I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen angående forskning och forskarutbildning
jämte motioner. Anslagen till forskningsråden och till
tvärvetenskaplig forskning behandlas i utskottets betänkande
1991/92:UbU18.
Utskottet tillstyrker enhälligt samtliga förslag i
propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Detta sker i
många fall under hänvisning till att forskningspolitiken bör
vara långsiktig och främjas av att prioriteringar mellan olika
forskningsbehov görs i ett sammanhang, varför utskottet inte
vill föregripa den forskningsproposition som avses bli framlagd
vid nästa riksmöte.
Socialdemokraterna reserverar sig när det gäller
förhållandena vid de mindre och medelstora högskolorna och när
det gäller forskning i gränslandet mellan ekonomi och miljö.
Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för
partiets övergripande strategi för akademisk utbildning och
forskning. I en meningsyttring från Vänsterpartiet föreslås
ytterligare medel till doktorandtjänster, forskning om plötslig
spädbarnsdöd och "vetenskapens hus" samt inrättande av
ytterligare en teknisk högskola.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Forskning och forskarutbildning
Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
som i inledningsavsnittet, punkt 4 (s. 18--20), anförts om
forskning och forskarutbildning.
2. Humanistiska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 1 (s. 152--153) föreslagit
1. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
404401000 kr.
3. Teologiska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 2 (s. 153--155) föreslagit
2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31171000 kr.
4. Juridiska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 3 (s. 155--156) föreslagit
3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 38258000 kr.
5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
Regeringen har under anslaget E 4 (s. 156--158) föreslagit
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med
vad i propositionen förordats,
5. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
471591000 kr.
6. Medicinska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 5 (s. 159--161) föreslagit
6. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 870043000 kr.
7. Odontologiska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 6 (s. 162--163) föreslagit
7. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
91221000 kr.
8. Farmaceutiska fakulteten
Regeringen har under anslaget E 7 (s. 163--164) föreslagit
8. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
32606000 kr.
Regeringen har under anslaget E 8 (s. 164--168) föreslagit
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst
som professor i enlighet med vad i propositionen förordats,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad i
propositionen förordats,
11. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 921034000 kr.
10. Tekniska fakulteterna
Regeringen har under anslaget E 9 (s. 168--170) föreslagit
12. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 896016000 kr.
11. Temaorienterad forskning
Regeringen har under anslaget E 10 (s. 171--172) föreslagit
13. att riksdagen till Temaorienterad forskning för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
39706000 kr.
12. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
Regeringen har under anslaget E 11 (s. 173--175) föreslagit
14. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
21142000 kr.
13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
Regeringen har under anslaget E 12 (s. 175--178) föreslagit
15. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 185745000 kr.
14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m.
Regeringen har under anslaget E 13 (s. 178--179) föreslagit
16. att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk
utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 1371381000 kr.
15. Rymdforskning
Regeringen har under anslaget E 18 (s. 184) föreslagit
21. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 32257000 kr.
16. Europeisk forskningssamverkan
Regeringen har under anslaget E 19 (s. 184--187) föreslagit
22. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 352360000
kr.
17. Kungl. biblioteket
Regeringen har under anslaget E 20 (s. 187--188) föreslagit
23. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84477000 kr.
18. Institutet för rymdfysik
Regeringen har under anslaget E 23 (s. 189--190) föreslagit
26. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
36422000 kr.
19. Manne Siegbahninstitutet för fysik
Regeringen har under anslaget E 24 (s. 190) föreslagit
27. att riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
23221000 kr.
20. Polarforskning
Regeringen har under anslaget E 25 (s. 190--191) föreslagit
28. att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 19825000 kr.
21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet
Regeringen har under anslaget E 26 (s. 191--192) föreslagit
29. att riksdagen till Vissa bidrag till
forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 32325000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub283 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skapandet av ett centrum för
dansforskning.
1991/92:Ub402 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en förstärkning av resurserna
för baltiska språk och av en särskild institution för baltiska
språk, forskning m.m.
1991/92:Ub412 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Ulla
Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att en professur i japanska skall
inrättas vid Lunds universitet i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1991/92:Ub414 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift
att utreda hur den reumatologiska forskningspotentialen i
Sverige kan höjas och utnyttjas.
1991/92:Ub427 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om graderade betyg på
doktorsavhandlingar.
1991/92:Ub433 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur med därtill
hörande fasta forskningsresurser vid Glasforskningsinstitutet i
Växjö.
1991/92:Ub438 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen inom ramen för kungliga bibliotekets anslag beslutar
anslå medel till mikrofilmning av affischer i Kalmar.
1991/92:Ub444 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett utbyggt
forskningsarkiv i Umeå.
1991/92:Ub446 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslag om forskning i ekologi och ekonomi
i 1993 års forskningspolitiska proposition.
1991/92:Ub447 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utveckla ett fullt utbyggt
universitet i Mittsverige.
1991/92:Ub449 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till forskningsfrämjande åtgärder vid
högskolan i Falun--Borlänge anvisar 2 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således ca 4,5 milj.kr.
1991/92:Ub454 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ny professur för
turism,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade insatser för forskning inom
turism och rekreation.
1991/92:Ub458 av Håkan Holmberg och Daniel Tarschys (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en långsiktig uppbyggnad
av ökade resurser vid svenska universitet i de baltiska
ländernas språk samt i slaviska språk.
1991/92:Ub460 av Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen vid fördelningen av ifrågavarande anslag
beviljar universitetet i Linköping en rimlig del, proportionell
till fördelningen till övriga universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel till högskolelektorers
forskning vid filosofiska fakulteten i Linköping,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel till humanistisk
litteraturförsörjning vid universitetet i Linköping.
1991/92:Ub462 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den framtida utvecklingen av
högskolan i Karlstad.
1991/92:Ub465 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inrättandet av ett s.k.
nätverksuniversitet (Nätverksuniversitetet sydost) bör prövas i
samband med utarbetandet av 1993 års forskningspolitiska
proposition.
1991/92:Ub467 av Roland Sundgren (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förläggningen av en teknisk högskola till Västerås.
1991/92:Ub471 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av professurer vid
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
1991/92:Ub474 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Medicinska forskningsfakulteterna (E
5) för budgetåret 1992/93 anslår 1000000 kr. mer än
regeringen anvisar enligt vad i motionen anförts om behovet av
forskning om plötslig spädbarnsdöd,
3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (E12) för budgetåret 1992/93 anslår
3000000 kr. enligt vad i motionen anförts om medel till en
nordisk samundersökning.
1991/92:Ub476 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
angelägenheten av att verksamheten vid Tungmetallcentrum i
Uppsala snarast kan inledas, samt att dess
utvecklingsmöjligheter beaktas i kommande
forskningsproposition.
1991/92:Ub478 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av hur den reumatologiska forskningen bedrivs.
1991/92:Ub483 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid
högskolorna i skogslänen.
1991/92:Ub484 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning inom området fritid och
rekreation.
1991/92:Ub487 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagsutvecklingen vid Lunds universitet.
1991/92:Ub490 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den långsiktiga utvecklingen av
högskolan i Karlstad.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en ny teknisk högskola,
9. att riksdagen till högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro,
Sundsvall--Härnösand och Östersund för budgetåret 1992/93
anvisar 40000000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen till omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster för budgetåret 1992/93 anvisar 38000000
kr. utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen till "vetenskapens hus" för budgetåret
1992/93 anvisar 10000000 kr.
1991/92:Ub498 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge Anders Franzén en personlig professur.
1991/92:Ub501 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av en god kulturvård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en tvärvetenskaplig
inriktning av ämnesområdet kulturvård,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för forskning och
forskarutbildning vid Institutionen för kulturvård vid
Göteborgs universitet.
1991/92:Ub507 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av riktlinjer för beslutskompetens
och resurser bl.a. till högskolornas kontaktsekretariat för att
utveckla nya högteknologiska företag ur högskolans forskning.
1991/92:Ub510 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av ett centrum för
nedrustningsforskning vid universitetet i Linköping.
1991/92:Ub512 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett center för arktisk forskning i
Umeå.
1991/92:Ub514 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c, kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en professur i glasteknologi
förlagd till Växjö.
1991/92:Ub515 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan Karlskrona--Ronneby.
1991/92:Ub517 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av stöd för CERTEC:s
verksamhet inriktad på teknik för äldre.
1991/92:Ub519 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ur de medel för infrastrukturella investeringar som
avsätts för högskolorna anslå resurser för inrättandet av en
etnologisk institution vid Linköpings universitet med placering
i Vadstena.
1991/92:Ub526 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om akademisk utbildning och
forskning.
1991/92:Ub529 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en professur i naturrätt vid
juridiska fakulteten i Uppsala.
1991/92:Ub532 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den långsiktiga utvecklingen av högskolan i Karlstad till
universitet.
