Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
särskolor, särvux, svenskundervisning för invandrare,
sameskolor, specialskolor, statens skolor för vuxna
(utbildningskostnader), svensk undervisning i utlandet och
fristående skolor. Beträffande statens skola för vuxna i
Härnösand förutsätter utskottet att regeringen följer upp
riksdagens beslut i december 1991 om resurser för vissa
utbildningar.
Samtliga motioner avstyrks. En reservation har avgetts
angående statsbidrag till vissa fristående skolor. Därtill
finns en meningsyttring (v) om medel till resurscenter för
elever med autism.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Regeringen har under anslaget B9 (s. 50--52) föreslagit
13. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
999978000 kr.
2. Bidrag till driften av särvux
Regeringen har under anslaget B 10 (s. 52) föreslagit
14. att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53703000
kr.
3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
Regeringen har under anslaget B 11 (s. 53) föreslagit
15. att riksdagen till Bidrag till undervisning av
invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 278652000 kr.
4. Sameskolor
Regeringen har under anslaget B 12 (s. 54--55) föreslagit
16. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.
5. Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget B 13 (s. 56--58)
17. dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om omvandling av resurser för
lärarlönekostnader,
18. dels föreslagit att riksdagen till Specialskolor m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
320804000 kr.
6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
Regeringen har under anslaget B 14 (s. 59--60) föreslagit
19. att riksdagen till Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 29065000 kr.
7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget B 15 (s. 61--63) föreslagit
20. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 53931000 kr.
8. Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget B 16 (s. 64--66) föreslagit
21. att riksdagen godkänner i propositionen framlagt förslag
till ram för budgetåret 1992/93 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå,
22. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i
propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen
fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93,
23. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående
skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
189716000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub224 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslag till Statens skolor för vuxna i Härnösand.
1991/92:Ub237 av Jan Andersson och Hans Karlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till Ekeskolan.
1991/92:Ub239 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till statens skola för vuxna i
Härnösand.
1991/92:Ub268 av Lars Werner och Rolf L Nilson (v) vari yrkas
att riksdagen till Specialskolor (B 13) för budgetåret 1992/93
anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
totalt 322804000 kr.
1991/92:Ub285 av Margareta Israelsson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att grundskoledelen av Franska skolan och
Göteborgs högre samskola vid beräkning av statsbidrag till
skolan skall ingå i sektorsbidraget för Stockholms resp.
Göteborgs kommun och därmed inte tilldelas separata bidrag.
Utskottet
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i
landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som
avses i 6 kap. 5 § andra stycket skollagen (1985:1100) får
statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för skolledare och
lärare vid särskolan. Bidrag lämnas också till lokal
skolutveckling. Även till särskoleverksamhet som anordnas med
enskild huvudman utgår statsbidrag i vissa fall.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om
statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. samt i
förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående
särskolor. Verksamheten regleras i skollagen och i
särskoleförordningen (1986:573).
Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att hon
i en särskild proposition till riksdagen under våren 1992
kommer att ta upp frågor om ändrat huvudmannaskap för särskolan
och statsbidraget till driften av särskolan på grundval av
särskolekommitténs förslag (SOU 1991:30).
Medelsberäkningen under förevarande anslag har inte gett
utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av
särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 999978000 kr.
2. Bidrag till driften av särvux
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux.
Bestämmelser om verksamheten finns i skollagen (1985:1100) och
i förordningen (1988:816) om vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda, särvux.
Det samlade medelsbehovet på anslaget för budgetåret 1992/93
beräknas i propositionen till 53 703 000 kr. Därvid har i
enlighet med riksdagens beslut om en fortsatt utbyggnad av
särvux med undervisning på träningsskolenivå (prop. 1990/91:85,
bet. UbU16, rskr. 356) anslaget tillförts 13 milj.kr. I
sammanhanget anmärks att den till våren 1992 aviserade
propositionen om särskolan även kommer att behandla frågor
rörande särvux.
