Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
gymnasiereformens finansiering. Av statsfinansiella skäl
genomförs därmed inte de höjningar av sektorsbidraget fr.o.m.
budgetåret 1992/93 som riksdagen tidigare fattat beslut om. När
det gäller regeringens förslag till besparing på komvux med 350
milj.kr anser utskottet mot bakgrund av det
arbetsmarknadspolitiska läget att besparingen bör begränsas
till 150 milj.kr. Härigenom tillförs sektorsbidraget 200
milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker ett
motionsyrkande som innebär att principerna om ett generellt
finansiellt stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla.
Regeringens förslag i övrigt tillstyrks.
Till betänkandet fogas sju reservationer. Socialdemokraterna
avvisar bl.a. regeringens förslag till gymnasiereformens
finansiering och besparingar beträffande komvux. För dessa
ändamål begärs totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93
utöver regeringens förslag. Till betänkandet fogas även en
meningsyttring av Vänsterpartiet, i vilken regeringens
besparingsförslag avvisas.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
Inledningen
Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s. 6--20) berett
riksdagen tillfälle
1. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts i
inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 8 (s. 44--49) föreslagit
9. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
gymnasiereformens finansiering,
11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för
asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning,
12. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 31550906000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub203 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skolavgifter förbjuds även på gymnasiet.
1991/92:Ub205 av Lennart Hedquist och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avreglering av kommuns skyldighet att
utan kostnad hålla elev i gymnasieskolan med böcker,
skrivmateriel, verktyg m.m.
1991/92:Ub212 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för skolväsendet
resurser så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas
1992 i enlighet med riksdagens tidigare beslut.
1991/92:Ub213 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 4kap. 7§ vuxenutbildningslagen om
avgiftsförbud inom komvux utgår.
1991/92:Ub216 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret för stöd och hjälp till
vissa grupper i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av det kommunala ansvaret
för inackorderingstillägget.
1991/92:Ub219 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inte genomföra föreslagen besparing på den
kommunala vuxenutbildningen.
1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för
driften av det kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr.
till kommunal vuxenutbildning utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för
driften av det kommunala offentliga skolväsendet 320 milj.kr.
så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas 1992 i
enlighet med riksdagens tidigare beslut.
1991/92:Ub232 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för ökade satsningar
på vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Ub264 av Ulf Melin och Kent Olsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att
avgiftsbelägga vissa komvux-kurser.
1991/92:Ub275 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det
kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit till kommunala vuxenutbildningen.
1991/92:Ub290 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen för budgetåret 1992/93 beslutar att inga medel anslås
till hemspråksundervisningen.
1991/92:Ub293 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om specialresurser till toppresterande
elever,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till
närmare utformning av ett sådant stödsystem.
1991/92:Ub304 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar av komvux.
1991/92:Ub306 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utnyttja komvux.
1991/92:Ub310 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förberedande dansarutbildning i
grundskolan i Göteborg.
1991/92:Ub311 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagen till komvux.
1991/92:Ub425 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då
skolan fördelar sina resurser.
1991/92:Ub801 av Nils Nordh och Allan Larsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning och
kompetensutveckling för att stärka den enskildes ställning på
arbetsmarknaden och småföretagens konkurrenskraft.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasiereformens finansiering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det generella sektorsbidraget.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen beslutar tillföra medel till
skolmiljö, gymnasiereformen och vuxenutbildning i enlighet med
vad i motionen anförts.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och
kostnadsfria läromedel garanteras i enlighet med vad i motionen
anförts,
14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar
933000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för kommunal
vuxenutbildning.
1991/92:Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
18. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avslag på besparingarna på
utbildningsområdet.
1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade bidrag till kultur och historia
i skolundervisningen.
1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studier vid komvux.
Utskottet
I inledningsavsnittet av bilaga 9 till budgetpropositionen
(s. 6--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av
vad utbildningsministern och statsrådet Ask anför om
förändringsarbete m.m. inom skolområdet och folkbildningen samt
utgångspunkter för budgeten. Statsråden informerar om pågående
utredningar och kommande förslag.
Utskottet, som behandlar regeringens förslag på skolområdet
under resp. anslag i budgetpropositionen eller i anledning av
särskilda propositioner, föreslår att riksdagen lägger till
handlingarna vad de båda statsråden anfört i nu berörd del av
inledningsavsnittet.
Ändringar i skollagen
Enligt 5kap. 19§ skollagen (1985:1100) får regeringen
meddela föreskrifter om vad som krävs för att flytta till högre
årskurs och om begränsningar i rätten att gå om årskurser i
gymnasieskolan. Vidare får regeringen enligt 11kap. 19§
nämnda lag meddela föreskrifter om ytterligare
behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande till
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux.
Föredragande statsrådet föreslår att regeringen bemyndigas att
delegera dessa befogenheter till den myndighet som regeringen
bestämmer. Dessa bemyndiganden bör tas in i dels 5kap. 19§
skollagen, dels 11kap. 19§ skollagen.
När det gäller specialkurser inom gymnasieskolan bör de
enligt regeringen jämställas med de nationella programmen i
gymnasieskolan såvitt avser mottagande, intagning av elever,
kostnader och interkommunal ersättning. Därmed blir rättsläget
i dessa hänseenden väsentligen detsamma som hittills har gällt
beträffande specialkurserna. När det gäller sådana
specialkurser som utgör påbyggnadsutbildningar föreslås att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges ett
bemyndigande att meddela avvikande föreskrifter. Detta
förutsätter ett tillägg till punkt 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100).
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:10,
UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att ansvaret för inackorderade
elever skall överföras till elevernas hemkommuner fr.o.m. den 1
juli 1992. Statsbidraget för ändamålet skall ingå i
sektorsbidraget och beräknas enligt beräkningsmodellen för
gymnasieskolan. I budgetpropositionen (s. 47) anförs att
kommunerna bör hantera inackorderingsstödet med beaktande av
det övergripande målet att främja tillgängligheten till
utbildning för sina ungdomar. Det bör sedan i princip
överlämnas åt kommunerna att välja den väg som bäst leder mot
detta mål. Regeringen föreslår att bestämmelser om kommunernas
skyldigheter i fråga om det ekonomiska stödet till ungdomar i
gymnasieskolan bör tas in som en ny paragraf (33§) i 5kap.
skollagen och att bestämmelser om kommunernas skyldigheter i
fråga om ungdomar som deltar i gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning förs in genom en ändring av 11kap. 21§
skollagen. Därmed åläggs kommunerna vissa skyldigheter när det
gäller elever i gymnasieskolan och de ungdomar som deltar i
gymnasial vuxenutbildning eller i påbyggnadsutbildning inom
komvux fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år
ungdomarna fyller 20 år och som behöver inackordering till
följd av skolgången. Kommunerna åläggs att lämna ekonomiskt
stöd, kontant eller på annat sätt, för boende, fördyrat
uppehälle och resor till och från hemmet. Om stödet ges kontant
bör det för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad
uppgå till en trettiondel av basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Utskottet tillstyrker de ovan redovisade förslagen till
ändringar i skollagen och föreslår således att riksdagen antar
det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).
