I detta betänkande behandlas vissa frågor om högskolan som
tas upp i inledningen till bilaga 9 av budgetpropositionen och
i inledningen till avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning
m.m. i samma proposition, samt i motioner. Det rör ändring av
antagningsreglerna till högskolan, avskiljande av studerande,
kårobligatoriet, optikerutbildning m.m. Vidare behandlas
anslagen till vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,
lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna samt vissa
tandvårdskostnader.
Regeringens förslag tillstyrks och samtliga motioner
avstyrks. Tre reservationer och en meningsyttring föreligger.
De avser kårobligatoriet (nyd), urval (s och v),
antagningsreglerna (s och v) och anslag till
internationalisering, jämställdhets- och rekryteringsåtgärder
samt samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskola
(v).
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Inledningen
Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s.6--20) berett
riksdagen tillfälle
1. att ta del av vad i propositionen anförts i
inledningsavsnittet under punkterna 1--5 (delvis).
2. Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under avsnitt D, inledningen (s. 76--81)
föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
urval (avsnitt 2),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i
propositionen förordats.
3. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Regeringen har under anslaget D5 (s. 87--90) föreslagit
8. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 40659000 kr.
4. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Regeringen har under anslaget D 6 (s. 90--94) föreslagit
9. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2355097000 kr.
5. Vissa tandvårdskostnader
Regeringen har under anslaget D 7 (s. 95--96) föreslagit
10. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
61949000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub214 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att eftergymnasiala terminskurser
inom kost och konsumtion bör ges ett meritvärde till högre
utbildning.
1991/92:Ub422 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utveckling av Idrottshögskolan till en effektiv utbildnings-
och forskningshögskola.
1991/92:Ub430 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkor för avskiljande av studerande
vid högskola.
1991/92:Ub480 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett avskaffande av det s.k. kårobligatoriet.
1991/92:Ub482 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förläggning av högskoleutbildning till Helsingborg.
1991/92:Ub486 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om optikerutbildning vid universitetet i
Linköping.
1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till jämställdhetsarbete och
rekryteringsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar
20000000 kr.,
3. att riksdagen till internationalisering av högskolan för
budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr. utöver regeringens
förslag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fri antagning till högskolan,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade
antagningsgrunder till högskolan,
13. att riksdagen till stimulansbidrag för samverkansprojekt
för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. enligt vad i
motionen anförts.
1991/92:Ub496 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att optikerutbildningen snarast bör
inordnas inom högskolan.
1991/92:Ub528 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffande av det s.k.
kårobligatoriet.
1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särskilda medel ställs till
förfogande för utbildning i basämnen som svenska, engelska och
matematik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel ställs till förfogande för
genomförande av Bergslagens Samverkande Högskolors
utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi- och
distansutbildningsområdena,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mål och resurser för
utbildningarna inom Bergslagens Samverkande Högskolor
fastställs för en tioårsperiod.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa och rättstrygghet i
antagningssystemet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetslivserfarenheternas betydelse
vid antagningen till högskolestudier,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av intensifierade
informations- och rekryteringsinsatser.
Utskottet
Vissa för högskolan gemensamma frågor
I inledningsavsnittet i bilaga 9 till budgetpropositionen
(s. 3--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av
vad utbildningsministern anför om grundläggande
högskoleutbildning samt om utgångspunkter för budgeten.
Vissa av de frågor som berörs i inledningsavsnittet kommer
utskottet att ta upp i det följande. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger till handlingarna vad utbildningsministern
anfört i nu berörd del av inledningsavsnittet.
I inledningen till propositionen anförs att formerna för hur
en avveckling av kårobligatoriet skall gå till skall bli
föremål för ytterligare beredning inom regeringskansliet innan
proposition framläggs.
Enligt motionerna 1991/92:Ub480 (s) och 1991/92:Ub528 (nyd)
kränks föreningsfriheten genom kårobligatoriet, som därför
enligt motionärerna bör avskaffas. I den förstnämnda motionen
anförs att de organisatoriska och finansiella problem som
hittills avhållit riksdagen från att avskaffa obligatoriet är
av sådan karaktär att de kan lösas. För att en studentkår skall
få representanter i högskolans organ bör det enligt motionären
ställas krav på att en viss andel av studenterna är medlemmar i
kåren, vilket motverkar splittring.
