiska forskning som tydliggjort
skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga discipliner och
skolämnen. Skolämnena som funktion eller kunskap syftar till
att ge eleverna ämneskunskaper men också att förbereda dem för
ett aktivt liv i samhället. Den ämnessamverkan som utvecklats
enligt nuvarande läroplan har haft stor betydelse i detta
avseende.
Med en begränsad tid till utbildningens förfogande är
avvägningen mellan ämnen, färdigheter och utrymmet för
personlig utveckling nödvändig. Grundskolan skall ge eleverna
grundläggande baskunskaper, väl befästa genom träning. Men den
skall också ge elever möjlighet till förståelse, bakgrund och
överblick. Eleverna skall kunna tillämpa sina kunskaper, och
därför måste inlärningen ha en praktisk utgångspunkt. Barns
förmåga till utveckling och kunskapsinhämtande har ett nära
samband med deras sociala välbefinnande, trygghet, motoriska
utveckling m.m. Hänsyn måste tas till barnets hela situation.
All verksamhet i skolan skall präglas av ett demokratiskt
synsätt. Ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet skapar
engagemang och lust att lära och ger eleverna viktiga insikter
i konsten att utveckla och befästa demokratin. Sådana insikter
kan bara ges genom att demokratin tillämpas i vardagsarbetet.
Enskilda skolor och klasser bör slutligen ges möjlighet till
profilering av sin verksamhet. Det kan t.ex. gälla idrott,
teknik, miljö eller olika former av kulturell eller
internationell inriktning. Det kan också finnas ett intresse
för olika skolor och klasser att utveckla de pedagogiska
metoderna. Kommunerna skall så långt det är praktiskt och
ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan att
välja skola. Utgångspunkten måste dock vara elevens närhet till
skolan.
Vad utskottet härmed har anfört om vissa utgångspunkter för
läroplansarbetet bör riksdagen med bifall till motionerna
1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272
yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225
yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Internationalisering i undervisningen (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "det
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ett utvecklat internationellt samarbete krävs för att lösa de
stora frågor som mänskligheten nu står inför. Miljö- och
resursfrågorna, stödet till de fattiga länderna, etniska
konflikter, flyktingsituationen och kampen för demokrati och
mänskliga rättigheter är några av dem. Detta kräver förutom
kunskaper även förmåga och vilja till inlevelse i andra
människor och nationers situation. I en demokrati som vår,
räcker det inte med att bara en del av dess medborgare har
dessa kunskaper och denna förmåga till inlevelse och vilja till
solidaritet. Därför måste de internationella frågorna vara
väsentliga inslag i all utbildning.
Det allt närmare samarbetet mellan de europeiska länderna
under 90-talet kommer förutom att det ställer större krav på
kunskap i t.ex. språk, även att ge ökade möjligheter till
kompletterande studier i andra europeiska länder. För att på
ett bra sätt kunna utnyttja de möjligheter som därvid erbjuds
krävs även att vår utbildning ger goda kunskaper om
samhällsförhållanden, levnadsvillkor och kultur i andra
europeiska länder.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande internationalisering i undervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Elevinflytande i skolan (mom. 5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 9 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Eleverna bör ha ett stort inflytande över skolarbetet. Det
måste självklart utformas så att man tar hänsyn till barnens
mognadsgrad och möjligheter att axla det ansvar som inflytandet
ger.
Det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i
klassrummet. Eleverna bör ha inflytande över arbetssätt och
urval av kunskapsstoff. Ett demokratiskt arbetssätt i
klassrummet skapar engagemang och lust att lära och ger
eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och befästa
demokratin.