1991/92:Ub534 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av högskolan i Luleå till ett
fullvärdigt universitet.
1991/92:Ub536 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utredning av organisationen för forsknings- och
utbildningssamordningen i Norrland.
1991/92:Ub542 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den i samband med
den aviserade forskningspropositionen återkommer med förslag i
enlighet med vad i motionen anförts om forskningsresurser.
1991/92:Ub544 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolans utbyggnad i Karlskrona--Ronneby.
1991/92:Ub545 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning och
forskning inom gjuteriindustrin.
1991/92:Ub549 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning
om möjligheten att utveckla ett mittsvenskt universitet av
nätverkstyp och att därvid bör ges underlag för ett beslut om
start av universitetet under 1990-talets senare hälft.
1991/92:Ub550 av Stina Eliasson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt
ljusforskningscentrum.
1991/92:Ub553 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av fasta
forskningsresurser till högskolan i Kalmar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan högskolorna i sydost
i ett sydostuniversitet.
1991/92:Ub555 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en planmässig utökning av
antalet fasta tjänster vid universitet och högskolor.
1991/92:Ub558 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt uppbyggnad av centra för
miljövetenskaplig forskning och forskningsinformation.
1991/92:Ub559 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en professur i
internationell migration och etniska relationer inrättas inom
den humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet och att
detta beaktas vid förarbeten till den kommande
forskningspropositionen.
1991/92:Ub801 av Nils Nordh och Allan Larsson (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att inom ramen för befintliga
anslag till högskolorna inrätta en professur vid högskolan i
Jönköping med inriktning på småföretagens ekonomi och
utveckling.
1991/92:Ub802 av Odd Engström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av högre utbildning och
forskning i Gävle-Dalaregionen.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den högre utbildningen och
forskningen.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de mindre och medelstora högskolorna.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om framtida satsningar på
grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige.
1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en
professur i idrottsmedicin inrättas vid Karolinska institutet i
enlighet med vad som anges i motionen.
1991/92:Kr513 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på
utbildning och forskning för att höja turistbranschens status
och utvecklingsmöjligheter.
1991/92:T207 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i
Västernorrlands län såvitt avser högskoleutbildningen.
Utskottet
Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor
En fördjupad anslagsprövning när det gäller forskning och
forskarutbildning skedde våren 1990, då regeringen lade fram
proposition 1989/90:90 om forskning (bet. UbU25, rskr. 328).
Riksdagen fastställde då anslagsbelopp för det närmast följande
budgetåret (1990/91) och godkände riktlinjer för
resursförstärkningar under olika anslag under de två därpå
följande åren i treårsperioden. En ny forskningsproposition för
perioden 1993/94--1995/96 är aviserad till nästa riksmöte.
Det är utskottets uppfattning att forskningspolitiken bör
vara långsiktig och att detta främjas av att prioriteringar
mellan olika forskningsbehov görs i ett sammanhang samt föregås
av beredning i regeringskansliet. Utskottet tillämpar
treårsrytmen för forskningsbesluten på så sätt, att
motionsyrkanden som framställs under de två riksmöten som
faller mellan forskningspropositionerna i regel ges en
förenklad behandling.
I inledningen till budgetpropositionen (prop. 1991/92:100
bil. 9) redovisar utbildningsministern sin uppfattning att det
är en viktig uppgift för forskningspolitiken att bidra till att
ett mer omfattande forskarutbyte kommer till stånd med andra
länder. Vidare anför han att undervisningen i högskolan i
princip skall ges av disputerade lärare. Därför krävs dels att
examinationen av doktorer ökar, dels att den möjlighet som
redan finns att låta lärare med forskningsbakgrund forska i
tjänsten utnyttjas till fullo, dels att professorerna i
avsevärd utsträckning medverkar i undervisningen på den
grundläggande nivån samt för det fjärde att de lärare som i dag
tjänstgör i högskolan utan att ha disputerat erbjuds
möjligheter att komplettera sin utbildning upp till
doktorsexamen. Utbildningsministern anför vidare att han kommer
att föreslå att det inrättas ett antal priser för de varje år
mest förtjänta forskarbegåvningarna och att han avser att ge
forskningsberedningen en delvis ny inriktning och ta initiativ
till en serie utvärderingsseminarier för att klargöra hurdana
förändringar av forskningspolitiken som behöver genomföras för
att Sverige skall kunna utnyttja sina möjligheter. Slutligen
anmäler han sin avsikt att samordna 1993 års
forskningsproposition med en treårsplan för den högre
utbildningen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger vad som i inledningen
till proposition 1991/92:100 bilaga 9 anförs om forskning och
forskarutbildning till handlingarna.
Betygsättningen av doktorsavhandlingar bör enligt motion
1991/92:Ub427 (m) ändras så att graderade betyg återinförs.
Riksdagen avslog ett motsvarande yrkande våren 1990 (bet.
1989/90:UbU25, rskr. 328). Med hänvisning till vad som då
anfördes avstyrks motion 1991/92:Ub427.
I propositionen föreslås en ökning av resurserna för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Enligt de riktlinjer för resursförstärkningar som fastställdes
våren 1990 skulle resurserna för detta ändamål ökas med
sammanlagt 31,2 milj.kr. budgetåret 1992/93. I enlighet med
detta har de olika fakultetsanslagen i propositionen räknats
upp med sammanlagt 30,4 milj.kr. Skillnaden i belopp beror på
att anslagen fr.o.m. budgetåret 1991/92 beräknas exkl.
mervärdesskatt. Därutöver har regeringen ökat anslagen till de
humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna med
4 resp. 6,7 milj.kr. för omvandling av ytterligare ca 85
utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Enligt motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 10 bör riksdagen
anvisa 38 milj.kr. utöver regeringens förslag för ifrågavarande
ändamål. Motionärerna anser att samtliga utbildningsbidrag bör
omvandlas till doktorandtjänster under innevarande
treårsperiod.
I betänkande 1989/90:UbU25 (s. 62) anförde utskottet att
grundprincipen bör vara att de forskarstuderande förordnas på
doktorandtjänster. Utskottet utgår från att regeringen i nästa
års forskningspolitiska proposition kommer att redovisa en plan
för hur denna princip skall förverkligas. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1991/92:Ub494 yrkande 10.
Ett stort antal motioner tar upp frågor om
forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor och
skapandet av nya fakulteter och universitet. Motionärerna
vill att riksdagen skall göra tillkännagivanden till regeringen
inför arbetet på nästa forskningspolitiska proposition.
Enligt motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 3 måste möjligheterna
att bedriva forskning av hög kvalitet vid de mindre och
medelstora högskolorna förbättras och utbildningsutbudet där
förstärkas. Utbyggnaden av forskning och forskarutbildning
måste ske planmässigt och i ett långsiktigt perspektiv.
Motionärerna understryker också att en ny examensstruktur med
generella examina -- om den skall införas -- måste kunna
tillämpas i alla högskolor och inte förbehållas universitet och
fackhögskolor.
I motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 5 framhålls att även de
mindre och medelstora högskolorna skall ges fasta
forskningsresurser i form av statliga anslag för forskning,
forskartjänster och medel för forskarutbildning.
Behovet av en ny teknisk högskola tas upp i motionerna
1991/92:Ub467 (s) och 1991/92:Ub494 (v) yrkande 8. I den
förstnämnda motionen förespråkas en förläggning till Västerås.
Enligt motion 1991/92:T207 (s) yrkande 2 har högskolan i
Sundsvall--Härnösand förutsättningar att utveckla högkvalitativ
högskoleutbildning genom att högskolan verkar i en industriell
miljö på hög teknisk nivå.
Vikten av att utveckla den högre utbildningen och forskningen
vid vissa högskoleenheter eller i vissa regioner tas upp i ett
flertal motioner. Motion 1991/92:Ub802 (s) yrkande 1 avser
Gävle--Dalaregionen, motion 1991/92:Ub553 (c) yrkande 2
högskolan i Kalmar, motion 1991/92:Ub806 (s) yrkande 4
högskolorna i Västsverige, motionerna 1991/92:Ub462 (c) yrkande
1, 1991/92:Ub490 (m) yrkande 4 och 1991/92:Ub532 (fp) högskolan
i Karlstad och motion 1991/92:Ub483 (s) högskolorna i
skogslänen.
Utveckling av högskolan i Luleå till ett fullvärdigt
universitet begärs i motion 1991/92:Ub534 (c). Högskolan i
Luleå har för närvarande fasta forskningsresurser endast inom
teknisk fakultet.