Utskottet erinrar om att den utredning som resulterat i
betänkandet (SOU 1991:105) Studenterna och tvångsanslutningen.
Vad händer om obligatoriet avskaffas? tillkom med anledning av
ett tillkännagivande av riksdagen vid 1988/89 års riksmöte
(bet. 1988/89:UbU5, rskr.41). Vid förra riksmötet avstyrkte
utskottet motioner i obligatoriefrågan med hänvisning till att
betänkandet var under remissbehandling. Denna har nu slutförts,
men regeringen anser att frågan behöver ytterligare beredning i
regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens förslag i
frågan bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motionerna
1991/92:Ub480 och 1991/92:Ub528.
Frågan om inrättande av optikerutbildning i högskolan
kommer, enligt vad som anförs i inledningen till litt. D i
propositionen (s. 76), att tas upp inom ramen för
beredningsarbetet inför nästa treårsbudget.
Enligt motionerna 1991/92:Ub486 (v) och 1991/92:Ub496 (m) bör
riksdagen ge regeringen till känna att optikerutbildning bör
inrättas inom högskolan.
Denna fråga har behandlats i riksdagen vid flera riksmöten
under senare tid. Riksdagen gav vid förra riksmötet regeringen
till känna att denna mycket angelägna fråga nu måste få sin
slutliga lösning (bet. 1990/91:UbU16 s. 48, rskr. 356).
Utskottet vidhåller denna uppfattning. Mot bakgrund av vad som
anförts i propositionen anser utskottet dock att något
tillkännagivande om detta nu inte behövs, varför motionerna
1991/92:Ub486 och 1991/92:Ub496 avstyrks.
I avsnitt 2 av inledningen till litt. D i propositionen
refereras universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) redovisning
av vissa effekter av de nya urvalsregler för antagning till
högskolan som gäller fr.o.m. antagningen till hösten 1991. De
nya reglerna -- med bl.a. rätt även för sökande med behörighet
genom gymnasial utbildning att konkurrera med hjälp av
högskoleprovet -- har medfört att det blivit enklare att gå
direkt från gymnasieskolan till högskolan. Inom provurvalet kan
sökande få tillgodoräkna sig poäng för arbetslivserfarenhet som
omfattar minst fem år. I sådana fall läggs 0,5 poäng till
poängtalet för högskoleprovet, som kan vara högst 2,0. För
vissa utbildningar med hård konkurrens har det enligt UHÄ
blivit i det närmaste omöjligt att bli antagen i provurvalet,
om man inte har fem års arbetslivserfarenhet, trots ett mycket
högt resultat på högskoleprovet. Utbildningsministern anser
liksom UHÄ att detta är otillfredsställande. Han avser därför
att föreslå regeringen att ändra urvalsreglerna för antagning
till utbildningslinjer fr.o.m. antagningen till hösten 1992 så
att hälften av platserna inom provurvalet tillsätts enbart
efter poäng på högskoleprovet.
Denna minskning av arbetslivserfarenhetens betydelse i
antagningssystemet är enligt motion 1991/92:Ub805 (s) mycket
olycklig och leder sannolikt till en ökad social
snedrekrytering (yrkande 5). Motionärerna anser det
oacceptabelt att genomföra den utan att närmare analysera
konsekvenserna därav. I motion 1991/92:Ub494 (v) sägs att
Sverige inte har råd att utestänga så många från högre studier
som görs i dag. Med den dimensioneringsökning som föreslås i
samma motion kan riksdagen avslå regeringens förslag om ändrade
urvalsregler till högskolan (yrkande 7). Högskolan bör enligt
motionärerna (yrkande 6) få tillämpa fri antagning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Genom att fastställa planeringsramar bestämmer riksdagen hur
många studerande som högst får antas till allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan (11 §
högskolelagen, SFS 1977:218). Till annan utbildning bestämmer
lokala högskolemyndigheter om någon begränsning av antalet
studerande skall gälla. Förutsättningen är därvid att
tillgängliga resurser inte räcker för att anta alla behöriga
sökande. Högskoleenheterna har således rätt att tillämpa "fri
antagning" till den utbildning där de bedömer att resurserna
räcker och där riksdagen inte har fastställt en bestämd
planeringsram. Enligt vad utskottet erfarit förekommer också
vid många högskoleenheter att någon antagningsbegränsning inte
tillämpas till vissa fristående kurser. Enligt rapporten Betyg
och prov. Antagningen till högskolan hösten 1991 (UHÄ-rapport
1991:25) har högskolan kapacitet att ta emot drygt 45 procent
av de stora årskullar ungdomar som för närvarande är aktuella.
Även med den ökning av antagningskapaciteten som sker nästa
budgetår enligt regeringens förslag i propositionerna
1991/92:100 och 1991/92:75 är det sannolikt att högskolan inte
kommer att ha resurser att då ta emot alla behöriga sökande
till den utbildning de önskar.
Utskottet erinrar om att de nya urvalsreglerna trädde i kraft
inför hösten 1991 och hittills endast har tillämpats vid två
antagningsomgångar. Liksom utbildningsministern anser utskottet
det angeläget att högskolan kan vara öppen för studiebegåvade
ungdomar, varför utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna 1991/92:Ub494 yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805
yrkande 5 godkänner vad som i proposition 1991/92:100 förordats
om urval.
Yrkande 4 i motion 1991/92:Ub805 (s) tar upp rättstryggheten
för de studerande, som enligt motionärerna hotas av de
förändringar i antagningssystemet som aviserats i
proposition 1991/92:76, där det heter (s.8) att antagningen
efter vårterminen 1993 bör bedrivas i de former som universitet
och högskolor själva finner lämpliga. Motionärerna vill därför
att riksdagen gör ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om rättvisa och rättstrygghet i antagningssystemet. De
anser också att när antalet mer klart yrkesdefinierade eller på
annat sätt på förhand strukturerade utbildningar minskar behövs
betydligt större informationsinsatser och aktivare
rekryteringsåtgärder för att hindra ökad social snedrekrytering
(yrkande 11).
Utskottet noterar att det i promemorian (Ds 1992:1) Fria
universitet och högskolor, som remissbehandlas under våren
1992, bl.a. finns förslag om stora förändringar av regleringen
av tillträdet till högskolan. Regeringen avser enligt
propositionen att senare under detta riksmöte lägga fram en
proposition om fria universitet och högskolor. Utskottet anser
att regeringens förslag bör avvaktas, varför riksdagen bör
avslå motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11.
För att allmänt öka kunskaperna inom hushållsekonomi och kost
bör lanthushållsskolornas eftergymnasiala terminskurser
inom kost och konsumtion enligt motion 1991/92:Ub214 (m)
yrkande 1 ges meritvärde vid tillträde till de högre
utbildningar där dessa kunskaper är särskilt värdefulla.
Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till vad som nyss
sagts dels om att de nuvarande urvalsreglerna har gällt endast
en kort tid, dels om att regeringens förslag om fria
universitet och högskolor bör avvaktas.
Villkoren för avskiljande av studerande från
högskoleutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub430 (fp, m)
förändras. Inte bara risker för att en studerande skall vålla
skada under utbildningen bör kunna utgöra grund för
avskiljande, utan även uppenbar bristande lämplighet för det
avsedda yrket. Detta gäller framför allt undervisnings- och
vårdyrken, där uppenbar bristande lämplighet kan ställa till
mycket skada. Också uppenbar oförmåga att tillgodogöra sig
utbildningen bör enligt motionärerna kunna utgöra grund för
avskiljande.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Bestämmelserna om avskiljande av studerande finns i 10a§
högskolelagen (1977:218). De infördes efter ett ingående
utredningsarbete inom UHÄ. Frågan om olämplighet för yrket
skulle kunna utgöra grund för avskiljande diskuterades i UHÄ:s
rapport Vissa hinder för fortsatt utbildning inom högskolan
(UHÄ-rapport 1984:16 s. 25), där den tanken avvisades. I
proposition 1986/87:100 (bil. 10, s. 202 f.), där lagförslaget
lades fram för riksdagen, togs frågan inte upp. Bestämmelserna
i högskolelagen gäller således endast vad som händer i
utbildningssituationen.
Den nämnda UHÄ-rapporten innehöll också förslag om en
begränsning av antalet provtillfällen, i syfte att förhindra
att studerande fortsätter i en utbildning som de har avsevärda
svårigheter att tillgodogöra sig. I denna fråga intog
regeringen en annan ståndpunkt, varför något förslag om detta
inte framlades i propositionen.
Avskiljandenämnden har nu varit verksam i några år. Det är
enligt utskottets mening angeläget att erfarenheterna från
nämndens verksamhet utvärderas. Utskottet förutsätter att
regeringen utifrån denna utvärdering noga överväger behovet av
en utvidgning av skälen för avskiljning i högskolelagens
10a§.
Utskottet noterar att den begränsning av rätten att undergå
förnyat prov, som nämns i motionen, även har tagits upp i
promemorian (Ds1992:1) Fria universitet och högskolor.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1991/92:Ub430.
Idrottshögskolan i Stockholm har enligt motion
1991/92:Ub422 (m) inte fått rimliga förutsättningar att bedriva
en kvalitativ verksamhet, eftersom kravet på förstärkningar av
kunskaps- och forskningsutvecklingen inom karaktärsämnet idrott
inte tillgodosetts i propositionen.
Utskottet finner att regeringen i årets budgetproposition har
fullföljt vad som förutskickades i proposition 1990/91:100 om
resurser till idrottshögskolan vid dess inrättande den 1 juli
1992 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 115 f.). Den framtida
utvecklingen av idrottshögskolan bör bedömas tillsammans med
övriga högskolor. Regeringens förslag inför nästa treåriga
budgetperiod bör därför avvaktas. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422.
Motion 1991/92:Ub804 (s) tar upp Bergslagens Samverkande
Högskolor. Motionärerna påpekar att hälften av
tjänstemännen inom järn- och stålindustrin saknar
gymnasiekompetens i svenska, engelska och matematik, varför
särskilda medel bör ställas till förfogande för utbildning i
dessa basämnen (yrkande 1). Vidare bör medel ställas till
förfogande för genomförande av Bergslagens Samverkande
Högskolors utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi-
och distansutbildningsområdena (yrkande 3) och mål och resurser
för utbildningarna fastställas för en tioårsperiod (yrkande 4).
I motion 1991/92:Ub482 (m) anförs att ytterligare
högskoleutbildning -- utöver tvåårig ingenjörsutbildning -- bör
förläggas till Helsingborg. Nordvästra Skåne är enligt
motionären den enda större regionen i landet som saknar
högskola.
Utskottet har inhämtat att Bergslagens Samverkande Högskolor
är ett samverkansprojekt mellan universitetet i Uppsala och
högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Falun--Borlänge,
Gävle--Sandviken, Örebro och Karlstad samt Sveriges
lantbruksuniversitet. UHÄ har sedan år 1990 ett uppdrag från
regeringen (industridepartementet) att utforma förslag till
samordnade utbildningsinsatser inom affärs- och kulturområdena
i Bergslagen. Medel för uppdragets utförande har anvisats från
ett regionalpolitiskt anslag. Efter viss försening räknar UHÄ
nu med att under våren redovisa uppdraget till
arbetsmarknadsdepartementet.
I betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13 ff.) behandlade utskottet
frågan om hur beslut om lokalisering av högskoleutbildning
skall fattas. Då anfördes att riksdagens beslut normalt borde
avse en viss bestämd högskoleenhet och endast undantagsvis den
ort, till vilken allmän utbildningslinje eller del av linje
skall förläggas. Utskottet står kvar vid denna uppfattning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och 1991/92:Ub804
yrkandena 1, 3 och 4.
Regeringen begär i propositionen bemyndigande att liksom
tidigare år besluta om överföringar mellan anslag för
högskolan. Ett sådant bemyndigande behövs bl.a. för att
erforderliga resurser för handikappåtgärder skall kunna
disponeras på det sätt riksdagen beslutat om (jfr prop.
1980/81:100, bet. UbU20).
Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda
bemyndigandet.
D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. avser
verksamhet inom högskolan för vilken medel inte ställts till
förfogande under annat anslag.
I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. till 40659000kr.
Medel för avgift till COMETT, som tidigare beräknats under
detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D 15.
Europeisk utbildningssamverkan, som utskottet behandlar i
betänkande 1991/92:UbU14. Medel för personalutveckling inom
högskolan och för vissa uppgifter rörande administrativ
utveckling och internationell samverkan, som tidigare beräknats
under detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D
2. Servicemyndigheten, som utskottet behandlat i betänkande
1991/92:UbU18. Under förevarande anslag beräknas i
propositionen vidare ytterligare medel (ca 7,7 milj.kr.) under
anslagsposten Till regeringens disposition. Syftet är att genom
särskilda högskolegemensamma utvecklingsprojekt stödja de
förändringar i högskolans styr- och anslagssystem som riksdagen
tidigare beslutat om (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148)
samt de förändringar som blir en följd av den administrativa
rationalisering som beslutats för högskolan i enlighet med
förslag i kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150,
bet. UbU21, rskr. 389).
I motion 1991/92:Ub494 (v) föreslås att riksdagen anvisar 20
milj.kr. till jämställdhetsarbete och rekryteringsfrämjande
åtgärder (yrkande 2) och 20 milj.kr. utöver regeringens förslag
till internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och som
korrektiv för en alltför ensidigt europeiskt inriktad
internationalisering (yrkande 3) samt 10 milj.kr. till
stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och
kommunal högskola (yrkande 13).
Vid sin behandling av motsvarande yrkande om
internationaliseringsåtgärder vid föregående riksmöte (bet.
1990/91:UbU11 s. 23 f.) påpekade utskottet att resurser för
sådana insatser har beräknats även under resp. sektorsanslag
och att utskottet utgick från att en övergripande bedömning av
behovet av ytterligare resurser görs inför nästa treåriga
planeringsperiod för högskolan. Utskottet finner inte anledning
att nu göra något annat ställningstagande. När det gäller
stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och
kommunal högskoleutbildning hänvisar utskottet liksom
föregående år till rådet för grundutbildning. Enligt vad
utskottet inhämtat har rådet initierat nätverksprojekt på olika
områden och avsatt medel för dessa. Bland nätverken finns
sådana som omfattar både statlig och kommunal högskola.
Utskottet anser att det syfte som avses i motion 1991/92:Ub494
yrkande 13 därmed i någon mån blir tillgodosett. Frågan om
medel till jämställdhetsarbete och rekryteringsbefrämjande
åtgärder bör enligt utskottets mening ses i perspektivet av
alltmer fristående och självständiga universitet och högskolor.
Den aviserade propositionen om fria universitet och högskolor
samt budgetförslaget för nästa treåriga planeringsperiod bör
avvaktas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition
1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2,
3 och 13 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
40659000kr.
D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Från anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
betalas utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt
övriga kostnader för fastighetsdriften vid de statliga
högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, kungl. biblioteket, Manne Siegbahninstitutet
för fysik och Nordiska institutet för samhällsplanering samt
även hyreskostnader för lokaler som har upplåtits för viss
statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.
Jämfört med föregående år beräknas en kostnadsökning på
326987000kr. I årets budgetproposition redovisas för
varje högskoleenhet hur stor del av den beräknade
kostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade lokaler
resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar. Detta
överensstämmer med önskemål som utskottet uttalat vid de två
senaste riksmötena (bet. 1989/90:UbU18 och 1990/91:UbU11).
Kostnadsökningen på grund av hyreshöjningar utgör ca 46 % av
den totala kostnadsökningen på anslaget.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2355097000kr.
D 7. Vissa tandvårdskostnader
Anslaget avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den
odontologiska utbildningen och forskningen vid Karolinska
institutet. Regeringen har i propositionen beräknat en
minskning av anslaget som en följd av den neddragning av
grundutbildningen som riksdagen beslutade om våren 1990 (prop.
1989/90:100, bet. UbU18, rskr. 228).
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1991/92:100 till Vissa tandvårdskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
61949000kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inledningen
att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till
handlingarna,
2. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub480 och
1991/92:Ub528,
res. 1 (nyd)
3. beträffande optikerutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub486 och
1991/92:Ub496,
4. beträffande urval
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub494
yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 godkänner vad som
i proposition 1991/92:100 förordats om urval,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
5. beträffande antagningssystemet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11,
res. 3 (s)
6. beträffande vissa lanthushållskursers meritvärde
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub214 yrkande 1,
7. beträffande avskiljande av studerande
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub430,
8. beträffande idrottshögskolan i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422,
9. beträffande Bergslagens Samverkande Högskolor samt
lokalisering av högskoleutbildning till Helsingborg
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och
1991/92:Ub804 yrkandena 1, 3 och 4,
10. beträffande överföringar mellan anslag
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som
i proposition 1991/92:100 förordats,
D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med
avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2, 3 och 13 till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40659000kr.,
men. (v) - delvis
D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
12. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m.
vid högskoleenheterna
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2355097000kr.,
D 7. Vissa tandvårdskostnader
13. beträffande anslagsbeloppet under Vissa
tandvårdskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till
Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 61949000kr.
