I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen beträffande dimensionering av den
grundläggande högskoleutbildningen och anslagen till fyra av
yrkesutbildningssektorerna, lokala och individuella linjer samt
fristående kurser, bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m., studerandehälsovård och europeisk utbildningssamverkan. I
anslutning därtill behandlas ett stort antal motioner.
Regeringens förslag, som innebär en dimensioneringsökning med
1500 platser budgetåret 1992/93, tillstyrks. En dryg
tredjedel av ökningen avser längre utbildningslinjer. I en
reservation (s) föreslås något fler tillkommande platser och en
annan fördelning. En meningsyttring (v) förespråkar en
ytterligare utökning av platsantalet.
Motionsyrkanden om dimensioneringen för nästa treårsperiod
(1993/94--1995/96) avstyrks med hänvisning till att regeringens
förslag nästa år bör avvaktas. Likaså avstyrks motioner om
inrättande, förlängning eller nylokalisering av
utbildningslinjer, om bidrag till fristående högskolor och om
innehållet i vissa utbildningar. Med anledning av en motion
från företrädare för sex partier föreslår utskottet ett
tillkännagivande om att regeringen i nästa treårsbudget bör
beräkna medel så att den högre restaurangutbildningen i
Grythyttan kan permanentas.
Sammanlagt föreligger tolv reservationer (s) och två (nyd)
samt en meningsyttring (v).
Regeringens förslag beträffande sektorn för utbildning för
undervisningsyrken har lagts fram i proposition 1991/92:75, som
kommer att behandlas i utskottets betänkande 1991/92:UbU20.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under anslaget D 8 (s. 96--105) föreslagit
11. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,
12. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1618454000 kr.
2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
Regeringen har under anslaget D 9 (s. 106--112) föreslagit
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
nedläggning av påbyggnadskursen fortbildning i socialt
behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret
1992/93,
14. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,
15. att riksdagen till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 594089000 kr.
3. Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under anslaget D 10 (s. 112--124) föreslagit
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga
apotekarlinjen till 180 poäng,
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993
inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om
120 poäng,
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m.
budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och
sjukvårdslinjen,
19. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993
förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng,
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993
förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng,
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m.
budgetåret 1993/94 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning
till rehabiliteringslinjen,
22. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,
23. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
586000000 kr.
4. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Regeringen har under anslaget D 12 (s. 125--131) föreslagit
25. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,
26. att riksdagen till Utbildning för kultur- och
informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 349956000 kr.
5. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under anslaget D 13 (s. 132--138) föreslagit
27. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 enligt vad i propositionen förordats,
28. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 972959000 kr.
6. Bidrag till kommunal högskoleutbildning
Regeringen har under anslaget D 14 (s. 139--143) föreslagit
29. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992
införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av
högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som i
propositionen angivits,
30. att riksdagen till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 271 153 000 kr.
7. Europeisk utbildningssamverkan
Regeringen har under anslaget D 15 (s. 144) föreslagit
31. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45169000
kr.
Motionerna
1991/92:Ub401 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning
på högskolenivå i södra Sverige.
1991/92:Ub403 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av regiutbildning till Malmö.
1991/92:Ub404 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid
musikhögskolan i Malmö.
1991/92:Ub407 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje
innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med
start 1992/93 förläggs till Hälsohögskolan i Jönköping och att
dessa bör finansieras under anslaget D 10.
1991/92:Ub409 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ angående
livsmedelsteknisk utbildning i enlighet med innehållet i
motionen.
1991/92:Ub410 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning
i ryska.
1991/92:Ub411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående ett nordiskt samarbete för en högskoleutbildning inom
möbelkonservering vid Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona.
1991/92:Ub413 av Göte Jonsson m.fl. (m, fp, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid Hälsohögskolan i Jönköping
inrätta rehabiliteringslinjens inriktning Sjukgymnastik.
1991/92:Ub416 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett besöks- och turistnäringsinstitut
i Kalmar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av
turismutbildningen inom högskolan från 80 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub418 av Iréne Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att den
bebyggelseantikvariska linjens ställning säkras inom ramen för
det nyligen reformerade linjesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en resursförstärkning, inom ramen för
tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en
uppräkning till 50000 kr. per helårsstudieplats och 20
nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992.
1991/92:Ub420 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att en konsthögskola med anknytning till universitetet i
Lund bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Ub421 av Jan-Erik Wikström och Lars Leijonborg (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Teologiska
högskolan, Stockholm.
1991/92:Ub423 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att laboratorieassistentutbildningen,
i enlighet med UHÄ:s förslag, förlängs med 30 poäng till 120
poäng.
1991/92:Ub428 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att under en övergångsperiod behålla en
tandhygienistutbildning på 40 poäng för tandsköterskor med
minst två års erfarenhet av yrket.
1991/92:Ub435 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kompletterande
utbildning till psykoterapeut.
1991/92:Ub436 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatt tandhygienistutbildning på 40 poäng under en
övergångsperiod.
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ingenjörsutbildning vid högskolan
i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet
utbildningsplatser vid högskolan i Växjö.
1991/92:Ub439 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om högskoleutbildning för fritidssektorn.
1991/92:Ub440 av Jan-Erik Wikström och Lars Sundin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå för
dramatiker.
1991/92:Ub441 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att tio nybörjarplatser på psykologlinjen i Stockholm
överförs till universitetet i Umeå.
1991/92:Ub445 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning i
klädformgivning.
1991/92:Ub448 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny
konsthögskola i Malmö.
1991/92:Ub450 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omfördelning av medel så att verksamheten vid högskolan i
Skövde kan utökas.
1991/92:Ub452 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ingenjörsutbildningen inom högskolan.
1991/92:Ub453 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i
Skövde budgetåren 1992/93--1994/95.
1991/92:Ub455 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen,
turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund
till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.
1991/92:Ub456 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade anslag till högskolan i
Luleå.
1991/92:Ub457 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fr.o.m. vårterminen 1993 inrätta
logopedutbildning vid Umeå universitet genom omfördelning av
befintliga utbildningsplatser.
1991/92:Ub459 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, kds, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den högre
restaurangutbildningen vid högskolan i Örebro.
1991/92:Ub461 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av textilingenjörslinjen och
textil- och konfektionslinjen vid högskolan i Borås.
1991/92:Ub462 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fristående kurser till högskolan i
Karlstad.
1991/92:Ub463 av Martin Nilsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar överföra beloppet för
studerandehälsovården från kontot för LIF-anslag till ett
separat konto att användas endast till studerandehälsovård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studerandehälsovårdens resursbehov
och huvudmannaskap.
1991/92:Ub464 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en Nordisk
konservatorskola med förläggning till Citadellet i Landskrona.
1991/92:Ub468 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Östersund.
1991/92:Ub470 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om disposition av medel till högskolan i
Skövde under anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser budgetåret 1992/93.
1991/92:Ub473 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att genom omfördelning av befintliga utbildningsplatser för
arkitektur tillskapa en arkitektutbildning knuten till Umeå
universitet.
1991/92:Ub475 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att under anslaget D 9 från anslaget till
högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping överföra medel för
de ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens
fördjupningsblock som i realiteten fullföljer studierna i
Jönköping.
1991/92:Ub477 av Karin Falkmer (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta påbyggnadslinjen i
socialt arbete, 40 poäng, vid universitetet i Lund fr.o.m.
1992/93,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen genom en nedläggning
av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete,
30 poäng.
1991/92:Ub479 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet utbildningsplatser på
psykologlinjen.
1991/92:Ub481 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående nödvändigheten av utökat antal
platser på psykologlinjen.
1991/92:Ub483 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i
skogslänen (delvis).
1991/92:Ub488 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas att riksdagen beslutar att påbyggnadslinjen i
socialt arbete, 40 poäng, inrättas vid universitetet i Lund
fr.o.m. 1992/93 och att linjen finansieras genom en nedläggning
av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete,
30 poäng.
1991/92:Ub489 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbyggnad av högskolan i Skövde.
1991/92:Ub490 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av civilingenjörsutbildning
vid högskolan i Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökning av övergången till
högskoleutbildning i Värmland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiutbildning för journalister
vid högskolan i Karlstad.
1991/92:Ub491 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av
laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub492 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utökning av utbildningen av logopeder
och behovet av bättre vidareutbildning.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen till 4000 årsstudieplatser utöver
regeringens förslag för budgetåret 1992/93 anvisar 30000000
kr.,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny teknisk högskola (delvis).
1991/92:Ub495 av Göte Jonsson och Filip Fridolfsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att "Teologiska högskolan i
Stockholm" bör införas under kategorin statsbidragsberättigade
högskolor.
1991/92:Ub497 av Gustaf von Essen och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studerandehälsovården.
1991/92:Ub500 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.
1991/92:Ub502 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om psykologutbildningens årsstudieplatskostnad
och resurser.
1991/92:Ub503 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till studerandehälsovård för budgetåret 1992/93
anvisar 24 000 000 kr. utöver regeringens förslag.
1991/92:Ub504 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökad läkarutbildning vid Umeå
universitet.
1991/92:Ub505 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om logopedutbildning vid Umeå universitet.
1991/92:Ub506 av Rune Backlund m.fl. (c, m, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbyggd högskoleutbildning
i Jönköping,
2. att riksdagen genom en omfördelning tillför ytterligare
medel för 30 studerande inom ekonomilinjens fördjupningsblock
vid Jönköpings högskola.
1991/92:Ub515 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan Karlskrona--Ronneby (delvis).
1991/92:Ub516 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningar inom arbetsterapin.
1991/92:Ub518 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att den religionsvetenskapliga grundutbildningen med 30
platser/år, som tidigare varit utlokaliserad från Uppsala
universitet, permanent inrättas vid Umeå universitet.
1991/92:Ub520 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i fastighetsekonomi.
1991/92:Ub522 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 24 LIF-platser till högskolan i
Eskilstuna--Västerås.
1991/92:Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att, inom ramen
för den i budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet
platser i högskola och universitet fram t.o.m. 1995/96, en
utökning av läkarutbildningen i Umeå sker med 50 platser från
vårterminen 1994.
1991/92:Ub524 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att, inom ramen för de 5000 utökade platserna vid
universitet och högskolor som föreslås i 1992/93 års budget,
inrymma medel för logopedutbildning vid Umeå universitet med
start vårterminen 1993, i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1991/92:Ub525 av Rose-Marie Frebran och Birgitta Carlsson
(kds, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till den
planerade Teologiska högskolan, Stockholm.
1991/92:Ub531 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att genom en omfördelning tillföra högskolan i Karlstad 30
platser för civilingenjörsutbildning fr.o.m. budgetåret
1992/93.
1991/92:Ub533 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om arbetsterapeututbildningen.
1991/92:Ub535 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning för
legitimerade psykologer.
1991/92:Ub537 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att regeringen i 1992/93 års
budget avsätter medel för logopedutbildning vid Umeå
universitet med start vårterminen 1993.
1991/92:Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär, som ett led i den i
budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet platser
fram t.o.m. 1995/96, en utökning av läkarutbildningen i Umeå
med 50 årsplatser från vårterminen 1994.
1991/92:Ub541 av Barbro Westerholm och Carl B Hamilton (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en förlängning av
laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.
1991/92:Ub542 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att
juristutbildningen i Umeå byggs ut inom ramen för de 3 500
platser som regeringen föreslagit skall inrättas under hösten
1992.
1991/92:Ub544 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolans utbyggnad i Karlskrona--Ronneby
(delvis).
1991/92:Ub546 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fristående teologisk högskola i
Stockholm.
1991/92:Ub552 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att pröva möjligheterna att ge statsbidrag till Nordisk
designskola, Borås.
1991/92:Ub553 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvis fördelning av
utbildningsresurserna till Kalmar län.
1991/92:Ub554 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av högskoleutbildade
fastighetsekonomer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsplatser för
fastighetsekonomer till högskolan Gävle--Sandviken.
1991/92:Ub561 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om påbyggnad av den 3-åriga utbildningen i konservering, vid
institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, med en
2-årig utbildning i stenkonservering.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en plan för fortsatt utbyggnad av
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH),
8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om
den framtida organisationen av studerandehälsovården,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett samlat förslag om
högskolans dimensionering för den kommande treårsperioden,
12. att riksdagen beslutar att 30 av de föreslagna 60 nya
platserna vid civilingenjörsutbildningen vid Tekniska högskolan
i Stockholm (KTH) senareläggs,
13. att riksdagen beslutar att samtliga 30 nya platser på
arkitektlinjen senareläggs,
14. att riksdagen beslutar att anslaget D 13. Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser (LIF) reduceras i
förhållande till regeringens förslag med motsvarande 20
årsstudieplatser vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund
och Göteborg,
15. att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på
läkarlinjen vid universitetet i Umeå till en beräknad kostnad
av 1,6 milj.kr.,
16. att riksdagen beslutar att 24 nya årsstudieplatser à
25000 kr. inom ramen för LIF-anslaget fördelas på vardera
högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde,
Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget D 10. Utbildning för
vårdyrken,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget D 15. Europeisk
utbildningssamverkan.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar omfördela medel inom högskolans
anslag i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida satsningar på
grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige
(delvis).
1991/92:K430 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att
utbildningsdepartementet får i uppdrag att komma med förslag
till ny och akademisk utbildning av journalister enligt de
tankegångar som framförs i motionen.
1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av alternativ ekonomi i
ekonomiutbildningen på alla nivåer.
1991/92:So438 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på läkarutbildning i Umeå.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att förstärka barn- och
ungdomsperspektivet vid de konstnärliga utbildningarna.
1991/92:Kr513 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på
utbildning och forskning för att höja turistbranschens status
och utvecklingsmöjligheter (delvis).
1991/92:T228 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att redan budgetåret 1992/93 göra
textilingenjörslinjen och textil- och konfektionslinjen vid
högskolan i Borås treåriga.
1991/92:N225 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige bör utbilda minst sju kläddesigner av hög klass per
år.
1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny linje i arkitektutbildningen
som syftar till helhetssyn i byggprocessen och flera fristående
konsulter.
Yttranden
Socialutskottets yttrande Dimensioneringen av
läkarutbildningen i Umeå (1991/92:SoU3y) återfinns som bilaga
1.
Kulturutskottets yttrande Dramatikerutbildning
(1991/92:KrU4y) återfinns som bilaga 2.
Utskottet
Övergripande dimensioneringsfrågor
Efter att ha varit i huvudsak oförändrad under hela
1980-talet ökades den grundläggande högskoleutbildningens
samlade dimensionering kraftigt genom beslut av riksdagen våren
1991 efter förslag i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100),
tillväxtpropositionen (prop. 1990/91:87), miljöpropositionen
(prop. 1990/91:90) och kompletteringspropositionen (prop.
1990/91:150). Med anledning av kompletteringspropositionen och
ett stort antal motionsyrkanden beslöt riksdagen att 5 000 nya
platser skulle inrättas budgetåret 1991/92, varav drygt 2 200
nybörjarplatser för utbildning till examen (vilket medför
kostnadskonsekvenser under följande år) och drygt 2 800
årsstudieplatser på fristående kurser (bet. 1990/91:UbU12,
rskr. 355). Samtidigt begärde riksdagen att regeringen i 1992
års budgetproposition skulle lägga fram förslag om en minst
lika stor utökning budgetåret 1992/93. Därvid skulle regeringen
överväga behovet av ökningar inom arkitektutbildning,
civilingenjörsutbildning, yrkesteknisk högskoleutbildning,
juristutbildning, läkarutbildning, sjukgymnastutbildning,
tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna för
utbildning för vård- och undervisningsyrken.
