I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska
delegations berättelse (Redog. 1991/92:4) angående sin
verksamhet sedan rådets trettioåttonde session. Särskild
uppmärksamhet har ägnats rådets trettionionde session som ägde
rum i Köpenhamn den 26 februari -- den 1 mars 1991. Betänkandet
behandlar även ett antal motioner som väckts angående vissa
aspekter av det nordiska samarbetet. Av berättelsen framgår
bl.a. följande.
Den utredningsverksamhet som rådets internationella kommitté
och organisationskommitté har genomfört har givit underlag för
bedömningen hur rådets verksamhet bör bedrivas i framtiden. Inom
rådet finns enighet om att rådet bör bygga ut sina kontakter
till parlament och organisationer i övriga Europa. Som framgår
av den arbetsplan för den internationella verksamheten
1990--1992 som presidiet antog i september 1990, behandlar rådet
emellertid inte säkerhets- och utrikespolitiska
frågeställningar. Enligt arbetsplanen skall rådets
internationella verksamhet inriktas på följande områden:
den fortsatta integrationen i Europa, särskilt konsekvenserna
av EES-avtalet för det nordiska samarbetet,
utvecklingen i Östeuropa, särskilt i Baltikum och övriga
närliggande områden i Sovjetunionen (Kolahalvön,
Leningradområdet och Sovjetkarelen),
etableringen av nya samarbetsstrukturer i Europa och en
värdering av rådets roll i relation till dessa.
Det nordiska samarbetets former och framtida organisation har
diskuterats vid flertalet av delegationens möten under 1990/91.
Organisationskommittén överlämnade sitt slutbetänkande i oktober
1990, och den 7 februari avgav delegationen sitt yttrande över
betänkandet. Delegationen konstaterade då att det inte gick att
göra en fullständig bedömning av hur det nordiska samarbetet
skulle utveckla sig i perspektivet av hur de bredare
samarbetsarrangemang Norden och övriga Europa senare under året
skulle komma att ingå i.
En delegation från Nordiska rådet besökte Sovjetunionen och de
baltiska staterna i oktober 1990. Delegationen framhöll senare
det angelägna i omfattande och snabba insatser i Baltikum.
Nordiska informationskontor har nu inrättats i Tallinn, Riga och
Vilnius. Vidare har en stipendiefond för universitets- och
yrkesutbildning upprättats för stipendiater från de baltiska
staterna.
Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del
inriktats på budgeten för 1991 och på budgetproceduren för det
nordiska samarbetet. Utvecklingen i Östeuropa, den fortsatta
integrationsprocessen inom EG samt diskussionerna om ett
EES-avtal mellan EG och EFTA har vidare medfört att det nordiska
samarbetets framtid och rådets internationella kontakter
diskuterats i utskottet. I utskottets regi har också under
verksamhetsåret genomförts en granskning av det nordiska
samarbetet inom byggsektorn.
Kommunikationsutskottets arbete har under året dominerats av
frågor rörande transportpolitikens och infrastrukturens
utveckling i framtiden. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt
trafikens miljöeffekter samt trafiksäkerheten.
Juridiska utskottets arbete har under verksamhetsperioden
präglats av internationaliseringen av rådets arbete. Utskottet
har noggrant följt utvecklingen inom EG och i Östeuropa på
utskottets ansvarsområden. Utskottet har behandlat
medlemsförslag om konsumentfrågor, genteknologi och
jämställdhet. Den mest arbetskrävande arbetsuppgiften för
utskottet har dock varit att behandla ett antal medlemsförslag
och ministerrådsförslag om rådets arbetsformer och organisation.
Ekonomiska utskottets arbete har under perioden dominerats av
frågor rörande energisamarbete och stöd till Baltikum. Stor
uppmärksamhet har även ägnats integrationsfrågorna i Europa och
det nordiska samarbetets framtid.
Social- och miljöutskottet har under verksamhetsperioden haft
att ta ställning till en rad förslag som spänner över ett vitt
fält. Bl.a. har utskottet behandlat hälso- och socialpolitiska
initiativ rörande epilepsivård, nordiskt reumatikerår och
internationella standardregler för handikappade. Utskottet har
även uttalat sig till förmån för gemensamma
brandskyddsbestämmelser i Norden.
Vidare har utskottet behandlat miljöfrågor, såsom utarbetande
av en "grön" natur- och nationalräkenskapsmodell. Utskottet har
också tagit ställning för förnyelse och förstärkning av
Östersjösamarbetet, särskilt dess legala struktur, samt för
ytterligare miljöinsatser i Baltikum och Östeuropa.
De viktigaste samarbetsfrågorna för kulturutskottet har under
året varit utvecklingen i Östeuropa och Baltikum och Norden i
Europa i övrigt. Utskottet har haft att ta ställning till ett
antal medlemsförslag på detta område, bl.a. om kultursamarbete
mellan Norden och de östeuropeiska länderna och Sovjetunionen.
Rådets arbetsformer och organisation har också diskuterats i
samband med organisatonskommitténs rapport.
En av de största frågorna som utskottet behandlade i början av
året var förslag från Nordiska ministerrådets programgrupp om
nedläggande av institutioner inom kulturområdet. Detta arbete
har fortsatt under 1991 varvid ett ministerrådsförslag
behandlats om ändrad finansiering och organisation av
kultursektorns institutioner, samarbetsorgan och andra
permanenta aktiviteter.
Motionerna
1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Norden i ett nytt Europa.
1990/91:U508 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det finska språkets särställning som
nordiskt minoritetsspråk i Sverige,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de
nordiska överenskommelsernas tillämplighet på kommunal nivå.
1990/91:U511 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar för en
utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG och
EFTA-länderna.
1990/91:U518 av Elver Jonsson och Barbro Westerholm (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en nordisk överenskommelse om vård av
långtidssjuka.
1990/91:U520 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reformering av Nordiska rådets arbetssätt
och organisation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning i ett
EES-avtal,
5. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i
motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den nordiska passfriheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i Norden,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de nordiska handlingsplanerna mot luft-
och havsföroreningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den nordiska miljövårdskonventionen.
1990/91:U521 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Nordiska rådet bör avsätta medel som
stöd för genomförande av det nordiska reumatikeråret.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So513.
1990/91:U527 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval
till Nordiska rådet.
1990/91:U534 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av att det nordiska samarbetet
markeras tydligt i det europeiska integrationsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det angelägna i att arbetet med att
förverkliga "Norden som hemmamarknad" bedrivs skyndsamt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stärkande av resurserna för Nordplus och
Nordjobb,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning i propositioner av jämförbara
nordiska lagar och utredningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en nordisk plan för uppföljning av
barnkonventionens intentioner.
1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat forskar- och studentutbyte.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.
Utskottet
Utskottet konstaterar att tillkomsten av EES-avtalet och den
ekonomiska och politiska integrationen i Europa kommer att få
betydelsefulla effekter för Norden och det nordiska samarbetet.
I den s.k. Mariehamnsdeklarationen om det framtida nordiska
samarbetet som de nordiska statsministrarna avgav vid Nordiska
rådets fjärde extra session den 12 november 1991 uttalas bl.a.
att "Norden bör sträva efter att aktivt påverka utvecklingen i
Europa och omvärlden utgående från de nordiska medborgarnas
intressen och behov", samt att detta "förutsätter en förnyelse
av de nordiska ländernas samråd också i internationella frågor".
I avsikt att försöka klargöra hur detta samarbete bör gestalta
sig beslöt statsministrarna att inleda en ny granskning av det
nordiska samarbetet, "med beaktande av det förnyelsearbete som
är igång inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet".
Slutresultatet av detta arbete skall presenteras för Nordiska
rådets session i mars 1992 i Helsingfors. De personliga
representanter som statsministrarna har utsett för denna
granskning skall enligt deklarationen också studera hur det
nordiska samarbetet kan utvecklas inom en ram där samtliga eller
flera av de nordiska länderna blivit medlemmar av EG. Utskottet
välkomnar detta initiativ.
I ett antal motioner har frågan om Nordens förhållande till
det övriga Europa berörts. I motion 1990/91:U507 (c), yrkande 3,
föreslås att det nordiska samarbetet utvidgas bl.a. i avsikt att
stärka Nordens position i förhållande till den europeiska
integrationsprocessen. I yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp)
föreslås att riksdagen av regeringen begär att den arbetar för
en utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG- och
EFTA-länderna. I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 1 och 2,
föreslås att det nordiska samarbetet inte skall ses som ett
alternativ till det europeiska samarbetet, utan som ett
komplement. I yrkande 3 i samma motion föreslås att målet för
det nordiska samarbetet också efter ett EES-avtal bör vara att
det kan fortsätta och utvecklas. EES-avtalet bör enligt
motionärerna inte förhindra ett fördjupat regionalt samarbete
utöver vad avtalet stipulerar. I motion 1990/91:U534 (c),
yrkande 1, föreslås att de nordiska samarbetssträvandena tydligt
måste markeras i det europeiska integrationsarbetet. Enligt
motionärerna har, vid jämförelse med övriga samarbetsintressen,
under senare tid kunnat förmärkas en lägre ambitionsnivå från de
nordiska regeringarnas sida när det gäller det nordiska
samarbetet.
Utskottet anser att det nordiska samarbetets former är av stor
vikt, men att de självfallet bör bedömas gentemot de krav på
förändringar som det framtida Europasamarbetet ställer. Såsom de
nordiska statsministrarna konstaterade i Mariehamnsdeklarationen
kommer EES-avtalet att bidra till ett utökat regionalt samarbete
och en närmare samverkan mellan de nordiska länderna. Hur
Nordiska rådets arbetsformer och mål skall anpassas för att
svara mot detta nya samarbete kan bäst bedömas efter den
presentation av det pågående utvärderingsarbetet som har
utlovats till Nordiska rådets kommande session i Helsingfors.
Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion 1990/91:U507 (c),
yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp), yrkandena 1, 2 och 3 i
motion 1990/91:U520 (fp) samt yrkande 1 i motion 1990/91:U534
(c) anses besvarade.
I motion 1990/91:U508 (s) föreslås att den svenska
delegationen i Nordiska rådet bör få i uppdrag att utreda frågan
om det finska språkets ställning i Sverige och föreslå lämpliga
förändringar i språkkonventionen.
Utskottet konstaterar att det finns en nordisk språkkonvention
där vissa av dessa frågor behandlas. Som motionärerna påpekar
garanterar konventionen bl.a. att nordiska medborgare skall
kunna använda sig av sina modersmål i de andra nordiska
länderna. Detta är dock inte detsamma som att det finska
språkets ställning garanteras i lag. Utskottet delar
uppfattningen att utbredd två- och flerspråkighet är berikande
och en tillgång för Sverige. Det ankommer emellertid inte på
Nordiska rådets svenska delegation att utreda frågan om det
finska språkets ställning i Sverige. Vad gäller kontrollen av
överenskommelsernas tillämpning på kommunal nivå förutsätter
utskottet att Nordiska rådet tar de initiativ som kan erfordras.
Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion
1990/91:U508 (s).
I motion 1990/91:U518 (fp) föreslås en överenskommelse som
innebär att det nordiska hemlandet fortlöpande skall påta sig
betalningsansvaret för äldre långtidssjuka så att de kan vårdas
i ett annat nordiskt land i närheten av sina anhöriga.
Utskottet konstaterar att Nordiska ministerrådet snart kommer
att lägga fram ett förslag om en ny nordisk trygghetskonvention.
Detta förslag kommer att ha betydelse för den fråga motionärerna
tar upp. Ärendet är emellertid av den art att det bör tas upp i
Nordiska rådet.
Därmed avstyrks motion 1990/91:U518 (fp).
I motion 1990/91:U520 (fp), yrkande 5, föreslås att regeringen
skall verka för att Nordiska ministerrådet utarbetar en vitbok
om nordbors rättigheter, eftersom det fortfarande uppstår en rad
problem när nordbor verkar och bor i andra nordiska länder än
sitt hemland. En sammanställning av rättsläget vad gäller
nordbors rättigheter i Norden har nyligen gjorts av
ministerrådet. Denna borde enligt motionärerna lämpa sig väl som
bas för ett handlingsprogram som fortlöpande redovisas vid
Nordiska rådets sessioner. I yrkande 6 i samma motion föreslås
att åtgärder vidtas för att värna om den nordiska passfriheten.
I yrkande 7 föreslås att de flesta av de nordiska
tullprocedurerna samt att de nuvarande gränskontrollerna mellan
de nordiska länderna avskaffas. Målet måste enligt motionärerna
vara att svenska företag skall kunna betrakta Norden som
hemmamarknad.
Utskottet konstaterar att ett flertal icke harmoniserade
bestämmelser i de nordiska länderna fortfarande kan verka
hindrande på det fria utbytet av varor, tjänster, arbete och
kapital. Det nyligen uppnådda EES-avtalet kommer att ha
avgörande inflytande på hur dessa frågor bäst skall lösas. Ehuru
de har stor vikt anser utskottet att en bedömning bäst kan ske
efter det att redovisningen av det ovan nämnda utredningsarbetet
kring EES-avtalets betydelse för det nordiska samarbetet har
lämnats.
Med det ovan anförda får yrkandena 5, 6 och 7 i motion
1991/91:U520 (fp) anses besvarade.
I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 8 och 9, föreslås att de
nordiska handlingsplaner mot havs- och luftföroreningar som
presenterades vid Nordiska rådets session 1990 inte enbart läggs
till handlingarna, utan att Nordiska ministerrådet och de
nordiska regeringarna agerar för att de krav som där sätts upp
också fullföljs samt vidare att de nordiska länderna strävar
efter att samordna sina successiva förbättringar av
miljölagarna.
Utskottet har i sitt betänkande 1990/91:UU19 om
internationella miljöfrågor framhållit vikten av att arbetet med
förbättringar av Nordens och Östersjöns miljö drivs vidare och
samordnas. I september 1990 hölls på initiativ av de svenska och
polska regeringscheferna en särskild konferens i Ronneby om
Östersjöns miljö på regeringschefsnivå. Vid mötet uppnåddes
enighet om att återställa Östersjöns ekologiska balans. En
arbetsgrupp bildades för att utarbeta ett gemensamt
åtgärdsprogram. Världsbanken och andra internationella
finansieringsinstitut deltar i detta arbete. Ronnebykonferensens
länder har även uttryckt behovet av bindande kvalitetsnormer för
vatten och luft i regionen.
Med det ovan anförda får yrkandena 8 och 9 i motion
1990/91:U520 (fp) anses besvarade.
I motion 1990/91:U521 (fp) föreslås att Nordiska rådet bör
avsätta medel som stöd för genomförandet av det nordiska
reumatikeråret.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådet har rekommenderat
Nordiska ministerrådet att utse 1993 till "Nordiskt
reumatikerår" och tillsätta en nordisk styrgrupp för
reumatikeråret. Nordiska rådet har också rekommenderat de
nordiska ländernas regeringar att ställa tillräckliga medel till
förfogande för att på nationellt plan säkerställa genomförandet
av det nordiska reumatikeråret. Utskottet finner det önskvärt
att det Nordiska reumatikeråret kan genomföras på avsett vis.
Med det ovan anförda får motion 1990/91:U521 (fp) anses
besvarad.
I yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp) föreslås att
erforderliga initiativ tas för att få till stånd direktval till
Nordiska rådet.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan
om direktval till Nordiska rådet. I sitt senaste betänkande om
det nordiska samarbetet (1990/91:UU9) konstaterade utskottet att
"det är värdefullt och en styrka om medlemmarna i Nordiska
rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har säten i sina
resp. hemländers parlament. Rådet har endast rådgivande
funktioner och det samband som nu finns med de nordiska
parlamenten är viktigt för rådets inflytande." Utskottet är
fortfarande av denna åsikt.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp).
I yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c) föreslås att resurserna
för Nordplus och Nordjobb stärks.
Utskottet vill understryka den betydelse utskottet anser att
såväl Nordplus som Nordjobb har. Nordplus kommer under följande
budgetår att få förstärkta resurser, medan Nordjobb kommer att
ställas inför betydande svårigheter om finansiering inte ordnas.
Det ankommer emellertid inte på utskottet att ta ställning i
dessa budgetfrågor.
Därmed avstyrks yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c).
I yrkande 4 i samma motion framhålls att de nordiska länderna
i större utsträckning borde ta del av varandras utredningar och
allt övrigt material som utgör bas för lagstiftningsarbetet samt
därmed skapa så likartade system som möjligt. Motionärerna
föreslår att propositioner av större omfattning som överlämnas
till den svenska riksdagen också bör redogöra för motsvarande
nordisk lagstiftning.
Utskottet konstaterar att det nordiska samarbetet på
lagstiftningsområdet har förekommit sedan lång tid tillbaka. På
ett flertal områden finns vad som skulle kunna betecknas som
samnordisk lagstiftning. Aktiebolagsrätten och familjerätten är
exempel på detta. Samtidigt tillsatta utredningar i de nordiska
länderna har vid flera tillfällen lett till likalydande
lagförslag. Vid ett möte mellan de nordiska justitieministrarna
1980 meddelades dessutom beslut att intensifiera
lagstiftningssamarbetet genom bättre planering och koordinering
av förberedelsearbetet. Kontakt mellan utredande organ på
nationellt plan och koordinering på departementsplan, innan
lagförslag föreläggs resp. parlament, har sedermera blivit
regel. Vidare har ett intensivt samarbete pågått i samband med
internationella möten. Detta har lett till att de nordiska
länderna i många fall har kunnat inta gemensamma ståndpunkter i
de behandlade frågorna samt har kunnat ge varandra erforderligt
stöd. Utskottet förutsätter att detta värdefulla samarbete
kommer att fortsätta.
Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion 1990/91:U534 (c)
anses besvarat.
I nämnda motions yrkande 5 föreslås att regeringen skall verka
för att en nordisk handlingsplan för barnkonventionens
förverkligande i de nordiska länderna, i enlighet med den
rekommendation som rådet tidigare antagit, verkligen kommer till
stånd.
Utskottet konstaterar att barnen världen över, i synnerhet i
vissa av tredje världens länder, befinner sig i en mycket utsatt
position och finner det därför angeläget att barnkonventionens
intentioner efterlevs. De nordiska länderna har flera gånger
givit uttryck för den vikt som fästs vid denna fråga.
Med det ovan anförda får yrkande 5 i motion 1990/91:U534 (c)
anses besvarat.
I motion 1990/91:Ub690 (fp), yrkande 1, föreslås att utökade
insatser görs för att öka och samordna det nordiska forskar- och
studentutbytet.
Utskottet anser att utbytet av forskare och studenter har stor
betydelse för att forskningsresultat och erfarenheter når
utanför det egna landets nationella gränser. Det bör därför
uppmuntras och utökas i den mån de budgetära ramarna tillåter
detta. Av särskild betydelse anser utskottet det vara att det
nordiska forskar- och studentutbytet utökas till att gälla även
forskare och studenter från de baltiska staterna och konstaterar
med tillfredsställelse att Nordiska ministerrådet har inlett en
stipendieverksamhet för dessa stater.
Med det ovan anförda får yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690 (fp)
anses besvarat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Nordiska rådets svenska delegations
berättelse
att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående sin verksamhet sedan rådets
trettioåttonde session till handlingarna,
2. beträffande Norden och Europa
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U507,
yrkande 2 i motion 1990/91:U511, yrkandena 1, 2 och 3 i motion
1990/91:U520 samt motion 1990/91:U534 besvarade med vad
utskottet anfört,
3. beträffande finska språkets ställning i Sverige
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U508,
4. beträffande betalningsansvaret för äldre långtidssjuka
att riksdagen avslår motion 1990/91:U518,
5. beträffande nordbors rättigheter
att riksdagen förklarar yrkandena 5, 6 och 7 i motion
1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,
6. beträffande miljöfrågor
att riksdagen förklarar yrkandena 8 och 9 i motion
1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,
7. beträffande det nordiska reumatikeråret
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U521 besvarad med vad
utskottet anfört,
8. beträffande direktval till Nordiska rådet
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U527,
9. beträffande Nordplus och Nordjobb
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U534,
10. beträffande nordiskt lagstiftningsarbete
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U534
besvarat med vad utskottet anfört,
11. beträffande barnkonventionen
att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U534
besvarat med vad utskottet anfört,
12. beträffande det nordiska forskar- och studentutbytet
att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690
besvarat med vad utskottet anfört.
Stockholm den 28 november 1991
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit:
Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s),
Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils
T Svensson (s), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),
Ulla-Britt Åbark (s), Hans Göran Franck (s) och Fanny Rizell
(kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Seija Viitamäki-Carlsson
(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.