Planerna på s.k. nätverksuniversitet tas upp i motionerna
1991/92:Ub465 (s, m, fp, c, kds) och 1991/92:Ub553 yrkande 3,
som båda avser sydöstra Sverige samt i motionerna 1991/92:Ub447
(s) och 1991/92:Ub549 (c) som avser mellersta Norrland
(samverkan mellan högskolorna i Sundsvall--Härnösand och
Östersund). I motion 1991/92:Ub536 (fp) anförs att
befolkningsunderlaget i de fyra nordligaste länen är för litet
för att bära upp ytterligare ett universitet. Enligt motionären
bör det prövas om universitetet i Umeå kunde bilda kärnan i ett
norrländskt nätverksuniversitet med fasta forskartjänster i
Sundsvall--Härnösand och Östersund.
Utskottet hänvisar till den inledningsvis anförda
uppfattningen att prioriteringar mellan forskningsbehov bör
göras i ett sammanhang. Regeringens forskningspolitiska
proposition bör därför avvaktas, innan riksdagen tar ställning
i de frågor som aktualiserats i förevarande motioner.
Motionsyrkandena 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1,
1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del,
1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 denna del,
1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549,
1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1,
1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805 yrkande 3, 1991/92:Ub806
yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande 2 bör därför
avslås av riksdagen.
Ett anslag på 10 milj.kr. för att stimulera uppbyggandet av
"vetenskapens hus" föreslås i motion 1991/92:Ub494 (v)
yrkande 11. Dessa skulle ha till syfte att sprida information
om högre utbildning och vetenskapliga framsteg, främst med
inriktning på elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet, som hänvisar till sin redovisade inställning till
behandlingen av forskningsfrågor under pågående treårsperiod,
avstyrker förslaget.
Bildandet av ett center för arktisk forskning vid
universitetet i Umeå föreslås i motion 1991/92:Ub512 (fp). Där
skulle enligt motionärerna kunna byggas upp en verksamhet med
arktisk medicin, kulturforskning, naturvetenskaplig
polarforskning och arktisk konflikt- och säkerhetsforskning som
huvudämnen.
Riksdagen behandlade motsvarande yrkande år 1990 (bet.
1989/90:UbU25, rskr. 328). Utskottet erinrade då om att
centrumbildningar kan komma till stånd genom lokala beslut och
finansieras genom lokalt beslutade avsättningar från t.ex.
olika fakultetsanslag. Med hänvisning till vad som då anfördes
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub512.
Behovet av ett utbyggt forskningsarkiv i Umeå framhålls i
motion 1991/92:Ub444 (fp). Motionärerna vill att riksdagen nu
skall uttala sig för att ett förslag därom bör ingå i
underlagsmaterialet för nästa forskningsproposition.
Utskottet hänvisar till sin inledningsvis redovisade
inställning till behandlingen av forskningsfrågor under
pågående treårsperiod. I sammanhanget vill utskottet även
påpeka att regeringen i december 1991 tillkallade en särskild
utredare med uppdrag att lägga fram förslag om den framtida
verksamheten och organisationen vid dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA). I DOVA ingår
bl.a. dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Som en
utgångspunkt anges i direktiven frågan om verksamhetsområdena
kan vinna i styrka och kvalitet på att skilda delar av
DOVA-arkiven samordnas med ämnesmässigt och geografiskt
närstående myndigheter, t.ex. universiteten, museiväsendet och
riksarkivet (dir. 1991:120). Uppdraget skall redovisas senast
den 1 juni 1992. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub444.
Enligt motion 1991/92:Ub460 (m) yrkandena 1 och 2
missgynnades humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig
forskning i Linköping när regeringen i den förra
forskningspolitiska propositionen föreslog att samtliga
humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter i
landet fr.o.m. innevarande budgetår skulle tilldelas en s.k.
särskild fakultetsresurs för att göra det möjligt att
finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de villkor
som gäller för forskningsrådens forskartjänster (prop.
1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). Motionärerna hänvisar till
att det vid universitetet i Linköping finns högskolelektorer i
humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga ämnen. I
Linköping är dessa sammanförda i en filosofisk fakultet, som
inte fått del av den särskilda fakultetsresursen. På
motsvarande sätt missgynnades universitetet i Linköping av
beslutet år 1990 att de humanistiska fakulteterna vid de övriga
universiteten fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall tillföras
900000 kr. vardera för förstärkning av deras vetenskapliga
bibliotek (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Universitetet i Linköping har hittills haft medel under
anslagen till samhällsvetenskaplig, medicinsk och teknisk
fakultet samt till temaorienterad forskning. De direktiv som
regeringen utfärdat för högskoleenheternas
anslagsframställningar inför nästa treåriga planeringsperiod
för högskolan anger att anslaget till universitetet i Linköping
bl.a. avses få en anslagspost för filosofisk fakultet, däremot
inte någon för samhällsvetenskaplig fakultet. Utskottet, som
utgår från att regeringen i beredningen av
forskningspropositionen överväger behoven av förstärkningar
bl.a. för humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig
forskning vid de olika universiteten, föreslår att riksdagen nu
avslår motion 1991/92:Ub460.
I motionerna 1991/92:Ub487 (s) och 1991/92:Ub806 (s) yrkande
4 hävdas att den geografiska fördelningen av
forskningsresurserna är orättvis. Universitetet i Lund har
enligt den förstnämnda motionen haft en mindre positiv
anslagsutveckling än universiteten i Uppsala och Göteborg samt
universitetet, Karolinska institutet, tekniska högskolan och
högskolan för lärarutbildning i Stockholm tillsammantagna.
Enligt den sistnämnda motionen understiger de statliga
resurserna till de västsvenska högskolorna sammantaget vad som
svarar mot Västsveriges andel av landets befolkning. I båda
motionerna begärs att den ojämna fördelningen av anslagen
beaktas i den kommande forskningspropositionen.
Utskottet uttalade sig om motsvarande frågor i betänkande
1989/90:UbU25 (s.47f.). Då anfördes dels att utskottet
inte i sak kunde dela uppfattningen att universitetet i Lund
skulle vara missgynnat när det gäller tilldelning av statliga
forskningsmedel, dels att det enligt utskottets mening inte
finns bärande skäl att relatera fördelningen av
forskningsresurser till befolkningstalen i olika delar av
landet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionerna 1991/92:Ub487 och 1991/92:Ub806
yrkande4.
I motion 1991/92:Ub498 (m) föreslås att Anders Franzén
tilldelas professors namn med anledning av hans insatser
när det gäller regalskeppet Vasa.
Utskottet erinrar om att det ankommer på regeringen att
utdela professors namn. Motionen avstyrks.
En planmässig utökning av antalet fasta tjänster vid
universitet och högskolor bör enligt motion 1991/92:Ub555 (c)
förberedas i arbetet på nästa forskningsproposition. Enligt
motionärerna försvåras rekryteringen av forskare och hämmas
möjligheterna att behålla kvalificerade forskare vid
institutionerna av att antalet fasta tjänster är så litet.
Utskottet erinrar om att alla tjänster inom högskolan fr.o.m.
budgetåret 1993/94 kommer att inrättas och tillsättas genom
lokala beslut. Detta gäller redan i dag för det helt
övervägande flertalet tjänster, med undantag för vissa
professurer. Det anslagssystem som sedan länge tillämpas inom
högskolan innebär att statsmakterna tilldelar högskoleenheterna
medel i klump för olika ändamål, som t.ex. grundläggande
utbildning inom olika yrkesutbildningssektorer resp. forskning
och forskarutbildning inom olika fakultetsområden. De
förändringar av anslagssystemet som riksdagen har fattat beslut
om att gälla fr.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:65, bet.
UbU9, rskr. 148) kommer att minska riksdagens och regeringens
styrning av resurser till olika yrkesutbildningssektorer.
Avvägningen mellan medel till löner för olika slags tjänster å
ena sidan och medel till andra slags driftskostnader å den
andra kommer liksom nu att vara en lokal fråga.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1991/92:Ub555.
I partimotionen 1991/92:Ub526 (nyd) framförs en
övergripande strategi för akademisk utbildning och
forskning. Motionärerna anser att Sverige ligger på köplats
bland världens industrinationer när det gäller satsningar på
akademisk utbildning och forskning. De vill satsa på kvalitet
genom självständiga, från staten fria lärosäten, konkurrens om
studenter, lärare och forskare, differentierad betygsättning,
exploatering av bristande jämlikhet i de intellektuella
förutsättningarna så att varje människa når sin intellektuella
topp, ökade resurser och befogenheter för vissa akademier,
projektgrupper direkt under utbildningsdepartementet för
utarbetande av kvalitetsprogram, m.m. Inom fem år bör 2% av
BNP investeras i akademisk utbildning och forskning. Enligt
motionärerna torde de radikala förändringar som de föreslår
kräva nya personer i de olika lärosätenas ledning.
Utskottet erinrar om att regeringen (prop. 1991/92:100 bil. 9
s. 15) aviserat en proposition längre fram under detta riksmöte
om en betydande avreglering av högskolan och om skapandet av
nya inslag av konkurrens och kvalitetskontroll. Flera av de
frågor som tas upp i motionen, såsom rekrytering till och
studiefinansiering under forskarutbildning, kan förväntas bli
behandlade i den kommande forskningspropositionen. Riksdagen
bör enligt utskottets mening inte föregripa de aviserade
propositionerna, varför motion 1991/92:Ub526 bör avslås.
E 1. Humanistiska fakulteterna
I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen godkände år 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.
328) -- en förstärkning med sammanlagt 5080000 kr. för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,
förstärkning med 3,5 milj.kr. per humanistisk fakultet för
vissa forskningsinsatser inom det humanistiska området (i prop.
1989/90:90 benämnd särskild fakultetsresurs), förstärkning för
de vetenskapliga biblioteken med 900 000 kr. per humanistisk
fakultet, förstärkning med 980 000 kr. för centrum för
stillahavsasienstudier vid universitetet i Stockolm samt medel
för en tjänst som professor i masskommunikationsforskning vid
universitetet i Umeå. De angivna beloppen har i
budgetpropositionen minskats med hänsyn till att anslagen
fr.o.m. budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
Vidare föreslås, som tidigare nämnts, att fakulteterna tillförs
ytterligare 4 milj.kr. för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster.
Motion 1991/92:Ub458 (fp) tar upp behovet av långsiktig
uppbyggnad av ökade resurser vid svenska universitet till de
baltiska ländernas språk samt slaviska språk. Resurserna till
baltiska språk tas även upp i motion 1991/92:Ub402 (s). Enligt
båda motionerna skapar omvälvningen i Östeuropa ett behov av
att betydligt fler personer skaffar sig goda kunskaper i dessa
länders olika språk och kulturer.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
För närvarande finns grund- och forskarutbildning i estniska
vid universiteten i Stockholm och Lund. De baltiska språken
lettiska och litauiska är endast företrädda vid universitetet i
Stockholm. Lärarresurserna i dessa språk är vid båda
universiteten mycket begränsade. Av de slaviska språken är
ryska företrätt i grundutbildningen vid samtliga universitet
utom Linköping (i Umeå dock med finansiering utanför de
reguljära anslagen), polska och tjeckiska vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg och bulgariska och
serbokroatiska vid universiteten i Uppsala och Göteborg. I
ukrainska har viss undervisning inletts innevarande vårtermin
vid universitetet i Stockholm.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs
förstärkta kunskaper i de baltiska och övriga östeuropeiska
ländernas språk och kultur och att resurserna för utbildning
och forskning på dessa områden därför kan behöva ses över.
Regeringens förslag i den kommande forskningspropositionen bör
dock avvaktas innan riksdagen tar ställning till omfattningen
och formerna för hur en förstärkning skall åstadkommas.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub402 och
1991/92:Ub458.
Ett centrum för dansforskning bör enligt motion
1991/92:Ub283 (fp,c,v) skapas vid universitetet i
Stockholm. Motionärerna anser att den forskarassistenttjänst
med inriktning mot dans som universitetet i Stockholm inrättat
inte motsvarar intentionerna bakom uttalandena i riksdagen
(prop. 1986/87:80, bet. UbU26) om att universitetet i Stockholm
inom ramen för den förstärkning som då tillfördes humanistiska
fakulteten förutsattes komma att stödja dansvetenskapen.
Utskottet hänvisar till sin i inledningen redovisade
inställning till behandlingen av forskningsfrågor under
pågående treårsperiod. Därutöver vill utskottet erinra om att
riksdagen normalt inte beslutar om hur resurserna inom en
fakultet skall fördelas mellan olika ämnen eller hur en viss
verksamhet skall organiseras. Motion 1991/92:Ub283 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub519 (c) framhålls att goda förutsättningar
för etnologisk forskning och för studier av människan som
kulturvarelse föreligger i Vadstena, där enligt motionären
en etnologisk institution vid universitetet i
Linköping bör inrättas.
Utskottet erinrar om att organisationen av institutioner
liksom lokaliseringen av en högskoleenhets verksamhet beslutas
av denna själv. Motionen avstyrks.
I arbetet på den kommande forskningspropositionen bör
regeringen enligt motion 1991/92:Ub559 (s) beakta behovet av en
professur i internationell migration och etniska
relationer. En sådan bör enligt motionärerna inrättas vid
universitetet i Uppsala. En professur i japanska bör enligt
motion 1991/92:Ub412 (c) inrättas vid universitetet i Lund.
Utskottet erinrar om att professurer fr.o.m. budgetåret
1993/94 inte längre skall inrättas av regeringen utan genom
lokala beslut (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389). Som
utskottet inledningsvis anfört bör prioriteringar mellan olika
forskningsbehov göras i ett sammanhang. Den aviserade
forskningspropositionen bör därför avvaktas, innan riksdagen
tar ställning till behovet av resursökningar för enskilda ämnen
eller forskningsområden.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1991/92:Ub412 och 1991/92:Ub559.
I motion 1991/92:Ub501 (m) framhålls betydelsen av en god
kulturvård (yrkande 1) och vikten av att ämnesområdet har
tvärvetenskaplig karaktär (yrkande 2) samt av att institutionen
för kulturvård vid universitetet i Göteborg får tillräckliga
resurser (yrkande 3).
Utskottet hänvisar till vad som under förra riksmötet
anfördes om motsvarande yrkanden (bet. 1990/91:UbU12 s. 80--82,
rskr. 355). För budgetåret 1992/93 föreslås de humanistiska
fakulteterna tillföras vardera ytterligare 3,5 milj.kr. för
forskning i enlighet med riktlinjer som riksdagen godkände
våren 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). Inom
ramen för de resurser som universitetet i Göteborg förfogar
över ankommer det på universitetet självt att avgöra hur stora
resurser som skall avsättas för institutionen för kulturvård.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion
1991/92:Ub501.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Humanistiska
fakulteterna till 404401000kr.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och
tillstyrker att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
404401000kr.
E 2. Teologiska fakulteterna
I propositionen beräknas i enlighet med 1990 års
forskningsproposition under anslaget Teologiska fakulteterna en
förstärkning med 250000kr. av medlen för de vetenskapliga
bibliotekens verksamhet samt 550000kr. för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster, i båda fallen med
reduktion för mervärdesskatt.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet till
31171000kr.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Teologiska
fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 31171000kr.
E 3. Juridiska fakulteterna
Under anslaget beräknas medel för en professur i europeisk
integrationsrätt, som enligt riksdagsbeslutet år 1990 (prop.
1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) skall inrättas den 1 juli
1992. Vidare beräknas medel för omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster i enlighet med nämnda proposition.
Beloppen har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.
budgetåret 1919/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
I motion 1991/92:Ub529 (kds) begärs tillkännagivande om att
en professur i naturrätt bör inrättas vid juridiska
fakulteten i Uppsala. Kunskap om naturrättsliga tänkesätt är
enligt motionären väsentlig för att man skall förstå många av
de genomgripande politiska förändringarna i vår omvärld och i
andra länders rättssystem.
Utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om att
inrättande av professurer fr.o.m. 1993/94 beslutas lokalt.
Yrkandet avstyrks.
Resurser för juridisk forskning bör enligt motion
1991/92:Ub542 (fp) yrkande 2 tillföras universitetet i
Umeå, där studenter nu kan få fullständig juridisk
grundutbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Vid universitetet i Umeå finns sedan år 1978 en professur i
rättsvetenskap inom samhällsvetenskapliga fakulteten.
Grundläggande rättsutbildning 80 poäng inrättades som allmän
utbildningslinje vid universitetet i Umeå budgetåret 1980/81.
Genom beslut vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU12 s. 53
ff., rskr. 355) kan numera hela utbildningen till jur.
kand.-examen ges där. Utskottet anser att regeringens bedömning
i forskningspropositionen av resursbehoven för olika fakulteter
och högskoleenheter bör avvaktas, innan riksdagen tar ställning
till frågan om etablerandet av juridisk forskning i större
omfattning på nya orter. Riksdagen bör därför avslå motion
1991/92:Ub542 yrkande2.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet i propositionen, tillstyrker att riksdagen
till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 38258000kr.
E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
I enlighet med 1990 års forskningsproposition (prop.
1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande
proposition medel till vissa ändamål inom de
samhällsvetenskapliga fakulteterna budgetåret 1992/93 enligt
följande:
en professur vid universitetet i Göteborg i psykologi med
inriktning mot äldre människor
en professur vid universitetet i Umeå i sociologi med
inriktning mot socialpolitik
förstärkningar vid universitetet i Uppsala avseende
vårdvetenskap
förstärkningar vid universitetet i Lund avseende ekonomi med
socialpolitisk inriktning
medel för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster.