Avgiftsfrågor m.m.
I motion 1991/92:Ub203 (s) understryks vikten av att
gymnasieskolan i likhet med grundskolan skall vara en skola för
alla. Mot denna bakgrund bör inga skolavgifter kunna tas ut i
gymnasieskolan. I motion 1991/92:Ub205 (m) föreslås å andra
sidan en avreglering av kommunens skyldighet att utan kostnad
hålla elev i gymnasieskolan med böcker, skrivmateriel, verktyg
m.m. (5kap. 21§ skollagen). Enligt motionärerna står det
kommunerna i dag fritt att besluta om att ta ut avgift på
skolmåltider men inte på läromedel m.m. En avreglering av
nämnda bestämmelser skulle innebära att kommunerna själva får
avgöra frågan om avgifter i gymnasieskolan. I motionerna
1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1 (båda m) föreslås att
det skall vara möjligt för kommunerna att avgiftsbelägga vissa
kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna
framhåller att det i dag inte är möjligt enligt bestämmelserna
i skollagen att ta ut avgifter på vissa kurser. En sådan
möjlighet att ta ut avgifter har studieförbunden, konstaterar
motionärerna.
Utskottet hänvisar till 4kap. 4§ och 5kap. 21§
skollagen beträffande kostnader i grundskolan resp.
gymnasieskolan. Till skillnad mot vad som gäller för
grundskolan får huvudmannen för gymnasieskolan besluta att
eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. När det
gäller den kommunala vuxenutbildningen skall utbildningen
enligt 11kap. 5§ skollagen vara avgiftsfri för eleverna.
Enligt vad utskottet erfarit bereds inom regeringskansliet
för närvarande avgiftsfrågor när det gäller gymnasieskolan och
den kommunala vuxenutbildningen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264
yrkande 1.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 2 begärs förslag om sådan
ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och
kostnadsfria läromedel garanteras eleverna. Skolmåltiden
skall motsvara minst en tredjedel av det dagliga
näringsbehovet.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen och senast under
föregående riksmöte avslagit likartade yrkanden om elevers rätt
till kostnadsfria skolmåltider (jfr bet. 1988/89:UbU4,
1990/91:UbU17). Utskottet, som inte är berett att föreslå
riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande, utgår från
att regeringen följer utvecklingen när det gäller avgifter på
skolmåltider.
Frågan om kostnadsfria läromedel för eleverna regleras i
skollagen (jfr 4kap. 4§ för grundskolan och 5kap. 21§
för gymnasieskolan): "De skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs
för en tidsenlig utbildning." Inom kommunal vuxenutbildning får
huvudmannen bestämma att hjälpmedlen, dvs. läroböcker,
skrivmateriel, verktyg, skyddskläder m.m. skall anskaffas av
eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter
som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader (jfr
11kap. 5§ skollagen).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1991/92:Ub810 yrkande 2.
I motion 1991/92:Ub216 (s) yrkande 1 konstateras bl.a. att
studielån prövade mot elevens egen ekonomi betalas ut till
cirka ett tusen elever per år i gymnasieskolan. Då möjligheten
till sådant studielån föreslås slopad vid utgången av
innevarande budgetår enligt förslag i budgetpropositionen anser
motionärerna att dessa elever måste garanteras stöd på annat
sätt. Det gäller främst elever som av sociala skäl flyttat
hemifrån och ensamma invandrarelever.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslog i sin rapport Från
studiehjälp till ungdomsstudiebidrag vissa förändringar i det
nuvarande studiehjälpssystemet. Bl.a. borde studielån prövade
mot elevens egen ekonomi upphöra att utgå. Sådana studielån kom
till år 1979 för att göra det möjligt för myndiga elever att
själva finansiera sina gymnasiestudier. Alla som hade en
självständig ekonomi kunde få lånet. Enligt CSN har reglerna
därefter skärpts väsentligt, så att det nu är möjligt att få
lån endast om det finns särskilda skäl.
I gymnasieskolan är det vanligen skolkurator som handlägger
de sociala frågorna. Eleverna kan vända sig till kurator för
att få upplysningar, råd och hjälp i bl.a. frågor av personlig
art. Kurator skall kunna informera om vart eleverna kan vända
sig för att få del av den hjälp samhället erbjuder även utanför
skolan. Enligt läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) bör kurator
ägna särskild uppmärksamhet åt de elever som på grund av
hemförhållandena kan vara i behov av rådgivning och stöd. Den
skolkurativa verksamheten är en viktig del av skolans elevvård.
För varje gymnasieskola finns en elevvårdskonferens (7kap.
32--36§§ gymnasieförordningen). Skolkurator är ledamot i
elevvårdskonferensen. Elev som är berörd av en fråga som skall
behandlas har rätt att närvara vid sammanträde med
elevvårdskonferensen.
Utskottet förutsätter att gymnasieskolornas elevvårdande och
kurativa verksamhet leder till att sådana elever i
gymnasieskolan som omnämns i motionen får nödvändigt
stöd. Enligt utskottets mening bör syftet med förevarande
yrkande anses vara tillgodosett utan det av motionärerna
begärda uttalandet av riksdagen, varför motion 1991/92:Ub216
yrkande 1 avstyrks.
I samma motion (yrkande 2) understryks vikten av att
regeringen följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret
för inackorderingstillägget. Motionärerna hänvisar till vad
socialförsäkringsutskottet anförde i sitt betänkande
1990/91:SfU12 vid förra riksmötet, nämligen att elevernas rätt
att välja utbildning inte får begränsas i och med att ansvaret
för inackorderingstillägget förs över till kommunerna fr.o.m.
den 1 juli 1992.