Vad utskottet anfört om elevinflytande i skolan bör riksdagen
med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 och
1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av motion
1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande elevinflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225
yrkande 10 och 1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av
motion 1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
5. Miljöfrågorna i läroplansarbetet (mom.6)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "I direktiven" och slutar med "yrkande 20 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att en viktig fråga som den förra
regeringen lyfte fram i sina direktiv till läroplanskommittén
var miljöfrågorna och deras betydelse för vårt samhälles
långsiktiga överlevnad. I de nya direktiven har miljöfrågorna
tonats ned väsentligt. Utskottet vill därvid peka på att det
särskilda miljösekretariatet i läroplansarbetet nu har
avskaffats. Riksdagen bör uttala att regeringen snarast bör
vidta åtgärder för att miljöfrågorna återigen lyfts fram i
läroplansarbetet. Förslaget i motion 1991/92:Jo203 yrkande 10
att inrätta s.k. gröna utbildningscentra är ett exempel på
möjligheten att förstärka miljöundervisningen i gymnasieskolan
och samtidigt ge förutsättningar för ett samarbete med
högskolan. Utskottet anser att förslaget om s.k. gröna
utbildningscentra bör prövas i läroplansarbetet.
Vad utskottet anfört om miljöfrågorna i läroplansarbetet bör
riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,
1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20 samt med
anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225
yrkande 5, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande
20 samt med anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skolans förankring i den kristna etiken (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "När det" och på s.12 slutar med "yrkande 1
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den nuvarande läroplanen för grundskolan (Lgr80) har under
rubriken Fostran och utveckling på ett utmärkt sätt formulerat
en del av den svenska skolans värdemässiga grund. Där
framhålls: "Att väcka respekt för sanning och rätt, för
människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och
därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift
för skolan".
Utskottet anser att ovanstående grundläggande värderingar
kompletterade med de etiska normerna om individens frihet,
solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika
värde bör utgöra grunden för den fostrande uppgiften i dagens
och framtidens grundskola.
Utskottet anser vidare att den svenska skolan även i
framtiden skall vara obunden i konfessionellt avseende, dvs.
inte grundas på en speciell trosriktning eller livsåskådning.
Utskottet delar därför inte motionärens uppfattning att den
svenska skolans grundläggande värderingar skall formuleras
utifrån en viss religions etik eller människosyn. De
värderingar som bör utgöra grunden för den svenska skolan
återfinns dessutom som etiska normer i många olika religioner.
Den kristna religionen skulle tilldelas en ställning överordnad
andra religioner eller livsåskådningar om skolans grundläggande
värderingar skulle framhållas som kristen etik.
Den svenska skolan skall vara öppen för alla barn och
ungdomar på lika villkor. I skolan skall elever, lärare,
skolledare och övrig personal kunna arbeta tillsammans
oberoende av religiös övertygelse. I dagens pluralistiska
samhälle skulle det vara synnerligen olyckligt om den
gemensamma skolan skulle ta ställning för en religiös
övertygelse före en annan.
Med hänvisning till vad som framhålls ovan föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1.
Utskottet finner det dessutom av ovanstående skäl
anmärkningsvärt att regeringen i direktiven till
läroplanskommittén valt att särskilt framhålla att de etiska
normer som skolan bör bygga på "genom kristen etik och
västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land". Även
i detta fall är det olyckligt att lyfta fram en viss religions
etiska regler eller ett speciellt slag av humanism som bärare
av de etiska normer som är grundläggande för den svenska
skolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub269 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Målen för föräldrainflytandet i skolan (mom.8)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "I direktiven" och slutar med "1991/92:Ub226
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut om en flexibel
skolstart och ökade möjligheter att välja skola är viktiga steg
i arbetet med att öka föräldrarnas inflytande. Om föräldrarna
skall känna sig delaktiga i barnens skolgång måste de därutöver
ha inflytande över det arbete som utförs under skolåret. De
måste få relevant information om både sitt eget barns
skolarbete och vad som händer i klassen. Föräldrarna måste ges
ökade möjligheter att inom läroplanens ramar delta i beslut om
inriktningen av skolarbetet i stort och arbetsmetoderna i
skolan. Formerna för en sådan medverkan kan emellertid inte
beslutas centralt. Det måste ske utifrån de förutsättningar som
finns i varje kommun eller på varje skola.
