I betänkandet behandlas regeringens framställning i
proposition 1991/92:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m.
under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B1--B5
och B8 under littera B (bidrag till vissa internationella
organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),
anslagen E4--E6 under littera E (Utrikeshandel och
exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i
anslutning till dessa delar av propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 4,
(utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D,
E och F:
1991/92:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner möjligheterna till omdisponering
av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2.
Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D
3. Övrig information om Sverige i utlandet.
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 425 327 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 14 170 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till
Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 58 451 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 783 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 13 252 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 9 693 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 A 9 vari yrkas att riksdagen till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 635 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta
nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
242 232 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 250000000kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till
Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
28 240 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000
kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga
internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska
institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 65 797 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner riktlinjerna för investeringarna i
nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91--2001/02.
1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas
2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet
för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 60809000kr.
1991/92:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till
Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 100 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till
Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1992/93
anvisar ett anslag på 2250000kr.
1991/92:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
5 529 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 23 982 000 kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
21310000kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 840 000
kr.
1991/92:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till
Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 10028000kr.
Motionerna
1991/92:U238 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med
uppdrag att se över UD:s organisation beträffande samarbetets
utformning mellan UD, UDH och UDU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda en sammanslagning i varje
individuellt u-land som går ut på att inom ambassadens ram
sammanföra alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati,
exportstöd, turism och bistånd.
1991/92:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förstärka kunskaper om Sverige och
svenska förhållanden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en genomlysning av Svenska
institutet.
1991/92:U302 av Lars Moquist m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar
3500000kr.,
2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr.,
3. att riksdagen till Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar 18000000kr.,
4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (Sipri) för budgetåret 1992/93 anvisar
16 000 000 kr.,
5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93
anvisar 11 500 000 kr.,
6. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet (UI) för
budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr.
1991/92:U303 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pröva frågan om gemensam nordisk
utlandsrepresentation i vissa stater.
1991/92:U304 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala
universitet från och med budgetåret 1992/93 bör ges ett
regelbundet anslag från utrikesdepartementet på en tillräcklig
nivå för att kunna upprätthålla internationellt hög kvalitet på
forskning om konflikter och konfliktlösning.
1991/92:U305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskat anslag till Nordiska rådet från 250
till 50 milj.kr. per år för budgetåret 1992/93.
1991/92:U306 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att förbättra relationerna till
Republiken Kina (Taiwan).
1991/92:U307 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående utlandssvenskars
möjligheter att läsa svenska dagstidningar.
1991/92:U308 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier
och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.,
utrikesdepartementet, F 3, för budgetåret 1992/93 och i
framtiden fastställs till 1promille av den årliga
försvarsbudgeten,
2. att riksdagen till Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93
anslår 23 982 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således totalt 60 982 000 kr.
1991/92:U309 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslaget till Information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden.
1991/92:U310 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upprättande av en permanent svensk-baltisk
mellanvågsradiostation på Gotland.
1991/92:U311 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den återkommer med förslag om
konfliktforskning i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:U312 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om anslaget F 3 Information om
freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1991/92:U313 av Kent Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att involvera ungdomar och deras
organisationer i FN-arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kontinuerligt utse en ungdomsdelegat i
den svenska FN-delegationen.
1991/92:U314 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett Sverigehus i S:t Petersburg.
1991/92:U315 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både
lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens
verksamhetsområde.
1991/92:U316 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en höjning av anslaget F 3 till 26
milj.kr. för budgetåret 1992/93 samt hur denna höjning kan
finansieras,
2. att riksdagen beslutar att en redogörelse om hur
grundbidragen fördelas också i fortsättningen skall lämnas till
riksdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppräkning av organisationernas
grundbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uttala inriktningen av att
F3-anslaget bör vara 1 promille av försvarsanslaget.
1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och
studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att
promillemålet successivt uppnås i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1991/92:U406 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m.
1991/92:U407 av Ian Wachtmeister (nyd) (delvis) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny utrikespolitik för Sverige.
1991/92:U534 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag, som
innebär att de olika anslagen för den västeuropeiska
integrationen skall minskas med 93 000 000 kr. under budgetåret
1992/93.
1991/92:K314 av Richard Ulfvengren och Lars Moquist (nyd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya villkor vad beträffar parlamentarisk
representation under FN:s generalförsamling.
1991/92:So268 av Marianne Jönsson m.fl. (c, s, m, fp, kds, v)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett aktivt stöd ges till de drabbade
kvinnorna.
1991/92:A808 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör verka för ökad rekrytering
av kvinnor till internationella organisationer och om
upprättandet av en handlingsplan för detta arbete.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 10--l6, 26--28 samt 33--40)
De senaste årens internationella omvälvningar har lett till en
situation som inte längre domineras av ideologiska och
säkerhetspolitiska motsättningar mellan två rivaliserande
stormaktsblock. Därmed har nya förutsättningar skapats inte bara
för Europas utveckling utan för internationell politik i stort.
Breddningen av Sveriges internationella kontaktyta och den
tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska frågor
har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen.
Utrikesförvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk
för att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt
närområde, för att vidareutveckla kontakterna med Baltikum och
för det fortsatta arbetet i samband med ikraftträdandet av
EES-avtalet samt förhandlingar om svenskt medlemskap i den
Europeiska gemenskapen. Den fortsatta utvecklingen i Central-
och Östeuropa fordrar ökad uppmärksamhet, liksom arbetet inom
ESK och FN.
För att tillgodose besparingskraven inom den offentliga
förvaltningen och för att bereda utrymme för de nya myndigheter
som utvecklingen motiverat kommer fyra lönade myndigheter att
läggas ned under budgetåret 1992/93 (ambassaden i Quito,
ambassadkansliet i Muscat samt karriärkonsulaten i Las Palmas
och Marseille. Sveriges informationskontor för Nordamerika (SIS)
kommer från den l juli l992 att inordnas i generalkonsulatet i
New York.
Under innevarande budgetår har de lönade konsulaten i
Vancouver och Rio de Janeiro omvandlats till honorärkonsulat.
Ambassaderna i Bagdad och Kinshasa är för närvarande och kommer
tills vidare att förbli obemannade. Fortsatta behov av
besparingar och omprioriteringar nödvändiggör beredskap för
nedläggning av ytterligare tre till fyra myndigheter under
l993/94.
Under l99l upprättades nya ambassader i de tre baltiska
huvudstäderna samt ett lönat generalkonsulat i Jerusalem. Beslut
togs också om att Vatikanambassaden permanent skall placeras i
Rom.
Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram underlag
för en vidare omprioritering och anpassning av
utrikesförvaltningens verksamhet. Utredningsarbetet skall vara
slutfört under hösten l992. Under året har också statskontorets
tjänster utnyttjats för att bl.a. se över departementets
verksamhetsplanering avseende utlandsmyndigheterna. En rapport
med ett antal konkreta förslag har framlagts efter en studie av
tre utlandsmyndigheter. Samarbetet med statskontoret förutsätts
fortsätta. En rapport efter en studie av ytterligare tre
utlandsmyndigheter väntas under första halvåret l992.
Den snabba tekniska utvecklingen innebär en alltmer
långtgående integration av ADB och kommunikation. Departementet
står inför avsevärda investeringar i ett helt nytt
kommunikationssystem som medger större automation och
effektivitet.
Vad gäller lokalförsörjning utomlands planeras bl.a.
införskaffande av lämpliga fastigheter för en framtida svensk
ambassad resp. chefsbostad i det enade Tyskland. I Bryssel har
Sverige köpt en fastighet för EG-delegationens kanslibehov.
Därutöver har olika lokaler för de nyöppnade ambassadernas
behov i de baltiska länderna anskaffats. Regeringens strävan är
att finna en balans mellan statligt ägande och förhyrningar och
därigenom uppnå rationella och på sikt stabila och mindre
kostnadskrävande former för lokalförsörjningen utomlands.
Sammanfattning av motionerna
I motion U407 (nyd) (delvis) samt i yrkande 1 i motion U238
(nyd) föreslås att en utredning, som inte bör vara
parlamentariskt sammansatt, skall tillsättas med uppdrag att se
över UDs organisation beträffande samarbetet mellan
förvaltningens olika grenar i syfte att uppnå en mera
slagkraftig närvaro i länder utanför Europa och våra viktigaste
handelspartners. I yrkande 3 i motion U238 (nyd) föreslås att
alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati, exportstöd,
turism och bistånd skall sammanföras inom ambassadens ram i
varje enskilt u-land.
I motion U315 (c) framhålls att det av regeringen föreslagna
beloppet för utrikesförvaltningen (A1) innebär en mycket
kraftig ökning jämfört med för två år sedan och att alternativa
lösningar måste sökas för utlandsrepresentationen. Motionärerna
föreslår liksom motionärerna i U303 (fp) att en nordisk
samordning skall ske i första hand i fråga om upprättande av
representation i nya länder. En systematisk genomgång bör dock
göras av utrikesförvaltningens alla nuvarande utlandsmöjligheter
med inriktning på möjligheter till lokalmässigt och personellt
samarbete med övriga nordiska länder. Fördelarna skulle ligga
såväl i större utlandsnärvaro som i ett understrykande av den
nordiska samhörigheten.
I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett
Sverigehus i den förutvarande svenska legationen i S:t
Petersburg bör utredas skyndsamt med syfte att Sverige tidigt
skall kunna markera en synlig närvaro.
I motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) lämnas förslag till hjälp
åt de svenska kvinnor som fått sina barn bortrövade av barnens
utländska pappor och kvinnor som lever under starkt hot om att
kidnappning skall ske. I yrkande 4 föreslås att
utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands
skall göra allt de kan för att stödja dessa kvinnor.
I motion U306 (m) föreslås att Sverige uppgraderar sitt
förhållande till Taiwan på så sätt att Republiken Kinas
handelskontor i Stockholm kommer i åtnjutande av samma
privilegier som Sveriges intressekontor på Taiwan gör.
Utskottet
Beträffande förslaget i U407 (nyd) (delvis) och U238 (nyd) om
en utredning med uppgift att se över UDs organisation noterar
utskottet att regeringen, såsom anmäls i propositionen, tillsatt
en utredning för att ta fram underlag för en vidare
omprioritering och anpassning av utrikesförvaltningens
verksamhet. Utredningen skall vara slutförd under hösten
innevarande år. Den representerar ett led i en lång rad av
studier och översyner av olika sidor av utrikesförvaltningens
arbetsformer som företagits under de senaste decennierna för att
hålla organisationen anpassad till den snabbt skiftande
omgivningens krav. Med hänsyn till förändringstakten i vår
omvärld är det enligt utskottets uppfattning naturligt att denna
typ av utredningar ingår i departementets löpande arbete. Något
behov av ett särskilt initiativ från riksdagens sida i denna
fråga anser utskottet inte föreligga. Vad särskilt gäller
arbetsfördelningen på det handelsfrämjande området har
regeringen nyligen presenterat sin uppfattning härom i
propositionen om statens roll i den exportfrämjande verksamheten
vid Sveriges exportråd (prop. 1991/92:108).
Förslaget i motion U238 (nyd) om en sammanföring av en rad
aktiviteter inom ambassadens ram motsvarar vad som i huvudsak är
fallet redan i dag. Eventuella förändringar härvidlag bör enligt
utskottets mening ske som resultat av fortsatta utredningar och
ej till följd av något uttalande från riksdagen.
Med det anförda avstyrks motion U407 (nyd) (i denna del) samt
yrkandena 1 och 3 i motion U238 (nyd).
Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen i
vissa länder, såsom föreslås i motion U315 (c) och U303 (fp), är
enligt utskottets mening väl värd att studera. Enligt vad
utskottet erfarit har frågan redan diskuterats mellan de
nordiska utrikesministerierna. Vid det nordiska
utrikesministermötet i Rejkjavik i januari l992 beslöts att låta
en gemensam arbetsgrupp utreda ett sådant vidareutvecklat
samarbete särskilt avseende den nordiska representationen i
OSS-länderna.
Utskottet konstaterar att begränsningar för en långtgående
integrering av den diplomatiska personalen föreligger så länge
de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik.
Vissa komplikationer kan också tänkas på t.ex. det
exportfrämjande området. I fråga om lokalförsörjning och olika
stödfunktioner samt i vissa fall service på det konsulära
området borde det enligt utskottets mening dock finnas en
samarbetspotential att ta vara på.
Med det anförda anser utskottet motionerna U303 (fp) och U315
(c) besvarade.
Utskottet konstaterar att förslaget i motion U314 (fp) att
utreda möjligheten att inrätta ett Sverigehus i den förutvarande
legationen i S:t Petersburg redan är tillgodosett såtillvida att
utredningen pågår. Utskottet välkomnar i hög grad en satsning på
utökad svensk närvaro i olika former i S:t Petersburg som en
betydelsefull del av vårt lands närområde. Prövningen av den
aktuella fastighetens förutsättningar överlåter utskottet
emellertid på regeringen.
Därmed anses motion U314 (fp) besvarad.
Förslaget i motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) att
utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands
skall göra allt de kan för att stödja de kvinnor som fått sina
barn bortrövade av barnens utländska fäder aktualiserar som
motionärerna konstaterar fall av mycket tragisk art.
Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna ägnar betydande
tid åt dem. På UDs rättsavdelning inrättades för ett år sedan en
tjänst med huvudsaklig inriktning just på dessa frågor.
En grupp av fall gäller barn som förts mellan länder som är
medlemmar i l980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på
internationella bortföranden av barn. Medlemmar är de flesta
länder i Västeuropa samt USA, Canada och Australien.
De fall motionärerna i första hand avser gäller emellertid
bortförande till sådana länder som inte är medlemmar av nämnda
Haagkonvention. Huvudsakligen gäller det muslimska länder, i
vilka faderns rättsställning är mycket stark, och i vilka en
svensk dom som ger vårdnaden till modern ej erkänns. De svenska
beskickningarna i dessa länder lägger ned mycket tid och arbete
på sådana ärenden. Utrikesdepartementet har också i något fall
lämnat förslag till ingående av ett bilateralt avtal med
bestämmelser motsvarande Haagkonventionens, dock utan framgång.
Departementet kommer enligt vad utskottet inhämtat att fortsätta
dessa strävanden.
Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om det
angelägna i att de mödrar som drabbas av att deras barn
olovligen bortförs får allt tänkbart stöd och att Sverige
internationellt söker verka för att deras rättsliga situation
stärks. Utskottet understryker vikten av att regeringen
fortsätter ansträngningarna att ingå bilaterala avtal med sådana
berörda länder som ej anslutit sig till Haagkonventionen.
Därmed anser utskottet yrkande 4 i motion So268 (c, s, m, fp,
kds, v) besvarat.
Utskottet har tidigare (senast i l990/9l:UU14) behandlat
frågan om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans
representation i Stockholm, Taipei Tourism, Trade and
Information Office (TTTIO). I föregående års betänkande tog
utskottet ställning till ett förslag som gick ut på att Sverige
utan att förändra vad som gäller beträffande de faktiska
diplomatiska relationerna likväl skulle bevilja TTTIO samma
status som en ambassad. Utskottet konstaterade därvid att detta
ej var möjligt.
I motion U306 (m) framförs motsvarande förslag med
tilläggsförslaget att TTTIO i varje fall borde få avsevärda
lättnader på olika områden. Utskottet konstaterar att
hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser inte är förenlig med motionärens
förslag.
Därmed avstyrks motion U306 (m).
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 41--50)
Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget (anslaget
B1) för kalenderåret l993 kan med ledning av
generalsekreterarens budgetförslag beräknas till 88,6
milj.kr. Sveriges bidragsandel uppgår liksom tidigare till
1,21%.
I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FN:s
fredsbevarande operationer. Under förutsättning att pågående
operationer förlängs och att planerade genomförs, och att
medlemmarnas bidragsandelar förblir oförändrade, kan Sverige för
nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de
fredsbevarande operationerna:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr.
Fredsstyrkan i södra Libanon (Unifil) 12
Observatörsstyrkan i Centralamerika (Onuca) 2
Observatörsstyrkan på gränsen mellan Irak och
Kuwait (Unikom) 6
Övervakningsstyrkan i Angola (Unavem II) 2
Observatörsstyrkan i El Salvador (Onusal) 3
För den större fredsbevarande operation som för närvarande
planläggs för Kambodja under arbetsnamnet UNTAC (United Nations
Transitional Authority in Cambodia) reserveras enligt preliminär
uppskattning 50 milj.kr. för Sveriges obligatoriska bidrag.
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3
milj.kr. till FN-styrkan på Cypern (Unficyp), vilken Sverige
lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande
finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav
för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i
Unficyp. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas
för bidrag till nya operationer som kan uppkomma till följd av
de starkt ökade anspråken på FN:s fredsskapande och
fredsbevarande insatser.
Inom anslaget har också avsatts 632000kr. för det allmänna
FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m.
I denna ram ingår 87000kr. för täckande av resekostnader för
stipendiater från Sverige, vilka utses av Förenta nationerna.
För Nordiska ministerrådet föreslås oförändrat 250milj.kr.
Den svenska bidragsandelen beräknas till 37,7% enligt den
fördelningsnyckel som tillämpas.
Sveriges bidragsandel av den europeiska
frihandelssammanslutningen EFTAs budget (anslaget B5) utgör
för närvarande 24,94%, vilket innebär ett bidrag på 60
milj.kr. för budgetåret l99l/92. Avtalet mellan EFTA-länderna
och EG kommer att ställa krav på EFTA på en rad nya områden där
organisationen tidigare saknat kompetens, t.ex. tjänstesektorn,
personers rörlighet och de s.k. angränsande politikområdena.
Avtalet med EG kräver också uppbyggande av för EFTA gemensamma
och fristående övervakningsorgan. Med hänsyn till de ökade
resursbehovet föreslås en ökning av anslaget med 50 milj.kr.
till 110 milj.kr. för att möta Sveriges andel av den preliminärt
beräknade EFTA-budgeten.
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för
Sveriges medlemskap i Europarådet (B3), OECD (B4) samt ett
anslag Övriga internationella organisationer (B8). (Anslagen
B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)
Sammanfattning av motionerna
I motion U305 (nyd) föreslås anslaget B2. Nordiska
ministerrådet minskas med 80% från 250 milj.kr. till 50
milj.kr. för nästkommande budgetår. Motionärerna hänvisar till
att verksamheten är förlegad och ineffektiv. Endast de delar som
kan ha betydelse för EG-samarbetet bör behållas.
I Vänsterpartiets motion U534 yrkande 9 föreslås att de
kostnader regeringen redovisat för den västeuropeiska
integrationen under nästkommande budgetår om sammanlagt 930
milj.kr. skall reduceras med 10% eller 93 milj.kr. Enligt
motionärerna skall regeringen fördela denna besparing, vilket
innebär att yrkandet berör en rad i motionen icke preciserade
anslag.
I motion K314 (nyd) föreslås att regeringen minskar antalet
representanter från politiska partier och intresseorganisationer
i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling. Om
kostnaderna för intresseorganisationers representanter utgår och
antalet partirepresentanter minskades till två per parti,
vardera utsänd under en femveckorsperiod, skulle enligt
motionärerna en besparing på 537000kr. göras.
I motion A808 (fp, m, c, kds) föreslås att regeringen med
kraft skall verka för ökad representation och rekrytering av
kvinnor till toppbefattningar inom internationella
organisationer och till styrelseplatser och expertgrupper. En
handlingsplan till detta bör utarbetas och drivas
internationellt.
I motion U313 (s) föreslås i yrkande 1 att Sverige skall agera
för att involvera svenska ungdomar i FN-arbetet, bl.a. genom
regelbundna FN-möten för ungdomar och resurser för
FN-information bland svenska ungdomar. I yrkande 2 i samma
motion föreslås att regeringen kontinuerligt skall utse en
ungdomsdelegat till den svenska delegationen till FN:s
generalförsamling. Senast ett sådant deltagande förekom var
1987.
Utskottet
Utskottet avvisar den negativa syn på Nordiska rådets och
Nordiska ministerrådets verksamhet som kommer till uttryck i
motion U305 (nyd). Det svenska bidraget på 250 milj.kr. utgör
Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för l992,
vilken grundas på överenskommelse mellan de nordiska
regeringarna. I reala termer är bidraget oförändrat.
Utskottet vill i anslutning härtill peka på det
förnyelsearbete som pågår inom Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet och som diskuterades vid Nordiska rådets nyligen
avhållna session i Helsingfors. En första rapport avlades av de
nordiska statsministrarnas personliga representanter, vilka
utsågs i november 1991 med uppdrag att inleda en nyvärdering av
det nordiska samarbetet genom att bl.a. studera hur det kan
utvecklas inom den europeiska ramen i en situation där samtliga
eller flera av de nordiska länderna blivit medlemmar i EG. I
uppgiften ingår även att skissera nya strukturer för nordisk
politik och europeisk samverkan som i så fall kunde komplettera
och ersätta dagens strukturer. Såväl de personliga
representanternas rapport som diskussionen vid Nordiska rådets
Helsingforsmöte demonstrerar en klar medvetenhet om behovet att
anpassa det nordiska samarbetet till de framtida
samverkansstrukturerna i Europa. Diskussioner härom kommer att
fortsätta vid nästa session med Nordiska rådet i Aarhus i
november i år.
Därmed avstyrks motion U305 (nyd).
Förslaget i motion U534 (v) att reducera de kostnader som
redovisas i budgetpropositionen för det västeuropeiska
integrationsarbetet berör en rad skilda verksamheter och
budgetanslag. Dessa redovisas närmare i finansplanen
(prop.l991/92:l00 bil. 1). Utskottet konstaterar att det
gäller medel som budgeterats till följd av åtaganden enligt
EES-avtalet och behov som aktualiseras av den svenska ansökan om
medlemskap i EG. Det är enligt utskottet ett klart intresse att
denna politik fullföljs.
Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U534 (v).
Norden och framför allt Sverige har ett stort inslag av
parlamentariker och organisationsrepresentanter i sin delegation
till FN:s generalförsamling. Det ligger enligt utskottets mening
ett stort värde i en bred politisk förankring av FN-arbetet och
en spridning av kunskaperna om hur organisationen fungerar.
Erfarenheter vunna genom ett aktivt deltagande i den svenska
delegationens arbete är också en stor tillgång för riksdagens
ledamöter och fyller en viktig funktion för riksdagsarbetets
internationalisering. Utskottet avvisar därför bestämt förslaget
i motion K314 (nyd) att minska antalet parlamentariker i
FN-delegationen.
Ej heller anser utskottet att antalet representanter från de
intresseorganisationer motionärerna nämner bör minska. Däremot
bör enligt utskottet kunna prövas om inte dessas deltagande kan
finansieras av berörda intresseorganisationer själva med hänsyn
till att det rör sig om organisationer som till skillnad från de
ideella organisationerna förfogar över betydande resurser. Någon
ändring av finansieringen av ideella organisationers deltagande
bör däremot ej ske.
Med det anförda avstyrker utskottet motion K314 (nyd).
Vad gäller förslaget i motion A808 (fp, m, c, kds) att
regeringen skall verka för ökad representation och rekrytering
av kvinnor till toppbefattningar inom internationella
organisationer har utskottet vid ett flertal tillfällen
behandlat liknande förslag. Senast föregående år (l990/91:UUl4)
konstaterade utskottet att Sverige vid generalförsamlingen
hösten l990 varit medförslagställare till en resolution, i
vilken en rad förbättringar föreslås vad gäller möjligheterna
för kvinnor att arbeta inom FN.
Utskottet konstaterar att i en ny resolution 1991, till vilken
Sverige också var medförslagställare, uppmanas
generalsekreteraren att ge större prioritet åt ansträngningarna
att öka antalet kvinnor i FN-sekretariatet för att uppfylla
målsättningen i tidigare antagna resolutioner, nämligen att
andelen kvinnor på handläggar- och chefsnivå år 1995 skall vara
uppe i 35% resp. 24%. Speciellt framhålls att andelen
kvinnor från utvecklingsländer måste öka. Medlemsstaterna ombeds
återigen att nominera fler kvinnliga kandidater och att
uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN.
Generalsekreteraren ombeds se till att det maskineri som
inrättats för att främja kvinnans ställning i sekretariatet
bibehålls och om möjligt stärks. Generalsekreteraren ombeds
också se till att en studie görs av vilka hinder som finns för
kvinnor att bli befordrade inom FN-sekretariatet och att ett
handlingsprogram utarbetas för att främja sådan befordran.
Utskottet noterar att Sverige under de senaste åren har
finansierat en juniorhandläggartjänst vid kvinnoenheten i FN:s
Wiensekretariat för att förstärka sekretariatets arbete med
frågor om kvinnor och utveckling.
Utskottet stödjer den linje som regeringen för och vill
framhålla vikten av att den fortsätter att drivas med konsekvens
ej blott inom FN-systemet utan också inom andra internationella
organisationer där Sverige är medlem.
Därmed anser utskottet motion A808 (fp, m, c, kds) vara
besvarad.
Även förslaget i motion U313 (s) att regeringen bör involvera
ungdomar i FN-arbetet och kontinuerligt utse en ungdomsdelegat
till den svenska delegationen till generalförsamlingen har
utskottet behandlat flera gånger förut. Utskottet vill liksom
tidigare beträffande informationsresurser hänvisa till att ett
brett underlag för informationsverksamhet kan erhållas genom
utrikesdepartementet och Svenska FN-förbundet, men att ansvaret
för informationen åvilar de enskilda organisationerna, inklusive
ungdomsorganisationerna, själva.
Ungdomsrepresentanter har deltagit på ad hoc-bas i den svenska
delegationen till FN:s generalförsamling l984 och l985 i samband
med det internationella ungdomsåret. Vilka enskilda
organisationer som inbjuds att delta beror på församlingens
dagordning. Ungdomsdelegater kan därmed förväntas delta när
särskilda skäl på detta sätt föreligger.
Utskottet anser det värdefullt att intresserade ungdomar på
olika sätt kan ges möjlighet att stifta bekantskap med FN:s
arbete och välkomnar nya former genom vilka ungdomar kan få
kontakt med organisationen. Liksom tidigare är utskottet dock
inte berett att förorda inkluderandet av en ungdomsdelegat på
regelbunden bas i den svenska FN-delegationen. I stället vill
utskottet hänvisa till andra möjligheter, t.ex. i form av det UN
Youth Forum som motionären själv pekar på liksom till
möjligheten att söka stipendier för besök och studier vid FN.
Med det anförda anser utskottet yrkande 1 i motion U313 (s)
besvarat och avstyrker yrkande 2 i samma motion.
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 28--29 samt 211--216)
Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om
Sverige i utlandet.
Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad
stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället
genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,
personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i
svenska vid utländska läroanstalter m.m. Regeringen beräknar
anslaget för nästa budgetår till 65 797 000 kr. Genom en
omprioritering av anslaget bör en särskild satsning på Europa
göras. Mot bakgrund av Sveriges EG-ansökan är det angeläget att
informationen om det svenska samhället intensifieras i ett antal
av EG:s nuvarande medlemsländer.
Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta
till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka
intresse och förståelse för den svenska synen på olika
samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det
internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt
intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i
utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha
betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl
export som turism.
Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara
att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land.
Sverigebilden utomlands bestäms i första hand av faktiska
förhållanden. Men den internationella nyhetsförmedlingen
uppmärksammar ofta endast enstaka händelser och utvecklingsdrag.
De statliga informationsinsatserna bör därför söka komplettera
bilden genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av
det svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan
-- högteknologisk industri, forskning och utveckling,
miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det
mångfasetterade kulturlivet m.m. En avveckling av statens
engagemang i turistrådet kan komma att medföra en förändring av
Svenska institutets uppgifter. Frågan kommer att beredas
särskilt. Därvid är en förutsättning att de statliga insatserna
skall ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl
kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som turistaspekter.
Ett förslag kommer att framläggas baserat på beredningsarbetet
om inriktningen och omfattningen av Svenska institutets
verksamhet vad gäller turistfrämjandet. Därvid kan ytterligare
resurser komma att tillföras.
För Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
(anslaget D2), vilken för närvarande omfattar sändningar på
åtta språk och till samtliga världsdelar, föreslås ett anslag på
60 809 000 kr. Däri ingår en engångsanvisning på 6,5 milj.kr.
för täckande av investeringskostnader under l992/93 för tre nya
kortvågssändare.
För anslaget D3. Övrig information om Sverige i utlandet
föreslås l6 754 000 kr. Det avser sådant informations- och
erfarenhetsutbyte som samordnas av utrikesdepartementets press-
och informationsenhet samt bidrag till Svensk-internationella
pressbyrån (SIP) och Ingenjörsakademien (IVA). Förslaget innebär
att särskilda insatser i Europa skall prioriteras.
Sammanfattning av motionerna
I motion U301 (m) lämnas förslag till en förbättring av
Sverigeinformationen. I yrkande 3 föreslås att en genomlysning
av Svenska institutet sker med syfte att ge institutet en ny
instruktion som bl.a. tar hänsyn till det ökade behovet av
strategiska och målinriktade, ej blott efterfrågestyrda,
informationsinsatser. I yrkande 1 i samma motion understryks att
informationer om Sverige utomlands främst förmedlas av enskilda
svenskar och att skolundervisningen i Sverige därför bättre
måste förmedla grundläggande kunskaper om vårt eget land.
I motion U307 (s) föreslås att Svenska institutet i sin
verksamhet skall kunna stödja utlandssvenskars möjlighet att
läsa svenska dagstidningar, något som för många utomlands är
svårt med hänsyn till portokostnaderna.
I motion U310 (c) föreslås att en ny mellanvågsradiostation
skall upprättas på Gotland för att kunna erbjuda kontinuerlig
sändning såväl på baltiska språk som på svenska. Stationen
skulle också kunna vara till stor nytta för sjöfarande i
Östersjön genom att lämna väderinformation till fritidsbåtar.
Motionärerna hänvisar till att Sverige i dag genom
internationella överenskommelser disponerar ett antal
mellanvågsfrekvenser som ej längre utnyttjas och därför kan
komma att tillfalla andra länder.
Utskottet
Enligt motion U301 (m) har samverkan inte fungerat mellan
Turistrådet, Exportrådet och Svenska institutet när det gäller
uppgiften att åstadkomma en samlad presentation av Sverige.
Motionären önskar i yrkande 3 en genomlysning av Svenska
institutet i syfte att förändra den nu efterfrågestyrda
verksamheten till en mer medvetet målgruppsrelaterad inriktning.
Utskottet konstaterar att som ovan framgått av propositionen
avser regeringen att särskilt bereda frågan om Svenska
institutets uppgifter i samband med en avveckling av statens
roll i Turistrådet. Utskottet vill dock erinra om riksdagens
beslut (1991/92:FiU10) att Turistrådet skall utvecklas och
omstruktureras samtidigt som branschens delaktighet bör öka.
Riksdagen uttalade vidare att staten bör fortsätta att ge stöd
till ett omstrukturerat Turistråd.
Utskottet förutsätter att de förändringar som planeras av
verksamheten motiverar en beredning av frågan om Svenska
institutets uppgifter på sätt som anges i propositionen. En
förutsättning sägs därvid vara att de statliga insatserna skall
ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl
kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som
turistaspekter. Utskottet finner därmed att motionärens
önskemål är tillgodosett genom regeringens förslag.
I yrkande 1 i samma motion framhålls behovet av grundläggande
kunskaper hos svenskarna om sitt eget land. Motionären föreslår
att behovet av sådana kunskaper uppmärksammas i den pågående
översynen av skolans läroplaner. Även på denna punkt är enligt
vad utskottet inhämtat förslaget tillgodosett i direktiven till
den arbetande läroplanskommittén, såväl vad gäller skolans
internationalisering som betoning av kunskaperna om det egna
kulturarvet.
Med det anförda anser utskottet yrkandena 1 och 3 i motion
U301 (m) besvarade.
Stöd genom Svenska institutet till utlandssvenskars
möjligheter att få tillgång till svenska dagstidningar föreslås
i motion U307 (s). Utskottet konstaterar att Svenska institutets
huvuduppgift är att ge information om Sverige till andra länder
och deras medborgare. Svenskar utomlands erbjuds möjligheter att
läsa svenska tidningar bl.a. på svenska utlandsmyndigheter, i
svenska kyrkor och sjömanshem. Utskottet vill också erinra om
den omfattande nyhetssändning på svenska som sker inom ramen för
Radio Swedens utlandssändningar.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U307 (s).
Vad gäller förslaget i motion U310 (c) att upprätta en ny
mellanvågsradiostation på Gotland för att kunna erbjuda
kontinuerlig sändning såväl på svenska som på baltiska språk
vill utskottet hänvisa till det omfattande program för
investering i tre nya kortvågssändare vilket beräknas uppgå till
sammanlagt 45 milj.kr. och till vilket medel anvisas i
propositionen. Utskottet kan mot bakgrund av denna ambitiösa
satsning inte finna det motiverat att överväga ytterligare
utbyggnad av sändarkapaciteten.
Därmed avstyrks motion U310 (c).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 227--230)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de
nämnder som är knutna till krigsmaterielinspektionen (KMI).
Kostnaderna för KMIs organisation och verksamhet skall bestridas
genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt
expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för
nämnderna beräknas uppgå till 100000kr. kommande budgetår
(anslaget E4).
Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslaget E5) bildades
1989 genom ett avtal mellan staten och ett antal intressenter
från näringslivet. Institutets syfte är att främja kunnandet i
Sverige om de ekonomiska förhållandena i Sovjetunionen och
Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande budgetår föreslås
bli 2250000kr.
För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna
hävda svenska intressen i världens mest expansiva region
föreslås ett bidrag på 3milj.kr. till ett Institut för
Japanstudier (anslaget E6). En insamling av frivilliga medel
på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om
50milj.kr.
Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s. 231--241)
För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området (anslaget F1) föreslås 5 529 000 kr. och för
konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (anslaget F2)
10000000 kr.
För information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden (anslaget F3) föreslås med hänsyn till
beslut att minska de statliga utgifterna 23 982 000 kr., vilket
innebär en minskning med 2 milj.kr. De senaste årens utveckling
i Europa och Sovjetunionen har förändrat förutsättningarna för
säkerhets- och nedrustningspolitiken. Regeringen avser att i vår
efter en diskussion av principerna för anslagsfördelning fatta
beslut om hur grundbidragen skall fördelas.
Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut
föreslås uppgå till 21 310 000 kr. Regeringen ställer sig bakom
förslagen i utredningsbetänkandet SIPRI 90 (SOU l990:69) vad
gäller en utvidgning av SIPRIs styrelse samt beslut beträffande
tillsättande av biträdande direktör vid institutet och
föreskrifter för institutets vetenskapliga råd.
Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning (F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid
försvarets forskningsanstalt. Det föreslås uppgå till l5 840 000
kr.
För utrikespolitiska institutet (anslaget F6) föreslås en
höjning med 1 309 000 kr. till 10 028 000 kr. Höjningen
motiveras med behovet av fördjupad analys av förändringarna i
Europa och Sovjetunionen.
Sammanfattning av motionerna
I motion U302 (nyd) föreslås en minskning av hela F-anslaget
mot bakgrund av att de djupgående förändringarna i de
internationella relationerna också innebär en helt annorlunda
situation för fredsrörelserna. Fredsrörelseverksamheten får inte
enligt motionärerna bli ett självändamål. Motionens förslag
innebär en cirka 25-procentig minskning av anslaget från
86689000kr. till 65000000kr. fördelat på följande
sätt:
F 1. Utredningar inom det nedrustnings-
och säkerhetspolitiska området
(yrkande 1) 3 500 000 kr.
F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr.
F 3. Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden
(yrkande 3) 18 000 000 kr.
F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr.
F 5. Forskningsverksamhet för rustnings-
begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr.
F 6. Utrikespolitiska institutet
(yrkande 6) 8 000 000 kr.
I motion U304 (s) och U311 (fp) föreslås att Institutionen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet skall ges
ett regelbundet anslag på en nivå som är tillräcklig för att
institutionen skall kunna upprätthålla en internationellt hög
nivå i sin forskning. Enligt de beräkningar motionärerna återger
skulle ett regelbundet bidrag på 850000kr. behövas.
Förutom den ovan återgivna motionen U302 (nyd) tar ett antal
motioner speciellt upp anslaget F 3. Studier, information och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden. I yrkande 2 i
motion U308 (v) föreslås att F 3-anslaget skall uppgå till
60982000kr. och i yrkande 1 i motion U316 (s) föreslås att
det skall vara 26 milj.kr. för nästkommande budgetår.
I motionerna finns också ett antal förslag med olika
formuleringar beträffande F 3-anslaget. Enligt riksdagens
uttalande (1986/87:UU11) bör det genom en gradvis uppräkning öka
till en nivå motsvarande en promille av försvarskostnaderna.
Enligt yrkande 1 i motion U308 (v) skall anslaget fastställas
till en promille redan för nästkommande budgetår. Enligt motion
U316 (s) yrkande 4 bör inriktningen att F 3-anslaget skall
motsvara denna nivå ligga fast. I yrkande 4 i motion U402 (s)
föreslås att enpromillemålet successivt skall uppnås. Enligt
motionerna U406 (c) och U312 (fp) bör enpromillemålet bekräftas
genom ett principiellt ställningstagande.
Vad beträffar de grundbidrag som utgår till ett antal
organisationer från anslaget F3 föreslås i motion U309 (kds)
samt i yrkande 3 i motion U316 (s) att dessa inom den föreslagna
ramen bör uppräknas med 10% med motsvarande nedräkning av
projektbidragen. Enligt yrkande 2 i motion U316 bör regeringen
också i fortsättningen till riksdagen lämna en redogörelse för
hur grundbidragen fördelas mellan organisationerna.
Utskottet
Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F1--F6
tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker
därmed yrkandena 1--6 i motion U302 (nyd), yrkande 1 i motion
U316 (s) samt yrkande 2 i motion U308 (v).
Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala
universitet bedriver enligt utskottets uppfattning en intressant
verksamhet som det finns anledning att stödja. Denna bedömning
delas enligt vad utskottet inhämtat av utrikesdepartementet, som
räknar med att fortsatta finansiella bidrag kommer att utgå.
Motionerna U304 (s) och U311 (fp) anses därmed besvarade.
Utskottet noterar regeringens avsikt att bl.a. i ljuset av de
förändrade storpolitiska förutsättningarna för
nedrustningspolitiken dels göra en översyn av anslagen under
littera F, dels utvärdera användningen av de belopp som hittills
anvisats över F 3-anslaget samt i samband därmed utarbeta
riktlinjer för F 3-anslagets framtida utnyttjande.
I avvaktan på dessa utredningar finner utskottet ingen
anledning att nu göra några nya uttalanden om F 3-anslagets
storlek. Utskottet utgår dock ifrån att ett betydande stöd till
freds- och ideella organisationer kommer att utgå även i
framtiden.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U308 (v).
Yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402 (s), motion
U406 (c) samt motion U312 (fp) anses besvarade.
Vad gäller grundbidragen från F 3-anslaget till olika
organisationer avser regeringen enligt vad utskottet inhämtat
att till riksdagen redovisa den beslutade fördelningen när denna
föreligger. Utskottet får då anledning att återkomma till
frågan.
Därmed anser utskottet motion U309 (kds) samt yrkandena 2 och
3 i motion U316 (s) besvarade.
Vad beträffar propositionens förslag i anledning av
utredningen om SIPRIs verksamhet tillstyrker utskottet förslagen
med det tillägget att det bör ankomma på regeringen att bestämma
styrelsens storlek inom intervallet åtta till tio medlemmar.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande förslag till omdisponering av anslagsmedel
att riksdagen godkänner budgetpropositionens förslag om
möjlighet till omdisponering av medel mellan anslagen A1.
Utrikesförvaltningen, A2. Utlandstjänstemännens
representation, A4. Honorärkonsuler och D3. Övrig
information om Sverige i utlandet,
2. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4
till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1425327000kr.,
3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation
att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U303 och
1991/92:U315 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t
Petersburg
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U314 besvarad med vad
utskottet anfört,
5. beträffande stödjande av bortrövade barns föräldrar
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:So268
besvarat med vad utskottet anfört,
6. beträffande Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1991/92:U306,
7. beträffande utlandstjänstemännens representation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsförslag på 20690000kr.,
8. beträffande kursdifferenser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
9. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 14170000kr.,
10. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 58451000kr.,
11. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1783000kr.,
12. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 13252000kr.,
13. beträffande förändringar i utrikesförvaltningens
organisation
att riksdagen avslår motion 1991/92:U407 i denna del och
yrkandena 1 och 3 i motion 1991/92:U238,
14. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 9693000kr.,
15. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare
i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
3635000kr.,
till littera B.Bidrag till vissa internationella
organisationer
16. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 242232000kr.,
17. beträffande besparingar i fråga om den svenska
delegationen till FN:s generalförsamling
att riksdagen avslår motion 1991/92:K314,
18. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan
könen i FN
att riksdagen förklarar motion 1991/92:A808 besvarad med vad
utskottet anfört,
19. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4
och med avslag på motion 1991/92:U305 till Nordiska
ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 250000000kr.,
res. 1 (nyd)
20. beträffande åtgärder för att involvera svenska ungdomar
i FN-arbetet
att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U313
besvarat med vad utskottet anfört,
21. beträffande ungdomsrepresentation i den svenska
FN-delegationen
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U313,
22. beträffande kostnaderna för det västeuropeiska
integrationsarbetet
att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1991/92:U534,
men. (v)
23. beträffande Europarådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 28240000kr.,
24. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
20000000kr.,
25. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110000000kr.,
26. beträffande övriga internationella organisationer,
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Övriga internationella organisationer, m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3638000kr.,
till littera D. Information om Sverige i utlandet
27. beträffande Svenska institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 65797000kr.,
28. beträffande genomlysning av Svenska institutet
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U301
besvarat med vad utskottet anfört,
29. beträffande förbättrad Sverigekunskap i Sverige
att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U301
besvarat med vad utskottet anfört,
30. beträffande nya kortvågssändare
att riksdagen godkänner de i budgetpropositionen angivna
riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under
budgetåren 1990/91--2001/02,
31. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
60809000kr.,
32. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 16754000kr.,
33. beträffande stöd till utlandssvenskars möjligheter att
få svenska dagstidningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:U307,
34. beträffande ny mellanvågsradiostation på Gotland
att riksdagen avslår motion 1991/92:U310,
till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande
35. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 100000kr.,
36. beträffande Stiftelsen Östekonomiska institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Stiftelsen Östekonomiska institutet för budgetåret 1992/93
anvisar ett anslag på 2250000kr.,
37. beträffande bidrag till ett institut för Japanstudier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,
till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U302 till
Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 5529000kr.,
res. 2 (nyd)
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 2 i motion 1991/92:U302 till
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
10000000kr.,
res. 2 (nyd)
40. beträffande information, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 3 i motion 1991/92:U302, yrkande 2 i
motion 1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 23982000kr.,
res. 2 (nyd)
res. 3 (s)
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek
att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308
förklarar motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion 1991/92:U316,
yrkande 4 i motion 1991/92:U402 samt motion 1991/92:U406
besvarade med vad utskottet anfört,
res. 3 (s)
men. (v)
42. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U309 och yrkandena 2
och 3 i motion 1991/92:U316 besvarade med vad utskottet anfört,
43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U302 till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 21310000kr.,
res. 2 (nyd)
44. beträffande forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 5 i motion 1991/92:U302 för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15840000kr.,
res. 2 (nyd)
45. beträffande institutionen för freds- och
konfliktforskning vid Uppsala universitet
att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U304 och
1991/92:U311 besvarade med vad utskottet anfört,
46. beträffande Utrikespolitiska institutet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4
och med avslag på yrkande 6 i motion 1991/92:U302 till
Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag om 10028000kr.
res. 2 (nyd)
Stockholm den 12 mars 1992
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Maj Britt
Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger
Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola
Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson
(s), Göran Lennmarker (m), Peeter Luksep (m), Hans Göran Franck
(s), Fanny Rizell (kds) och Stig Alemyr (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Nordiska ministerrådet (mom. 19)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "motion U305
(nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker propositionens förslag om 250milj.kr.
till Nordiska ministerrådet. Det nordiska samarbetet har enligt
utskottets mening under en lång rad år tillåtits växa av sig
självt utan någon egentlig prövning av det sakliga innehållet
och utan beaktande av att mycket av verksamheten kommit att
överskuggas av andra former av europeiskt samarbete. Regeringen
bör därför i Nordiska ministerrådet verka för en nedläggning av
den del av samarbetet som inte är av betydelse för det vidare
Europasamarbetet inom EG. Med hänsyn till att detta gäller
merparten av Nordiska ministerrådets budget förordar utskottet
en minskning av regeringens förslag med 80% och anvisar
50milj.kr. för nästkommande budgetår.
Därmed tillstyrks motion U305 (nyd).
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U305 och med
avslag på proposition 1991/92:100, bil. 4 för budgetåret 1992/93
till Nordiska ministerrådet anvisar ett förslagsanslag på
50milj.kr.,
2. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området, m.m. (mom. 38--40, 43--44 samt moment 46)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion
U308 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och
nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska
nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de
internationella relationerna -- Tysklands återförening,
öststaternas demokratisering, Warszawapaktens upplösning,
Sovjetunionens sönderfall -- innebär emellertid också en helt
annorlunda situation för fredsrörelserna.
Fredsrörelseverksamheten får aldrig bli ett självändamål.
Målet är global fred och nedrustade nationer. Dit är steget ännu
långt men den avspänning som nu pågår bör beaktas vid
fastställande av F-anslagets storlek. Utskottet avvisar därför
regeringens förslag beträffande anslagen F 1--F 6 och anvisar
följande belopp som är ca 25% lägre än regeringens förslag.
F 1. Utredningar inom det nedrustnings-
och säkerhetspolitiska området
(yrkande 1) 3 500 000 kr.
F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr.
F 3. Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden
(yrkande 3) 18 000 000 kr.
F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr.
F 5. Forskningsverksamhet för rustnings-
begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr.
F 6. Utrikespolitiska institutet
(yrkande 6) 8 000 000 kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U302 (nyd),
yrkandena 1--6 och avstyrker regeringens förslag samt motionerna
U308 (yrkande 2) och U316 (yrkande 1).
dels att momenten 38--40 och 43--44 samt moment 46 i
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag till Utredningar inom
det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
3500000kr.,
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag till Konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 8000000kr.,
40. beträffande information, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden m.m.
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag samt på yrkande 2 i motion
1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 18000000kr.,
43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
16000000kr.,
44. beträffande forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag till
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 11500000kr.,
46. beträffande Utrikespolitiska institutet
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U302
och med avslag på regeringens förslag till Utrikespolitiska
institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 8000000kr.,
3. Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden, m.m. (momenten 40 och 41)
Pierre Schori, Maj-Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola
Furubjelke, Kristina Svensson, Hans Göran Franck och Stig Alemyr
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion
U308 (v)" bort ha följande lydelse:
Vad beträffar föreslagna belopp tillstyrker utskottet
propositionens förslag under anslagen F1, F2 samt
F4--F6. Därmed avstyrker utskottet yrkandena 1, 2, 4, 5 och
6 i motion U302 (nyd).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet noterar" och på s. 20 slutar med "U312
(fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Vad gäller anslaget F3. Information, studier och forskning
om freds- och nedrustningssträvanden avvisar utskottet
regeringens förslag. Med anledning av en trepartimotion (s, fp,
c) beslöt riksdagen 1986/87 att under perioden fram till 1990 i
etapper räkna upp anslaget till 25milj.kr. Utrikesutskottet
och riksdagen har senare uttalat "att anslaget F3 på sikt bör
öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget".
För budgetåret 1990/91 gjordes en uppräkning till 26milj.kr.
Anslaget frystes av statsfinansiella skäl på denna nivå för
innevarande budgetår, men utrikesutskottet bekräftade sin
principiella syn på det s.k. promillemålet.
I årets budgetproposition föreslås att anslaget skall minskas
med 2milj.kr. med anledning av regeringens beslut att minska
de statliga utgifterna. Detta innebär en minskning av
fredsrörelsens anslag med 8%.
Sveriges arbete med fred och nedrustning har ett mycket starkt
folkligt stöd i vårt land. Det är enligt utskottet angeläget att
behålla och vårda det engagemang som finns för att Sverige
effektivt skall kunna bidra till en ny världsordning baserad på
gemensam säkerhet.
Utskottet håller därför fast vid att anslaget bör vara
26milj.kr. Riksdagen bör vidare enligt utskottets mening
uttala dels att de organisationer som erhåller grundbidrag bör
få dessa uppräknade med 10% med motsvarande minskning av
projektbidragen, dels att inriktningen om en promille av
försvarsanslaget till F3 ligger fast. Regeringen bör liksom
tidigare lämna en redogörelse till riksdagen hur grundbidragen
fördelats. Den föreslagna höjningen till 26milj.kr. torde
kunna finansieras genom en motsvarande minskning inom anslaget
A. Utrikesdepartementet m.m. eller inom ramen för anslaget
F.Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. Regeringen
bör återkomma till frågan i kompletteringspropositionen.
Därmed tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion U316 (s) och
avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion U302 (nyd)
och yrkande 2 i motion U308 (v).
Beträffande målet för F3-anslagets storlek tillstyrker
utskottet yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402
(s) samt motionerna U312 (fp) och U406 (c). Yrkande 1 i motion
U308 (v) avstyrks. Vad som ovan anförts bör enligt utskottet
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 40 och 41 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
40. beträffande information, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden m.m.
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U316
samt med avslag på regeringens förslag, yrkande 3 i motion
1991/92:U302 och yrkande 2 i motion 1991/92:U308 till
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag om 26milj.kr.,
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U316,
yrkande 4 i motion 1991/92:U402, motion 1991/92:U312 och motion
1991/92:U406 samt med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Kostnaderna för det västeuropeiska integrationsarbetet
(mom.22)
Regeringen har under flera olika budgetanslag begärt
930milj.kr. för en rad skilda verksamheter, som dels gäller
åtaganden enligt EES-avtalet, dels behov, som aktualiseras av
Sveriges ansökan om medlemskap i EG. En stor del av detta anslag
avses finansiera verksamhet vid myndigheter och
regeringskansliet, och kostnaderna för denna skall -- om
regeringen får sin vilja igenom -- tillåtas växa med
356milj.kr. Detta är inte försvarbart i tider då hårdhänta
besparingar görs på mycket väsentligare verksamhet. Det är
dessutom, när det gäller EG-relaterad verksamhet, en stor och
kostsam satsning på okritiskt EG-positiv publicitet, medan den
kritiska EG-informationen stryps av penningbrist.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till motion
1991/92:U534 yrkande 9 som sin mening bör ge regeringen till
känna vad ovan anförts om att anslagen för den västeuropeiska
integrationen skall minskas med 10% eller 93milj.kr. under
budgetåret 1992/93.
Målet för F3-anslagets storlek (mom. 41)
Regeringen har föreslagit kraftigt ökat anslag till det
militära försvaret men vill minska anslaget till information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden. Det
sker vid en tidpunkt, då nya möjligheter till nedrustning
öppnats genom det kalla krigets slut. Nu behövs verkligen en
kunnig allmänhet och en fri debatt. Därför måste det gamla
löftet infrias att motsvarande en promille av försvarsanslaget
skall ges till fredsinformation.
Jag anser därför att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna vad ovan anförts om att anslaget till
Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 och i
framtiden skall fastställas till en promille av den årliga
försvarsbudgeten.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 22 och 41 bort ha följande lydelse:
22. beträffande kostnaderna för det europeiska
integrationsarbetet
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1991/92:U534
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
41. beträffande målet för F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U308
samt med avslag på motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion
1991/92:U316, yrkande 4 i motion 1991/92:U402 och motion
1991/92:U406 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.