Riksdagens beslut om den nya gymnasieskolan och
vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85,
UbU16, rskr. 356) innefattade bl.a. bestämmelser om elevers
rätt att bli mottagna på nationella program i annan kommuns
gymnasieskola. Enligt 5kap. 8§ skollagen slås fast att den
som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning även är
behörig sökande till sådan utbildning var som helst i landet.
En kommun är således skyldig att förutom sina egna elever ta
emot bl.a. sådana sökande som med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola
dit de har sökt. Denna skyldighet omfattar även elever som är
hemmahörande i en kommun som inte kan erbjuda sökt program
eller gren. I dessa fall gäller bestämmelserna om interkommunal
ersättning enligt 5kap. 22--26§§ skollagen.
Utskottet har i det föregående (s. 5 f.) tillstyrkt
regeringens förslag till bestämmelser i skollagen beträffande
stöd till inackordering. Som föredragande statsrådet anför i
budgetpropositionen (s. 47) bör kommunerna hantera
inackorderingsstödet med beaktande av det övergripande målet
att främja tillgängligheten till utbildning för sina ungdomar.
Utskottet förutsätter att kommunernas övertagande av ansvaret
för inackorderingstillägget inte kommer att begränsa elevernas
rätt att välja studieväg i gymnasieskolan.
Med det anförda och med hänvisning till statens skolverks
ansvar för uppföljning och tillsyn av skolväsendet anser
utskottet att något uttalande med anledning av motion
1991/92:Ub216 yrkande 2 inte är påkallat.
Gymnasiereformens finansiering
Riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen
(prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) innebär att
gymnasieskolans reformering skall inledas fr.o.m. läsåret
1992/93 och vara fullt genomförd läsåret 1995/96 i den meningen
att alla elever det läsåret tas in på de nya programmen.
Föredragande statsrådet understryker i budgetpropositionen
(s.46) att riksdagens beslut om gymnasieskolans och
vuxenutbildningens reformering ligger fast. De kommuner och
landsting som så önskar kan ta in elever på de nya programmen
med början läsåret 1992/93.
I budgetpropositionen anförs med hänvisning till riksdagens
beslut att sektorsbidraget budgetåret 1992/93 skulle höjas med
dels 253 milj.kr., dels ytterligare 330 milj.kr., dvs. med
totalt 583 milj.kr. Regeringen anser emellertid att det inte är
förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att -- med de
samhällsekonomiska förutsättningar som råder -- öka statens
kostnader i den storleksordningen. Mot denna bakgrund föreslås
att de höjningar av sektorsbidraget som riksdagen beslutat om
på grund av gymnasieskolans reformering inte genomförs under
budgetåret 1992/93. Däremot anses det bli möjligt att
budgetåret 1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen
av reformen.
I motion 1991/92:Ub212 (s) avvisas regeringens förslag att
skjuta genomförandet av reformen på framtiden. Det är enligt
motionärerna till nackdel för såväl gymnasieungdomarna som
näringslivet och samhället i stort. I stället bör satsningar
ske på arbete, kompetenshöjning och stärkt konkurrenskraft. Med
tanke på ambitionerna att bygga ut högskoleutbildningen under
de kommande åren är det enligt motionärerna kortsiktigt och
inkonsekvent att inte stärka rekryteringsbasen till högskolan,
vilket den nya treåriga gymnasieskolan innebär. Även i motion
1991/92:Fi209 (v) yrkande 18 delvis avvisas regeringens förslag
till nedskärningar på utbildningens område. I motionerna
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1
delvis (båda s) understryks vikten av utbildning och
kompetensutveckling för att stärka konkurrenskraften i
näringslivet -- särskilt i småföretagen -- och skapa nya
arbetstillfällen.
I propositionen Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) beräknades en förändrad
gymnasieskola medföra ett ökat medelsbehov på ca 1 800 milj.kr.
Denna merkostnad skulle uppstå när den nya gymnasieskolan var
fullt utbyggd. Finansieringen av den nya gymnasieskolan skulle
vara ett gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv. En
minskad statlig skoladministration (jfr prop. 1990/91:18, UbU4,
rskr. 76) skulle ge en besparing på 100 milj.kr. Genom
förslaget att den lärarledda undervisningstid som skall
garanteras eleverna enligt de nya timplanerna skulle minskas
jämfört med dagens timtal ansågs ca 330 milj.kr. kunna sparas.
Ett rationaliseringskrav på kommunerna på 0,5% per år
beräknat på sektorsbidraget till skolväsendet under en
fyraårsperiod skulle medföra att ca 617 milj.kr. kunde frigöras
för reformering av gymnasieskolan. Slutligen skulle 753
milj.kr. kunna tas ut i arbetsgivaravgifter för att bestrida
kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Enligt propositionen skulle sektorsbidraget tillföras medlen
från neddragningen av den statliga skoladministrationen (100
milj.kr.) och medlen från arbetsgivaravgifter (753 milj.kr.),
dvs. totalt 853 milj.kr. De nya medlen skulle anvisas under
förevarande anslag under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret
1992/93 med fördelningen 253, 300 och 300 milj.kr. Detta skulle
skapa förutsättningar för genomförandet av reformen under
perioden fram till budgetåret 1997/98, då merkostnaden slår
fullt ut, dvs. då eleverna i alla årskurser studerar enligt de
nya programmen.
På utskottets förslag avvisade riksdagen (bet. 1990/91:UbU16,
rskr. 356) regeringens förslag om statens bidrag till
finansieringen av reformen. I stället skulle 330 milj.kr.
tillföras sektorsbidraget räknat fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Detta belopp motsvarade den besparing som de nya timplanerna
enligt regeringsförslaget skulle ha medfört på sikt.
Utskottet, som höjde den garanterade undervisningstiden, ansåg
nämligen att ökade medel behövdes för att på ett
tillfredsställande sätt genomföra en förändring av
gymnasieskolan. Förevarande anslag för budgetåret 1992/93
skulle således tillföras dels 253 milj.kr., dels viss del av
330 milj.kr. med hänsyn till omfattningen av genomförandet av
den reformerade gymnasieskolan i landets kommuner.
Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella läget
att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att inte påbörja
den statliga delen av gymnasiereformens finansiering budgetåret
1992/93. Enligt vad utskottet erfarit kommer endast ett fåtal
kommuner i landet att starta genomförandet av den nya
gymnasieskolan läsåret 1992/93. Ett sextiotal kommuner planerar
att anordna vissa program. Ett visst ekonomiskt utrymme för
genomförandet av den nya gymnasieskolan skapas genom det
rationaliseringskrav som riksdagen har ställt på kommunerna
fr.o.m. budgetåret 1992/93. Som nämnts i det föregående räknar
föredragande statsrådet med att det blir möjligt att budgetåret
1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen av
gymnasieskolans reformering. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801
yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis och
1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis och föreslår att riksdagen med
bifall till proposition 1991/92:100 godkänner vad som anförts
om gymnasiereformens finansiering.