I 1990 års forskningsproposition föreslogs att 7 milj.kr.
fr.o.m. budgetåret 1992/93 skulle anvisas som en rörlig resurs
för lärare inom den kommunala delen av högskolan. I enlighet
med ett förslag från UHÄ föreslås nu i propositionen att medel
för detta ändamål anvisas dels under förevarande anslag
(2915000kr.), dels under anslaget Medicinska fakulteterna
(4085000kr.).
Beloppen har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.
budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
Vidare beräknas i propositionen en förstärkning av medlen för
forskning om offentlig sektor i enlighet med riksdagens beslut
med anledning av proposition 1991/92:16 (bet. FiU4, rskr. 14).
Förstärkningarna avser universiteten i Stockholm och Göteborg.
Regeringen begär bemyndigande att ändra
tjänstgöringsskyldigheten för tjänsten som professor i
administrativ databehandling i Göteborg, gemensam för
universitetet och Chalmers tekniska högskola. Ändringen innebär
att tjänstgöringsskyldigheten i fortsättningen endast skall
avse universitetet.
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda
bemyndigandet.
Förslag om forskning i ekologi och ekonomi bör enligt
motion 1991/92:Ub446 (s) läggas fram i 1993 års
forskningsproposition. Planeringen för en fortsatt god
ekonomisk utveckling i Sverige är enligt motionärerna beroende
av att man har tillräckliga kunskaper också om de krav som
miljön ställer på vår ekonomi. Ansatser till sådan forskning
finns på olika håll och FRN har en ekologikommitté som fyller
en viktig funktion, men omfattningen av forskningen på detta
område måste öka.
Utskottet anser att regeringens förslag i
forskningspropositionen bör avvaktas, varför riksdagen bör
avslå motion 1991/92:Ub446.
I motion 1991/92:Ub801 (s) yrkande 3 begärs att det inom
ramen för befintliga anslag till högskolorna inrättas en
professur vid högskolan i Jönköping med inriktning på
småföretagens ekonomi och utveckling.
Utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om att
forskningspolitiken bör vara långsiktig och att beslut bör
fattas för treårsperioder och föregås av beredning i
regeringskansliet. För närvarande kan enligt
högskoleförordningen (1977:283) tjänst som professor endast
inrättas vid högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation är
knuten (19kap. 20a§). Vidare erinrar utskottet om att
professurer fr.o.m. 1993/94 inte längre skall inrättas av
regeringen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub801 yrkande 3.
I tre motioner begärs ytterligare resurser för forskning
inom områdena fritid, rekreation och turism. Enligt motion
1991/92:Ub484 (s) bör någon forskningsfond få ett programansvar
för den fritidsvetenskapliga kompetensutvecklingen och frågan
om den fritidsvetenskapliga forskningens ordnande övervägas i
samband med den kommande forskningspropositionen. I motion
1991/92:Ub454 (s) anförs att en ny professur för turism bör
inrättas utöver den år 1990 inrättade professuren vid
universitetet i Umeå i nationalekonomi med inriktning mot
turism och rekreation (yrkande 1). Vidare sägs i samma motion
(yrkande 2) att generella forskningsprogram bör utarbetas av
berörda forskningsråd och att medel som frigörs vid den
pågående översynen av forskningsverksamheten vid Sveriges
lantbruksuniversitet bör kunna omdisponeras till
turismforskning. Ökade satsningar på utbildning och forskning
krävs enligt motion 1991/92:Kr513 (m) yrkande 1 för att höja
turistbranschens status och utvecklingsmöjligheter.
Utskottet hänvisar till vad som inledningsvis anförts om att
beslut om forskningsresurserna bör fattas för treårsperioder
och föregås av beredning i regeringskansliet. Yrkandena
avstyrks.
När det gäller anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna har utskottet ingen invändning mot
regeringens medelsberäkning och tillstyrker att riksdagen till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 471591000kr.
E 5. Medicinska fakulteterna
I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkningar för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt
för den folkhälsovetenskapliga forskningen vid Karolinska
institutet. Vidare beräknas medel för utökad
forskningsorganisation vid universitetet i Umeå med anledning
av den utökning av antalet platser på läkarutbildningen som
riksdagen beslutade om 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10, bet.
UbU21 och 25, rskr. 196 och 207). Medel för vissa kostnader för
försöksdjur har i propositionen beräknats under anslaget
Servicemyndigheten, varvid motsvarande minskning föreslås under
förevarande anslag.
En professur i idrottsmedicin bör enligt motion
1991/92:Kr512 (s) yrkande 3 inrättas vid Karolinska institutet
när innehavaren av en med donationsmedel inrättad personlig
professur där i samma ämne avgår med pension.
Utskottet erinrar om att professurer fr.o.m. budgetåret
1993/94 inte längre skall inrättas av regeringen utan genom
lokala beslut inom ramen för de medel som resp. högskoleenhet
förfogar över. Yrkandet avstyrks.
Ett nationellt ljusforskningscentrum bör enligt motion
1991/92:Ub550(c) inrättas, lämpligen vid S:t Görans sjukhus
i Stockholm där det bedrivs forskning och försöksverksamhet med
ljusbehandling mot depression. Det föreslagna centrumet skulle
enligt motionärerna innefatta alla svenska universitet och
högskolor som kan och vill bidra med metodutveckling och
kunskap på området.
Utskottet hänvisar till vad som inledningsvis anförts om
behandlingen av forskningsfrågor under pågående treårsperiod.
Därutöver vill utskottet erinra om vad som i det föregående
anförts om att centrumbildningar kan komma till stånd genom
lokala beslut och finansieras genom lokalt beslutade
avsättningar från t.ex. olika fakultetsanslag. Med hänvisning
till det anförda och till att ett motsvarande yrkande avslogs
vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU13 s. 35) avstyrker
utskottet motion 1991/92:Ub550.
Två motioner, 1991/92:Ub414 (fp) och 1991/92:Ub478 (s) tar
upp frågan om hur landets potential för reumatologisk
forskning skall kunna tas till vara bättre än som sker för
närvarande.
Utskottet anser att regeringens beredning av
forskningsfrågorna bör avvaktas, innan riksdagen fattar beslut
om eventuell översyn av något särskilt område. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Ub414 och 1991/92:Ub478.
I motion 1991/92:Ub476 (c) begärs att
utvecklingsmöjligheterna för Tungmetallcentrum i Uppsala
skall beaktas i den kommande forskningspropositionen. Det finns
enligt motionären ett stort behov av att sammanföra kunskaper
om spårelementens biologi och toxikologi samt uppkomna
hälsoeffekter. En organisation för detta finns uppbyggd i
Uppsala, men för att kunna starta verksamheten behövs medel
till en föreståndartjänst.
Utskottet erinrar om att centrum kan inrättas genom lokala
beslut och finansieras genom lokalt beslutade avsättningar från
t.ex. olika fakultetsanslag. Motionen avstyrks.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Medicinska
fakulteterna till 870043000kr.
I motion 1991/92:Ub474 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen
under detta anslag anvisar 1 milj.kr. mer än regeringen
föreslagit, för att forskningen om plötslig spädbarnsdöd skall
utökas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att plötslig
spädbarnsdöd är något oerhört tragiskt, och att chanserna att
minska antalet dödsfall bör vara goda om forskningen på området
kan utökas. Riksdagen bör dock enligt utskottets mening inte gå
så långt i detaljstyrning av forskningen som det skulle
innebära om riksdagen angav ett bestämt belopp under
fakultetsanslaget för just forskning på detta eller något annat
angeläget område. Utskottet, som inte har någon erinran mot
medelsberäkningen i propositionen, föreslår att riksdagen med
bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion
1991/92:Ub474 yrkande 1 till Medicinska fakulteterna för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
870043000kr.
E 6. Odontologiska fakulteterna
I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i
propositionen av anslagsbeloppet under Odontologiska
fakulteterna, tillstyrker att riksdagen till Odontologiska
fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 91221000kr.
E 7. Farmaceutiska fakulteten
I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,
bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning
för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i propositionen när det gäller
anslagsbeloppet under Farmaceutiska fakulteten, tillstyrker
att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32606000kr.
E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.
I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning med 3,5
milj.kr. per matematisk-naturvetenskaplig fakultet för vissa
forskningsinsatser inom detta fakultetsområde (i prop.
1989/90:90 benämnd särskild fakultetsresurs), medel för
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,
förstärkning med 490 000 kr. under detta anslag till den för
universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola
gemensamma miljöforskningsorganisationen, förstärkningar vid de
marina centra vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå
samt medel för att tillgodose behovet av fartyg för de marina
forskningscentra. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen
har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
Därutöver föreslås i propositionen, som utskottet i det
föregående redovisat, att ytterligare 6,7 milj.kr. anvisas
under detta anslag för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster.
Vidare föreslås i propositionen att medel för tre professurer
och tre forskarassistenttjänster överförs från
Naturvetenskapliga forskningsrådets anslag till detta anslag
och att den 1 juli 1992 en tjänst som professor i
brackvattensekologi och en tjänst som professor i fysisk
oceanografi med särskild inriktning mot Östersjön inrättas vid
universitetet i Stockholm samt att en tjänst som professor i
marin mikrobiologi inrättas vid universitetet i Umeå. Dessutom
föreslår regeringen att verksamheten vid statens naturvårdsverk
avseende miljögifter och systemekologi överförs till
universitetet i Stockholm och att därvid 26865000kr.
överförs från anslaget B 1. under fjortonde huvudtiteln till
detta anslag (anslagsposten Universitetet i Stockholm).
Regeringen begär i propositionen bemyndigande att inrätta
de nämnda tjänsterna som professor.
Utskottet tillstyrker regeringens begäran.
I motion 1991/92:Ub471 (s) yrkande 1 anförs att de önskemål
om inrättande av professurer, som den för universitetet i
Göteborg och Chalmers tekniska högskola gemensamma
miljösektionen framfört, bör tillgodoses i den kommande
forskningspropositionen.
Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
forskningspropositionen. Enligt utskottets mening bör riksdagen
avslå motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 såvitt avser
matematisk-naturvetenskaplig fakultet.
I propositionen begär regeringen bemyndigande att i
samband med återbesättande ändra ämnesinnehållet i en
professur vid universitetet i Stockholm från kemisk miljöanalys
till teoretisk kemi.
Utskottet tillstyrker att riksdagen ger regeringen detta
bemyndigande.
I motion 1991/92:Ub558 (s) begärs ett uppdrag till regeringen
att med utgångspunkt från den utvärdering som gjorts av
verksamheten vid Centrum för miljövetenskaplig forskning i
Umeå (CMF) lägga fram förslag till utveckling av metoder och
finansiering av verksamheten där. CMF:s huvuduppgifter ligger
enligt motionärerna nära forskningsrådsnämndens (FRN), och de
anser att en eventuell nedläggning av FRN lokalt på de större
universiteten måste kompenseras med fungerande
tvärvetenskapliga organ.
Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 avstyrkt förslaget
om nedläggning av FRN. Eftersom utskottet inte anser att
riksdagen bör föregripa den kommande forskningspropositionen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub558.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i
propositionen av anslagsbeloppet under
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m., tillstyrker
att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
921034000kr.
E 9. Tekniska fakulteterna
I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen godkände 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.
328) -- förstärkningar dels för den för Chalmers tekniska
högskola och universitetet i Göteborg gemensamma
miljöforskningsorganisationen, dels för den materialtekniska
forskningen vid universitetet i Uppsala och vid Chalmers
tekniska högskola. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen
har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
Stöd till CERTEC (Centrum för rehabiliteringsteknik) vid
universitetet i Lund föreslås i motion 1991/92:Ub517 (s).
Motionärerna framhåller att verksamheten behöver basanslag och
att det inte är tillräckligt med projektbundna forskningsmedel
av den karaktär som forskningsråd kan erbjuda.
Utskottet erinrar om att det står universitetet i Lund fritt
att inom ramen för de resurser som står till dess förfogande
avsätta medel för basfinansiering av CERTEC. Utskottet anser
vidare att riksdagen inte bör föregripa den kommande
forskningspropositionen. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1991/92:Ub517.
Utbildningen och forskningen i gjuteriteknik behöver
enligt motion 1991/92:Ub545 (s) förstärkas för att trygga den
svenska gjuteri- och verkstadsindustrins framtid. Motionärerna
vill bl.a. att en professur i gjuteriteknik inrättas.
Utskottet erinrar om att det närmare innehållet i den
grundläggande högskoleutbildningen för olika examina inom det
tekniska området i framtiden avses bli bestämt genom lokala
beslut. Likaså kommer det att lokalt avgöras i vilka ämnen
professurer skall inrättas, inom ramen för de resurser som
riksdagen anvisar till olika högskoleenheter och fakulteter.
Utskottet, som inte anser att den kommande
forskningspropositionen bör föregripas, föreslår att riksdagen
avslår motion 1991/92:Ub545.
Fasta forskningsresurser för glasforskning, med bl.a. en
professur förlagd till högskolan i Växjö, bör enligt motion
1991/92:Ub514 (fp, m, c, kds) föreslås i nästa
forskningsproposition. Motsvarande förslag framförs i motion
1991/92:Ub433 (s). Motionärerna framhåller att sådan forskning
för närvarande i Sverige endast bedrivs vid
Glasforskningsinstitutet, som är ett branschforskningsinstitut
som till 40 % finansieras av NUTEK och till 60 % av branschen
själv.
Utskottet hänvisar till den inledningsvis anförda
uppfattningen att prioriteringar mellan forskningsbehov bör
göras i ett sammanhang, och att regeringens forskningspolitiska
proposition bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till
enskilda sådana behov. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1991/92:Ub433 och 1991/92:Ub514.
I motion 1991/92:Ub471 (s) yrkande 1 anförs att de önskemål
om inrättande av professurer vid Chalmers tekniska högskola
(CTH), som den för universitetet i Göteborg och CTH gemensamma
miljösektionen framfört, bör tillgodoses i den kommande
forskningspropositionen.
Utskottet hänvisar till vad som i anledning av samma motion
anförts i det föregående under avsnittet
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. och föreslår
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 såvitt
avser teknisk fakultet.
Ett centrum för nedrustningsforskning vid universitetet i
Linköping föreslås i motion 1991/92:Ub510 (s). Forskarna vid
detta centrum skulle enligt motionärerna vara knutna till
befintliga institutioner vid universitetet i Linköping eller
försvarets forskningsanstalt. Resursbehovet uppskattas till ca
10 milj.kr. per år. Motionärerna vill att regeringen skall
återkomma i forskningspropositionen med förslag i denna fråga.
Utskottet erinrar om att det står högskoleenheterna fritt att
inrätta centrum för olika forskningsområden och att genom
lokala beslut avsätta medel från de anslag som
högskoleenheterna förfogar över. Riksdagen bör enligt
utskottets mening inte föregripa den kommande
forskningspropositionen. Motion 1991/92:Ub510 bör således
avslås.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i
propositionen av anslagsbeloppet under Tekniska
fakulteterna föreslår att riksdagen till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 896016000kr.
E 10. Temaorienterad forskning
I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen godkände 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.
328) -- förstärkning av medlen till forskningsområdet
hälsoekonomi inom tema Hälso- och sjukvården i samhället samt
medel för omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen
har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt. Vidare har 690 000 kr.,
som avser det internationella IGBP-projektet Global Change,
överförts från detta anslag till anslaget Vissa bidrag till
forskningsverksamhet.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Temaorienterad forskning för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
39706000kr.
E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,
bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition medel
för fyra professurer, nämligen i koreografi vid danshögskolan i
Stockholm, i musikalisk instudering vid operahögskolan i
Stockholm, i violinspel vid universitetet i Lund samt i
dramatik vid dramatiska institutet med tjänstgöringsskyldighet
även vid teaterhögskolan i Stockholm. I enlighet med nämnda
beslut beräknas även förstärkning av medlen till konstnärligt
utvecklingsarbete. De i nämnda beslut angivna beloppen har
minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
Medlen under anslagsposten Gästprofessur i konstnärligt
utvecklingsarbete har hittills fördelats mellan berörda
högskoleenheter av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Enligt propositionen bör dessa medel för budgetåret 1992/93
fördelas av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet har inget att erinra mot beräkningen i
propositionen av anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete m.m. och föreslår att riksdagen till
Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 21142000kr.
E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,
bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition
ytterligare medel för forskningsstödjande åtgärder vid mindre
och medelstora högskolor, för forskarutbyte med utlandet samt
för kostnader för lokaler för forskning. Beloppen som angavs i
nämnda beslut har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.
budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
I propositionen beräknas under detta anslag vidare medel för
forskning om högskolan. Medel för detta ändamål har tidigare
anvisats under anslaget Universitets- och högskoleämbetet.
Vidare beräknas i propositionen under detta anslag medel till
forskningsinformation vid universiteten och de högskolor till
vilka fakultetsorganisation är knuten. Medel för
forskningsinformation har hittills anvisats till
forskningsrådsnämnden (FRN).
I motion 1991/92:Ub507 (kds) framhålls vikten av att
vidareutveckla högskolans innovationsklimat så att en fortsatt
god tillgång på välutbildade personer inriktade på företagande
säkras. Enligt motionären kan kontaktsekretariaten vid
högskolorna utgöra en första viktig instans för såväl
ekonomiska som andra stödinsatser med syfte att utveckla nya
högteknologiska företag ur högskolans forskning. Därför behövs
riktlinjer för beslutskompetens och resurser bl.a. till
kontaktsekretariaten.
Utskottet anser att organiserandet av kontaktsekretariatens
verksamhet bör vara en fråga för de lokala
högskolemyndigheterna. Riksdagen bör därför avslå motion
1991/92:Ub507.
När det gäller anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål föreslås i propositionen ett
reservationsanslag på 185745000kr.
Medel (3 milj.kr.) under förevarande anslag till en nordisk
samundersökning om plötslig spädbarnsdöd begärs i motion
1991/92:Ub474 (v) yrkande 3. I motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande
9 föreslås under detta anslag 10 milj.kr. vardera till
högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro samt gemensamt till
högskolorna i Sundsvall--Härnösand och Östersund, utöver vad
regeringen föreslagit i propositionen. I motion 1991/92:Ub449
(s) yrkande 1 föreslås att högskolan i Falun--Borlänge under
detta anslag anvisas 2 milj.kr. mer än regeringen föreslagit.
Syftet är ökat stöd till lärares forskarutbildning samt
finansiering av en professur i materialfysik, som finns
inrättad vid universitetet i Uppsala men är stationerad i
Borlänge och nu finansieras av länets sparbank. I motionerna
1991/92:Ub515 (c) och 1991/92:Ub544 (s) anförs att högskolan i
Karlskrona--Ronneby har fått det lägsta beloppet av alla mindre
högskolor för forskning (1,2 milj.kr.) men skulle behöva
väsentligt större resurser för detta ändamål.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående under
avsnittet Medicinska fakulteterna sagts om värdet av forskning
om plötslig spädbarnsdöd. Enligt utskottets mening bör det
ankomma på de organ som förfogar över medel för medicinsk
forskning, t.ex. de medicinska fakulteterna och medicinska
forskningsrådet, att avgöra i vilken utsträckning medel skall
avsättas till den nordiska samundersökning som motionen handlar
om. När det gäller förstärkningar vid vissa av de mindre och
medelstora högskolorna hänvisar utskottet till att medlen under
detta anslag förstärks budgetåret 1992/93 enligt beslut våren
1990. Frågan om ytterligare resurser eller resursfördelningen
mellan högskoleenheter bör behandlas i anslutning till den
kommande forskningspropositionen.
Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 avstyrkt regeringens
förslag om att lägga ned FRN den 1 juli 1992 och föreslagit att
FRN behålls med nuvarande uppgifter. Det finns därför inte
anledning att under förevarande anslag beräkna 10 milj.kr. för
forskningsinformation. Utskottet har i övrigt ingen invändning
mot medelsberäkningen utan föreslår att riksdagen med anledning
av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub474 yrkande 3, 1991/92:Ub494 yrkande 9, 1991/92:Ub515
i denna del samt 1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på (185745000 - 10 000 000 =)
175745000kr.
E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner
enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Från anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och
Västerbottens läns landsting enligt avtal om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå. I
avvaktan på förslag från den pågående utredning som förbereder
ett nytt system för ersättningar till tandvårdshuvudmännen för
vissa kostnader i samband med odontologisk utbildning och
forskning föreslår regeringen att ersättningen till dessa
huvudmän förs upp med oförändrat belopp. I propositionen har
regeringen vidare beaktat ökningen av platsantalet på
läkarlinjen i Umeå budgetåret 1989/90 och på
rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik vid
universitetet i Lund budgetåret 1991/92.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker det föreslagna
anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen till Vissa
ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1371381000kr.
E 18. Rymdforskning
Från anslaget bestrids kostnaderna för den grundforskning som
rymdstyrelsen finansierar.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker det föreslagna
anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen till
Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 32257000kr.
E 19. Europeisk forskningssamverkan
Från anslaget bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i
den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program,
för Sveriges bidrag till Esranges specialprojekt, för Sveriges
deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen
(CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning
rörande södra stjärnhimlen, det allmänna programmet inom den
europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), dess
program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi
(EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF). Vidare
bestrids från detta anslag kostnaderna för Sveriges samarbete
på programnivå med EG inom programmen för fusionsforskning,
SCIENCE och SPES. Slutligen bestrids från anslaget kostnaderna
för det svenska deltagandet i Internationella institutet för
tillämpad systemanalys (IIASA) samt för tullavgifter och
mervärdesskatt på viss utrustning för European Incoherent
Scatter Facility (EISCAT).
Enligt det planerade EES-avtalet kommer Sverige liksom övriga
EFTA-länder att delta i hela EG:s ramprogram för forskning på i
princip samma sätt som EG:s medlemsstater. I avvaktan på att
förutsättningar finns för en korrekt beräkning av kostnaderna
för detta har de tillkommande kostnaderna under
utbildningsdepartementets huvudtitel beräknats till 33 milj.kr.
Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 hemställt att
riksdagen avslår regeringens förslag att FRN skall läggas ned
den 1 juli 1992. Om riksdagen bifaller denna hemställan utgår
utskottet från att FRN även fortsättningsvis är ansvarig
myndighet för IIASA.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under detta
anslag till 352360000kr.
Utskottet, som inte har någon invändning mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Europeisk
forskningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 352 360000kr.
E 20. Kungl. biblioteket
I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition en
förstärkning av resurserna för verksamhet vid kungl.
biblioteket. Beloppet som angavs i proposition 1989/90:90 har
minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret
1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.
I motion 1991/92:Ub438 (s) begärs beslut av riksdagen att
inom ramen för kungl. bibliotekets anslag anslå medel till
fortsatt mikrofilmning av affischer i Kalmar. Därigenom kan
enligt motionärerna en kulturskatt räddas till eftervärlden
samtidigt som verksamheten ger ett antal arbetstillfällen för
arbetshandikappade.
Utskottet anser inte att riksdagen bör detaljstyra hur kungl.
biblioteket använder sina medel. Yrkandet avstyrks.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Kungl. biblioteket för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84477000kr.
E 23. Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik har till uppgift att bedriva och
främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom
området rymdfysik och skall vidare inom sitt verksamhetsområde
medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i
Uppsala och Umeå.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
36422000kr.
E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik
Manne Siegbahninstitutet för fysik bedriver forskning och
utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den
acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikelfysiken
med angränsande områden.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Manne Siegbahninstitutet för fysik
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
23221000kr.
E 25. Polarforskning
Från anslaget bestrids vissa kostnader för planering och
genomförande av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och
Antarktis.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Polarforskning för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19825000kr.
E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet
Under anslaget beräknas de statliga bidragen till
Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Athen samt
det svenska forskningsinstitutet i Istanbul. I propositionen
har 690 000 kr., som avser det internationella IGBP-projektet
Global Change, överförts till detta anslag från anslaget
Temaorienterad forskning.
Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av
anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Vissa bidrag till
forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 32325000kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor
1. beträffande inledningen
att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till
handlingarna,
2. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub427,
3. beträffande omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 10,
men. (v) - delvis
4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och universitet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462
yrkande 1, 1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna
del, 1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna
del, 1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536,
1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802
yrkande 1, 1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805 yrkande 3,
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande
2,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
5. beträffande "vetenskapens hus"
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 11,
men. (v) - delvis
6. beträffande center för arktisk forskning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub512,
7. beträffande forskningsarkiv i Umeå
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub444,
8. beträffande förstärkning av humanistisk och
matematisk-naturvetenskaplig forskning i Linköping
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub460,
9. beträffande den geografiska fördelningen av
forskningsresurserna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub487 och
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del,
10. beträffande professors namn för Anders Franzén
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub498,
11. beträffande utökning av antalet fasta tjänster inom
universitet och högskolor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub555,
12. beträffande övergripande strategi för akademisk
utbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub526,
res. 2 (nyd)
E 1. Humanistiska fakulteterna
13. beträffande de baltiska ländernas språk och slaviska
språk
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub402 och
1991/92:Ub458,
14. beträffande dansforskning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub283,
15. beträffande etnologisk institution i Vadstena
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub519,
16. beträffande professur i internationell migration och
etniska relationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub559,
17. beträffande professur i japanska
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub412,
18. beträffande kulturvård
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub501,
19. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 404401000kr.,
E 2. Teologiska fakulteterna
20. beträffande anslagsbeloppet under Teologiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Teologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 31171000kr.,
E 3. Juridiska fakulteterna
21. beträffande professur i naturrätt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub529,
22. beträffande resurser för juridisk forskning i Umeå
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub542 yrkande 2,
23. beträffande anslagsbeloppet under Juridiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 38258000kr.,
E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
24. beträffande tjänstgöringsskyldighet för tjänst som
professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med
vad som förordats i proposition 1991/92:100,
25. beträffande forskning i ekologi och ekonomi
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub446,
res. 3 (s)
26. beträffande professur i småföretagens ekonomi och
utveckling
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub801 yrkande 3,
27. beträffande forskningsresurser inom områdena fritid,
rekreation och turism
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub454, 1991/92:Ub484
och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del,
28. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 471591000kr.,
E 5. Medicinska fakulteterna
29. beträffande professur i idrottsmedicin
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr512 yrkande 3,
30. beträffande ljusforskningscentrum
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub550,
31. beträffande reumatologisk forskning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub414 och
1991/92:Ub478,
32. beträffande Tungmetallcentrum i Uppsala
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub476,
33. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub474 yrkande 1 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 870043000kr.,
men. (v) - delvis
E 6. Odontologiska fakulteterna
34. beträffande anslagsbeloppet under Odontologiska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 91221000kr.,
E 7. Farmaceutiska fakulteten
35. beträffande anslagsbeloppet under Farmaceutiska
fakulteten
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 32606000kr.,
E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.