Enligt utskottets mening bör målen för föräldrarnas
inflytande i skolan utformas i enlighet med vad som här
anförts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225
yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanen för
grundskolan (mom.10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15
börjar med "Som utskottet" och slutar med "därför avslås" bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner det mot bakgrund av ovanstående
anmärkningsvärt att regeringen med sina direktiv till
läroplanskommittén inte längre tillförsäkrar ämnena hemkunskap,
slöjd och barnkunskap garanterad undervisningstid.
Dessa ämnen är av synnerligen stor vikt för elevernas
allsidiga utveckling. De medverkar till att skapa bättre
kännedom om vårt kulturarv och bidrar i hög grad också till att
bryta traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som i
samhället i övrigt.
Vad gäller hemkunskapen vill vi särskilt understryka
betydelsen av att eleverna ges kunskap om goda kostvanors
betydelse för hälsan liksom att kursplanen för ämnet även tar
upp andra viktiga frågor som t.ex. miljön i närsamhället,
konsumentekonomi och samlevnad.
Utskottet anser mot bakgrund av gångna års goda erfarenheter
att dessa ämnen också fortsättningsvis skall ges garanterad
undervisningstid.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i
timplanen för grundskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub210,
1991/92:Ub220, 1991/92:Ub221 yrkandena 1 och 2,
1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233, 1991/92:Ub234,
1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249, 1991/92:Ub254,
1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286, 1991/92:Ub296,
1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och 1991/92:A805
yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanerna för
grundskolan (mom. 10, motiveringen)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med
"Som utskottet" och slutar med "för grundskolan" bort ha
följande lydelse:
Som utskottet redovisat i det föregående skall
läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de
nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan
erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom
ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Mot denna
bakgrund anser utskottet att det fortsatta beredningsarbetet
inom regeringskansliet beträffande en ny timplan för
grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till
ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap.
10. Slopande av hemspråksundervisningen (mom.12)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkandena 8 och 9"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan starka skäl anföras mot
hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den
förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan
som gjorts av riksrevisionsverket.
Utskottet anser det vara värdefullt, inte minst från
samhällets synpunkt, att invandrare som kommer till Sverige kan
vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler medborgare som behärskar
två eller flera språk i vårt samhälle, desto bättre är det
naturligtvis mot bakgrund av den pågående
internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det
finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom
nuvarande form av hemspråksundervisning.
Vidare anser utskottet att ansvaret för hur
hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall
överföras till invandrarna själva och deras
intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att
hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på
invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.
I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga
krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda
bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga
kostnaderna för hemspråksundervisningen.
Utskottet anser att regeringen bör vidta sådana ändringar i
berörda skolförordningar att kommunerna befrias från
skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och
9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena
8 och 9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Obligatorisk undervisning i första hjälpen m.m.
(mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Enligt direktiven" och på s.18 slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att obligatorisk
undervisning i första hjälpen och hjärt-lung-räddning bör
införas i årskurs åtta eller nio i grundskolan och omfatta ca
tio timmar per läsår. Med hänsyn till det stora antalet
trafikolyckor i vårt land är behovet stort av kunskaper i
första hjälpen. Om alla medborgare hade denna kunskap skulle
dödssiffran i trafiken kunna sänkas.
Vad utskottet anfört om obligatorisk undervisning i första
hjälpen bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Direktiven till betygsberedningen (mom.19)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva
Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Enligt nuvarande" och slutar med "yrkande 13" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte finns
sakliga skäl för att ge betyg tidigare än vad som är fallet i
dag. Enligt vad utskottet erfarit finns det också bland lärarna
en stark opinion mot att ge betyg på låg- och mellanstadierna.
Föräldrarnas rätt till information om sina barns studier och
deras utveckling tillgodoses genom nuvarande former för samtal
mellan lärare och föräldrar. Därvid skall lärarna söka ge en
nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalet enbart
till elevernas studieresultat.
Mot denna bakgrund anser utskottet att betygsberedningen bör
utgå från de ursprungliga direktiven i denna fråga. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande direktiven till betygsberedningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Principer för ett nytt betygssystem (mom.20)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Som framgår" och slutar med "av riksdagen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar i huvudsak de utgångpunkter för ett nytt
betygssystem som anges i direktiven till betygsberedningen.