Enligt motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 1 finns det anledning
för riksdagen att göra ett uttalande som undanröjer all
tveksamhet när det gäller genomförandet av gymnasiereformen.
Kommunerna måste ges klara besked om de ekonomiska villkor som
kommer att gälla för gymnasieskolans förnyelse. Motionärerna
föreslår att den statliga delen av finansieringen av reformen
sker med ett årligt tillskott av 300 milj.kr. under en
fyraårsperiod med början budgetåret 1993/94, vilket riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna.
Som föredragande statsrådet understryker i
budgetpropositionen (s.46) ligger riksdagens beslut om
gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering fast förutom
gymnasiereformens finansiering budgetåret 1992/93. Statsrådet
räknar med att det blir möjligt att budgetåret 1993/94 påbörja
den statliga delen av finansieringen av reformen.
Mot denna bakgrund utgår utskottet från att ett förslag läggs
fram i nästa års budgetproposition när det gäller
gymnasiereformens fortsatta finansiering. Något uttalande
av riksdagen är således inte påkallat, varför motion
1991/92:Ub803 yrkande 1 avstyrks.
Kommunal vuxenutbildning
I ett trängt ekonomiskt läge är det viktigt, framhålls i
budgetpropositionen (s. 14), att kvaliteten på
ungdomsutbildningen inte urholkas. En sådan prioritering av
ungdomsutbildningen får dock inte förringa vuxenutbildningens
betydelse. Återkommande utbildning blir allt viktigare inom
alla yrkesområden. Men det finns möjligheter till
effektiviseringar inom vuxenutbildningen. Den nya grundläggande
vuxenutbildningen, som införs den 1 juli 1992, innebär att
kommunerna kan utnyttja resurserna bättre, anför föredragande
statsrådet.
Även när det gäller gymnasial vuxenutbildning kan ett
effektivare resursutnyttjande åstadkommas genom samverkan med
gymnasieskolan när det gäller lokaler, personal, administration
och utrustning. Efter hand som gemensamma kursplaner införs för
gymnasieskolan och vuxenutbildningen skapas också nya
möjligheter till samläsning.
Det kan också finnas betydande samordningsfördelar mellan
kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning som anordnas av
AMU-gruppen, Statens skola för vuxna (SSV), Yrkestekniska
högskolan (YTH) och i vissa fall högskolan. En särskild
utredning kommer enligt propositionen att tillsättas för att
göra en översyn av dessa frågor och av möjligheten att utnyttja
olika tekniker för distansutbildning.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sektorsbidragets
beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning skall minska med
350 milj.kr.
I ett antal motioner avvisas regeringens förslag till
besparingar inom kommunal vuxenutbildning (komvux). I motion
1991/92:Ub232 (s) konstateras att gymnasiekurserna och
teknikerutbildningen inom komvux kommer att drabbas hårt genom
den föreslagna besparingen, då kommunerna är skyldiga att
anordna grundläggande vuxenutbildning. En annan konsekvens av
besparingen är att möjligheten till komplettering av betyg för
att vinna behörighet till studier i högskolan begränsas.
Motionärerna anser att satsningar bör göras på
kompetensutveckling i ett läge med hög arbetslöshet, låg
tillväxt, minskande ungdomskullar och då internationaliseringen
ställer högre krav på språkkunskaper. Även i motionerna
1991/92:Ub219, 1991/92:Ub311, 1991/92:A414 yrkande 4,
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1
delvis (samtliga s) avvisas regeringens förslag till
besparingar inom komvux med hänvisning till bl.a.
konsekvenserna för näringslivets utveckling i vissa län och
kvinnors utbildningsmöjligheter. I motion 1991/92:Kr417 (s)
yrkande 2 berörs även konsekvenserna av besparingen för
handikappade som studerar inom komvux. I motion 1991/92:Fi209
(v) yrkande 18 delvis yrkas avslag på regeringens förslag om
besparingar inom utbildningsområdet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Genom riksdagens beslut om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85, bet.
UbU16, rskr. 356) har det offentliga skolväsendet för vuxna
fått en fast struktur. En ny utbildning på grundläggande nivå
för vuxna benämnd grundläggande vuxenutbildning inrättas
fr.o.m. läsåret 1992/93. Den ersätter grundvux och etapp 1 i
nuvarande komvux. Syftet med den nya grundläggande
vuxenutbildningen är att ge vuxna en bred allmän kompetens för
arbets- och samhällslivet. Vuxna som saknar sådana kunskaper
och färdigheter som normalt uppnås i grundskolan skall ha rätt
att delta i utbildningen. Gymnasial vuxenutbildning skall
ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar
kan få i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning skall ge
vuxna sådan utbildning som leder till en högre kompetens i
yrket eller till ett nytt yrke. I det offentliga skolväsendet
för vuxna ingår fr.o.m. den 1 juli 1992 även grundläggande
undervisning i svenska för invandrare (sfi) och
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda (särvux).
Den ettåriga teknikerutbildningen kommer från den 1 juli 1992
definitionsmässigt att höra under den nya beteckningen
påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning.
I nyssnämnda betänkande om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen behandlade utskottet samverkan mellan olika
utbildningsanordnare. Utskottet hänvisade till den s.k.
samverkansgruppen (U 1989:D) som i sin rapport (Ds 1990:59)
lämnat en rad förslag i syfte att underlätta samverkan mellan i
första hand gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning men
också mellan dessa skolformer och högskolan samt AMU-gruppen.
Utskottet pekade på bl.a. de möjligheter till ett bättre
resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels det kommunala
huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet, dels ansvaret
för skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem inneburit.
Genom statsmakternas beslut kan kommunerna själva avgöra
dimensioneringen av såväl gymnasieskolan som den gymnasiala
vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen och således skapa
en utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de
resurser och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen.
När det gäller samverkan framhölls att ett bättre
resursutnyttjande när det gäller lokaler och utrustning är av
särskilt stor betydelse i framtiden. Grundidén är att så många
utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda
lokaler och utrustning.
Enligt utskottets mening är den särskilda utredning om bl.a.
samverkan mellan olika utbildningsanordnare, som aviseras i
propositionen, därför ytterst angelägen.
Mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget bör för
budgetåret 1992/93 förevarande anslag tillföras 200 milj.kr.
utöver regeringens förslag genom en omfördelning av medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det får ankomma på
arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån denna
medelsökning bör påverka storleken av medelsanvisningen till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet avstyrker således
motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311,
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis,
1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och
1991/92:A414 yrkande 4.
Utskottet vill till detta lägga följande.
I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla vikten av
komvux i rådande arbetsmarknadssituation. I en lågkonjunktur är
det lämpligt att så många arbetssökande som möjligt ges
tillfälle att förbättra sin kompetens för att stå bättre
rustade vid en kommande konjunkturuppgång.
Mot bakgrund av det allvarliga läget på arbetsmarknaden har
regeringen föreslagit en kraftig höjning av anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder (jfr anslaget B2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bilaga 11). Självfallet är
det viktigt att utnyttja komvux för utbildning med
arbetsmarknadspolitisk inriktning. Utskottet vill särskilt
uppmärksamma komvux möjligheter och förmåga att snabbt och
flexibelt anordna utbildning av skiftande utformning och
innehåll. De resurser som sålunda finns bör kunna utnyttjas för
att erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli
arbetslösa i syfte att förbättra deras situation på
arbetsmarknaden.
När det gäller regeringens förslag till besparingar
beträffande komvux inom sektorsbidraget erinras i motion
1991/92:Ub803 (c) yrkande 2 om riksdagens beslut om principerna
för statsbidragssystemet för skolväsendet (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76). Motionärerna pekar på att riksdagen
ställt sig bakom principen om ett generellt bidrag till
skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt motionärerna bör
kommunerna även fortsättningsvis vara suveräna att organisera
sitt skolväsende och avväga hur resurserna bör användas. I
motionen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen
detta till känna.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i betänkande
1990/91:UbU7 om principen för besparing beträffande
hemspråksundervisning under anslaget Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet (s. 8 f.).
Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för
skolväsendet (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett
samlat finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag utgå till
samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall således omfatta det
totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs.
grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I
beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de
kommuner som har ett relativt sett större behov av stöd till
invandrarelever (specialresurs 2). Föredragande statsrådet
framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till
skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att
planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med
beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant
bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme
för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,
eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta
ansvar. Det samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande
statsrådet, gör det nödvändigt att skapa förutsättningar för
ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga och kommunala
resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna
om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i
kommunerna.
Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta
sambandet mellan statsbidraget till en viss verksamhet och
verksamhetens volym försvinner. Motivet för en förändring av
statsbidragssystemen har varit bl.a. att de nuvarande
statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till
befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt
att det inte går att förena med ett decentraliserat
verksamhetsansvar. De nuvarande statsbidragens funktion som
statligt styrmedel är således inte i samklang med en mål- och
resultatorienterad styrning av skolan.
Riksdagen uttalade vid förra riksmötet i samband med den
dåvarande regeringens förslag om besparingar beträffande
hemspråksundervisningen och grundvux att metoden för att
reducera statsbidraget bör vara generell.
Utskottet anser att principerna om ett generellt finansiellt
stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla. Detta bör
riksdagen, i likhet med föregående år, med bifall till motion
1991/92:Ub803 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
I motionerna 1991/92:Ub304 (c) och 1991/92:Ub306 (m) betonas
vikten av att utnyttja komvux i ett läge med stor
arbetslöshet och med strukturförändringar inom näringslivet.
Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om
betydelsen av komvux i den rådande arbetsmarknadssituationen.
Det ankommmer på kommunerna att utforma sitt skolväsende efter
de behov som föreligger och göra erforderliga prioriteringar.
Riksdagen bör således inte göra något särskilt uttalande i
denna fråga, varför motionerna 1991/92:Ub304 och 1991/92:Ub306
avstyrks.
Sektorsbidragets användning
Enligt motion 1991/92:Ub290 (nyd) bör hemspråksundervisningen
avskaffas. Motionärerna föreslår därför att inga medel bör
anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande 1990/91:UbU7
beträffande hemspråksundervisningen och principerna om ett
generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna. I
detta sammanhang underströk utskottet vikten av att
invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.
Det är en tillgång för vårt land om många av landets invånare
har en naturlig tvåspråkighet. Bl.a. med hänvisning härtill bör
motionen avslås.
I motion 1991/92:Kr272 (nyd) yrkande 11 om kulturpolitiken
föreslås ökade bidrag till kultur och historia i
skolundervisningen.
Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande
(s.13) till principen om ett generellt sektorsbidrag och vad
som anförs i betänkande 1991/92:UbU9 om särskilda
utvecklingsinsatser när det gäller kultur i skolan. Kommunerna
själva bör avgöra hur befintliga resurser för skolverksamheten
skall disponeras.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Kr272
yrkande 11.
I motion 1991/92:Ub293 (nyd) konstateras att det är väl sörjt
för s.k. svaga eller utsatta elever i skolan. Enligt
motionärerna är det lika självklart att det finns
specialresurser till toppresterande elever (yrkande 1).
Minst lika stort belopp bör avsättas som specialresurs för stöd
till elitelever som till svaga elever. Regeringen bör lägga
fram ett förslag till närmare utformning av ett sådant
stödsystem (yrkande 2).
Regeringen har den 19 december 1991 fattat beslut om nya
direktiv till läroplanskommittén (dir. 1991:117). Under
rubriken För alla skolformer gemensamma utgångspunkter anförs
följande: "Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs
särskilda förutsättningar och behov. Varje elev har rätt till
en likvärdig utbildning. Därav följer att vissa elever har
behov av mera stöd än andra."
Utskottet ställer sig bakom den i läroplansdirektiven
framförda uppfattningen och föreslår därmed att riksdagen
avslår motion 1991/92:Ub293.
Enligt motion 1991/92:Ub425 (m) yrkande 2 bör elever med
dyslexi prioriteras då skolan fördelar sina resurser.
Enligt motionärerna är en tidig upptäckt av dyslexi av stor
betydelse.
Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU9 bl.a. behandlat
frågan om elever med dyslexi och därvid hänvisat till vad som
anförs i budgetpropositionen (s.29f.) beträffande elever
med läs- och skrivsvårigheter. Under anslaget B1. Statens
skolverk har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att
stödet till Skrivknuten bör öka med 700000 kr. till totalt
nära 1,6 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Utskottet har därvid
erinrat om att skolverket både har ansvaret för att forskning
stimuleras på för skolområdet aktuella områden och disponerar
medel för särskilda fortbildningsinsatser och stöd för
utveckling inom skolväsendet. Utskottet utgår från att
skolverket beaktar behov av särskilda insatser inom området
läs- och skrivsvårigheter. När det gäller fördelningen av
resurser på det lokala planet bör elever med grava läs- och
skrivsvårigheter ges nödvändigt stöd.
Utskottet anser att syftet med förevarande motionsyrkande är
tillgodosett utan särskilt uttalande av riksdagen i detta
sammanhang. Utskottet avstyrker därmed motion 1991/92:Ub425.
I motion 1991/92:Ub310 (fp) framförs förslag att införa
förberedande dansarutbildning i grundskolan i Göteborgs kommun.
Kostnaderna för en sådan utbildning beräknas till 2 milj.kr.
per år i driftskostnader och 12 milj.kr. i investeringar.
Enligt förordningen (SKOLFS 1991:15) om försöksverksamhet med
förberedande dansundervisning i grundskolan får
ifrågavarande verksamhet anordnas på grundskolans mellan- och
högstadier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den får anordnas
med början i årskurserna fyra och sju och byggas ut med en
årskurs för varje därpå följande läsår och kan i var och en av
dessa kommuner omfatta en klass i varje årskurs. Det ankommer
på Göteborgs kommun att bestrida kostnaderna för den i motionen
föreslagna utbildningen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1991/92:Ub310.
Anslagsbeloppet, m.m.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Bidrag
till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för
budgetåret 1992/93 till 31550906000 kr., varav
sektorsbidraget utgör 29168500000kr. Kostnaden för
sänkt undervisningsskyldighet per den 1 juli 1991 för
grundskolans lärare har därvid beaktats (+
1948100000kr.). För kostnadskompensation för budgetåret
1992/93 skall regeringen fastställa ett skolindex under våren
1992 enligt förordningen (1991:1123) om statsbidrag till det
offentliga skolväsendet m.m.
Till sektorsbidraget har förts medel för
inackorderingstillägg från anslaget F2. Studiestöd m.m.
(+249100000kr.) och för fristående skolor på
grundskolenivå från anslaget B16. Bidrag till driften av
fristående skolor (+76700000kr.).
Från sektorsbidraget har förts medel till anslaget D8.
Utbildning för tekniska yrken för fortsatt uppbyggnad av den
tvååriga ingenjörsutbildningen (-11600000kr.), till
anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser för utbildningen vid Väfskolan i Borås
(-1045000kr.), till anslaget D14.Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m.m. för kompletteringskurser till
hälso- och sjukvårdslinjen (- 8 300 000 kr.) och medel för en
propedeutisk kurs för agronomie studerande till
jordbruksdepartementets huvudtitel (-2920000kr.).
Genom besparingar och omprioriteringar har enligt förslaget i
budgetpropositionen sektorsbidraget tillförts 46 milj.kr. till
fristående skolor. Därmed har det genomsnittliga bidraget för
elever i fristående skolor på grundskolenivå förts upp till den
genomsnittliga nivån för elever i grundskolan. Slutligen
föreslår regeringen, vilket har framgått av det föregående, att
sektorsbidragets beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning
minskas med 350 milj.kr.
När det gäller övriga anslagsposter under detta anslag har
medel förts till anslaget B7.Särskilda insatser på
skolområdet för bidrag till vissa utbildningar för elever med
handikapp i gymnasieskolan (-66100000kr.), till
anslaget B16.Bidrag till driften av fristående skolor för
gymnasiala utbildningar planerade att överföras till annan
utbildningform (-7868000kr.) och till anslaget
B3.Utveckling och produktion av läromedel medel för
produktionsstöd för läromedel för gymnasieskolan inom det
yrkesinriktade området (-1000000kr.).
I motion 1991/92:Ub227 (s) avvisas regeringens förslag till
besparingar inom utbildningsområdet. När det gäller
anslagsbeloppet bör enligt motionärerna riksdagen anvisa
350 milj.kr. utöver regeringens förslag för kommunal
vuxenutbildning (yrkande 1). Vidare bör sektorsbidraget
tillföras 320 milj.kr. för att klara genomförandet av
gymnasieskolans reformering under det första året (yrkande 2).
Den totala anslagsökningen beräknas således till 670 milj.kr.
för budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub275 (s) framförs
förslag att detta anslag bör tillföras 350 milj.kr. för den
kommunala vuxenutbildningen. I en tid då arbetsmarknaden kräver
fler välutbildade människor bör den kommunala vuxenutbildningen
utvecklas i stället för att avvecklas, anser motionärerna. Även
i motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 14 avvisas regeringens
förslag till besparingar inom skolområdet. Motionärerna
föreslår att förevarande anslag tillförs 350 milj.kr. för den
kommunala vuxenutbildningen och 583 milj.kr. för
gymnasiereformens finansiering. Riksdagen bör således enligt
sistnämnda motion under förevarande anslag anvisa totalt
32483906000 kr., dvs. 933 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit.
Utskottet har i det föregående förordat en minskning av
regeringens besparingsförslag med 200 milj.kr. Med hänvisning
härtill och sina ställningstaganden i övrigt föreslår utskottet
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och
1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 31750906000kr., vilket är
200 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit i
budgetpropositionen.
När det gäller antalet elever i grundskolan avser uppgifterna
förhållandena den 15 september föregående bidragsår. För att
åstadkomma en så korrekt bidragsgivning som möjligt när det
gäller sektorsbidraget och beräkningsmodellen för grundskolan
avser regeringen att under innevarande budgetår föranstalta om
att mätningar av antalet elever i grundskolan görs vid flera
tillfällen. I det underlag som utgör grund för statsbidrag
ingår även asylsökande elever i grundskoleåldern som vistas på
sluss eller förläggning och får undervisning i kommunens skola.