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att
riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen, 53703000
kr. under anslaget Bidrag till driften av särvux.
3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
Statsbidrag utgår från förevarande anslag till
svenskundervisning för invandrare (sfi), utom till sådan
undervisning som bekostas enligt förordningen (1990:927) om
statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. De grundläggande
bestämmelserna finns fr.o.m. den 1juli 1991 i skollagen
(1985:1100). Bestämmelser om statsbidrag m.m. finns i
förordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för
invandrare.
Innevarande budgetår bekostas övergångsvis från anslaget ett
extra statsbidrag för sådana invandrare som före den 1 juli
1991 deltagit i svenskundervisning i minst 500 timmar enligt
äldre bestämmelser men då ännu inte hunnit fullfölja
utbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Det
extra statsbidraget skall inte längre utgå, varför det i
propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar en minskning
av anslaget med 26 milj.kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen
till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
278652000 kr. i enlighet med regeringens förslag.
4. Sameskolor
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare,
Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök.
Integrerad samisk undervisning bedrivs vid grundskolan i
Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Storumans,
Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet vid sameskolorna
uppgår läsåret 1991/92 till 137 och beräknas läsåret 1992/93
till 140. Därutöver deltar innevarande läsår 130 elever i den
integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i
skollagen (1985:1100), i sameskolförordningen (1967:216) och i
förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverksamhet med
sameskola i Kiruna. Sameskolorna leds av en styrelse, vars
kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även
bidrag till samernas folkhögskola.
Då utskottet inte har något att erinra mot den i
propositionen redovisade medelsberäkningen, föreslår utskottet
att riksdagen under anslaget Sameskolor för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.
5. Specialskolor m.m.
Synskadade elever med eller utan ytterligare handikapp
undervisas vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och
hörselskadade elever undervisas vid dels fem regionala
skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund
(Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro
(Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i
särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa
klasser). Döva och hörselskadade elever med ytterligare
handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesta (Åsbackaskolan).
Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas
normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt
hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra
komplikationer. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan
och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscentra.
Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i
specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen
(1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.
Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i
förordningen (1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att
specialskolorna under flera år har haft svårt att hålla sina
kostnader inom ramen för anvisade medel. Boksluten för
specialskolorna visar underskott trots årliga betydande
medelstillskott. Statsrådet anmäler att hon avser att återkomma
till regeringen med förslag om att öppna möjligheter för
specialskolorna att delvis använda resurser för
lärarlönekostnader för förvaltningskostnader. En sådan
ordning kan enligt statsrådets mening bidra till en mer
rationell organisation av undervisningen och minskar risken för
framtida överskridanden.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till
handlingarna vad statsrådet anfört om omvandling av resurser
för lärarlönekostnader.
I motion 1991/92:Ub237 (s) pekas på behovet av ökat stöd
till Ekeskolan i Örebro. Motionärerna anför att skolan för
synskadade med tilläggshandikapp är den enda i sitt slag i
Sverige. Den har utrymme för 50 elever i åldern 7--21 år. Ett
resurscenter på skolan har utåtriktad verksamhet för
handikappade elever som integreras i skolor inom kommuner och
landsting. En handikappgrupp som skolan har ansvar för är
elever med sjukdomen Spielmeyer-Vogt, en liten grupp om 44 barn
och ungdomar utspridda över landet. Det stöd som skolan ger
familjerna till dessa barn och unga är ovärderligt. För att
utföra detta viktiga arbete behöver skolan ökade resurser,
anför motionärerna.
Enligt vad utskottet inhämtat har 1989 års handikapputredning
haft att ägna speciell uppmärksamhet åt s.k. små och mindre
kända handikappgrupper. Till dessa räknas handikappade på grund
av Spielmeyer-Vogts sjukdom. Sjukdomen, som är ärftlig och
hittills obotlig, ger symtom hos barnet vid 5--8 års ålder. Den
leder till en gradvis tilltagande funktionsnedsättning både
fysiskt och psykiskt med blindhet, epilepsi, beteendemässiga
särdrag och bristande muskelkontroll. För gruppen finns en
särskild reselärare/konsulent vid det pedagogiska
resurscentrumet vid Ekeskolan.
Handikapputredningen har i sitt betänkande Handikapp,
Välfärd, Rättvisa (SOU 1991:46) bl.a. föreslagit att de små
handikappgruppernas situation skall bli föremål för en
nationell, fortlöpande uppföljning för vilken socialstyrelsen
avses svara. Kunskapscentra på region- och riksnivå skall
erbjuda allsidigt specialistkunnande och träning samt även i
övrigt svara för olika uppgifter som leder till förbättrade
villkor för små handikappgrupper. Regeringen kommer enligt
uppgift från socialdepartementet att ta ställning till
utredningens förslag i en proposition till riksdagen under
hösten 1992.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att något
initiativ från riksdagen i enlighet med motion 1991/92:Ub237
inte är påkallat. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1991/92:Ub268 (v) framhålls behovet av regionala
resurscentra för elever med autism, där forsknings- och
utvecklingsarbete kan bedrivas och där såväl personal som
föräldrar kan få utbildning och handledning. Det är enligt
motionärerna nödvändigt att barn med autism varhelst i landet
de föds skall garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till
handikappet. I motionen yrkas för detta ändamål att riksdagen
under anslaget Specialskolor m.m. för nästa budgetår anslår
2 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill erinra om att statens institut för
handikappfrågor i skolan, SIH, i sin anslagsframställning för
budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr. för ett resurscentrum för
elever med autism, vilket dock inte följdes upp i regeringens
medelsberäkning under anslaget B 4. Stöd för utveckling av
skolväsendet. Vid utskottets behandling av nämnda anslag i
betänkandet 1991/92:UbU9 avstyrktes likartade motionsyrkanden
som det nu aktuella, nämligen om behovet av sådana
resurscentra. Utskottet fann det inte påkallat att riksdagen
gjorde något särskilt uttalande i frågan, varvid bl.a.
hänvisades till pågående projekt med stödteam i Örebro läns
landsting och Västerbottens läns landsting med hjälp av
arvsfondsmedel. Utskottet avstyrker nu med samma motivering
även motion 1991/92:Ub268.
Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett
sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1992/93 på 320804000
kr. Utskottet som inte har något att invända mot den i
budgetpropositionen redovisade medelsberäkningen föreslår att
riksdagen anvisar begärda medel.
6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping utgör ett
komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Grundläggande bestämmelser om skolformen finns i lagen
(1991:1108) om statens skolor för vuxna och i
vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Ytterligare
föreskrifter finns i förordningen (1986:64) om
uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna.
I inledningsavsnittet till utbildningshuvudtiteln (s.14)
anger föredragande statsrådet att det kan finnas betydande
fördelar med en samordning mellan kommunal vuxenutbildning och
yrkesutbildning som anordnas av AMU-gruppen, statens skolor för
vuxna, Yrkestekniska Högskolan (YTH) och i vissa fall
högskolan. En särskild utredning kommer enligt statsrådet att
tillsättas för att göra en översyn av dessa frågor och av
möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.
Regeringen föreslår att till Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 29065000
kr. för nästa budgetår.
I motionerna 1991/92:Ub224 (c) och 1991/92:Ub239 (s) hänvisas
till riksdagens beslut att på tilläggsbudget I för budgetåret
1991/92 tilldela statens skola för vuxna i Härnösand ett
belopp om 2 milj.kr. för bl.a. småföretagarutbildning i
glesbygd. Dessa utbildningsinsatser är värdefulla, anförs det,
och behovet av medel för verksamheten nästa budgetår beräknas
vara lika stort. I den förstnämnda motionen begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om
erforderliga resurser på tilläggsbudget I för budgetåret
1992/93.
Utskottet vill först erinra om att statens skola för vuxna i
Härnösand (SSVH) t.o.m. budgetåret 1990/91 tilldelats medel
inte endast ur anslaget till statens skolor för vuxna utan även
ur anslaget till kommunal vuxenutbildning. Den verksamhet som
haft den avvikande finansieringen gäller vissa utbildningar för
glesbygden, utbildning i teckenspråk som C-språk för
hörselhandikappade samt handledda självstudier för vuxna som ej
kan behörighetskomplettera i hemkommunens komvux. Sedan det
särskilda anslaget till komvux upphört och sektorsbidraget till
det kommunala offentliga skolväsendet införts, kan medel för
detta inte tillföras SSVH i samma ordning som hittills.
Riksdagen beslutade i december 1991, efter förslag i
motioner, om ett anslag till SSVH på 2 milj.kr. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 samt
gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört
om resurserna till SSVH (bet. 1991/92:UbU7, rskr. 87). Några
motsvarande medel har inte beräknats under anslaget i 1992 års
budgetproposition.
Utskottet vill påminna om vad utskottet då enigt anförde,
nämligen att det inte varit riksdagens avsikt att de nämnda
utbildningarna vid SSVH skulle upphöra eller att övrig
verksamhet vid statens skolor för vuxna skulle minskas för att
bereda utrymme inom anslaget för dessa utbildningar. Utskottet
förutsätter att regeringen för budgetåret 1992/93 följer upp
riksdagens beslut i fråga om resurser till SSVH för aktuella
utbildningar. Motionerna 1991/92:Ub224 och 1991/92:Ub239 kan
med det anförda anses i huvudsak tillgodosedda, varför de bör
avslås av riksdagen.
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot
medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör således
anvisa ett förslagsanslag på 29 065 000 kr. i enlighet med
regeringens förslag.
7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
För utlandssvenskars barn anordnas i utlandet statsunderstödd
undervisning i svensk grundskola (utlandsskola) och i
internationell skola samt korrespondensundervisning och
kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag till
utlandsskolorna lämnas som bidrag till kostnader för lärarlöner
med belopp, som i princip motsvarar lönen för motsvarande
lärartjänst vid svensk grundskola, samt till kompletterande
undervisningstimmar. Bidrag till lokalkostnader utgår med 60 %
av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler.
Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av
lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas
statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande
svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell
skola. Bestämmelserna finns i förordningen (1978:591) om
statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Från anslaget
betalas vidare statsbidrag till kostnader för resor och
flyttning för lärare vid utlandsskolor (SKOLFS 1991:34).
I propositionen anmäls att undervisningen av svenska barn och
ungdomar i andra länder ses över av utredningen (U 1991:08) för
vissa frågor om skolans internationalisering m.m. med beräknad
slutredovisning i september 1992.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen
föreslagit, till Bidrag till svensk undervisning i utlandet
m.m. anvisar ett förslagsanslag på 53931000 kr. för
budgetåret 1992/93.
8. Bidrag till driften av fristående skolor
Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i
propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115,
bet. UbU17, rskr. 357) skall elever i fristående skolor för
skolpliktiga elever fr.o.m. budgetåret 1992/93 räknas in i
underlaget för kommunernas sektorsbidrag. När det gäller
grundskoledelen av riksinternatskolorna, Franska skolan,
Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola skall
statsbidraget dock även fortsättningsvis betalas direkt till
skolan.
I budgetpropositionen har i enlighet med riksdagens beslut
76,7 milj.kr., som innevarande budgetår anvisats under detta
anslag för bidrag till fristående skolor för skolpliktiga
elever, förts över till anslaget B 8. Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet.
Vidare har föredragande statsrådet vid medelsberäkningen
beaktat att statsbidraget per elev i fristående skolor för
skolpliktiga elever enligt riksdagsbeslutet skall beräknas
enligt samma nivå som för elev i grundskolan. Detta motiverar
enligt statsrådets mening en höjning av statsbidragsnivån per
elev i fråga om grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs
högre samskola så att bidraget når samma nivå för dessa skolor
som för dem som ingår i sektorsbidraget. För detta ändamål har
beräknats 7955000 kr.
I motion 1991/92:Ub285 (s) yrkas att grundskoledelen av
Franska skolan och Göteborgs högre samskola vid beräkning av
statsbidrag till skolan skall ingå i underlaget för
sektorsbidraget till Stockholms resp. Göteborgs kommun och
därmed inte tilldelas separata bidrag. Det föreligger, enligt
motionären, i dag inte några sakliga skäl att från statens sida
behandla dessa båda skolor på annat sätt än andra fristående
skolor på grundskolenivå i kommunerna.
Utskottet vill hänvisa till att en särskild proposition om
tilldelning av medel till fristående skolor är aviserad att
läggas fram för riksdagen under våren 1992. Utskottet anser att
riksdagen inte bör föregripa den aviserade propositionen,
varför motion 1991/92:Ub285 bör avslås av riksdagen.
Regeringen föreslår att totalramen för
statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor
över grundskolenivå fastställs till 4 754 för budgetåret
1992/93. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av riksdagen
att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig att en
viss utbildning inom gymnasieskolans s.k. lilla ram i
fortsättningen bör organiseras i form av fristående skola.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal
bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över
grundskolenivå samt lämnar begärt bemyndigande att utöka ramen.
När det gäller anslaget beräknas i propositionen det
sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår till 189716000
kr. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar begärt belopp.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
särskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999978000 kr.,
2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
särvux
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 53703000 kr.,
3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
undervisning av invandrare i svenska språket
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
278652000 kr.,
4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 28940000 kr.,
5. beträffande omvandling av resurser för
lärarlönekostnader inom specialskolan
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1991/92:100 i
denna del till handlingarna,
6. beträffande ökat stöd till Ekeskolan i Örebro
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub237,
7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub268 till Specialskolor m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320804000
kr.,
men. (v)
8. beträffande vissa medel till statens skola för vuxna i
Härnösand
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub224 och
1991/92:Ub239,
9. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för
vuxna: Utbildningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29065000
kr.,
10. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53931000
kr.,
11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av
Franska skolan och Göteborgs högre samskola
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub285,
res. (s)
12. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående skolor över grundskolenivå
att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för
budgetåret 1992/93 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i
proposition 1991/92:100 anförts, i vissa fall utöka den av
riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret
1992/93,
13. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av fristående skolor
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189716000 kr.
Stockholm den 19 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Christer Lindblom (fp)
och
Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan och
Göteborgs högre samskola (mom.11)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det numera inte
finns anledning att särbehandla grundskoledelen av Franska
skolan och Göteborgs högre samskola i förhållande till andra
fristående skolor för skolpliktiga elever. Också eleverna vid
dessa båda skolors grundskoledel bör ingå i underlaget för
beräkning av sektorsbidraget till resp. kommun. Därmed kommer
skolornas behov av resurser att vid fördelningen av statsbidrag
bedömas mot behovet av resurser vid kommunens övriga skolor på
grundskolenivå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av
Franska skolan och Göteborgs högre samskola
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Autism är ett komplicerat handikapp som karaktäriseras av
grava störningar i kontakt, kommunikation och beteende.
Omhändertagandet av elever med autism ställer mycket stora krav
på personal och inte minst på föräldrar. Jag anser att det
krävs regionala insatser för att åstadkomma kunskapskompetens
och ge såväl föräldrar som personal stöd och stimulans i
arbetet med att främja dessa barns utveckling. Statens institut
för handikappfrågor i skolan, SIH, hade i sin
anslagsframställning för budgetåret 1992/93 beräknat kostnaden
för ett resurscenter för elever med autism till 2 milj.kr.
Jag anser att medel för detta ändamål bör tillföras anslaget
Specialskolor m.m.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 7 borde ha hemställt:
7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub268 och med
anledning av proposition 1991/92:100 till Specialskolor
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
322804000 kr.,