1990/91:Ub255 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling
för jämställdhet i skolans liv och arbete,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skolans
organisation för att nå målen om jämställdhet.
1990/91:Ub280 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A808.
1990/91:Ub501 av Gunilla Andersson och Lisbeth
Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för
att få fler manliga förskollärare.
1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt
pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur
jämställdhetsaspekt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ökade insatser bör göras vad
gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare
som SYO-funktionärer.
1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en särskild utredning för att bl.a.
göra en samlad bedömning av flickornas villkor i skolan samt
föreslå åtgärder för jämställdhet i skolan.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kommission om jämställdhet i
utbildningen.
Utskottet
Våren 1988 behandlade riksdagen en proposition om
jämställdhetspolitiken inför 90-talet, vari bl.a. ingick ett
avsnitt om jämställdhet i utbildningen (prop. 1987/88:105, bet.
UbU34, rskr. 365). Riksdagen tog därvid bl.a. ställning till
målen för rekrytering av män och kvinnor till olika
utbildningsvägar i gymnasieskolan och högskolan. Ett större
antal motionsyrkanden om jämställdhetsfrågor på
utbildningsområdet behandlades vidare i betänkande 1989/90:UbU6
(rskr. 54). Vissa av de motionsyrkanden som behandlas i det
följande överensstämmer med sådana som var föremål för
riksdagens behandling vid dessa tillfällen.
Två motioner tar mera generellt upp frågor om utbildningens
innehåll m.m. ur jämställdhetsaspekt. Enligt motion
1990/91:Ub280 (m) ger grundskolans historieundervisning en
felaktig bild genom att förtiga att det i alla tider har
funnits kvinnor som visat skicklighet, talang och snille.
Bristfälliga baskunskaper i matematik och naturvetenskapliga
ämnen bland lärarna på låg- och mellanstadierna anses vidare få
menliga följder för eleverna från jämställdhetssynpunkt.
Sverige har inte råd att lämna outnyttjad den begåvningsreserv
som finns bland alla de kvinnor som har fallenhet för teknik
och naturvetenskap men som i dag söker sig till andra
utbildningar. I motion 1990/91:Ub639 (m) yrkande 1 hävdas att
innehållet i högskoleutbildningen inom bl.a. den pedagogiska
sektorn bör ses över från jämställdhetssynpunkt, eftersom
lärarnas attityder till flickor och pojkar har stor betydelse.
Enligt motionärerna är resurserna som läggs på utbildning i
jämställdhet klart underdimensionerade i lärarutbildningen.
Utskottet behandlade motionsyrkanden med motsvarande innebörd
vid 1989/90 års riksmöte. När det gäller den enligt
motionärerna felaktiga kvinnobilden i skolans undervisning i
historiska ämnen gav riksdagen på utskottets förslag som sin
mening regeringen följande till känna (bet. 1989/90:UbU6 s. 5):
Hur en sann bild av historien är beskaffad är en viktig fråga
för historievetenskaperna. Det är enligt utskottets mening inte
möjligt att gå förbi den frågan, om man vill diskutera skolans
läromedel i historia, litteraturhistoria, religionshistoria,
konsthistoria m.fl. historiska ämnen. En granskning i de för
SIL normala formerna är inte tillräcklig. Utskottet anser det
angeläget att vetenskapligt kompetenta forskare utreder hur
rättvisande den bild av det förgångna är som förmedlas i ett
representativt urval läromedel i historiska ämnen med hänsyn
tagen till den tidsram som en skolkurs utgör. Det bör få
ankomma på regeringen att finna former för hur en sådan
utredning skall göras samt efter utredningen vidta de åtgärder
som eventuellt kan komma att behövas.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen
den 31 maj 1990 statens institut för läromedel (SIL) i uppdrag
att ta initiativ till en särskild granskning av den bild av det
förgångna som återspeglas i läromedel i de historiska ämnena
med avseende på kvinnornas villkor och deras insatser inom
olika områden samt att föreslå de åtgärder som granskningen kan
ge anledning till. Utskottet har erfarit att uppdraget, efter
avvecklingen av SIL den 1 juli 1991, har övertagits av statens
skolverk, som dock ännu inte har redovisat resultatet till
regeringen.
Utskottet hänvisade i övrigt i nämnda betänkande till att vad
som anförts i motionerna ligger väl i linje med vad som sägs i
utbildningsplanen för grundskollärarlinjen samt i
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan och till vad
regeringen uttalat i proposition 1987/88:105 om
jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Sedermera har regeringen
i propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18)
framhållit att en mål- och resultatorienterad styrning av
skolan ställer delvis andra krav på utformningen av
läroplanerna än dittillsvarande styrning genom ett omfattande
regelverk. Riksdagen hade inget att erinra mot propositionen på
denna punkt (1990/91:UbU4 s. 28--30, rskr. 76). I direktiven
till den i februari 1991 tillkallade läroplanskommittén (dir.