Enligt vad som uppgetts kan elevantalet i sådana fall fluktuera
relativt mycket, varför det finns anledning att göra
elevmätningar vid flera tillfällen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i
proposition 1991/92:100 beträffande bidragsgivningen till
kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som
vistas på sluss eller förläggning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inledningsavsnittet
att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till
handlingarna,
2. beträffande lag om ändring i skollagen
att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205,
1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider
och läromedel
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 2,
men. (v) - delvis
5. beträffande stöd till vissa elevgrupper i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 1,
6. beträffande det kommunala ansvaret för
inackorderingsstödet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 2,
7. beträffande gymnasiereformens finansiering
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår
motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis,
1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis samt 1991/92:Fi209 yrkande 18
delvis,
9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom
kommunal vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232,
1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806
yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis,
1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4,
res. 4 (s) - delvis
10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub803 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (s) - delvis
11. beträffande utnyttjande av komvux
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub304 och
1991/92:Ub306,
12. beträffande slopande av medel till
hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub290,
res. 5 (nyd)
13. beträffande ökade bidrag till kultur och historia i
undervisningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 11,
14. beträffande specialresurser till toppresterande
elever
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub293,
res. 6 (nyd)
15. beträffande prioritering av resurser till dyslektiker
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub425 yrkande 2,
16. beträffande förberedande dansundervisning i grundskolan
i Göteborgs kommun
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub310,
17. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och
med avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och
1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 31 750 906 000 kr.,
res. 7 (s) - villk. 3 och 4
men. (v) - delvis
18. beträffande bidragsgivning till kommun som anordnar
undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller
förläggning
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100.
Stockholm den 26 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s),
Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo
Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m),
Christer Lindblom (fp), och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning
(mom. 3)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner det oroande att förslag om avgifter inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen allt oftare
förs fram i kommunerna och nu i riksdagsmotioner. Införande av
sådana avgifter skulle skapa nya ekonomiska hinder för många
att delta i önskad utbildning.
I likhet med vad som framförs i motion 1991/92:Ub203 anser
utskottet att gymnasieskolan skall erbjuda alla ungdomar
studieplats. Det är därför viktigt att gymnasieskolan i likhet
med grundskolan är öppen för alla, oavsett vilka
förutsättningar och vilken bakgrund eleverna har. Utskottet
finner därför inte skäl att ompröva skollagens nuvarande
lydelse.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion
1991/92:Ub203 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub205,
1991/92:Ub213 samt 1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub203 och med
avslag på motionerna 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 samt
1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning
(mom. 3)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion
1991/92:Ub205 att bestämmelserna i 5kap. 21§ skollagen bör
upphöra med hänvisning till kommunernas ökade ansvar för
skolan. Som motionärerna framhåller kan kommunerna i dag
besluta om att ta ut avgifter på skolmåltider men inte
avgiftsbelägga läromedlen. Detta leder till att eleverna inte
sällan får hålla till godo med nedslitna läromedel. En
avreglering av gällande bestämmelser i skollagen skulle
innebära att varje kommun fick söka sig fram till det system
för hantering av läromedelsfrågor m.m. som passar kommunen
bäst.
Utskottet anser vidare att det bör vara möjligt för
kommunerna att avgiftsbelägga vissa kvällskurser inom kommunal
vuxenutbildning i enlighet med vad som förordas i motion
1991/92:Ub264. Detta skulle bl.a. innebära minskade utgifter
för kommunen och möjlighet för flera personer att få studera
inom kommunal vuxenutbildning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1991/92:Ub205 och 1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av
1991/92:Ub213 samt med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub205 och
1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av 1991/92:Ub213 samt
med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Gymnasiereformens finansiering (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "gymnasiereformens
finansiering" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att genomförandet av den nya gymnasieskolan
bör ske fr.o.m. budgetåret 1992/93 enligt riksdagens tidigare
beslut (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356).
Riksdagsbeslutet om en ny gymnasieskola var väl förankrat i
kommunerna. Med en treårig gymnasieskola som ger alla en allmän
behörighet för studier i högskolan skapas en bredare social
rekrytering till högskolan. Att förstärka de yrkesförberedande
programmen är enligt utskottets mening viktigt för de enskilda
eleverna men även för hela arbetsmarknaden med tanke på den
svenska industrins behov av välutbildade arbetare och tekniker.
Detta är också en förutsättning för att utveckla
konkurrenskraften hos de svenska företagen.
Med hänvisning till regeringens ambitioner att bygga ut
högskoleutbildningen under de kommande åren anser utskottet det
kortsiktigt och inkonsekvent att inte nu bredda
rekryteringsbasen för studier i högskolan genom en reformering
av gymnasieskolan.
Enligt utskottets bedömning bör sektorsanslaget tillföras 320
milj.kr. för att klara kostnaderna för det första
genomförandeåret. Beräkningen av dessa medel grundas på 253
milj.kr. för utbildningskostnader och genomföranderesurs.
Resterande 67 milj.kr. är en del av den medelsökning (330
milj.kr.) som enligt riksdagens beslut vid förra riksmötet
skulle tillföras sektorsbidraget fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Osäkerheten kring gymnasiereformen, bl.a. mot bakgrund av
regeringsskiftet, har inneburit att färre kommuner än förväntat
avser att anordna den nya gymnasieutbildningen fr.o.m. läsåret
1992/93.
Utskottet anser därför att inom statsbidragsökningen om 320
milj.kr. finns utrymme för såväl gymnasiereformens inledande
finansiering som möjligheten att erbjuda ca 10000 elever med
avslutad tvåårig gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår.
Gymnasiereformen syftar bl.a. till att ge treåriga
gymnasieutbildningar till alla. Att kunna inrätta ett tredje år
är särskilt viktigt nu mot bakgrund av den stora
ungdomsarbetslösheten.
Vad utskottet anfört om gymnasieskolans finansiering bör
riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212,
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1
delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis
och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande gymnasiereformens finansiering
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212,
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1
delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis
och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Regeringens förslag till besparingar inom kommunal
vuxenutbildning, m.m. (mom.9 och 10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I nyssnämnda" och på s. 13 slutar med "på
arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag till besparingar inom
komvux medför allvarliga konsekvenser för vuxenutbildningen.
Genom att kommunerna är skyldiga att anordna grundläggande
vuxenutbildning kommer kurserna på gymnasienivå och
teknikutbildningen att drabbas hårt. Möjligheten till
komplettering av betyg för att vinna behörighet till studier i
högskolan begränsas. Vidare minskar möjligheten till samordning
mellan undervisningen i gymnasieskolan och komvux. Särskilt i
glesbygden är dessa skolor starkt beroende av varandra. Det är
slutligen känt att ett minskat utbud av utbildningar inom
komvux drabbar särskilt kvinnorna. Utskottet anser vidare i
likhet med vad som anförs i motionerna att komvux har stor
betydelse för den individuella kompetensutvecklingen och för
näringslivets utveckling. Några besparingar inom kommunal
vuxenutbildning enligt regeringens förslag bör således inte
komma i fråga.