36. beträffande bemyndigande att inrätta tjänster som
professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats
i proposition 1991/92:100,
37. beträffande inrättande av tjänster som professor vid
universitetet i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 i denna
del,
38. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som
professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra innehåll i
tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
proposition 1991/92:100,
39. beträffande centrum för miljövetenskaplig forskning i
Umeå
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub558,
40. beträffande anslagsbeloppet under
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
921034000kr.,
E 9. Tekniska fakulteterna
41. beträffande stöd till CERTEC
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub517,
42. beträffande utbildning och forskning i gjuteriteknik
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub545,
43. beträffande glasforskning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub433 och
1991/92:Ub514,
44. beträffande inrättande av professurer vid Chalmers
tekniska högskola
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 i denna
del,
45. beträffande centrum för nedrustningsforskning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub510,
46. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Tekniska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 896016000kr.,
E 10. Temaorienterad forskning
47. beträffande anslagsbeloppet under Temaorienterad
forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Temaorienterad forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 39706000kr.,
E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
48. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 21142000kr.,
E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
49. beträffande kontaktsekretariat
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub507,
50. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
med avslag på motionerna 1991/92:Ub449 yrkande 1, 1991/92:Ub474
yrkande 3, 1991/92:Ub494 yrkande 9, 1991/92:Ub515 i denna del
samt 1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 175745000kr.,
men. (v) - delvis
E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m.
51. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar
för klinisk utbildning och forskning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1371381000kr.,
E 18. Rymdforskning
52. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 32257000kr.,
E 19. Europeisk forskningssamverkan
53. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
forskningssamverkan
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 352360000kr.,
E 20. Kungl. biblioteket
54. beträffande mikrofilmning av affischer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub438,
55. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Kungl. biblioteket för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 84477000kr.,
E 23. Institutet för rymdfysik
56. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för
rymdfysik
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Institutet för rymdfysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 36422000kr.,
E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik
57. beträffande anslagsbeloppet under Manne
Siegbahninstitutet för fysik
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 23221000kr.,
E 25. Polarforskning
58. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Polarforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 19825000kr.,
E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet
59. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32325000kr.
Stockholm den 2 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Tuve Skånberg (kds)
och
Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid ärendebehandlingen.
Reservationer
1. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av
nya fakulteter och universitet (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att
förhållandena vid de mindre och medelstora högskolorna särskilt
beaktas i förberedelserna för nästa treåriga planeringsperiod.
Inte minst gäller detta möjligheterna att bedriva forskning av
hög kvalitet vid dessa högskolor. I övrigt hänvisar utskottet
till den inledningsvis anförda uppfattningen att prioriteringar
mellan forskningsbehov bör göras i ett sammanhang. Regeringens
forskningspolitiska proposition bör därför avvaktas, innan
riksdagen tar ställning i de övriga frågor som aktualiserats i
förevarande motioner. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 3, med anledning av
motion 1991/92:Ub803 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1, 1991/92:Ub465,
1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub490 yrkande
4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del, 1991/92:Ub532,
1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553
yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1, 1991/92:Ub806
yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
forskning m.m. vid de mindre och medelstora högskolorna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och universitet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 3,
med anledning av motion 1991/92:Ub803 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1,
1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del,
1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del,
1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549,
1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1,
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del och 1991/92:T207 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Övergripande strategi för akademisk utbildning och
forskning (mom. 12)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "bör avslås" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att de principer som lagts fram i motionen
bör läggas till grund för regeringskansliets beredningsarbete
inför nästa treåriga planeringsperiod. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Ub526 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande övergripande strategi för akademisk
utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub526 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Forskning i ekologi och ekonomi (mom. 25)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion
1991/92:Ub446" bort ha följande lydelse:
Den i motionen aktualiserade frågan om forskning i
gränslandet mellan ekonomi och miljö är av sådan vikt att
riksdagen bör begära att förslag härom läggs fram i nästa års
forskningspolitiska proposition. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1991/92:Ub446 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande forskning i ekologi och ekonomi
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub446 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Betygsättning av doktorsavhandlingar (mom.2)
Ann-Cathrine Haglund, Rune Rydén, Bo Arvidson och Ulf Melin
(allam) anför:
Vi står fast vid vår uppfattning om graderade betyg på
doktorsavhandlingar, som vi senast redovisade i reservation 20
till betänkandet 1989/90:UbU25. Vi finner det emellertid
naturligt att frågan tas upp i samband med nästa
forskningspolitiska proposition.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
bör enligt Vänsterpartiets mening påskyndas ytterligare för att
snabbt öka antalet forskarstuderande, vilket kan ske genom att
staten möjliggör för fler forskarstuderande att få en ordentlig
försörjning med de sociala förmåner som för övrigt finns på den
svenska arbetsmarknaden. Riksdagen bör därför under ett nytt
anslag Omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
anslå 38 milj.kr. för nästa budgetår, att av regeringen
fördelas mellan fakulteter och högskoleenheter. Inför
budgetåret 1993/94 bör de reguljära anslagen beräknas med
utgångspunkt i den således höjda nivån.
När det gäller utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och högskolor anser jag att det
redan nu står klart att vårt land behöver ytterligare en
teknisk högskola, eller en kraftig utbyggnad av både utbildning
och forskning vid de befintliga. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I övrigt instämmer jag i
utskottets avslagsyrkande under denna punkt.
Vänsterpartiet anser att spridande av information om högre
utbildning och vetenskapliga framsteg till allmänheten är av
största vikt. Det finns därför anledning att redan nästa
budgetår anslå medel för att stimulera uppbyggandet av
"vetenskapens hus".
Forskning om plötslig spädbarnsdöd bör enligt min mening
stimuleras genom att riksdagen anslår särskilda medel dels
under anslaget till medicinska fakulteterna, dels under
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, i
det senare fallet (3milj.kr.) för att bidra till
finansieringen av den nordiska samundersökning som omtalas i
motion 1991/92:Ub474. Under sistnämnda anslag bör vidare 40
milj.kr. utöver regeringens förslag anslås till förstärkning av
högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro samt högskolorna i
Sundsvall--Härnösand och Östersund gemensamt, så som
föreslagits i motion 1991/92:Ub494 yrkande 9.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 3, 4, 5, 33 resp. 50 borde ha hemställt:
3. beträffande omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 10
under ett nytt reservationsanslag benämnt Omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster för budgetåret
1992/93 anvisar 38000000kr. samt bemyndigar regeringen
att fördela anslaget mellan fakulteter och högskoleenheter,
4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och
inrättande av nya fakulteter och universitet
att riksdagen dels med bifall till motion 1991/92:Ub494
yrkande 8 i denna del och med anledning av motionerna
1991/92:Ub467 och 1991/92:T207 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av en ny
teknisk högskola, dels avslår motionerna 1991/92:Ub447,
1991/92:Ub462 yrkande 1, 1991/92:Ub465, 1991/92:Ub483 i denna
del, 1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534,
1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3,
1991/92:Ub802 yrkande 1, 1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805
yrkande 3 och 1991/92:Ub806 yrkande 4,
5. beträffande "vetenskapens hus"
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 11
under ett nytt reservationsanslag benämnt Vetenskapens hus
för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000kr.,
33. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
fakulteterna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub474 yrkande 1
och med anledning av proposition 1991/92:100 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 871043000kr. samt som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts om forskning om
plötslig spädbarnsdöd,
50. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub474
yrkande 3 och 1991/92:Ub494 yrkande 9, med anledning av
proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub449 yrkande 1, l991/92:Ub515 i denna del och
1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 218745000kr. samt som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts om nordisk
samundersökning rörande plötslig spädbarnsdöd samt om
förstärkningar till högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro,
Sundsvall--Härnösand och Östersund,