1991:9) sägs att en fråga som uppläggning och genomförande av
undervisningen så att det får betydelse för jämställdhet mellan
pojkar och flickor bör höra till de riktlinjer som bör läggas
fast nationellt. Vidare har regeringen i september 1991
tillkallat en utredare för att analysera vilka krav som bör
ställas på lärarnas kunskap och kompetens och hur dessa krav
skall uppnås (dir. 1991:87). Uppdraget skall ses mot bakgrund
av dels att lärarutbildningen betraktas som ett av statens
viktigaste styrmedel när det gäller skolans likvärdighet över
hela landet, dels den övergång till en förändrad styrning av
den grundläggande högskoleutbildningen som aviserats i
kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150 del II s.
71 f., bet. UbU21, rskr. 389).
Mot bakgrund av vad som anförts om pågående beredningsarbete
finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra de
tillkännagivanden som föreslås i motionerna 1990/91:Ub280 och
1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis, varför dessa bör avslås.
Förslag som tar sikte på att förändra de könsbundna
studievalen förs fram i motionerna 1990/91:Ub501 (s) och
1990/91:Ub639 (m) yrkande 2. I den förstnämnda motionen begärs
insatser för att få fler manliga förskollärare. I den
sistnämnda motionen sägs att ökade insatser bör göras när det
gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare
som syo-funktionärer, för att skapa en större medvetenhet och
därmed påverka de könsbundna studievalen till högskolan.
Utskottet konstaterar att endast ca 7 % av de antagna till
förskollärarlinje om 80 resp. 100 poäng de senaste åren har
varit män. Till linjens 50-poängsvariant rekryteras nästan
uteslutande kvinnor. Riksdagen ställde sig våren 1988 bakom
regeringens förslag att målet för rekryteringen på längre sikt
skall vara att ingetdera könet skall vara representerat med
mindre än 40 % på någon studieväg i högskolan, och att de
linjer som vid tiden för beslutet hade den allra snedaste
fördelningen (under 5 % för ettdera könet) inom en femårsperiod
skulle ha ökat andelen till minst 10 % (prop. 1987/88:105, bet.
UbU34, rskr. 365). Regeringen gav den 8 november 1990
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att närmare
undersöka förutsättningarna för och konsekvenserna av olika
former för prioritering av underrepresenterat kön vid antagning
till utbildning i högskolan. I fråga om utbildning i
jämställdhet dels i skolan, dels i utbildningen av lärare och
syo-funktionärer hänvisar utskottet till vad som anförts i det
föregående om direktiven till läroplanskommittén samt den
aviserade förändrade styrningen av högskoleutbildningens
innehåll och organisation (prop. 1990/91:150). Utskottet vill
tillägga att det inte heller med nu gällande styrsystem är en
fråga för riksdagen att reglera det närmare innehållet i olika
högskoleutbildningar.
Mot bakgrund av pågående beredningsarbete föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och 1990/91:Ub639
yrkande 2.
En utredning om jämställdhet i utbildningen begärs i tre
motioner. Enligt motionerna 1990/91:Ub255 (s) yrkande 2 och
1990/91:Ub802 (v) yrkande 1 passar arbetssätt och läromedel i
skolan dåligt för flickorna, som därigenom missgynnas.
Utvecklingen i skolan på jämställdhetsområdet har enligt motion
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 20 snarast gått i fel riktning,
varför motionärerna önskar att en kommission om jämställdhet i
utbildningen skall tillsättas.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om
direktiven till läroplanskommittén -- som tillkallats efter det
att motionerna avlämnades -- föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2, 1990/91:Ub802
yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20.
Enligt motion 1990/91:Ub255 (s) yrkande 1 krävs det
ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom
undervisningen för att omsätta läroplanens mål och idéer om
jämställdhet i skolans liv och arbete. Motionärerna framhåller
att forskning behövs för att få svar på frågor som t.ex. varför
pojkar ägnas mer tid än flickor under lektionerna och vad detta
får för konsekvenser på kort och lång sikt.
Utskottet erinrar om att riksdagen anvisat medel för
forskning inom skolväsendet (anslaget B 5). Anslaget disponeras
av skolverket. Under anslaget E 14 disponerar vidare
forskningsrådsnämnden medel för kvinno- och
jämställdhetsforskning. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildningens innehåll m.m. ur
jämställdhetssynpunkt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub280 och
1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis,
2. beträffande könsbundna studieval
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och
1990/91:Ub639 yrkande 2,
3. beträffande utredning om jämställdhet inom
utbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2,
1990/91:Ub802 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20,
4. beträffande forskning och utveckling för jämställdhet i
skolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.
Stockholm den 24 oktober 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit:
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Bo Arvidson (m),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ulf Melin (m),
Eva Johansson (s),
Chris Heister (m),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s) och
Birgitta Carlsson (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.