Stockholm den 9 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s) och
Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid ärendebehandlingen.
Reservationer
1. Kårobligatoriet (mom. 2)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och
1991/92:Ub528" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion
1991/92:Ub528 att kårobligatoriet kränker den negativa
föreningsrätten. Riksdagen bör därför ta ställning för
obligatoriets avskaffande utan att invänta ytterligare
utredningar eller beredning i regeringskansliet. Utskottet är
övertygat om att kårerna och nationerna i dag på det hela taget
gör ett utomordentligt bra och värdefullt arbete och att därför
det stora flertalet studenter kommer att välja att vara
medlemmar även när obligatoriet avskaffats. Om så inte blir
fallet är det en viktig styrsignal till de ansvariga inom resp.
studentkår, vilket utskottet anser vara en fördel. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1991/92:Ub528 och med anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub528 och med
anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Urval (mom. 4)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "om urval" bort
ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att de nya antagningsreglerna trädde i
kraft inför höstterminen 1991 och hittills endast har
tillämpats i två antagningsomgångar. I propositionen förordas
nu en förändring när det gäller tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet. Utskottet delar motionärernas farhåga att
förändringen leder till en ökad social snedrekrytering och
anser att den inte bör genomföras förrän konsekvenserna närmare
har analyserats. I ett mera flexibelt system borde graden av
hänsyn till arbetslivserfarenhet kunna anpassas efter vilken
utbildning det är fråga om. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494 yrkande 7
och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på proposition
1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande urval
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494
yrkande 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på
proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Antagningssystemet (mom. 5)
Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger
Lundberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "och 11" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det i framtiden, när
det centralt fastställda linjesystemet upphör, kommer att
behövas intensifierade informations- och rekryteringsinsatser.
I promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1) finns
bl.a. förslag om stora förändringar av regleringen av
tillträdet till högskolan. Enligt utskottets mening ger
promemorian ytterligare anledning för riksdagen att understryka
vikten av att staten även i fortsättningen kommer att garantera
att alla studenter behandlas lika. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4
och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande antagningssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena
4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Kårobligatoriet (mom.2)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna vidhåller sin uppfattning att
kårobligatoriet bör avskaffas.
Enligt vår uppfattning bör en övergångstid på ca tre år vara
lämplig för att införa nya system för t.ex. val av
studeranderepresentanter till olika styrelser inom högskolorna.
Vi avvaktar regeringens vidare beredning av frågan och ser
fram emot ett principförslag. Vi menar att så stor enighet som
möjligt om ett avskaffande bör eftersträvas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller urval anser jag att Vänsterpartiet i sin
motion 1991/92:Ub494 yrkande 5 har föreslagit en så stor ökning
av antagningskapaciteten i högskolan att det blir möjligt att
låta högskoleenheterna tillämpa fri antagning. Regeringens
förslag om ändrade urvalsregler kan därmed avslås.
I fråga om antagningssystemet ansluter jag mig till
reservation 3. Liksom Socialdemokraterna anser vi i
Vänsterpartiet att det behövs intensifierade informations- och
rekryteringsinsatser -- något som föranlett oss att redan inför
nästa budgetår föreslå särskilda medel för jämställdhetsarbete
och rekryteringsfrämjande åtgärder.
I anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. bör enligt min mening ingå även 20 milj.kr.
för just nämnda ändamål. Vidare bör riksdagen anvisa 20
milj.kr. för internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och
som korrektiv till en alltför ensidigt europeiskt inriktad
internationalisering. Samverkansprojekt mellan statlig och
kommunal högskola bör stimuleras, eftersom det borde ligga
samhällsekonomiska vinster i t.ex. samutnyttjande av lokaler,
del i gemensamma administrativa resurser, gemensam utrustning
etc. Erfarenheter från sådana projekt bör också tas till vara
för ett prövande av huvudmannaskapsfrågan. En ram på 10
milj.kr. till stimulansbidrag bör anvisas. Anslagsbeloppet bör
därför vara (40659000 + 20000000 + 20000000 +
10000000 =) 90659000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 4 och 11 borde ha hemställt:
4. beträffande urval
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena
6 och 7, med anledning av motion 1991/92:Ub805 yrkande 5 och
med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad i det föregående anförts,
11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena
2, 3 och 13 och med anledning av proposition 1991/92:100 till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 90659000 kr.