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9)
redovisar regeringen hur 5 000 ytterligare platser skall
fördelas budgetåret 1992/93. För att snabbare möta behovet av
utbildningsplatser har riksdagen på tilläggsbudget I till
statsbudgeten 1991/92 anvisat medel för ytterligare 2000
årsstudieplatser på fristående kurser fr.o.m. vårterminen 1992.
Halva kostnaden för denna utökning har därmed belastat
budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr. 87).
Huvuddelen av dessa platser avser de mindre högskolorna. I
budgetpropositionen föreslås nu ytterligare 1500 nya
platser, fördelade på 650 nybörjarplatser på allmänna
utbildningslinjer och 850 årsstudieplatser på fristående kurser
vid universiteten, de konstnärliga högskolorna och
vårdhögskolorna. Utökningen av allmänna utbildningslinjer
fördelar sig på följande sätt:
Av de vårterminen 1992 och budgetåret 1992/93 tillkommande
platserna avser 1 790 högskoleenheter med fasta
forskningsresurser och 1 710 övriga högskolor.
Vidare har regeringen i den nyligen framlagda propositionen
om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) lagt fram förslag om
1450 ytterligare nybörjarplatser på utbildningslinjer för
lärarutbildning samt 30 ytterligare nybörjarplatser på
civilingenjörsutbildning på lantmäterilinjen, som nylokaliseras
till universitetet i Lund. Sistnämnda proposition kommer
utskottet att behandla i betänkandet 1991/92:UbU20. Enligt
regeringens förslag i de tre nämnda propositionerna
(1991/92:25, 100 och 75) kommer således dimensioneringen för
budgetåret 1992/93 att omfatta 4980 fler platser än den
enligt riksdagens beslut våren 1991 skulle ha för budgetåret
1991/92.
Det sammanlagda antalet årsstudieplatser inom såväl
utbildningslinjer som fristående kurser kommer enligt
utbildningsministern att vid slutet av nästa treårsperiod
(utgången av budgetåret 1995/96) ha ökat med ca 22 000 till
följd av redan beslutade resp. i propositionerna 1991/92:75 och
100 föreslagna utbyggnader av antalet nybörjarplatser avseende
budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Omfattningen av dimensioneringsökningen 1992/93 är enligt
motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 5 alltför liten. Motionärerna
föreslår att 30 milj.kr. skall anvisas till 4 000
årsstudieplatser utöver regeringens förslag.
Ett yrkande om en lika stor resursökning för 3 000 nya
platser avslogs av riksdagen hösten 1991 (bet. 1991/92:UbU7).
Utskottet konstaterar att regeringens förslag i allt väsentligt
överensstämmer med riksdagens beslut förra året. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1991/92:Ub494 yrkande 5.
I samband med budgetarbetet inför nästa treårsperiod
avser regeringen återkomma till frågan om den fortsatta
utbyggnaden av högskolan. I budgetpropositionen (s. 16) anger
utbildningsministern som sin utgångspunkt härvidlag att antalet
nybörjarplatser vid utgången av perioden bör ha utökats med
ytterligare ca 8 000, varvid målet om 18 000 nya
antagningsplatser sedan 1991/92 kommer att vara uppnått. Genom
den utökning av antalet nybörjarplatser som aviseras för nästa
treårsperiod kommer enligt propositionen antalet
årsstudieplatser i högskolan att vid utgången av perioden ha
ökat med ytterligare ca 12 500 i förhållande till vad som
följer av i propositionerna 1991/92:75 och 100 framlagda
förslag.
Ett stort antal motioner tar upp frågor om omfattningen,
inriktningen och lokaliseringen av utbyggnaden under nästa
treårsperiod.
Det faktum att utökningarna budgetåret 1992/93 av regeringen
presenterats uppdelat mellan två skilda propositioner försvårar
enligt motion 1991/92:Ub805 (s) en helhetsbedömning.
Motionärerna begär därför (yrkande 10) att regeringen inför
nästa treårsperiod ger en helhetsredovisning av hur
nytillkommande högskoleplatser fördelas på olika utbildningar
och utbildningsorter. Samma motionärer begär (yrkande 6) en
plan för fortsatt utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH).
Ytterligare utökning av psykologlinjen bör ske under nästa
treårsperiod enligt motionerna 1991/92:Ub479 (m) och
1991/92:Ub481 (v). Motionärerna erinrar om UHÄ-rapporten
1989:17 Högskoleutbildningens framtida dimensionering, där det
konstateras att psykologutbildningens dimensionering måste ökas
kraftigt före sekelskiftet, om tillgången på psykologer i
yrkesverksam ålder skall kunna hållas på samma nivå som vid
1980-talets slut. I båda motionerna sägs att samhällets behov
av psykologer snarare kommer att öka än minska. Ytterligare
utbyggnad av psykologlinjens dimensionering bör enligt
motionärerna ske delvis på befintliga utbildningsorter men
också genom etablering vid ytterligare ett universitet.
Med hänvisning till bristen på läkare i norra
sjukvårdsregionen begärs i fyra motioner -- 1991/92:Ub504 (v),
1991/92:Ub523 (kds), 1991/92:Ub538 (s) och 1991/92:So438 (s)
yrkande 12 -- en utökning av antalet nybörjarplatser på
läkarlinjen i Umeå med 50 platser årligen fr.o.m. vårterminen
1994. Motionärerna påpekar att utbildningen av läkare i Umeå
och den norra sjukvårdsregionen har avgörande betydelse för
läkarförsörjningen i samma region. Undersökningar visar att upp
till 70 % av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och
tjänstgör i något av de norrländska landstingen efter examen. I
samtliga fyra motioner hänvisas till en utredning som
genomförts i samarbete mellan företrädare för universitetet i
Umeå och landstingen i norra sjukvårdsregionen. På grundval av
utredningen har samverkansnämnden för nämnda sjukvårdsregion i
en skrivelse till regeringen hemställt om utökning av den
årliga antagningen till läkarlinjen i Umeå med 50 platser
fr.o.m. vårterminen 1994.
Socialutskottet har avgivit yttrande till
utbildningsutskottet över dessa motioner samt över motion
1991/92:Ub805 (s) yrkande 15, som avser budgetåret 1992/93 och
behandlas i det följande under Utbildning för vårdyrken.
Socialutskottets yttrande bifogas detta betänkande som bilaga
1.
Inför förslaget för nästa treårsperiod bör enligt motion
1991/92:Ub413 (m, fp, c, kds) regeringen ingående pröva en
utökning av antalet platser på rehabiliteringslinjens gren för
sjukgymnastik genom etablering av denna utbildning vid
Hälsohögskolan i Jönköping. Enligt motionärerna har
Hälsohögskolan goda förutsättningar att anordna sådan
utbildning. Tillgången på praktikplatser är god och det kommer
att finnas utbildade lärare (högskolelärare och FoU-lärare).
Vikten av utbyggnad av vissa högskoleenheter eller i vissa
regioner framhålls i sju motioner. Enligt motion 1991/92:Ub506
(c, m, kds) yrkande 1 behövs utbyggd högskoleutbildning i
Jönköpings län, som ligger under riksgenomsnittet när det
gäller studiebenägenhet, antal högutbildade och antal
utbildningsplatser. I motion 1991/92:Ub553 (c) yrkande 1 begärs
en rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län,
som i jämförelse med andra län har låg andel högskolenybörjare
i befolkningen och låg utbildningsnivå inom industrin. Antalet
utbildningsplatser vid högskolan i Växjö bör enligt motion
1991/92:Ub437 (s) yrkande 4 utökas, främst på de tekniska och
naturvetenskapliga utbildningsvägarna. Motion 1991/92:Ub806 (s)
yrkande 4 tar bl.a. upp behovet av framtida satsningar på
grundutbildning vid högskolorna i Västsverige. Dessa högskolor
bör tillföras resurser som svarar mot befolknings- och
studerandeunderlaget i Västsverige. Högskolorna i Halmstad och
Skövde behöver få sitt utbildningsutbud breddat med bl.a.
humaniora och naturvetenskap. De mindre högskolorna i
Västsverige har enligt motionärerna en stor regionalpolitisk
uppgift att fylla inom sitt geografiska ansvarsområde.
Utökningar av högskolan i Skövde föreslås även i motionerna
1991/92:Ub450 (fp) och 1991/92:Ub489 (c). Enligt motionärerna
bör högskolan få resurser att utveckla ekonomisk utbildning,
datavetenskaplig utbildning, human- och samhällsvetenskaplig
kompetens samt naturvetenskaplig utbildning till
kandidatexamen. När man i framtiden skall fördela
nytillkommande utbildningsplatser bör man enligt motion
1991/92:Ub483 (s) väga in den avgörande betydelse för
utvecklingen i skogslänen som högskolorna i dessa län har.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Regeringen har i budgetpropositionen (s. 78) aviserat sin
avsikt att återkomma till frågan om den fortsatta
dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet i
samband med budgetförslaget för nästa treårsperiod, dvs.
perioden 1993/94--1995/96.
Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet
är enligt utskottets mening att behov av skilda slag skall
kunna bedömas i ett sammanhang och då underkastas en fördjupad
prövning av riksdagen. Utskottet anser det därför inte lämpligt
att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition med
treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta
ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller
vissa högskoleenheter. Utskottet utgår emellertid från att
regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov
av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i
landets olika delar och samhällets behov av en
högskoleutbildning av hög kvalitet och gör de avvägningar som
behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.
Den förra regeringen meddelade i tillväxtpropositionen våren
1991 (prop. 1990/91:87 s. 43) att beredningsarbete påbörjats
inom utbildningsdepartementet i syfte att inom tre år
förverkliga de båda hösten 1990 redovisade målen att öka
examinationen och minska administrationen med vardera en
tiondel. I beredningsarbetet ingick bl.a. att utveckla systemet
för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för
hur dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot
bakgrund av samhällets framtida behov av högskoleutbildning. I
nämnda proposition anfördes att de beslut om dimensionering och
resurser för utbildningen som riksdagen och regeringen i
framtiden har att fatta inte behöver vara lika detaljerade som
hittills, och att intresset i högre grad än hittills borde
riktas mot hur många som examineras, snarare än mot antalet
nybörjarplatser. Efter regeringsskiftet hösten 1991 har
beredningsarbetet fortsatt med inriktning mot en betydande
avreglering av högskolan. I budgetpropositionen (prop.
1991/92:100 bil. 9 s. 15) aviseras en proposition om detta
längre fram under detta riksmöte. Till grund för denna kommer
att ligga bl.a. departementspromemorian Fria universitet och
högskolor (Ds 1992:1) som remissbehandlas under innevarande vår
samt ett aviserat slutbetänkande från högskoleutredningen
rörande principerna för tilldelning av resurser för
grundläggande högskoleutbildning. I vilka termer riksdagen och
regeringen framdeles kommer att styra utbildningsutbudet och
resurserna vid olika högskoleenheter är således för närvarande
inte avgjort.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437
yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,
1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,
1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,
1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande
12.
D 8. Utbildning för tekniska yrken
Civilingenjörsutbildning
I budgetpropositionen föreslås, som redovisats tidigare i
betänkandet, en utökning av civilingenjörsutbildningen med 120
platser nästa budgetår. Av dessa tillförs tekniska högskolan i
Stockholm 60 platser. Chalmers tekniska högskola och högskolan
i Luleå får enligt förslaget 30 platser vardera.
Tre motioner behandlar frågan om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad, nämligen
motionerna 1991/92:Ub462 (c) yrkande 2, 1991/92:Ub490 (m)
yrkande 1 och 1991/92:Ub531 (fp). I samtliga motioner pekas på
att länet traditionellt haft svårt att rekrytera
civilingenjörer. En förläggning av civilingenjörsutbildning
till Karlstad skulle således få en mycket positiv effekt för
näringslivet i länet och regionen. I första hand finns
förutsättningar att anordna utbildningen inom områdena
kemiteknik och energiteknik genom förändring och utveckling av
vid högskolan befintliga lokala linjer. Enligt motion
1991/92:Ub531 bör 30 platser för civilingenjörsutbildning
omfördelas till högskolan i Karlstad fr.o.m. budgetåret
1992/93.
Riksdagen har tidigare tagit ställning mot etablering av
civilingenjörsutbildning vid ytterligare högskoleenheter och i
stället pekat på möjligheterna till samverkan mellan olika
högskolor (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 43). Utskottet anser
att frågor om lokalisering av befintliga utbildningar till nya
högskoleenheter bör bedömas samlat i samband med budgetarbetet
inför perioden 1993/94--1995/96. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2, 1991/92:Ub490
yrkande 1 och 1991/92:Ub531.
En ändrad fördelning av föreslagna utbildningsplatser
förordas i motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 12. Den innebär att
30 av de 60 nya platserna till tekniska högskolan i Stockholm
senareläggs för att ge utrymme åt andra av motionärerna begärda
nya utbildningsplatser.
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av
civilingenjörsutbildningen, som ligger i linje med vad
riksdagen vid föregående riksmöte begärde (bet. 1990/91:UbU12
s. 38), är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför bifall till
motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del. Riksdagen bör
fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildningen
för nästa budgetår i enlighet med vad som förordats i
budgetpropositionen.
För den framtida industriella verksamheten behövs enligt
motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 8 i denna del fler
högskoleutbildade med civilingenjörskompetens.
Utbildningsbehovet bör tillgodoses genom inrättandet av en ny
teknisk högskola eller alternativt genom utbyggnad av
nuvarande högskolor. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt utskottets mening innebär inrättandet av en ny teknisk
högskola en betydande långsiktig investering av ett slag som
bör bedömas i ett övergripande sammanhang. Regeringen avser att
återkomma till frågan om den fortsatta dimensioneringen av
högskolan under återstoden av 1990-talet i samband med
budgetförslaget inför nästa treårsperiod. Utskottet anser att
regeringens förslag inte bör föregripas. Motion 1991/92:Ub494
yrkande 8 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Arkitektlinjen
Regeringens förslag i budgetpropositionen om högskolans
dimensionering innebär att arkitektlinjen utökas med vardera
tio platser vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola och universitetet i Lund nästa budgetår.
En arkitektutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub473
(fp) knytas till Umeå universitet genom omfördelning av
befintliga utbildningsplatser. Motionären anför bl.a. att i
Umeå redan finns konst- och designhögskolor som utgör en viktig
förutsättning för en nydanande arkitektutbildning.
Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört,
nämligen att frågor om nylokalisering av utbildningar bör
behandlas samlat inför nästa treåriga budgetperiod, dvs.
1993/94--1995/96. Motion 1991/92:Ub473 avstyrks därmed av
utskottet.
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 13 hemställs att riksdagen
beslutar att samtliga 30 nya platser på arkitektlinjen
senareläggs. Detta motiveras med att motionärerna vill ge
ekonomiskt utrymme åt andra nya utbildningsplatser, som de
anser mer angelägna.
Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna
utbyggnaden, som ligger i linje med vad riksdagen vid
föregående riksmöte begärde. Riksdagen bör således, med avslag
på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del, fastställa
planeringsramar för arkitektlinjen för budgetåret 1992/93 i
enlighet med vad som förordats i propositionen.
I motion 1991/92:N272 (nyd) yrkande 3 hävdas att
arkitektutbildningen bör ses över. En ny arkitektutbildning
bör enligt motionärerna syfta till att de studerande skall
kunna överblicka helheten i byggprocessen, dvs. planering,
byggnation, ekonomi m.m.
Utskottet vill erinra om att det närmare innehållet i
utbildningen styrs genom lokala beslut. I proposition
1990/91:150 del II (bet. UbU21, rskr. 389) aviserades en
uppluckring av linjesystemet och införande av en
examensordning. Ett förslag till examensordning har lagts fram
i promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1). Där
anges att studenten för att erhålla arkitektexamen skall ha
förvärvat kunskaper om och färdigheter i att planera och
utforma bebyggelse och byggnader med hänsyn till människornas
och samhällets behov och till de förutsättningar som ges av
natur och naturresurser. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1991/92:N272 yrkande 3.
Ingenjörsutbildning
Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig
ingenjörsutbildning inom högskolan. Utbildningen skall byggas
upp successivt och vara fullt genomförd budgetåret 1993/94
(prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I
budgetpropositionen redovisas att under budgetåret 1992/93
tillkommer planenligt 900 nybörjarplatser för den tvååriga
ingenjörsutbildningen.
En förlängning av ingenjörsutbildningen inom högskolan
till 120 poäng begärs i motion 1991/92:Ub452 (s). Som
motivering anförs bl.a. att ingenjörsutbildningar som är
kortare än tre år inte anses kvalificerande på den europeiska
marknaden. Likaledes föreslås i motion 1991/92:Ub437 (s)
yrkande 2 att ingenjörsutbildningen om 80 poäng vid högskolan i
Växjö görs treårig med hänsyn till att motsvarande utbildningar
inom EG är treåriga.
Utskottet finner det angeläget att svenska
högskoleutbildningar anpassas till de kvalitetskrav som gäller
bl.a. inom EG. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om
en förlängning av den tvååriga ingenjörsutbildningen i
högskolan att behandlas i budgetarbetet inför perioden
1993/94--1995/96, samtidigt som dimensioneringen av
utbildningen prövas. Utskottet erinrar om att högskoleenhet i
dag har möjlighet att inom ramen för sitt anslag till lokala
och individuella linjer samt fristående kurser anordna
påbyggnadsutbildning om behov därav föreligger. Mot bakgrund av
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub452 och
1991/92:Ub437 yrkande 2.
Även textilingenjörslinjen och textil- och
konfektionstekniklinjen vid högskolan i Borås, båda om 80
poäng, bör förlängas till tre år enligt motionerna
1991/92:Ub461 (s) och 1991/92:T228 (c) yrkande 8. En tvåårig
utbildning är för kort vid en internationell jämförelse och kan
därför inte ingå i utbytesprogram med andra länder. I den
senare motionen yrkas en förlängning redan fr.o.m. budgetåret
1992/93. I annat fall måste resurser från högskolans
jämförelsevis låga anslag för Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser utnyttjas för ettåriga påbyggnadskurser
på tekolinjerna.
Utskottet anser, som redan nämnts, att en anpassning
internationellt av högskoleutbildningen är viktig. Med
hänvisning till att frågan om en förlängning av de textila
utbildningarna får prövas inför nästa treåriga budgetperiod för
högskolan, föreslår utskottet att motionerna 1991/92:Ub461 och
1991/92:T228 yrkande 8 avslås av riksdagen.
Teknikerutbildning
I förslaget i budgetpropositionen om högskolans
dimensionering ingår en utbyggnad nästa budgetår av
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) med 90 platser.
En yrkesteknisk utbildning i Umeå inom livsmedelsområdet
föreslås i motion 1991/92:Ub409 (fp). Förutsättningarna att
erbjuda utbildning, baserad på distansundervisning, inom
områdena livsmedelsteknik och storhushållning är där goda. UHÄ
bör enligt motionärerna få i uppdrag att utreda frågan.
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid flera
riksmöten under senare år (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 58).
Liksom tidigare hänvisar utskottet till att ett stort antal
yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för
industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka
flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen. En
inriktning mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen.
Hittills har ingen YTH-utbildning inrättats i Umeå. Utskottet
utgår från att regeringen prövar frågan om YTH-utbildningens
dimensionering och lokalisering i samband med budgetförslaget
inför nästa treårsperiod. Enligt utskottets mening finns det
inte skäl för riksdagen att begära den i motionen föreslagna
utredningen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1991/92:Ub409.
Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp
Utskottet har tidigare tillstyrkt att riksdagen fastställer
regeringens förslag till planeringsramar för
civilingenjörsutbildningen och arkitektlinjen. Utskottet har
inte något att erinra mot de planeringsramar i övrigt som
regeringen föreslår för linjer inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken. Riksdagen bör fastställa dessa ramar för
budgetåret 1992/93.
Regeringen har i budgetpropositionen hemställt att riksdagen
till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 1618454000 kr. Till
utbildningsutskottet har inkommit en begäran från
utbildningsdepartementet i samråd med finansdepartementet om
att en felräkning under anslaget i vad gäller tekniska
högskolan i Stockholm (KTH) skall rättas till. Medel om
5364000 kr. för utökning av den nya ingenjörsutbildningen
hade inte medräknats. Den totala ökningen för KTH budgetåret
1992/93 bör alltså vara (19219000 + 5364000 =)
24583000 kr. Detta ökar det totala anslaget för D 8.
Utbildning för tekniska yrken till (1618454000 +
5364000 =) 1623818000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12
och 13, båda i denna del, till Utbildning för tekniska yrken
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1623818000 kr.
D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
Ekonomlinjen
Resurser till ytterligare 30 platser inom ekonomlinjens
fördjupningsdel vid högskolan i Jönköping begärs i motionerna
1991/92:Ub475 (fp) och 1991/92:Ub506 (c, m, kds) yrkande 2.
Motionärerna anser att högskolan i Jönköping bör erhålla medel
för fullständig ekonomutbildning för samtliga 60 studerande på
linjens basblock och inte som nu för endast 30 platser inom
fördjupningsdelen. Återstående 30 studerande avses med den
nuvarande ordningen fullfölja ekonomutbildningen vid högskolan
i Växjö. Enligt motionärerna väljer emellertid flertalet
studerande att fortsätta studierna genom att delta i fristående
kurser i Jönköping. Därmed belastas anslaget där för fristående
kurser på ett sätt som inte är avsikten. Erforderliga medel för
ekonomutbildningen bör därför överföras från högskolan i Växjö
till högskolan i Jönköping.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Anslagsposten Högskolan i Jönköping under detta anslag är
beräknad för 60 platser i ekonomlinjens basblock och 30 platser
i fördjupningsdelen. Anslagsposten Högskolan i Växjö är
beräknad för den planeringsram på sammanlagt 285
nybörjarplatser på skilda linjer som i propositionen
föreslagits för denna högskola. Medel för att högskolan i Växjö
skall kunna ta emot studerande som i Jönköping har genomgått
basblocket på ekonomlinjen finns avsatta under anslagsposten
Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna disponeras för
närvarande av universitets- och högskoleämbetet.
Utskottet anser för sin del att medel från anslagsposten
Vissa kostnader för ekonomlinjen bör kunna anvisas även till
högskolan i Jönköping, om det visar sig att flera än 30
studenter vill fortsätta att studera i Jönköping inom
ekonomlinjens fördjupningsdel. Ifrågavarande anslagspost är
emellertid beräknad med lägre belopp per studerande än
anslagsposterna för var och en av de mindre högskolorna.
Utskottet utgår från att de problem som denna konstruktion --
tillskapad innan fördjupningsdelen inrättades vid bl.a.
högskolan i Jönköping -- har visat sig leda till kommer att
undanröjas i samband med att ett nytt anslagssystem införs
budgetåret 1993/94.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och 1991/92:Ub506
yrkande 2.
I två motioner framställs yrkanden rörande utbildning i
fastighetsekonomi. Behovet av kunskaper i fastighetsekonomi
är i dag mycket stort, hävdas i motion 1991/92:Ub520 (nyd)
yrkande 1. Motionären vill därför att utbildningen i
fastighetsekonomi vid tekniska högskolan i Stockholm skall
byggas ut med fler studerandeplatser. Han anser också att en
särskild linje bör inrättas med tyngdpunkt på kurser för redan
yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Även i motion
1991/92:Ub554 (c, m) talas om behovet av högskoleutbildade
fastighetsekonomer (yrkande 1). Motionärerna vill att
utbildningsplatser för fastighetsekonomer placeras vid
högskolan i Gävle--Sandviken (yrkande 2). Placeringen där är
självklar med hänsyn till närheten till statliga organ på
fastighetsområdet.
Utskottet erinrar om att linjesystemet enligt riktlinjer som
godkändes vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:150 del II,
bet. UbU21, rskr. 389) skall avskaffas och ersättas med en
examensordning. I budgetpropositionen meddelar regeringen att
beredningsarbete pågår med utgångspunkt i att avvecklingen
skall ske den 1 juli 1993. Vidare erinrar utskottet om att
ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan i Gävle--Sandviken
har en inriktning mot fastighetsekonomi, och att såväl nämnda
högskola som tekniska högskolan i Stockholm har möjlighet att
inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer
samt fristående kurser anordna utbildning exempelvis för redan
yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Utskottet anser mot
denna bakgrund att riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub520
yrkande 1 och 1991/92:Ub554.
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi408 (s) yrkande 3
uttala sig för att behovet av alternativ ekonomi tillgodoses
i ekonomutbildningen. Motionärerna avser därmed bl.a.
alternativa metoder att mäta och värdera tillväxt utifrån en
kvalitativ dimension.
Utskottet vill hänvisa till att de lokala högskoleenheterna
svarar för det närmare innehållet i de allmänna
utbildningslinjerna. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte göra något uttalande i frågan utan avslå motion
1991/92:Fi408 yrkande 3.
Juristlinjen
I budgetpropositionen föreslås, som nämnts i det föregående,
en utökning av planeringsramarna för juristlinjen med 120
nybörjarplatser. Dessa platser har med 40 vardera tillförts
universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.
En utbyggd och sammanhållen juristutbildning vid
universitetet i Umeå begärs i motion 1991/92:Ub542 (fp) yrkande
1. Motionären anser att nuvarande tvååriga grundläggande
rättsutbildning jämte lokal påbyggnadslinje och kompletterande
utbildning till jur.kand.-examen bör ersättas av en
sammanhållen utbildning om 4,5 år. Antalet nybörjarplatser bör
öka från 40 till 60.
Utskottet har vid föregående riksmöte utförligt behandlat den
särskilda juristutbildningen i Umeå och dess ställning i
förhållande till utbildningen på juristlinjen vid de tre
juridiska fakulteterna. I sitt betänkande 1990/91:UbU12, till
vilket hänvisas, ansåg utskottet (s. 53--55) det inte
nödvändigt att något annat universitet gavs ansvar för den
kompletterande juridiska utbildningen i Umeå. Det borde således
ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal
utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng. Utskottet anförde
vidare (s. 56) att med hänsyn till att utbildningen på
juristlinjen vid universiteten i Umeå och Göteborg skulle komma
att bedrivas utan direkt anknytning till juridisk fakultet
borde den efter en tid utvärderas. Mot bakgrund av
utvärderingen borde regeringen vid lämplig tidpunkt för
riksdagen redovisa sin bedömning av verksamhetens omfattning
och organisatoriska former på längre sikt.
Utskottet vill erinra om regeringens uttalade avsikt att
återkomma med en samlad bedömning av den fortsatta utbyggnaden
av högskolan i samband med budgetförslaget inför nästa
treårsperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1
fastställer planeringsramar för juristlinjen i enlighet med vad
som förordats i proposition 1991/92:100.
Psykologlinjen
Regeringens förslag till dimensionering av högskolan för
nästa budgetår innefattar en utökning av psykologlinjen med 15
platser vid universitetet i Lund.
I motion 1991/92:Ub441 (fp) föreslås en omfördelning av tio
nybörjarplatser på psykologlinjen från universitetet i
Stockholm till universitetet i Umeå fr.o.m. hösten 1992. Syftet
är bl.a. att öka den geografiska spridningen av
utbildningsplatser.
Utskottet finner att med de i budgetpropositionen beräknade
nya platserna kommer planeringsramarna för psykologlinjen
att nästa budgetår omfatta 60 nybörjarplatser vid vardera
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg samt 30
vid universitetet i Umeå. Utskottet anser att det inte finns
skäl att sätta i fråga regeringens bedömning när det gäller
lokaliseringen av utbyggnaden eller ompröva riksdagens tidigare
beslut (bet. 1990/91:UbU12 s. 57). Fortsatta ställningstaganden
i dimensioneringsfrågor kommer att göras inför nästa treåriga
budgetperiod.
Riksdagen bör således med avslag på motion 1991/92:Ub441
fastställa planeringsramar för psykologlinjen för budgetåret
1992/93 i enlighet med regeringens förslag.
Enligt motion 1991/92:Ub502 (v) bör riksdagen uttala sig för
en resursförstärkning till psykologlinjen. Motionärerna
menar att det är viktigt att i nuläget göra centrala insatser
för att garantera nivån på psykologlinjen. Under de senaste två
åren har enligt motionen nästan 50-procentiga nedskärningar
drabbat en stor del av utbildningen. De reella möjligheterna
att lokalt tillrättalägga snedfördelningen påstås i motionen
vara minimala.
Utskottet erinrar om att riksdagen redan för tre år sedan
(prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148) fattade beslut om att
ett nytt styr- och anslagssystem för högskolan skall införas
budgetåret 1993/94. Det nya systemet innebär bl.a. att varje
högskoleenhet tilldelas ett ramanslag för grundläggande
högskoleutbildning i stället för det nuvarande systemet att
medel tilldelas under fem sektorsanslag och ett s.k.
LIF-anslag. De enskilda högskoleenheterna skall ha ansvaret för
att resurserna används väl. Utskottet utgår från att regeringen
i beredningsarbetet inför budgetpropositionen för 1993/94
bedömer de olika högskoleenheternas behov av resurser för att
genomföra den utbildning som de åläggs av statsmakterna och att
regeringen därvid föreslår de förstärkningar eller
omfördelningar som befinns nödvändiga. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502.
Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete
Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete om
30 poäng anordnas innevarande budgetår vid universitetet i
Lund. Planeringsramen för linjen är 20 nybörjarplatser.
I budgetpropositionen anförs att universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) redovisat ett uppdrag med förslag till
utbildning för socionomer som ger behörighet till högskolans
utbildning i psykoterapi. UHÄ anser att en grundläggande
teoretisk utbildning i psykoterapi om 15 poäng, vilken bygger
på de kunskaper som påbyggnadslinjen i socialt arbete ger, kan
vara lämplig för vidare studier i psykoterapi 60 poäng.
Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete 30
poäng, som finns endast vid universitetet i Lund, bör därför
enligt UHÄ snarast läggas ned och ersättas av påbyggnadslinjen
i socialt arbete 40 poäng med en dimensionering på 20 platser
inom ramen för de resurser som nu disponeras för
30-poängslinjen.
Föredragande statsrådet säger sig inte vara beredd att
föreslå lokalisering av en ny utbildningslinje. Det bör enligt
hans uppfattning överlåtas till de utbildningsansvariga vid
universitetet i Lund att inom ramen för fristående kurser skapa
en påbyggnadsutbildning för socionomer som tillgodoser såväl
arbetsmarknadens krav på psykoterapiutbildade socionomer som de
studerandes krav på adekvat förutbildning för behörighet till
fortsatt psykoterapiutbildning om 60 poäng. Vid
medelsberäkningen har därför 960000 kr. överförts från
förevarande anslag till anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser.
Regeringen begär således bemyndigande av riksdagen att
besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i
socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m.
budgetåret 1992/93.
I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Ub477 (m) och
1991/92:Ub488 (s), framställs yrkanden i enlighet med UHÄ:s
förslag. I båda motionerna anförs att påbyggnadslinjen i
socialt arbete 40 poäng är inrättad på övriga orter med
socionomutbildning. Den är en yrkesfortbildning, vilket talar
för att även utbildningen i Lund för att uppnå likvärdighet bör
anordnas i form av en påbyggnadslinje. I annat fall bör enligt
motionärerna för utbildningen finnas centrala anvisningar,
nationella minimikrav eller liknande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att nylokalisering av
allmänna linjer och påbyggnadslinjer inte bör göras nu med
hänsyn till den förestående avregleringen av linjesystemet.
Påbyggnadsutbildningen för socionomer bör istället, som
regeringen förordat, överlåtas till de utbildningsansvariga att
anordna inom ramen för fristående kurser. Utskottet föreslår
således att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub477
och 1991/92:Ub488, båda i denna del, lämnar regeringen begärt
bemyndigande att besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen
Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i
Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Turismlinjen m.m.
I motionerna 1991/92:Ub416 (s) yrkande 2 och 1991/92:Ub455
(s) betonas behovet av en förlängning av turismlinjen från
nuvarande 80 poäng till 120 poäng. Utbildningen bör utvecklas
ytterligare för att kunna ge branschen den kompetenta personal
som efterfrågas. Vidare föreslås i motion 1991/92:Ub416 (s)
yrkande 1 att ett besöks- och turistnäringsinstitut
inrättas i anslutning till institutionen för turism vid
högskolan i Kalmar. En sådan samlad kompetens skulle enligt
motionären ge en effektiv koppling mellan den högre
utbildningen och turistnäringen. Ökade satsningar på
utbildning och forskning krävs enligt motion 1991/92:Kr513
(m) yrkande 1 för att höja turistbranschens status och
utvecklingsmöjligheter.
Utskottet vill beträffande utbildningstidens längd påminna om
vad utskottet tidigare anfört (senast i bet. 1990/91:UbU12 s.
57), nämligen att behovet av fördjupad och breddad utbildning
inom turismområdet kan tillgodoses genom lokala
påbyggnadsutbildningar eller fristående kurser. I vad gäller
inrättandet av ett besöks- och turistnäringsinstitut anser
utskottet att sådant institut kan förläggas till högskola med
turismutbildning utan särskilt uttalande från riksdagen. Frågan
om ökade satsningar på utbildning och forskning inom
turismområdet bör tas upp inför nästa treåriga budgetperiod för
högskolan. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455 och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i
denna del.
Högskoleutbildning för fritidssektorn efterfrågas i
motion 1991/92:Ub439 (fp). Motionären anmärker att utbildning
inom fritidsområdet på högskolenivå finns etablerad i flera
andra länder. I motionen hänvisas till att en modell för
grundläggande högskoleutbildning tagits fram i Borås under
medverkan av bl.a. högskolan.
Utskottet erinrar om att det ankommer på de lokala
högskoleenheterna att besluta om införande av nya
undervisningsämnen och inrättande av lokala utbildningslinjer.
Motion 1991/92:Ub439 avstyrks därmed.
Högre restaurangutbildning
I motion 1991/92:Ub459 (s, m, fp, c, kds, v) betonas värdet
av den högre restaurangutbildning som försöksvis bedrivs inom
högskolan i Örebro. Utbildningen, som omfattar 18 studerande,
är förlagd till Grythyttans gästgivaregård i Hällefors kommun.
Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 med en
40-poängskurs för servitörer. Innevarande budgetår fortsätter
verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på
sammanlagt 120 poäng. Motionärerna framhåller att högskolan i
Örebro har små möjligheter att inom egna ramar klara den
permanenta etableringen av en akademisk utbildning för en helt
ny yrkesgrupp. Det är därför nödvändigt att högskolan genom en
särskilt anvisad resurs ges möjlighet att fortsätta driften och
utvecklingen av den högre restaurangutbildningen.
Utskottet konstaterar att det inom högskolan finns utbildning
på hotell- och restaurangområdet dels i form av hotell- och
restaurangekonomlinjen vid universitetet i Göteborg, dels i
form av storhushålls- och restauranglinjen (YTH) vid
universitetet i Lund. Ingen av dessa utbildningar motsvarar den
inriktning som försöksutbildningen i Grythyttan representerar
och där restaurangverksamhetens estetiska sida uppmärksammas
både i teori och praktik. En sådan högskoleutbildning har ett
klart värde för den svenska restaurangnäringens förmåga att
locka besökare till vårt land. Statsmakterna har redan satsat
betydande resurser av regionalpolitiska medel för att starta
försöksverksamheten och har vidare åtagit sig att bidra med 15
milj.kr. för att till verksamheten vid Grythytte akademi
förvärva den svenska paviljongen vid världsutställningen i
Sevilla. Det är i ett nationellt perspektiv önskvärt att dessa
satsningar kan nyttiggöras för framtiden. Utskottet anser
därför att regeringen, inom ramen för den dimensioneringsökning
av grundläggande högskoleutbildning som kommer att föreslås för
nästa treårsperiod, bör beräkna medel för högskolan i Örebro så
att den högre restaurangutbildningen i Grythyttan kan
permanentas. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1991/92:Ub459 som sin mening ge regeringen till känna.
Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp
Regeringens förslag beträffande planeringsramar i övrigt
under förevarande anslag har inte gett utskottet någon
anledning till erinran. Utskottet föreslår att riksdagen
fastställer dessa ramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med
vad som förordats i budgetpropositionen.
Utskottet har inte heller något att invända mot
medelsberäkningen under anslaget, utan föreslår att
riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i
denna del) för nästa budgetår till Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisar ett
reservationsanslag på 594089000 kr.
D 10. Utbildning för vårdyrken
Efter förslag i budgetpropositionen 1991 bemyndigade
riksdagen regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän
utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng (prop.
1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). UHÄ fick av regeringen i
uppdrag att inom de ramar som finns på statsbudgeten redovisa
förslag om tandteknikerlinjens dimensionering och organisation
samt redovisa de utbildningsmässiga och ekonomiska
konsekvenserna av ett statligt resp. kommunalt huvudmannaskap.
I förevarande proposition anför utbildningsministern att han
delar UHÄ:s uppfattning att utbildningen bör anordnas vid
Karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och
Umeå. Utredningen och remissbehandlingen har emellertid visat
att den nya utbildningen inte bör starta förrän budgetåret
1993/94, eftersom högskolorna behöver tid för planering av
utbildningen och information till presumtiva studerande.
Utbildningsministern avser att återkomma i nästa års
budgetproposition beträffande kostnaderna för den nya
utbildningen.
Det i februari 1992 slutförhandlade EES-avtalet innebär att
vissa utbildningar för yrken inom hälso- och sjukvården måste
förlängas för att de examinerade skall omfattas av den för EG-
och EFTA-länderna gemensamma arbetsmarknaden. De aktuella
direktiven kräver när det gäller apotekaryrket en minst femårig
utbildning, varav minst ett halvt år avser praktik vid apotek.
Regeringen föreslår med anledning härav att apotekarlinjen
förlängs från 160 till 180 poäng. Avsikten är att universitetet
i Uppsala, där utbildningen är förlagd, skall utfärda två slag
av utbildningsbevis avseende apotekarlinjen, nämligen dels ett
som grundar sig på en teoretisk utbildning om 180 poäng som
grund för forskarutbildning eller arbete inom t.ex.
läkemedelsindustrin, dels ett som omfattar även praktisk
tjänstgöring och som ger behörighet för apotekaryrket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Logopedlinjen finns för närvarande inrättad vid
Karolinska institutet samt universiteten i Lund och Göteborg.
På varje ort sker antagning av 28 studerande var fjärde termin.
I motion 1991/92:Ub492 (s) påtalas att det behövs en ökning av
antalet logopeder för att fylla behovet av tjänster i
primärvården. Det är enligt motionärerna också viktigt att
tjänsterna sprids över landet. I motionerna 1991/92:Ub457 (fp),
1991/92:Ub505 (v), 1991/92:Ub524 (kds) och 1991/92:Ub537 (s)
begärs att linjen inrättas även vid universitetet i Umeå under
budgetåret 1992/93 inom ramen för den utökning av grundläggande
högskoleutbildning som föreslås i budgetpropositionen. Enligt
den förstnämnda motionen bör inrättandet i Umeå ske genom
omfördelning inom landet av antalet utbildningsplatser på
logopedlinjen.
Utskottet erinrar om att antalet nybörjarplatser på
logopedlinjen utökades fr.o.m. innevarande budgetår efter
förslag i budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100, bet.
UbU12, rskr. 355) samtidigt som antagningsintervallet ändrades
från var tredje termin till var fjärde. Frågan om eventuell
utökning eller nylokalisering av logopedutbildning bör enligt
utskottets mening prövas vid beredningen av budgetförslaget för
nästa treårsperiod. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1991/92:Ub457, 1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och
1991/92:Ub537.
I propositionen föreslås, som utskottet redovisat i
inledningen av detta betänkande, att ytterligare 20
nybörjarplatser på läkarlinjen inrättas vid universitetet i
Linköping budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub805 (s)
yrkande 15 begärs att ytterligare 20 nybörjarplatser därutöver
inrättas vid universitetet i Umeå, samtidigt som vissa av
regeringens föreslagna utökningar under andra anslag
senareläggs resp. omdisponeras.
Utskottet har i det föregående redovisat sitt
ställningstagande till motionsyrkanden om utökning av
läkarlinjen i Umeå under nästa treårsperiod. Förevarande
motionsyrkande behandlas också i socialutskottets yttrande
1991/92:SoU3y, som bifogats detta betänkande som bilaga 1. I
den i det föregående (s. 15) nämnda utredning som genomförts i
samarbete mellan företrädare för universitetet i Umeå och
landstingen i norra sjukvårdsregionen sägs att lokalbristen för
direkt eller indirekt berörda institutioner vid universitetet
är av den omfattningen, att det får betraktas som uteslutet att
starta en utökning av läkarutbildningen under provisoriska
former. Lokaltillskott är därför nödvändigt inför starten av en
utökning. Socialutskottet, som anser att en utökning av
läkarutbildningen i Umeå måste ges hög prioritet, anför i sitt
yttrande att utbyggnaden självfallet bör ske i den takt som det
finns praktiska förutsättningar för. I det sistnämnda instämmer
utbildningsutskottet. I det föregående (avsnittet Utbildning
för tekniska yrken) har utskottet avstyrkt senareläggning av
vissa i propositionen föreslagna utökningar av civilingenjörs-
och arkitektutbildning. Dessa är i motion 1991/92:Ub805
sammankopplade med förslaget om utökning av läkarlinjen i Umeå
budgetåret 1992/93 (yrkande 15) på så sätt att utökningen
skulle finansieras genom senareläggningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna
del fastställer planeringsramar för läkarlinjen i enlighet med
vad som förordats i proposition 1991/92:100.
En förkortad psykoterapiutbildning för psykologer behövs
enligt motionerna 1991/92:Ub435 (m) och 1991/92:Ub535 (fp),
eftersom psykologer redan i sin grundutbildning har sådana
kunskaper att de intar en särställning vad avser främst den
teoretiska nivån för behörighet. En psykoterapiutbildning om 60
poäng är för denna grupp ett resursslöseri, anser motionärerna.
Utskottet behandlade motioner med samma innebörd i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1991/92:UbU2. Med hänvisning till
vad som där anförts föreslår utskottet att riksdagen även
avslår motionerna 1991/92:Ub435 och 1991/92:Ub535.
Utskottet övergår nu till att behandla förslag om de
medellånga vårdutbildningarna.
I budgetpropositionen redovisas den översyn som inom
utbildningsdepartementet har gjorts av
sjuksköterskeutbildningen (Ds 1991:81 Sjuksköterskeutbildningen
mot 2000-talet). Översynen har avsett hälso- och
sjukvårdslinjens längd, innehåll, inriktningar, internationella
gångbarhet och benämning samt påbyggnadsutbildningarna i
anslutning till linjen. Utbildningsministern ansluter sig till
förslagen i rapporten att hälso- och sjukvårdslinjen om 80/90
poäng samt försöksutbildningen om 120/130 poäng skall ersättas
av en ny sjuksköterskelinje på 120 poäng. Inom den nya linjen
skall enligt förslaget bara förekomma en inriktning, allmän
hälso- och sjukvård. Specialistdelarna inom de övriga
inriktningarna på den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen
föreslås bli påbyggnadsutbildningar. De ekonomiska
konsekvenserna av den förlängning av linjen som föreslås skall
enligt propositionen prövas mot dels den analys av
utbildningskostnaderna som har gjorts i samband med
statskontorets utredning "Den kommunala högskolan -- kostnader
och framtida statsbidrag", dels den analys som utredaren av ett
eventuellt statligt huvudmannaskap för de medellånga
vårdutbildningarna kommer att göra.
Enligt propositionen motiveras förslaget om förlängd
sjuksköterskeutbildning och avskaffande av specialiserade
inriktningar av behovet att ge en bred bas för
yrkesverksamheten och för fortsatta studier. Vidare är det
enligt propositionen viktigt att de svenska sjuksköterskorna
blir gångbara på den gemensamma arbetsmarknad som öppnas genom
EES-avtalet. Mot bakgrund av de direktiv som kommer att gälla
framstår den hittillsvarande utbildningen på hälso- och
sjukvårdslinjen i formellt hänseende som otillräcklig, trots
att de svenska sjuksköterskorna utför avancerade uppgifter i
vården och har ett internationellt sett gott rykte.
Regeringen begär därför riksdagens bemyndigande att den 1
juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje,
sjuksköterskelinjen om 120 poäng och att fr.o.m. budgetåret
1993/94 avveckla den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen.
Utskottet tillstyrker förslagen.
I detta sammanhang vill utskottet också anföra följande.
Under budgetåret 1992/93 kommer hälso- och sjukvårdslinjen att
finnas kvar. I propositionen anför utbildningsministern att han
föreslår att antagningen till denna linje inför vårterminen
1993 enbart skall omfatta försöksutbildningen om 120 poäng.
Utskottet har erfarit att detta uttalande i propositionen har
vållat oro dels bland presumtiva studerande som genomgår den
vårdinriktade kompletteringskursen i avsikt att därefter söka
till hälso- och sjukvårdslinjen, dels bland landstingen som
befarar ett besvärande uppehåll i utflödet av nyexaminerade
sjuksköterskor. Utskottet har erfarit att skälet till
utbildningsministerns uttalande är att -- om EES-avtalet träder
i kraft den 1 januari 1993 såsom planerat -- de som påbörjar
80/90-poängsutbildning på hälso- och sjukvårdslinjen
vårterminen 1993 inte kommer att uppnå en otvetydig behörighet
för sjuksköterskeyrket inom hela EG- och EFTA-området. De som
däremot påbörjat den kortare utbildningen innan EES-avtalet
träder i kraft har genom särskild protokollsanteckning
tillförsäkrats sådan behörighet. Utskottet erinrar om att det
står huvudmännen fritt att bestämma om de vill anordna den
reguljära utbildningen eller försöksutbildningen. Det finns
enligt högskoleförordningen (2 kap. 7 §) också möjlighet för
styrelsen för utbildningen att besluta att utbildningen skall
förläggas till annan tid än läsår, exempelvis med hänsyn till
de studerandes önskemål.
I propositionen begär regeringen också bemyndigande att den 1
juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till
60 poäng. Enligt de EG-direktiv som kommer att gälla när
EES-avtalet trätt i kraft krävs en sådan förlängning för att
barnmorskorna skall ha tillträde till den framtida fria
arbetsmarknaden inom EG- och EFTA-området. Förlängningen
motiveras också av att barnmorskans arbetsfält har vidgats och
fördjupats.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda
bemyndigandet.
Rehabiliteringslinjens längd föreslås i propositionen
ändrad från 100 till 120 poäng fr.o.m. den 1 juli 1993.
Regeringen hänvisar till en inom UHÄ gjord översyn, som
redovisades den 15 november 1991 och som dessförinnan hade
remissbehandlats. Kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik och
arbetsterapi har enligt propositionen varit oerhört snabb under
senare tid och goda sjukgymnasters och arbetsterapeuters
rehabiliterande insatser sparar pengar både för samhället och
enskilda.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att
den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng
till 120 poäng.
I samband med förlängningen av rehabiliteringslinjen bör
enligt propositionen påbyggnadslinjerna i anslutning till
rehabiliteringslinjen avvecklas. I övrigt finansieras
reformen av rehabiliteringslinjen inom befintliga ramar.
Dagens arbetsterapeuter behöver enligt motionerna
1991/92:Ub516 (s) och 1991/92:Ub533 (fp)
påbyggnadsutbildningen. Motionärerna påpekar att merkostnader
för förlängningen av rehabiliteringslinjen inte uppkommer
förrän år 1996, varför påbyggnadsutbildningen åtminstone måste
få en övergångstid. När den avvecklas bör resurserna enligt
motionärerna användas för att bygga upp ett magisterprogram i
arbetsterapi.
Behovet av påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster tas upp i
motion 1991/92:Ub500 (m). Där anförs att det är av största vikt
att sjukgymnaster efter en tids yrkesverksamhet erbjuds
möjlighet till specialisering för olika verksamhetsområden och
fördjupning inom sitt ämnesområde. Regeringen bör enligt
motionären vid införande av magisterexamen även pröva
möjligheterna att skapa en påbyggnadsutbildning för
sjukgymnaster.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.
Utskottet har erfarit att den förlängda rehabiliteringslinjen
kommer att inrymma delar av det som i dag ingår i
påbyggnadslinjerna. Enligt regeringens förslag omfattar
rehabiliteringslinjen budgetåret 1992/93 1016
nybörjarplatser. En förlängning av utbildningen med en termin
är således ett mycket stort åtagande, som måste finansieras.
Det har vidare framkommit att de resurser som för närvarande
används för påbyggnadslinjerna inte behöver tas i anspråk för
rehabiliteringslinjen förrän budgetåret 1995/96, då den sjätte
terminen av den förlängda linjen anordnas för första gången.
Påbyggnadslinjerna bör därför inte läggas ned förrän budgetåret
1995/96. Utskottet erinrar om att medel till lokala och
individuella linjer samt fristående kurser bl.a. kan användas
till fortbildning och vidareutbildning. Även efter
påbyggnadslinjernas nedläggning kan alltså påbyggnadsutbildning
för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i viss utsträckning
anordnas genom lokala beslut. Något förslag om införande av
magisterexamen har ännu inte framlagts för riksdagen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533
bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla
påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen.
I motion 1991/92:Ub407 (s) anförs att rehabiliteringslinjens
inriktning mot sjukgymnastik bör förläggas till Hälsohögskolan
i Jönköping, där det finns goda möjligheter att anordna
utbildningen med start budgetåret 1992/93. Hälsohögskolan
anordnar sedan tidigare linjens inriktning mot arbetsterapi.
På utskottets förslag gav riksdagen vid föregående riksmöte
(bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355) till känna att regeringen i
budgetpropositionen 1992 borde lägga fram förslag om
dimensioneringsökning av den grundläggande
högskoleutbildningen, varvid bl.a. behovet av utökning av
sjukgymnastutbildningen borde övervägas. I förevarande
proposition har regeringen lagt fram de förslag som den efter
beredning har funnit befogade. I förslaget ingår inte någon
utökning av sjukgymnastutbildningen. Utskottet finner inte
anledning att göra någon annan bedömning, utan föreslår att
riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer
planeringsramar för rehabiliteringslinjen i enlighet med
vad som förordats i proposition 1991/92:100.
En förlängning av laboratorieassistentutbildningen med 30
poäng till 120 poäng föreslås i motionerna 1991/92:Ub423 (s),
1991/92:Ub491 (m) och 1991/92:Ub541 (fp). Motionärerna hänvisar
dels till att den svenska laboratorieassistentutbildningen på
90 poäng är den kortaste i hela Norden, dels till en
rekommendation av Nordiska ministerrådet att
högskoleutbildningarna skall vara lägst treåriga och dels till
att UHÄ vid flera tillfällen har föreslagit en förlängning till
120 poäng.
Utskottet erinrar om att riksdagen av regeringen har begärt
en samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna
(1989/90:UbU21, rskr. 232, 1990/91:UbU12, rskr. 355). I
propositionen redovisas nu översynen av
sjuksköterskeutbildningen. I fråga om de övriga utbildningarna
har UHÄ gjort en utredning, till vilken regeringen hänvisar när
det gäller förslaget om förlängning av rehabiliteringslinjen.
Regeringen har dock inte tagit ställning till UHÄ:s förslag i
dess helhet, vari ingår bl.a. en förlängning av
laboratorieassistentutbildning. Utskottet förutsätter att
regeringen kommer att redovisa sitt ställningstagande i
redovisningen av den samlade, breda översynen. Denna bör enligt
utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar ställning till
förändringar av de utbildningar som inte berörts i
propositionen. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491 och 1991/92:Ub541.
Tandhygienistlinjen förlängs den 1 juli 1992 från 40 till
80 poäng i enlighet med beslut vid föregående riksmöte (prop.
1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). I motionerna 1991/92:Ub428
(kds) och 1991/92:Ub436 (m) anförs att en ettårig
tandhygienistutbildning bör få anordnas övergångsvis för
personer som har tandsköterskeutbildning och viss tids
yrkeserfarenhet. Motionärerna hänvisar dels till olägenheterna
med ett uppehåll i examinationen av tandhygienister, dels till
att kompetensutvecklingen för tandsköterskor med lång
erfarenhet av tandvård inte bör försvåras.
Utskottet behandlade motsvarande yrkande vid föregående
riksmöte (bet. 1990/91:UbU12 s. 61). Liksom då hänvisar
utskottet till högskoleförordningens 7 kap. 9 §, där det
föreskrivs att studerande, som på annat sätt än genom
grundläggande högskoleutbildning i nordiskt land har skaffat
sig kunskaper och färdigheter som motsvarar viss del av en
utbildningslinje eller kurs, har rätt att tillgodoräkna sig
denna. Även kunskaper och färdigheter som förvärvats i
yrkesverksamhet kan tillgodoräknas. Det ankommer på
linjenämnden att pröva sådana ärenden. I den mån utbildningen
till tandhygienist med tillämpning av denna bestämmelse kan
göras kortare än två år, kan de olägenheter som påtalas i
motionerna undvikas. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och
1991/92:Ub436.
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 17 framhålls att riksdagen
våren 1990 begärde en samlad och bred översyn av de
medellånga vårdutbildningarna men att regeringen i
propositionen endast framlagt förslag rörande hälso- och
sjukvårdslinjen och rehabiliteringslinjen. Motionärerna
förväntar sig därför inom kort ytterligare förslag från
regeringen på detta område.
Som utskottet i det föregående påpekat, har UHÄ genomfört en
utredning om de medellånga vårdutbildningarna förutom hälso-
och sjukvårdslinjen. Till UHÄ:s förslag i dess helhet har
regeringen enligt propositionen ännu inte tagit ställning.
Utskottet, som anser saken synnerligen angelägen, utgår därför
från att regeringen senast vid nästa riksmöte kommer att
redovisa den samlade översynen. Motion 1991/92:Ub805 yrkande 17
bör därför inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd,
utan kan avslås.
Utskottet har beträffande planeringsramar i övrigt ingen
invändning mot regeringens förslag och föreslår att riksdagen
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1991/92:100.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Utbildning
för vårdyrken för budgetåret 1992/93 till 586000000kr.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805
yrkande 15 i denna del till Utbildning för vårdyrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
586000000kr.
D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landsting
för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer
och fristående kurser m.m. inom vårdområdet. Anslaget avser
även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och
bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm,
musiklärarutbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs
musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms
musikpedagogiska institut.
På grundval av en utredning inom statskontoret föreslår
regeringen att ett nytt statsbidragssystem införs för den
kommunala delen av högskolan. De viktigaste förändringarna
jämfört med hittillsvarande system är dels att samma
bidragsbelopp utgår för alla linjer och kurser, dels att
beloppet som utbetalas grundar sig på antalet föregående år
utnyttjade årsstudieplatser. Dock kan en huvudman inte få mer i
statsbidrag än som motsvarar det antal årsstudieplatser som
enligt planeringsramen tilldelats huvudmannen.
Utskottet har inget att invända mot den föreslagna
förändringen och föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt
statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i
överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i
propositionen.
I propositionen föreslås under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. ett anslagsbelopp på
271153000kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 271153000kr.
Frågan om statsbidrag till vissa icke-statliga
utbildningsanordnare tas upp i fem motioner. Enligt motionerna
1991/92:Ub421 (fp), 1991/92:Ub495 (m), 1991/92:Ub525 (kds, c)
och 1991/92:Ub546 (s) planerar Teologiska seminariet, Lidingö,
som drivs av Svenska missionsförbundet, och Betelseminariet,
Bromma, som drivs av Svenska baptistsamfundet, att skapa en fri
teologisk högskola i Stockholm med start budgetåret
1993/94. Denna högskola skall präglas av målsättningen att vara
en fackhögskola med god akademisk standard. Stor vikt kommer
att läggas vid forskning och utveckling i öppenhet mot de
behov som finns i samhället och kyrkorna. Motionärerna anser
att den bör få statsbidrag.
I motion 1991/92:Ub552 (m) begärs att regeringen ingående
skall pröva frågan om statsbidrag till Nordisk designskola i
Borås, som i privat regi bedriver postgymnasial utbildning av
designers. Skolan har enligt motionären ansökt om statsbidrag
för det kommande budgetåret.
Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.
De två frikyrkliga teologiska seminarier som planerar att gå
samman och bilda Teologiska högskolan i Stockholm uppbär för
närvarande statsbidrag från anslaget Stöd till trossamfund
under trettonde huvudtiteln (civildepartementet). Anslagsposten
Utbildningsbidrag under det nämnda anslaget uppgår för
budgetåret 1992/93 till 2080000kr. (prop. 1991/92:100
bil. 14, bet. KrU13, rskr. 148). Bidrag ges för närvarande till
fyra seminarier utöver de två som avser att bilda Teologiska
högskolan i Stockholm.
Utskottet anser att frågan om statsbidrag till Teologiska
högskolan i Stockholm bör prövas av regeringen.
Utbildningsministern har i budgetpropositionen aviserat en
proposition senare där principerna för vad han kallar fria
universitet och högskolor kommer att behandlas. Såväl denna
proposition som regeringens beredning av budgetförslaget för
nästa treårsperiod bör enligt utskottets mening avvaktas, innan
riksdagen tar ställning till om statsbidrag skall utgå till de
i motionerna nämnda fristående högskolorna. Riksdagen bör
därför nu avslå motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495,
1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552.
D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Konstnärlig utbildning
Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att den
särskilde utredaren som tillkallats för att göra en översyn av
den konstnärliga utbildningen i högskolan (U 1990:04) beräknas
redovisa sitt uppdrag till regeringen under våren 1992. Vidare
meddelas att den s.k. DI-utredningens betänkande om
verksamheten vid dramatiska institutet, DI -- en högskola i
utveckling (SOU 1990:104), har remissbehandlats. Statsrådet
anför att ställningstaganden till båda dessa utredningsförslag
bör göras i samband med budgetarbetet inför treårsperioden
1993/94--1995/96. Redan nu föreslås emellertid -- under
anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser -- en utökning av antalet platser med 35, dvs. 5 platser
per konstnärlig högskola.
Utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar har i slutet
av mars avgivit betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning (SOU
1992:12). Utredaren har enligt sina direktiv haft att se över
all konstnärlig utbildning som är finansierad med medel från
förevarande anslag, med undantag av utbildningarna vid
dramatiska institutet vilka redan utretts.
Flera motioner tar upp frågor rörande lokalisering och
inriktning m.m. av de konstnärliga högskoleutbildningarna.
Angelägenheten av att en konsthögskola inrättas i södra
Sverige framhålls i motionerna 1991/92:Ub401 (s),
1991/92:Ub420 (c) och 1991/92:Ub448 (m) yrkande 1. Många
faktorer talar enligt motionärerna för en lokalisering till
Malmö/Lund. Merparten av södra regionens kulturella liv
utspelas i detta område. En framtida högskoleutbildning skulle
kunna bygga på de förutsättningar som redan skapats i Malmö
genom Forumskolorna, som idag utbildar yrkesaktiva konstnärer
i en femårig utbildning. I motion 1991/92:Ub420 pekas på ett
förslag som förts fram av universitetet i Lund om en
konsthögskola i Malmö, knuten till universitetet. Detta förslag
bör, menar motionärerna, ingå i underlagsmaterialet för nästa
forskningsproposition och förverkligas i samband med att
riksdagen beslutar om inriktningen av forskning och utbildning
under en ny treårsperiod.
Utskottet hänvisar till att förslag lagts fram i det nyligen
avgivna utredningsbetänkandet (SOU 1992:12 s. 59 ff.) om att en
konsthögskola inrättas i Malmö tidigast under budgetperioden
1996/97--1998/99 som en institution vid universitetet i Lund.
Finansieringen kan dock inte lösas inom nuvarande ramar för
konstnärliga högskoleutbildningar. Utbildningen vid en
konsthögskola i Malmö bör enligt utredaren utformas så att den
får en tydlig profil i förhållande till övriga konsthögskolor i
Sverige. Regeringen avser, som inledningsvis nämnts, att inför
nästa treåriga budgetperiod i ett sammanhang ta ställning till
föreliggande utredningsförslag. Utskottet anser att regeringens
förslag bör avvaktas. Motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420
och 1991/92:Ub448 yrkande 1 bör därför avslås av riksdagen.
Regiutbildning bör lokaliseras till teaterhögskolan i
Malmö enligt motion 1991/92:Ub403 (s). Motionärerna vill att
riksdagen skall uttala sig för ett av linjenämnden för
skådespelarlinjen vid Lunds universitet utarbetat förslag till
regilinje med delvis gemensamma utbildningsblock för regi- och
skådespelarelever. Syftet är bl.a. att utbilda regissörer med
nära samband med skådespelaryrket.
Utskottet noterar att utredningen om konstnärliga
högskoleutbildningar ställt sig bakom linjenämndens i motionen
refererade förslag att en treårig utbildning av regissörer
inrättas vid teaterhögskolan i Malmö med en årlig antagning av
två elever (SOU 1992:12 s. 96 f.). Utskottet anser att
riksdagen inte bör föregripa regeringens behandling av
utredningsförslaget utan avslå motion 1991/92:Ub403.
En förbättrad utbildning i klädformgivning föreslås i
motionerna 1991/92:Ub445 (nyd) och 1991/92:N225 (nyd) yrkande 1
av samma motionärer. De anför att utbildade kläddesigners av
hög klass sedan länge efterlysts av verksamma i branschen för
att utveckla småskalig produktion med speciell inriktning. En
samordning av resurserna vid konstfackskolan och högskolan i
Borås skulle ge en god utbildning med integration av
konstnärligt och tekniskt kunnande. Minst sju elever borde
utbildas per år.
Utskottet vill peka på att motionärernas yrkanden om
utbildning av kläddesigners ligger i linje med förslag som förs
fram i utredningsbetänkandet. Där föreslås (SOU 1992:12 s. 80
f.) att utbildning i klädformgivning (170 poäng) inrättas vid
konstfackskolan med en årlig antagning av cirka åtta
studerande. Utbildningen, med planerad start budgetåret
1994/95, skall enligt förslaget bedrivas i samverkan med
högskolan i Borås. Med hänvisning till vad utskottet anfört om
att regeringens samlade förslag om konstnärlig utbildning bör
avvaktas, avstyrks motionerna 1991/92:Ub445 och 1991/92:N225
yrkande 1.
Enligt motion 1991/92:Ub404 (s) behövs en uppräkning av
grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö.
Resurstilldelningen har enligt motionärerna minskat med 25 %
sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans utveckling och negativt
påverkar musiklivet i regionen.
Utskottet konstaterar, liksom tidigare år (bet. 1990/91:UbU12
s. 80), att frågan om resursfördelningen inom universitetet i
Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av
universitetsstyrelsen. Även musikhögskolan i Malmö berörs i
betänkandet om konstnärlig utbildning (SOU 1992:12 s. 106 ff.)
såtillvida som musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och
Malmö föreslås få i uppdrag att gemensamt utarbeta en plan för
en ämnesmässig profilering av resp. utbildningar inför perioden
1996/97--1998/99. Musikhögskolan i Malmö bör därutöver enligt
utredningsförslaget utveckla en modell med differentierad längd
på musikerutbildningen. Utskottet föreslår att motion
1991/92:Ub404 mot bakgrund av det anförda avslås av riksdagen.
Förslag om dramatikerutbildning läggs fram i motion
1991/92:Ub440 (fp). Motionärerna anser att det är nödvändigt
att anordna fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på
högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska
institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl
teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att
utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen
krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som
bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm.
Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt
motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till
ställningstagandena till förslagen från utredningen om
konstnärliga högskoleutbildningar.
Kulturutskottet har i yttrande till utbildningsutskottet över
motionen redogjort för nuvarande utbildning vid dramatiska
institutet samt föreliggande förslag i betänkandet DI, en
högskola i utveckling (SOU 1990:104). Yttrandet (1991/92:KrU4y)
är fogat som bilaga 2 till detta betänkande. Av yttrandet
framgår vidare att regeringen i mars 1992 medgivit att
institutet nästa läsår dels får göra uppehåll i intagningen
till den allmänpraktiska medielinjen, dels får bedriva
försöksverksamhet med avkortad utbildning för film/TV på
medielinjen för film/TV, radio och teater. Syftet med dessa
åtgärder är att frigöra resurser för utredning samt
försöksverksamhet, bl.a. beträffande utveckling av
dramaturgutbildningen i riktning mot
dramatiker/skrivarutbildning.
Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en
dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är
därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska
institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att
kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna
försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under
hösten 1992 kommer att vara av värde då riksdagen vid nästa
riksmöte fattar beslut om utbildningen vid institutet under
budgetperioden 1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör med
anledning av motion 1991/92:Ub440 föreslå riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört om
behovet av dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio.
Utbildningsutskottet har för sin del ingen annan uppfattning
än kulturutskottet när det gäller angelägenheten av att
försöksverksamhet med dramatikerutbildning för teater, film, TV
och radio nu inleds. Dock vidhåller utbildningsutskottet sin
tidigare i betänkandet redovisade inställning att en bedömning
av de utredningsförslag som lagts fram rörande konstnärliga
utbildningar inkl. verksamheten vid dramatiska institutet bör
göras samlat inför nästa treåriga budgetperiod. Utskottet
förutsätter därvid att den nu aktuella försöksverksamheten
kommer att ingå i bedömningsunderlaget. Riksdagen bör således
enligt utbildningsutskottets mening inte föregripa regeringens
kommande förslag genom konkreta ställningstaganden utan avslå
motion 1991/92:Ub440.
I motion 1991/92:Kr271 (s) yrkande 26 vill motionärerna att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av att
förstärka barn- och ungdomsperspektivet vid de konstnärliga
utbildningarna. Motionärerna betonar att kunskap måste
förmedlas till eleverna under utbildningen om vilka artistiska
krav som ställs på dem för att de skall kunna framträda för en
barn- och ungdomspublik.
Utskottet utgår från att de utbildningsansvariga ser till att
kunskap om barn och ungdom som mottagare av konstnärligt
budskap ingår som en naturlig del i de konstnärliga
utbildningar, vilka bland andra publikgrupper också vänder sig
till barn och ungdom. Motion 1991/92:Kr271 yrkande 26 avstyrks
därmed av utskottet.
Kulturvård
Den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs
universitet har ytterst begränsade resurser, hävdas i motion
1991/92:Ub418 (s). Institutionen för kulturvård som ansvarar
för utbildningen kan därigenom inte helt fullfölja de ambitiösa
utbildningsmålen. Eventuellt skulle en resursförstärkning kunna
åstadkommas om utbildningen flyttades till en annan sektor,
t.ex. till den tvärvetenskapligt organiserade
miljövetenskapliga sektionen (yrkande 1). Riksdagen bör enligt
motionärerna uttala sig för en resursförstärkning, inom ramen
för tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en
uppräkning till 50000 kr. per årsstudieplats och 20
nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992
(yrkande 2).
Utskottet vill framhålla att det ankommer på universitetet i
Göteborg att fördela tillgängliga medel till olika utbildningar
inom universitetet. Motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2 bör
därför avslås av riksdagen.
Den treåriga konservatorsutbildningen vid institutionen för
kulturvård vid universitetet i Göteborg bör enligt motion
1991/92:Ub561 (nyd) yrkande 2 kompletteras med en tvåårig
påbyggnadsutbildning i stenkonservering. En sådan
specialisering är nödvändig när det gäller vården av vårt
kulturarv i sten. Den längre utbildningen ger enligt motionären
full internationell behörighet som konservator.
Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i
Göteborg att inom ramen för sitt anslag till lokala och
individuella linjer samt fristående kurser inrätta
ifrågavarande påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov
föreligger och att resurser finns. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561
yrkande 2.
Religionsvetenskaplig utbildning
I motion 1991/92:Ub518 (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig
för att religionsvetenskaplig grundutbildning skall inrättas
vid universitetet i Umeå med 30 nybörjarplatser per år.
Motionären avser därmed att en utlokalisering av sådan
utbildning från Uppsala universitet skall permanentas.
Utskottet avstyrkte motionsyrkanden i samma syfte vid
föregående riksmöte med en utförlig motivering (bet.
1990/91:UbU12 s. 78). Bl.a. anförde utskottet att
utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa
förutsättningar förlägga en allmän utbildningslinje helt eller
delvis till en annan ort än högskoleorten. Den
religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå är
exempel på sådan lokalisering beslutad av universitetet i
Uppsala inom ramen för dess planeringsram och resurser för
religionsvetenskapliga linjen. Utskottet ansåg att det inte
fanns anledning för riksdagen att under den pågående treåriga
planeringsperioden för grundläggande högskoleutbildning inrätta
religionsvetenskaplig utbildning vid ytterligare
högskoleenheter. Med samma motivering bör riksdagen nu avslå
motion 1991/92:Ub518.
Journalistutbildning
Riksdagen bör enligt motion 1991/92:K430 (nyd) yrkande 2 hos
regeringen begära förslag om en ny journalistutbildning.
Motionärerna betonar att den nya utbildningen -- till skillnad
från utbildningen vid nuvarande journalisthögskolor -- bör
ligga på akademisk nivå. Den bör alltså vila på vetenskaplig
grund och innefatta skolning i vetenskaplig metodik och
kritiskt tänkande.
Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades
så sent som fr.o.m. den 1 juli 1989. Den nya journalistlinjen
har två varianter, nämligen en om 40 poäng för studerande med
tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. Som
övergripande mål för journalistlinjen angavs vid införandet
(prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 238) att linjen skall ge sådana
baskunskaper och färdigheter samt sådan samhällsorientering och
kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet inom
massmedier. Vidare betonades att utbildningen måste kunna ge de
studerande djupare insikter i yrkesrollen och därmed bidra till
att stärka journalisternas yrkesidentitet. De studerande skall
genom utbildningen få förmåga att analysera och granska men
också ifrågasätta mediernas roll i samhället liksom sin egen
roll inom medierna och i samhället. Utskottet erinrar också om
att de lokala högskolemyndigheterna har ansvar för att
utbildningen håller god kvalitet. Utskottet avstyrker därmed
bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2.
Planeringsramar och anslagsbelopp
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1992/93
fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning för
kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som förordats
i budgetpropositionen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens
medelsberäkning under anslaget, tillstyrker likaledes att
riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1992/93 anvisar begärt reservationsanslag på
349956000 kr.
D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
I propositionen föreslås planeringsramar som sammanlagt
omfattar 47000 årsstudieplatser. Förslaget innebär en ökning
jämfört med vad som tidigare beslutats (prop. 1990/91:87 och
150, bet. UbU12, rskr. 355, prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr.
87). Ökningen avser sammanlagt 395 årsstudieplatser vid de sex
universiteten samt 35 årsstudieplatser vid de konstnärliga
högskolorna i Stockholm.
I motion 1991/92:Ub805 (s) föreslås ändringar i
planeringsramarna, nämligen en minskning vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg med 20 årsstudieplatser
vardera (yrkande 14) och en ökning vid högskolorna i
Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde,
Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås med vardera 24
årsstudieplatser (yrkande 16), således en ökning med totalt 64
årsstudieplatser jämfört med regeringens förslag.
Elva motioner innehåller förslag om fler utbildningsplatser
och utökade resurser under detta anslag vid vissa högskolor
eller inom vissa regioner. Motion 1991/92:Ub522 (s) yrkande 1
gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, 1991/92:Ub515 (c) och
1991/92:Ub544 (s) högskolan i Karlskrona--Ronneby,
1991/92:Ub806 (s) yrkande 3 högskolorna i Västsverige,
1991/92:Ub462 (c) yrkande 3 och 1991/92:Ub490 (m) yrkande 2
högskolan i Karlstad, 1991/92:Ub453 (s) och 1991/92:Ub470 (m)
högskolan i Skövde, 1991/92:Ub456 (s) högskolan i Luleå och
1991/92:Ub468 (s) högskolan i Östersund.
Utskottet har inte funnit anledning till någon förändring av
de i propositionen föreslagna planeringsramarna, utan föreslår
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453,
1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468,
1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515,
1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del,
1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del och
1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för
budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats.
I några motioner tas upp förslag om att viss utbildning
skall anordnas inom ramen för detta anslag. Motionerna
1991/92:Ub411 (c) och 1991/92:Ub464 (s) gäller
högskoleutbildning i möbelkonservering i samarbete mellan
universitetet i Lund och Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona,
motion 1991/92:Ub490 (m) yrkande 3 ekonomiutbildning för
journalister vid högskolan i Karlstad och motion 1991/92:Ub410
(fp) utbildning i ryska vid universitetet i Umeå. I den
förstnämnda motionen nämns att en utredning som gjorts med
bidrag från Nordiska ministerrådet har överlämnats till
universitetet i Lund för beredning.
Utskottet erinrar om att resp. högskolestyrelse själv kan
bestämma vilken utbildning som skall anordnas med de medel som
riksdagen anvisar under detta anslag. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411, 1991/92:Ub464
och 1991/92:Ub490 yrkande 3.
Under detta anslag beräknas i propositionen också medel till
studerandehälsovård. Statens bidrag till denna har tidigare
anvisats under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål
under åttonde huvudtiteln. Under hänvisning till betänkandet
(SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om
obligatoriet försvinner? förordar regeringen att medlen för
studerandehälsovården i fortsättningen fördelas direkt till
högskoleenheterna. Därmed blir det enligt regeringen ett ansvar
för resp. högskoleenhet att på bästa sätt tillgodose de lokala
behoven. Ett belopp som motsvarar vad som anvisats för
innevarande år har därför i propositionen, efter pris- och
löneomräkning, fördelats mellan samtliga högskoleenheter i
förhållande till antalet årsstudieplatser. Medlen
(15826000kr.) ingår i resp. högskoleenhets anslagspost
och är således inte "öronmärkta".
I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 8 hävdas att det finns
skäl att bereda frågan ytterligare. Motionärerna har i och för
sig inget att invända mot att högskolan blir ansvarig, men i
propositionen saknas förslag om mål eller inriktning för
verksamheten, redovisning av remissinstansernas synpunkter på
utredningen och diskussion om den framtida organisationen.
Vidare föreligger enligt motionärerna oklarheter när det gäller
finansieringen. De vill därför att riksdagen begär ett nytt
förslag från regeringen.
Ett betydligt ökat anslag till studerandehälsovården föreslås
i motion 1991/92:Ub503 (v). Ett anslag på 200 kr. per student
är enligt motionärerna rimligt, vilket leder till förslaget att
riksdagen för detta ändamål skall anvisa 24000000kr. mer
än vad regeringen föreslagit.
Även i motion 1991/92:Ub463 (s) krävs en förstärkning av det
statliga anslaget till studenthälsovård (yrkande 2). Motionären
anser också att dessa medel bör anvisas skilt från medlen för
undervisning, eftersom risk annars finns att högskoleenheterna
vid brist på resurser kan börja använda undervisningsresurser
till studenthälsovård (yrkande 1).
Enligt motion 1991/92:Ub497 (m) finns det risk för
dubbelarbete och ineffektivitet, om på en ort med flera
högskoleenheter varje sådan enhet skapar sin egen
vårdorganisation. Det bör därför enligt motionärerna övervägas
om en högskoleenhet efter lokala överläggningar skall ta ansvar
för en sammanhållen organisation för studerandehälsovården på
resp. högskoleort. Vidare anförs att det föreslagna
bidragsbeloppet får betraktas som ringa samt att den nya
fördelningsprincipen -- efter antalet tillhandahållna
årsstudieplatser -- inte bör få medföra att
studerandehälsovården i något fall drabbas av ett kännbart
inkomstbortfall. Slutligen anförs att klarare riktlinjer för
studerandehälsovårdens uppgifter bör utarbetas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande
budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr.
240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär
en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts
en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och
löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av
statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare
ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Regeringens
förslag innebär att huvudmannaskapsfrågan nu får en lösning,
vilket vid föregående riksmöte ansågs viktigt (bet.
1990/91:SfU12 s. 31). Mer än en statlig högskoleenhet under
utbildningsdepartementet på samma ort förekommer bara i
Stockholm och Göteborg. Som utskottet ser det finns det inget
som hindrar de berörda högskoleenheterna på dessa orter att
samverka, om de finner det befogat t.ex. av effektivitetsskäl.
Det ligger i linje med den allmänna utvecklingen av
ansvarsfördelningen på högskoleområdet att resp.
högskolestyrelse får bedöma hur stor del av LIF-anslaget som
skall användas för de olika ändamål som anslaget är avsett för,
alltså framdeles bl.a. studerandehälsovård, liksom också att
det är högskolestyrelsen som avgör på vilket sätt dess olika
verksamhetsgrenar skall organiseras. Utskottet noterar också
att samtliga motionärer uttalar sin principiella uppslutning
kring antalet årsstudieplatser som grund för fördelningen
mellan högskoleenheter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497,
1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8.
Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser föreslås i propositionen till
972959000kr.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna
1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16
i denna del till Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
972959000kr.
D 15. Europeisk utbildningssamverkan
Utbildningsministern föreslår i propositionen att medel för
Sveriges deltagande i EG:s utbildningsprogram COMETT -- som
innevarande budgetår anvisas under anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m. -- för nästa budgetår skall
anvisas under ett nytt förslagsvis betecknat anslag D 15.
Europeisk utbildningssamverkan. Under det nya anslaget
beräknas också medel för svenskt deltagande i EG-programmen
ERASMUS och TEMPUS.
Medelsberäkningen under anslaget har inte givit utskottet
anledning till erinran. Riksdagen bör således till Europeisk
utbildningssamverkan för nästa budgetår anvisa ett
förslagsanslag på 45169000 kr.
Högskolans internationalisering kan enligt motion
1991/92:Ub805 (s) yrkande 18 självfallet inte begränsas endast
till europeisk utbildningssamverkan. Motionärerna instämmer i
förslaget att ett särskilt anslag upprättas för sådan
samverkan, men efterlyser förslag från regeringen inför nästa
treårsperiod angående utbyte av studenter och forskare också
med länder utanför Europa.
Utskottet vill erinra om att de olika högskoleenheterna inom
sina anslag disponerar medel för internationellt
studerandeutbyte. Därvid kan naturligtvis även utbyte med
utomeuropeiska länder komma i fråga.
Från det nya anslaget skall bestridas kostnader för av staten
ingångna avtal om Sveriges deltagande i EG:s olika
utbildningsprogram. För studerandeutbyte med utomeuropeiska
länder förekommer ännu inga motsvarande avtal om deltagande i
internationella program. Utskottet utgår från att regeringen
följer utvecklingen på området. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande
18.
Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande dimensioneringsfrågor
1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 5,
men. (v) - delvis
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under
planeringsperioden 1993/94--1995/96
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437
yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,
1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,
1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,
1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438
yrkande 12,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
D 8. Utbildning för tekniska yrken
3. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2,
1991/92:Ub490 yrkande 1 och 1991/92:Ub531,
4. beträffande planeringsramar för
civilingenjörsutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i
denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i
enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
res. 2 (s)
5. beträffande ny teknisk högskola
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna
del,
men. (v) - delvis
6. beträffande arkitektutbildning i Umeå
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub473,
7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i
denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i
enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
res. 3 (s) - villk. 2
8. beträffande ny arkitektutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:N272 yrkande 3,
res. 4 (nyd)
9. beträffande förlängning av ingenjörsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkande 2 och
1991/92:Ub452,
10. beträffande förlängning av textila utbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub461 och
1991/92:T228 yrkande 8,
11. beträffande yrkesteknisk utbildning inom
livsmedelsområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub409,
12. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition
1991/92:100,
13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
tekniska yrken
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i
denna del, till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1623818000 kr.,
res. 5 (s) - villk. 2 och 3
D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken
14. beträffande ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan
i Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och
1991/92:Ub506 yrkande 2,
15. beträffande utbildning i fastighetsekonomi
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub520 yrkande 1 och
1991/92:Ub554,
16. beträffande behovet av alternativ ekonomi i
ekonomiutbildningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkande 3,
17. beträffande planeringsramar för juristlinjen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1
fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
18. beträffande planeringsramar för psykologlinjen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub441 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som
förordats i proposition 1991/92:100,
19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502,
men. (v) - delvis
20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt
behandlingsarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i
denna del, bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av
påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid
universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93,
res. 6 (s)
21. beträffande förlängning av turismlinjen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455
och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del,
22. beträffande högskoleutbildning för fritidssektorn
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub439,
23. beträffande högre restaurangutbildning vid högskolan i
Örebro
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub459 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition
1991/92:100,
25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i
denna del) till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 594089000 kr.,
res. 7 (s) - villk. 6
D 10. Utbildning för vårdyrken
26. beträffande apotekarlinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180
poäng,
27. beträffande planeringsramar för logopedlinjen
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub457,
1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och 1991/92:Ub537
fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i
denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i
enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,
res. 8 (s) - villk. 2 och 3
29. beträffande särskild psykoterapiutbildning för
psykologer
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub435 och
1991/92:Ub535,
30. beträffande sjuksköterskelinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän
utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng,
31. beträffande hälso- och sjukvårdslinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla
nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen,
32. beträffande barnmorskeutbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga
barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng,
33. beträffande förlängning av rehabiliteringslinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga
rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng,
34. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till
rehabiliteringslinjen
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533
bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla
påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen,
35. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som
förordats i proposition 1991/92:100,
36. beträffande förlängning av laboratorieassistentlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491
och 1991/92:Ub541,
37. beträffande tandhygienistlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och
1991/92:Ub436,
38. beträffande samlad, bred översyn av de medellånga
vårdutbildningarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 17,
39. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition
1991/92:100,
40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
vårdyrken
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del till
Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 586000000kr.,
res. 9 (s) - villk. 8
D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
41. beträffande nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt
statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i
överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i
propositionen,
42. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271153000kr.,
43. beträffande statsbidrag till Teologiska högskolan i
Stockholm och Nordisk designskola i Borås
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495,
1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552,
D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
44. beträffande konsthögskola i södra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420
och 1991/92:Ub448 yrkande 1,
45. beträffande regiutbildning vid teaterhögskolan i
Malmö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub403,
46. beträffande utbildning i klädformgivning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub445 och
1991/92:N225 yrkande 1,
47. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i
Malmö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub404,
48. beträffande dramatikerutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub440,
49. beträffande barn- och ungdomsperspektivet vid de
konstnärliga utbildningarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 26,
50. beträffande bebyggelseantikvarisk linje
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2,
51. beträffande påbyggnadsutbildning i stenkonservering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561 yrkande 2,
52. beträffande religionsvetenskaplig utbildning vid
universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub518,
54. beträffande planeringsramar
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition
1991/92:100,
55. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
kultur- och informationsyrken
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349956000 kr.
D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
56. beträffande planeringsramar
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453,
1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468,
1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515 i
denna del, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna
del, 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) och
1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för
budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i
proposition 1991/92:100,
res. 11 (s)
57. beträffande anordnande av viss utbildning inom ramen
för anslaget till lokala och individuella linjer samt
fristående kurser
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411,
1991/92:Ub464 och 1991/92:Ub490 yrkande 3,
58. beträffande studerandehälsovården
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497,
1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8,
res. 12 (s)
men. (v) - delvis
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 samt
med avslag på motionerna 1991/92:Ub503 i denna del och
1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) till
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
972959000kr.,
res. 13 (s) - villk. 6 och 11
men. (v) - delvis
D 15. Europeisk utbildningssamverkan
60. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
utbildningssamverkan
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 45169000kr.,
61. beträffande högskolans internationalisering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 18.
res. 14 (s)
Stockholm den 9 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid ärendebehandlingen.
Reservationer
1. Den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden
1993/94--1995/96 (mom. 2)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Ett av" och på s. 17 slutar med "1991/92:So438
yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet
är enligt utskottets mening att behov av skilda slag kan
bedömas samtidigt och prioriteras på ett medvetet sätt.
Utskottet anser det därför inte lämpligt att riksdagen
föregriper regeringens aviserade proposition om treårsbudget
för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta ställningstaganden
nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller vissa
högskoleenheter. Det är däremot angeläget att regeringens
förslag framläggs samlat, för att möjliggöra denna samtidiga
bedömning och prioritering från riksdagens sida. Med hänsyn
till att tillgången på kvalificerad arbetskraft är så viktig
för industrins utveckling och konkurrenskraft bör regeringen
därvid också redovisa en plan för fortsatt utbyggnad av
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Utskottet förutsätter
att regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens
behov av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i
landets olika delar och samhällets behov av en
högskoleutbildning av hög kvalitet, och gör de avvägningar som
behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.
Den förra regeringen -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte
avgjort.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och
10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437
yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,
1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,
1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,
1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del
samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om samlad redovisning och om en
plan för utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under
planeringsperioden 1993/94--1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena
6 och 10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413,
1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479,
1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489,
1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523,
1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806
yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samlad
redovisning och om en plan för utbyggnaden av yrkesteknisk
högskoleutbildning,
2. Planeringsramar för civilingenjörsutbildning (mom.4)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i
budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa angelägna
behov av nya utbildningsplatser, bl.a. vid de mindre
högskolorna, inte har tillgodosetts i regeringens förslag. För
att skapa utrymme för sådana utbildningsplatser bör enligt
utskottets mening 30 av de föreslagna 60 nya platserna till
tekniska högskolan i Stockholm senareläggas. Riksdagen bör
således bifalla motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del och
fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildning för
nästa budgetår med den minskning i förhållande till regeringens
förslag som utskottet förordat.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande planeringsramar för
civilingenjörsutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 12
i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100
fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad utskottet förordat,
3. Planeringsramar för arkitektlinjen (mom.7)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare tillstyrkt ett motionsyrkande om
senareläggning av i budgetpropositionen föreslagna nya platser
för civilingenjörsutbildning. Av samma skäl, nämligen att skapa
ekonomiskt utrymme för andra mer angelägna utbildningsplatser,
anser utskottet att även samtliga föreslagna 30 nya platser på
arkitektlinjen bör senareläggas. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i
denna del fastställer planeringsramar för arkitektlinjen, vilka
minskats på det sätt utskottet förordat.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13
i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100
fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad utskottet förordat,
4. Ny arkitektutbildning (mom.8)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet vill" och på s.19 slutar med "yrkande
3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av
arkitektutbildningen bör göras. Enligt utskottets mening måste
det anses angeläget att i utbildningen ingår undervisning om
samtliga delar av byggnadsprocessen för att ge de studerande
möjlighet till en helhetssyn i yrkesutövningen. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet här anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande ny arkitektutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom.13)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med
"1623818000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare tillstyrkt motionsyrkanden om en
senareläggning av 30 utbildningsplatser för
civilingenjörsutbildning och 30 utbildningsplatser till
arkitektlinjen. Som en följd härav bör under anslaget beräknas
ett medelsbehov av (1623818000 -- 1500000 --
1710000 =) 1620608000 kr. Utskottet föreslår alltså
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12
och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition
1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken anvisar ett
reservationsanslag på 1620608000 kr.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
tekniska yrken
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena
12 och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition
1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1620608000 kr.,
6. Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete
(mom.20)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24
börjar med "Utskottet delar" och på s.25 slutar med
"budgetåret 1992/93" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att påbyggnadslinjen i socialt arbete
40 poäng finns inrättad på övriga 5 orter med
socionomutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att denna påbyggnadslinje bör inrättas även vid universitetet i
Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93 och att linjen bör finansieras
genom en nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt
behandlingsarbete 30 poäng. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del,
och med anledning av proposition 1991/92:100 bemyndiga
regeringen att besluta i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt
behandlingsarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och
1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av
proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att dels besluta
om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt
behandlingsarbete, dels inrätta påbyggnadslinjen i socialt
arbete 40 poäng vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret
1992/93,
7. Anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken (mom.25)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet har" och slutar med "594089000kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt
behandlingsarbete 30 poäng överföra 960000kr. till anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår därför att riksdagen med bifall
till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna
del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
(594089000+ 960000 =) 595049000kr.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och
1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av
proposition 1991/92:100 till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 595049000kr.,
8. Planeringsramar för läkarlinjen (mom. 28)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har" och slutar med "proposition
1991/92:100" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt senareläggning av
vissa i propositionen föreslagna utökningar inom sektorn för
tekniska yrken. Därigenom bereds ekonomiskt utrymme för att
utöka läkarlinjen vid universitetet i Umeå budgetåret 1992/93
med 20 platser, vilket enligt utskottets mening är angeläget.
Den i propositionen föreslagna planeringsramen för läkarlinjen
bör således utökas med 20 platser vid universitetet i Umeå.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av
proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för
läkarlinjen i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15
i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100
fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet
med vad utskottet förordat,
9. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "586000000kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt inrättande av
ytterligare 20 nybörjarplatser på läkarlinjen utöver
regeringens förslag, vilket medför att anslagsbeloppet behöver
ökas med 1600000kr. Utskottet föreslår därför att
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i
denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till
Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på (586000000+ 1600000 =)
587600000kr.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
vårdyrken
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15
i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till
Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 587600000kr.
10. Journalistutbildning (mom.53)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.38
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att massmedias alltmer
ökade betydelse ställer stora krav på de viktigaste aktörerna
inom massmedia -- journalisterna. En akademisk grundexamen är
en nödvändig förutsättning för att journalistyrket skall kunna
utövas på en hög professionell nivå. Den utbildning som
förekommer idag tillfredsställer inte krav på skolning i
vetenskaplig metodik och kritiskt tänkande. Enligt utskottets
mening bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430
yrkande 2 hos regeringen begära förslag till en ny akademisk
utbildning av journalister.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
53. beträffande journalistutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Planeringsramar (mom. 56)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet har" och slutar med "propositionen
förordats" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringens sammanlagda förslag i
förevarande proposition och i propositionen om lärarutbildning
(prop. 1991/92:75) innebär en kraftig koncentration av
utökningarna till universiteten och de f.d.
universitetsfilialerna. Enligt utskottets mening är det viktigt
att de mindre och medelstora högskolorna får del av
dimensioneringsökningen. De förändringar i förhållande till
regeringens förslag som föreslagits i motion 1991/92:Ub805
yrkandena 14 och 16 och som redovisats i det föregående är
enligt utskottets mening befogade. Riksdagen bör således
besluta att med bifall till motionerna 1991/92:Ub453,
1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna
del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del, med
anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna
1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt
med avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande
3, 1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställa
planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
56. beträffande planeringsramar
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub453,
1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna
del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 båda i denna del, med
anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna
1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3,
1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad
utskottet förordat,
12. Studerandehälsovården (mom. 58)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Anslaget till" och slutar med "1991/92:Ub805
yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande
budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr.
240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär
en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts
en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och
löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av
statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare
ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Utskottet
erinar om att socialförsäkringsutskottet vid föregående
riksmöte påpekade vikten av att huvudmannaskapsfrågan snart
löses, att studerandehälsovårdens inriktning därvid borde
fastställas och att man samtidigt borde ta ställning till hur
hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut (1990/91:SfU12 s. 30
f.). I förevarande proposition får visserligen
huvudmannaskapsfrågan en lösning men ingen klarhet skapas i de
övriga frågorna. Riksdagen bör därför begära ett nytt förslag
från regeringen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8, med anledning av
motionerna 1991/92:Ub463 och 1991/92:Ub497 och med avslag på
motion 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
58. beträffande studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8
och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497
och 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
13. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser (mom. 59)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 11
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "972959000kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt ändringar i de i
propositionen föreslagna planeringsramarna. Anslagsbeloppet bör
med anledning därav utökas med (3 600 000 - 2 000 000 =)
1600000 kr. Vidare har utskottet avstyrkt regeringens
förslag att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i
socialt behandlingsarbete överföra 960 000 kr. till
anslagsposten Universitetet i Lund under detta anslag.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del, med
anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion
1991/92:Ub503 i denna del till Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på (972 959 000 + 1 600 000 - 960000 =)
973599000kr.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena
14 och 16, båda i denna del, med anledning av proposition
1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub503 i denna del
till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
973599000kr.,
14. Högskolans internationalisering (mom.61)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att resonemangen om högskolans
internationalisering i budgetpropositionen i hög grad
koncentrerats till frågor om europeisk utbildningssamverkan. En
öppenhet från svensk sida måste finnas också för
studerandeutbyte med länder utanför Europa. Regeringen bör
enligt utskottets mening återkomma med förslag på detta område
inför nästa treårsperiod. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
61. beträffande högskolans internationalisering
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag anser att högskolan i det rådande läget av svår
arbetslöshet är beredd att medverka till en
dimensioneringsökning som är mer omfattande än regeringen har
föreslagit. Högskolan bör redan budgetåret 1992/93 tillföras
4000 utbildningsplatser utöver regeringens förslag.
Några år in på 2000-talet kommer tillgången på psykologer att
minska drastiskt, om inte dimensioneringen ökas ytterligare
under nästa treårsperiod. Jag anser att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna att förslag om ökad
dimensionering av psykologutbildningen, med etablering av
utbildningen på ytterligare ett universitet, bör ingå i
förslaget inför nästa treårsperiod.
Behovet av en ny teknisk högskola är enligt min mening så
uppenbart, att riksdagen redan nu bör ta ställning för att
förslag om detta skall ingå i budgetförslaget för nästa
treårsperiod.
En avsevärd resursförstärkning för psykologlinjen krävs
för att uppnå de i den centrala utbildningsplanen uppställda
målen och för att ge de blivande klienterna en tillräcklig
trygghet. Centrala insatser måste till för att garantera nivån
på psykologutbildningen, som är en legitimationsgrundande
utbildning. De reella möjligheterna att inom nuvarande
resursramar lokalt tillrättalägga snedfördelningen är minimala.
Vid övergången till ett nytt anslagssystem med ännu mer
decentraliserad resursfördelning måste detta problem beaktas,
så att nuvarande missförhållanden inte permanentas.
När det gäller planeringsram för läkarlinjen och
anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken instämmer
jag i reservationerna 8 och 9.
Jag anser att studerandehälsovården är en
företagshälsovård och att det därför är orimligt att förutsätta
att en kåravgift skall finansiera den. Anslaget måste därför
räknas upp till ett belopp som motsvarar 200 kr. per student,
vilket innebär att anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser bör vara 24
milj.kr. högre än regeringen har föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1, 2, 5, 19, 58 och 59 borde ha hemställt:
1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av
grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 5
dels under ett nytt reservationsanslag, benämnt Ytterligare
platser i grundläggande högskoleutbildning för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30000000kr.,
dels fastställer planeringsramar i enlighet med vad som anförts
i det föregående,
2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under
planeringsperioden 1993/94--1995/96
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub481, med
anledning av motion 1991/92:Ub479 samt med avslag på motionerna
1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450,
1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,
1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,
1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,
1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som i
det föregående anförts om dimensioneringsökning på
psykologlinjen,
5. beträffande ny teknisk högskola
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 8
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub502 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
58. beträffande studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna
del och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463,
1991/92:Ub497 och 1991/92:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i det föregående anförts,
59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna
del, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på
motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del,
till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
996959000kr.
Socialutskottets yttrande
1991/92:SoU3y
Bilaga 1
Dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805
yrkande 15 och So438 yrkande 12.
Socialutskottet
Motionerna
I fem motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om
utökad läkarutbildning vid Umeå universitet. I tre av
motionerna preciseras kravet till 50 årsplatser från
vårterminen 1994. Så är fallet beträffande motionerna Ub504 av
John Andersson m.fl. (v), Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan
Attefall (båda kds) samt Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s). I
motion Ub805 (yrkande 15) av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)
hemställs att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på
läkarlinjen vid Umeå universitet genom en senareläggning av
andra utbildningsplatser. Slutligen, i motion So438 (yrkande
12) av Bo Holmberg m.fl. (s), hemställs om en särskild satsning
på läkarutbildningen i Umeå. I motionerna hänvisas till bristen
på läkare i norra sjukvårdsregionen. En utökning av platserna
på läkarutbildningen i Umeå skulle enligt motionärerna få
avgörande betydelse för läkarförsörjningen i regionen. Trots
rekryteringssatsningar på omkring 20 milj.kr. extra varje år
har läkarbristen inte kunnat avhjälpas.
Bakgrund och tidigare behandling
Vid ett flertal tillfällen har socialutskottet behandlat
motioner med begäran om insatser för att förbättra tillgången
på läkare generellt eller inom vissa geografiska områden.
Utskottet uttalade i sitt betänkande 1989/90:SoU9 att
effekterna av de olika förslag som lagts fram i utredningar och
rapporter men även i motioner till riksdagen behövde belysas.
Regeringen borde göra en förutsättningslös prövning av vilka
åtgärder som lämpligen borde företas för att målsättningen om
en rättvis fördelning av vårdresurserna skulle uppnås.
Utskottet delade den uppfattning som kommit till uttryck vid en
av utskottet anordnad utfrågning att det behövdes en större
flexibilitet när det gällde fördelningen av utbildningsplatser
till bristområden. Utskottet ansåg därför att även de framtida
utbildningsbehoven borde belysas i sammanhanget. Vad utskottet
anfört gavs regeringen till känna (rskr. 16). Hösten 1990
förutsatte utskottet att regeringen utan onödigt dröjsmål
skulle återkomma till riksdagen med den redovisning och analys
beträffande den geografiska och verksamhetsmässiga fördelningen
av läkarna som utskottet efterlyst vid flera tillfällen
tidigare (1990/91:SoU4).
Hösten 1991 behandlade utskottet återigen motionsyrkanden med
begäran om insatser för att förbättra tillgången på läkare
generellt eller inom vissa geografiska områden. Utskottet
hänvisade till vad det uttalat tidigare samt förutsatte att den
nya regeringen skulle komma att överväga dessa frågor
(1991/92:SoU6, rskr. 58). Även under den nyligen avslutade
allmänna motionstiden 1992 har sådana motionsyrkanden
framställts.
Vid en utskottsresa till Västerbotten i november 1991 fick
utskottet en redogörelse för bristsituationen vad gäller läkare
i norra sjukvårdsregionen.
I en skrivelse som inkom till utskottet i december 1991 har
Samverkansnämnden i norra sjukvårdsregionen hemställt att
beslut fattas av riksdagen om utökning av antalet platser för
läkarutbildning i Norrland genom läkarlinjen i Umeå med 50
årsplatser med start vårterminen 1994. I skrivelsen har nämnden
bekräftat motionärernas uppgifter om läkarbristen i
Norrlandslänen. Nämnden har bl.a. uppgivit att hösten 1991 är
250 specialist- och allmänläkartjänster eller 15 procent av de
inrättade tjänsterna vakanta. På grund av den otillräckliga
grundutbildningen i regionen står dessutom flera hundra AT- och
FV-block vakanta. Utbildningen i Umeå och den egna
sjukvårdsregionen har enligt nämnden avgörande betydelse för
läkarförsörjningen. Undersökningar visar att upp till 70
procent av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och
tjänstgör i något Norrlandslän efter examen. I Nordnorge har
man samma erfarenheter av Tromsöutbildningen.
I årets budgetproposition föreslås 20 nya platser på
läkarlinjen vid universitetet i Linköping till budgetåret
1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 76--79).
Utskottets överväganden
Utskottet anser att den nuvarande läkarbristen i norra
sjukvårdsregionen är oacceptabel. Enligt Samverkansnämnden var
15 procent av de inrättade specialist- och
allmänläkartjänsterna vakanta hösten 1991. De särskilda
rekryteringssatsningar som hittills prövats har inte givit
önskat resultat. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
en utökning av platserna på läkarutbildningen i Umeå skulle
kunna på ett avgörande sätt förbättra läkarförsörjningen i
regionen. Undersökningar visar att merparten av de läkare som
utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något
Norrlandslän efter examen. Motsvarande erfarenheter har man i
Norge av utbildningen i Tromsö.
En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste
därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utbyggnaden bör
naturligtvis ske i den takt som det finns praktiska
förutsättningar för. Utskottet föreslår att vad utskottet med
anledning av motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805
yrkande 15 och So438 yrkande 12 anfört om en ökad
läkarutbildning i Umeå av riksdagen ges regeringen till känna.
Stockholm den 25 februari 1992
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s),
Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och Hans Karlsson
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Bo Holmberg, Anita Persson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson,
Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att sista
stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste
därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion Ub805 yrkande 15, vilket innebär
att 20 nya platser bör inrättas på läkarlinjen i Umeå från
höstterminen 1992. Den fortsatta utbyggnaden bör ske i den takt
som det finns praktiska förutsättningar för. Utskottet föreslår
att vad utskottet anfört om en ökad läkarutbildning i Umeå av
riksdagen ges regeringen till känna med bifall till motion
Ub805 yrkande 15 och med anledning av motionerna Ub504, Ub523,
Ub538 och So438 yrkande 12.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av
utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Jag instämmer i vad som anförs i den avvikande meningen.
Utbildningsutskottet har den 21 februari 1992 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1991/29:Ub440 (fp) avseende dramatikerutbildning.
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning
på högskolenivå för dramatiker. Motionärerna anför att
dramatikerutbildning inte finns vid de svenska universiteten,
vare sig inom litteratur- eller filmvetenskap, medan sådan
utbildning finns i andra länder.
Motionärerna anser att det är nödvändigt att anordna
fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på
högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska
institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl
teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att
utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen
krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som
bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm.
Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt
motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till
ställningstagandena till förslagen från den pågående översynen
av de konstnärliga utbildningarna.
Behovet av en förstärkning av dramatikämnet uppmärksammades
vid riksmötet 1989/90 i samband med behandlingen av proposition
1989/90:90 om forskning. Riksdagen biföll motionsvis framförda
förslag om inrättande av tjänster som professor inom det
konstnärliga området, däribland en tjänst som professor i
dramatik den 1 juli 1992 (bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). I
årets budgetproposition beräknas medel för ändamålet. Tjänsten
föreslås inrättas vid dramatiska institutet med
tjänstgöringsskyldighet även vid teaterhögskolan i Stockholm.
En översyn av verksamheten vid dramatiska institutet har
gjorts. Betänkandet (SOU 1990:104), DI, en högskola i
utveckling, har remissbehandlats.
Utbildningen vid dramatiska institutet bedrivs på två linjer,
dels den ettåriga allmänpraktiska medielinjen för lärare,
ungdoms- och fritidsledare, bibliotekarier m.fl., dels
medielinjen för film/TV, radio och teater. I
utredningsbetänkandet beskrivs fördelningen av yrken för vilka
utbildning på den senare linjen sker vid institutets teater-
resp. film/TV-avdelning enligt följande uppställning:
Teateravdelningen Film/TV-avdelningen
Regissör Regissör
Dramaturg
Scenograf
Producent Produktionsledare
Maskör (Maskör)
Fotograf
Ljudtekniker
Klippare/redigerare
Därutöver sker utbildning vid en särskild radioavdelning.
I betänkandet pekas på möjligheter till samverkan mellan
teateravdelningen och film/TV-avdelningen, bl.a. i vad avser
dramaturgutbildningen. Utredaren anser vidare att det är
angeläget att den nuvarande dramaturgutbildningen utvecklas
till en utbildning kring den dramatiska textens funktion i
medierna. En sådan utveckling skulle bli ett viktigt stöd för
den svenska dramatiken. Ämnet dramatik bör enligt utredarens
mening även omfatta filmen, då stora resurser i dag läggs ned
på att producera tekniskt fulländade filmer som bygger på svaga
manus.
I sitt remissyttrande över betänkandet finner universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) utredarens förslag till utveckling av
dramaturgutbildningen välgrundat. Filminstitutet anför i
sitt yttrande att dramaturgutbildningen bör breddas till en
utbildning i dramatik och på ett mer konsekvent sätt omfatta
även filmen. Den av riksdagen beslutade professuren i dramatik
kan enligt Filminstitutet bli ett viktigt tillskott i denna
verksamhet. Teatrarnas riksförbund anför i sitt yttrande att
den nuvarande dramaturgutbildningen vid dramatiska institutet
bör "utvecklas till en utbildning i dramaturgi och dramatik
(kring den dramatiska textens funktion i medierna)".
Kulturutskottet har från dramatiska institutet inhämtat att
det inom institutet -- med utgångspunkt i kritik framförd i
utredningsbetänkandet -- har utarbetats ett program för
förändring av utbildningarna vid institutet. Målet för
förändringen är bl.a. att åstadkomma samordning och samverkan
mellan teater- och film/TV-utbildningarna. Därmed avser man att
bättre utnyttja lärarkapacitet och tekniska resurser.
Dramaturgutbildningen skall mera inriktas mot dramatiker- och
skrivarutbildning i samverkan med övriga utbildningar. Efter
försök med kortare kurser anses det nödvändigt att avhjälpa
bristen på författare för film, TV och teater genom en längre
utbildning på fem till sex terminer, där det ges möjligheter
till egna övningar inom både film och teater. Avsikten är att
försöksvis anordnad utbildning skall kunna påbörjas hösten
1992, samtidigt som institutet får den av riksdagen tidigare
beslutade tjänsten som professor i dramatik.
Regeringen har den 12 mars 1992 -- efter hemställan i
skrivelse från dramatiska institutet den 14 februari 1992 --
medgivit att institutet nästa läsår dels får göra uppehåll
i intagningen till den allmänpraktiska medielinjen, dels
får bedriva försöksverksamhet med avkortad utbildning för
film/TV på medielinjen. Syftet med dessa åtgärder är att
frigöra resurser för utredning samt försöksverksamhet, bl.a.
beträffande utveckling av dramaturgutbildningen i riktning mot
dramatiker/skrivarutbildning.
Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en
dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är
därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska
institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att
kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna
försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under
hösten 1992 kommer enligt kulturutskottets mening att vara av
värde då riksdagen vid nästa riksmöte fattar beslut beträffande
utbildningen vid institutet under nästa treåriga budgetperiod,
1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör vid sin behandling
av sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1992/93 -- med anledning av motion Ub440 -- föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad
kulturutskottet anfört om behovet av dramatikerutbildning för
teater, film, TV och radio.
Stockholm den 19 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c),
Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),
Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting
(fp), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.