Vad utskottet anfört om regeringens förslag till besparingar
inom komvux bör riksdagen med bifall till motionerna
1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801
yrkande 1 delvis, 1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209
yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion 1991/92:Ub803 yrkande
2 framhålla att enligt riksdagens beslut om ett nytt
statsbidragssystem (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) är
kommunerna suveräna att organisera sitt skolväsende och avväga
hur resurserna skall användas. Detta ligger i principen om ett
generellt bidrag till skolsektorn, ett sektorsbidrag. I likhet
med motionärerna anser utskottet att denna princip skall gälla
också fortsättningsvis, varför kommunernas förfoganderätt över
statsbidragen inte bör begränsas.
Då utskottet avvisar regeringens förslag till besparingar
saknar ett nytt uttalande i frågan aktualitet. Utskottet
föreslår därför att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803
yrkande 2.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom
kommunal vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub219,
1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis,
1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis,
1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 2,
5. Slopande av medel till hemspråksundervisning (mom. 12)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "motionen
avslås" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet kan starka skäl anföras mot
hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den
förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan
som gjorts av Riksrevisionsverket. Sammantaget påvisar denna
revision bl.a. stora kvalitetsbrister, ineffektivitet,
bristande lärarkompetens och mycket höga kostnader. Vidare
framgår det att hemspråksundervisningen ofta direkt försvårar
för invandrareleverna att följa den ordinarie
undervisningen i skolorna. Utskottet konstaterar således att
hemspråksundervisningen med sin nuvarande uppläggning ofta
direkt motverkar sina angivna syften. Vidare konstaterar
utskottet att det inte finns några belägg för att
hemspråksundervisningen hittills skulle ha haft de positiva
effekter som avsetts -- snarare verkar den ha motverkat
invandrarelevernas möjligheter att komma in i den svenska
kulturgemenskapen.
Utskottet anser det vara både lättförståeligt och värdefullt,
inte minst ur samhällets synpunkt, att invandrare som kommer
till Sverige ofta vill vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler
medborgare som behärskar två eller flera språk i vårt samhälle,
desto bättre är det naturligtvis mot bakgrund av den pågående
internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det
finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom
nuvarande form av hemspråksundervisning.
Vidare anser utskottet att ansvaret för hur
hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall
överföras till invandrarna själva och deras
intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att
hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på
invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.
I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga
krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda
bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga
kostnaderna för hemspråksundervisningen.
Mot denna bakgrund bör inga medel anvisas till
hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande slopande av medel till
hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Specialresurser till toppresterande elever (mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Regeringen har" och slutar med "motion
1991/92:Ub293" bort ha följande lydelse:
I gällande bestämmelser för statsbidrag till det offentliga
skolväsendet finns det inte några specialresurser destinerade
för att stödja eliteleverna i skolan. I likhet med motionärerna
anser utskottet att det är lika självklart att ge extra stöd
till elitelever som till svaga elever. Vårt välstånd är
beroende av vår förmåga att producera intellektuella
topprestationer i hård internationell konkurrens. Det är lika
självklart att applicera principerna om elitidrott och
breddidrott inom utbildningens område.
Minst lika stort belopp av specialresurser bör avsättas för
stöd till toppelever som till svaga elever. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag till närmare
utformning av ett sådant stödsystem. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande specialresurser till toppresterande
elever
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Anslagsbeloppet (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo
Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och på s. 17 slutar med "i
budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande
till dels gymnasieskolans finansiering, dels regeringens
förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning föreslår
utskottet att riksdagen under detta anslag anvisar ytterligare
totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Sektorsbidraget
under detta anslag bör således tillföras 320 milj.kr. för att
dels finansiera första årets genomförande av den nya
gymnasieskolan, dels finansiera påbyggnadsutbildning för
10000 elever och 350 milj.kr. för kommunal vuxenutbildning.
Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot
medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 samt med avslag
på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub810 yrkande 14
till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 32220906000 kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub227 och
1991/92:Ub275 samt med avslag på proposition 1991/92:100 och
motion 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 32220906000 kr.,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet hävdar -- i syfte att garantera likvärdigheten
i skolan -- att eleverna skall ha tillgång till dels
kostnadsfria skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det
dagliga näringsbehovet, dels fria läromedel. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett lagförslag som avser reglera
dessa frågor i skollagen.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till besparingar i
vad avser reformeringen av gymnasieskolan. Arbetslivet genomgår
snabba förändringar. Yrken förändras och skillnaden mellan
olika yrkesgrupper suddas ut. I takt med denna omstrukturering
av arbetslivet bör gymnasieskolan reformeras. Genom regeringens
förslag att upphäva riksdagens tidigare beslut om
gymnasiereformens finansiering blir det svårt för de kommuner,
som planerat inleda arbetet med en ny gymnasieskola fr.o.m.
läsåret 1992/93, att fullfölja detta utan statliga insatser.
Mot denna bakgrund beräknas för budgetåret 1992/93 totalt 583
milj.kr. för genomförandet av den nya gymnasieskolan. Inom
ramen för dessa medel skall även statsbidrag lämnas till
kommuner som kan erbjuda elever med avslutad tvåårig
gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår.
Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 4 om
regeringens förslag till besparingar inom kommunal
vuxenutbildning, m.m.
När det gäller anslagsbeloppet avvisar Vänsterpartiet
regeringens förslag till besparingar på utbildningsområdet. I
konsekvens med våra tidigare yrkanden när det gäller
gymnasieskolans finansiering och besparingar inom kommunal
vuxenutbildning föreslår vi att riksdagen anvisar totalt 933
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit under detta anslag
för budgetåret 1992/93. Medelsökningen avser dels
finansieringen av den nya gymnasieskolan fr.o.m. läsåret
1992/93 (583 milj.kr.), dels kommunal vuxenutbildning (350
milj.kr.). Riksdagen bör således för budgetåret 1992/93 anvisa
32483906000 kr. till anslaget Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 4, 7 och 17 borde ha hemställt:
4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider
och läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen,
7. beträffande gymnasiereformens finansiering
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi209 yrkande 18
delvis, med anledning av motionerna 1991/92:Ub212,
1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1
delvis samt med avslag på proposition 1991/92:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
17. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 14
och med avslag på proposition 1991/92:100 samt motionerna
1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 till Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 32483906000 kr.,