Därutöver vill utskottet slå fast några grundläggande
värderingar och principer som bör vara vägledande för det
fortsatta beredningsarbetet.
Betygen skall mäta och spegla användbara kunskaper, dvs. att
eleven förstått samband och kan tillämpa sina kunskaper. Betyg
bör ges från första skolåret, och betygssystemet behöver inte
vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och i gymnasiet.
Det bör finnas en klar och tydlig betygsdifferentiering --
sannolikt ca åtta betygssteg -- ovanför gränsen för godkänt,
för vilken nivå klara och preciserade minimikrav bör anges.
Betyg bör ges i ordning och uppförande.
Vad utskottet anfört om principer för ett nytt betygssystem
bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande principer för ett nytt betygssystem
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om ett gemensamt måldokument för
barnomsorg och skola instämmer Vänsterpartiet i vad som
anförs i reservation 1 (s).
Vänsterpartiet hemställer att riksdagen gör ett uttalande
beträffande vissa principer inför revideringen av
läroplanerna.
När det gäller internationalisering i undervisningen
ansluter sig Vänsterpartiet till vad som anförs i reservation 3
(s).
Beträffande elevinflytandet i skolan vill Vänsterpartiet
understryka att skolans verksamhet är ett gemensamt arbete som
utförs av lärare och elever tillsammans med övriga anställda på
skolan. En bra skola måste ytterst skapas av dem som är
verksamma där. Detta kräver ett väsentligt utökat
elevinflytande, som bör preciseras i skollagen och
förordningar. Vänsterpartiet förordar en modell med en
skolenhetsstyrelse som består till hälften av elever och till
hälften av personal på skolan.
När det gäller miljöfrågorna i läroplansarbetet instämmer
Vänsterpartiet i vad som anförs därom i reservation 5 (s).
Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 6 (s)
beträffande skolans förankring i den kristna etiken.
Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs i motion
1991/92:Ub235 när det gäller föräldrars lagfästa rätt till
inflytande i skolan. Som utskottet tidigare framhållit är
det viktigt att man på lokal nivå utvecklar nya former för
samverkan mellan skolans personal, elever och
föräldrar/vårdnadshavare. Att föräldrainflytandet avgörs lokalt
hindrar dock inte att rätten till föräldrars inflytande skrivs
in i skollagen och följs upp med bestämmelser i
grundskoleförordningen. Regeringen bör således återkomma till
riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med dessa
intentioner.
Vänsterpartiet ansluter sig till Socialdemokraternas
reservation 8 när det gäller ämnena hemkunskap, slöjd och
barnkunskap i grundskolans timplan.
När det gäller sex- och samlevnadsundervisningen i
grundskolan och gymnasieskolan förutsätter Vänsterpartiet att
läroplanskommittén inom ramen för sina direktiv kommer att
beakta behovet av information och kunskaper om sex och
samlevnad bland dagens ungdom.
Även när det gäller frågan om undervisningen om samer i
grundskolan och gymnasieskolan utgår Vänsterpartiet från att
det i berörda kursplaner kommer att ingå moment om samernas
kultur och historia.
Vänsterpartiet har sedan länge förordat en betygsfri skola.
Betyg förhindrar den kunskapssyn och det arbetssätt som vi
anser bör prägla undervisningen. Enligt direktiven till
betygsberedningen skall det nya betygssystemet vara
målrelaterat, dvs. betyg som bedömer elevens arbete och
studieresultat utifrån uppställda mål. Ett sådant
betygssystem lämpar sig inte för rangordning och som
urvalsinstrument för vidare studier. Vänsterpartiet menar att
det urval som behöver ske till vissa utbildningar bör ske vid
ingången till den högre utbildningen. I stället för betyg
föreslår Vänsterpartiet intyg eller kompetensbevis över
genomgången utbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 3, 5, 9 och 22 borde ha hemställt:
3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub810
yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionerna,
5. beträffande elevinflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 9
och med anledning av motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 samt
1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motion 1991/92:Ub810,
9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i
skolan
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub235 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen.