Utskottet säger ja till regeringens förslag i årets
budgetproposition om medel till transportforskningen. Det
innebär att sammanlagt drygt 100 milj.kr. bör anvisas för
forsknings- och utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn.
Merparten av pengarna eller drygt 60 milj.kr. avser bidrag till
statens väg- och trafikinstitut (VTI) medan anslaget till
transportforskningsberedningen (TFB) beräknas till ca 44
milj.kr. Förslaget innebär att såväl VTI som TFB får realt höjda
anslag för sin forskningsverksamhet. VTI:s anslag ökar med 2
milj.kr. och TFB:s med 1 milj.kr.
I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna
gäller frågor om bl.a. transportforskningens inriktning,
samordning och lokalisering. Utskottet framhåller vid sin
behandling att kommunikationssektorns utveckling har en
strategisk betydelse för tillväxt och produktivitet liksom för
att klara trafikens miljöproblem. Utskottet bedömer därför att
mycket talar för att ökade resurser bör tillföras forskningen på
området. Med hänvisning bl.a. till det utredningsarbete som
pågår inför det övergripande forskningspolitiska beslut som
riksdagen avser att fatta nästa vår avslås samtliga
motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring av
v-suppleanten.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
H. Transportforskning
Statens väg- och trafikinstitut
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 124--126)
föreslagit
1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 61129000 kr.
Transportforskningsberedningen
Regeringen har under denna rubrik (s. 127--129) föreslagit
1. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
44006000 kr.,
2. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till
forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp.
20000000 kr.,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av
miljövänlig fordonsdrift.
Motionerna
1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av spårtaxi för 2000-talets
kollektivtrafik.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning på kommunikationsområdet.
1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
11. att riksdagen begär att regeringen initierar och
stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver
kvinnoperspektivet på trafiksystemet,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och utveckling.
1991/92:T221 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den miljötekniska utvecklingen på
kollektivtrafikområdet.
1991/92:T901 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om
transportforskningen får i uppdrag att belysa möjligheterna till
bättre utnyttjande av tillgängliga resurser genom samverkan
mellan transportforskningsberedningen och väg- och
trafikinstitutet.
1991/92:T918 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att överföra medel till transportforskningsberedningen (TFB),
för utveckling av ett cykelliknande fordon med väderskydd och
transportmöjlighet.
1991/92:T919 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokalisering av viss transportforskning
till Östersund.
1991/92:Ub449 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av VTI:s
järnvägsforskning.
Utskottet
1 Anslagsfrågor
1.1 Statens väg- och trafikinstitut
Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI)
finansieras dels med bidrag över statsbudgeten, dels med
ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten är
avsett att täcka VTI:s kostnader för myndighetsuppgifter och
egen FoU-verksamhet. Bidragsmedlen används huvudsakligen för att
höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att
institutets attraktionskraft som uppdragsmyndighet kan öka samt
för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna
utpekats som viktiga men där uppdragsgivare saknas.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att
bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 2 milj.kr. till
sammanlagt drygt 61 milj.kr. Tillkommande medel är avsedda att
användas för en fortsatt uppbyggnad av institutets
järnvägsforskning. Regeringens förslag innebär vidare att inga
medel längre anvisas för återanskaffning av institutets
basutrustning. I stället hänvisas till den nya
finansieringsmodell med upplåning i riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som föreslås i bilaga 1
till årets budgetproposition. I propositionen föreslås vidare
att riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt
1000-kronorsanslag.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till
medelsberäkning följer riksdagens senaste forskningspolitiska
beslut våren 1990 (prop. 1989/90:90 avsnitt 15, bet. TU26, rskr.
335). VTI skall enligt detta beslut erhålla realt höjda anslag
med sammanlagt 6 milj.kr. under en treårsperiod, varav 2
milj.kr. förutsattes anvisas för nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
1.2 Transportforskningsberedningen
Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att
planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och
trafiksäkerhet.
I årets budgetproposition föreslås att riksdagen dels i
bidrag till Transportforskningsberedningen för nästa budgetår
anvisar 44006000 kr., dels medger att regeringen
bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till forskning,
utveckling och demonstrationsprojekt under de två påföljande
budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30 milj.kr. resp.
20 milj.kr.
I det tidigare nämnda övergripande riksdagsbeslutet om
forskningen våren 1990 angavs att även TFB skulle erhålla en
årlig real höjning av sitt bidragsanslag under den aktuella
treårsperioden. För budgetåret 1992/93 förutsattes 1 milj.kr. i
ökat anslag, vilket överensstämmer med regeringens nu aktuella
förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning samt beslutsram för TFB för de två därpå
följande budgetåren.
2 Transportforskningens inriktning
Utskottet behandlar i det följande de propositions- och
motionsförslag som väckts om FoU-verksamhetens närmare
inriktning.
I budgetpropositionen redovisas i samband med behandlingen
av forskningsfrågorna vissa riktlinjer för ett långsiktigt
utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig
fordonsdrift. För att öka förutsättningarna för en övergång
till miljövänligare fordonsteknik anges inledningsvis att
samlade åtgärder är nödvändiga. En utgångspunkt bör därvid
enligt regeringens förslag vara att de svenska resurserna
koncentreras till ett begränsat antal alternativ. Vidare anförs
att arbetet med miljövänliga drivmedel och drivsystem skall
utformas i enlighet med internationella åtaganden och i
internationellt samarbete. Åtgärder som kan bli aktuella bör
vara generella och utformade på ett sådant sätt att konkurrensen
på området inte motverkas. För att klara miljömålen i de större
tätorterna kan dock särskilda åtgärder erfordras. Mot denna
bakgrund anförs att det bl.a. är motiverat att se över de
bestämmelser och styrmedel som i dag finns för drivmedel och
drivsystem som är eller inom kort kan beräknas vara tekniskt
möjliga.
Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att
medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför
nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom
och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Forskningen
intar således enligt utskottets mening en strategisk roll för
att ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas.
Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot vad som
anförts i propositionen om ett långsiktigt utvecklingsarbete för
ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.
Förslag om att stimulera den miljötekniska utvecklingen på
kollektivtrafikområdet redovisas i motion T221 (s), i vilken
ett samlat åtgärdsprogram presenteras för att förbättra miljön i
Stockholmsregionen. För kollektivtrafikens del framhålls i
motionen behovet av att transportforskningsberedningen ges medel
för att främja utvecklingen av miljövänliga fordon. Det
nuvarande programmet med etanoldrivna bussar föreslås därvid
utvecklas till att även omfatta bl.a. hybridbussar som kan
konverteras mellan el och bensin samt system med tillförsel av
elenergi till bussar via gatunätet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet
inledningsvis framhålla vikten av att trafik- och
miljösituationen i landets storstadsområden förbättras. Därvid
krävs, som utskottet klargjort tidigare i samband med riksdagens
miljöpolitiska beslut på trafikområdet våren 1991, bl.a.
åtgärder i de större städerna som att begränsa partikelutsläpp
från dieseldrivna fordon genom en mer miljövänlig
kollektivtrafik (prop. 1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345).
Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas
att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär
trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)
med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även
påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av
elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en
motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I
sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer
runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och
olika former av miljöanpassad kollektivtrafik.
Utskottet anser det angeläget att forskningen och
utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste
göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem
och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar
hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i
kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en
målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet
kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att
medverka till en omställning av transportsektorns
energianvändning.
Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet erhöll
TFB till följd av 1988 års trafikpolitiska beslut ett
engångsanslag på 100 milj.kr. för att utveckla, stärka och
förbättra kollektivtrafiken. Med hänsyn till att dessa medel
numera är intecknade har TFB begärt ett nytt anslag till
fortsatt utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken. TFB:s
framställning bereds för närvarande inom
kommunikationsdepartementet. I sammanhanget kan vidare nämnas
att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren 1991
erhåller 30 milj.kr. per år under fyra år för stöd till
utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av
motoralkoholer i fordon. Vidare kan erinras om det långsiktiga
utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig
fordonsdrift som aviserats i årets budgetproposition.
Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som nu har
anförts att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att
stimulera den miljötekniska utvecklingen på området. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionen
i denna del till väsentlig del är tillgodosett. Den påkallar
därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen.
I motion T203 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms
län yrkas att staten bör stödja utveckling av spårbilssystem
med spårtaxi för regionens trafikförsörjning på 2000-talet.
Enligt motionärerna har utvecklingen inom informationsteknologin
gjort det både möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att använda
helautomatiska förarlösa fordon i spårburen trafik. Tekniken
behöver dock utvecklas. I motionen anges vidare att ett
spårtaxisystem bör kunna bli ett attraktivt referensprojekt för
svensk industri.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen att
det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas.
Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera
fördelar ut miljösynpunkt.
Sedan utskottet behandlade frågan våren 1991 har
utvecklingsarbetet på området drivits vidare och intensifierats.
I sammanhanget kan nämnas att i Gävle pågår en TFB-studie för
att med hjälp av datorsimulering göra en trafikteknisk
utvärdering av spårtaxi. Enligt resultatet från Gävleprojektets
första etapp kan kostnaden för en resa bli ungefär som för
dagens busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre genom
direkt tidtabellsfri resa utan byten och köer samtidigt som
miljösituationen i staden förbättras. Vidare kan nämnas att inom
ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i Göteborg har en
överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av ett nytt
förarlöst spårsystem. Med utgångspunkt från systemidéer om olika
tekniska lösningar avses i Göteborg även en mindre
demonstrationsbana anläggas för spårbilssystem. Även i flera
andra kommuner förs en diskussion om att pröva nya
spårbilssystem. I sammanhanget kan också hänvisas till den
internationella utveckling som pågår på området i framför allt
USA och som följs från svensk sida. Under april månad senare i
år kommer sålunda på TFB:s initiativ ett symposium arrangeras i
USA för utbyte av information och kunskaper på området.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt
utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma
att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för
teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionsyrkandet till väsentlig del
är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd
från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.
I motion T918 (kds) yrkas att medel överförs till
transportforskningsberedningen för utveckling av
"cykel-cityfordon" i syfte att kunna förbättra miljön i våra
stadskärnor. Enligt motionären bör många av de korta resor som
görs under 2 km av friska människor kunna utföras med cyklar.
Ett hinder för en ökad användning av cykeln är dock bl.a. regn
och smuts från vägbanan. Enligt motionären bör därför ett
utvecklingsarbete inledas för att ta fram en cykelliknande
transportkonstruktion som gör det möjligt att kunna förflytta
sig i olika väderslag och transportera mindre inköp.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att cykeln kan
utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många
korta resor. Staten har också under många år verkat för att
stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning genom bl.a.
riktade statsbidrag för att påskynda en utbyggnad av cykelbanor.
Vad gäller de insatser som gjorts på forskningsområdet har dessa
tidigare främst koncentrerats kring olika säkerhetsfrågor i
syfte att minska antalet cykelolyckor. Den närmare
produktutvecklingen vad gäller cykelutformningen har i stället
huvudsakligen skett inom tillverkningsföretagen efter marknadens
önskemål och signaler.
Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på
forskningsområdet anser utskottet att det är en uppgift i första
hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva
utvecklingsfrågor av den typ som aktualiserats i motionen.
Motionsyrkandet påkallar mot bakgrund av det anförda ingen
åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.
I motion T218 (v) framhålls beträffande
transportforskningens samhällsstyrning att samhället så
långt som möjligt bör styra forskningen till de
kommunikationsslag som kan ingå i en strategi för att uppnå ett
bärkraftigt samhälle. Det innebär att den nuvarande inriktningen
på biltrafikprojekt som DRIVE och PROMETHEUS inte skall stödjas.
Dessa och andra projekt bör därför enligt motionen få en annan
inriktning så att en utveckling kan ske mot ett bärkraftigt
samhälle och mot kommunikationer som är demokratiskt
kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional
rättvisa.
Utskottet konstaterar först vad gäller samhällets styrning
av transportforskningen att sedan år 1984 har en ordning lagts
fast där riksdagen på grundval av förslag av regeringen beslutar
om treårsprogram för forskningen. För forskningen inom
kommunikationsdepartementets område har för den nu aktuella
treårsperioden understrukits vikten av att öka FoU-insatserna
inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet
med särskild betoning på järnvägens och den övriga
kollektivtrafikens möjligheter och förutsättningar att bidra
till ett fullgott transportsystem. Genom successiva beslut har
under perioden medel anvisats till de av riksdagen prioriterade
FoU-områdena.
Vad sedan gäller statens engagemang i de av motionärerna
särskilt omnämnda internationella samarbetsprojekten DRIVE och
PROMETHEUS berör dessa projekt det framtida utnyttjandet av
informationsteknologi inom vägtrafiken. Syftet med EG-projektet
DRIVE är att genom introduktion av avancerad
informationsteknologi och telekommunikation öka
trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten i
vägtrafiksystemet samt reducera de negativa miljöeffekterna av
vägtrafiken i Europa. PROMETHEUS-projektet, som initierats av
den europeiska bilindustrin, samordnas med DRIVE och har till
syfte att utveckla "intelligent biltrafik", dvs. att genom ny
teknik utveckla olika lösningar som kan förbättra vägtrafiken.
Enligt en aktuell lägesbeskrivning som TFB tagit fram för
statens insatser på området kan informationsteknologin erbjuda
intressanta möjligheter för att komma till rätta med många av de
växande problemen inom vägtrafiken. Vinster med projekten anses
bl.a. kunna göras inom fem områden, nämligen trafiksäkerhet,
köbildning och fördröjning, energiförbrukning och
luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt för
infrastrukturen. Utskottet vill även för sin del peka på att
projekten är intressanta samt att det är väsentligt att man från
svensk sida aktivt följer och medverkar i den forsknings- och
utvecklingsverksamhet som bedrivs utanför vårt land för att vi
skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer
fram.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
I motion T218 (v) begärs vidare att regeringen initierar och
stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver
kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Bakgrunden till yrkandet
är de skillnader i resvanor som finns mellan män och kvinnor.
Kvinnor åker bl.a. relativt sett mer kollektivt än männen.
Samtidigt är kollektivtrafiksystemet i första hand inriktat på
männens behov av arbetsresor. Kvinnor har också sämre tillgång
till bil än män och därmed sämre transportmöjligheter. Ett
genombrott av männens resvanor i hela samhället skulle därför
enligt motionärerna främja massbilismens tillväxt. Syftet med
den efterlysta informationsinsatsen anges vara att klarlägga
kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar.
Utskottet har tidigare, senast under hösten 1991 (bet.
1991/92:TU1 s. 8--9), behandlat den aktualiserade frågan.
Utskottet bekräftade därvid uppgiften om att resvanorna skiljer
sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om
att skillnader i resvanor också föreligger mellan bl.a. olika
åldersgrupper och skilda geografiska områden. Utskottet angav
vidare att enligt den övergripande trafikpolitiska målsättningen
förutsätts att en anpassning skall ske till medborgarnas olika
trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets
uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika resenärers
intressen vägs samman.
Utskottet erinrade vidare om att TFB har projekt inom ramen
för sina FoU-program som behandlar hushållens resurser för och
värdering av trafikutbud. I sammanhanget hänvisades även till de
nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och det
arbete som pågår i syfte att genomföra en förnyad studie.
Utskottet klargjorde även att man såg positivt på att
forskningsresultat på olika sätt förs ut till beslutsfattare och
allmänhet och förutsatte att så också kom att ske.
Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet är därför
inte berett att förorda något särskilt statligt initiativ på
informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker
därför densamma i nu behandlad del.
3 Transportforskningens omfattning och organisation
Frågor om transportforskningens omfattning tas upp i
motion T212 (s). I motionen betonas behovet av bättre kunskap om
transporter och trafik. Enligt motionen läggs i dag tämligen
stora resurser ner på forskning om fordon, asfalt och annan
"hårdvara". Däremot är forskningen om transporter och trafik som
grundläggande pusselbit i samhällsbyggandet avsevärt
blygsammare. Detta anges till en del bero på den i dag
splittrade organisationen av svensk transportforskning. Med
hänsyn till sektorns strategiska betydelse för tillväxt och
produktivitet framhåller motionärerna att det är rimligt att mer
resurser tillförs transportforskningen i samband med en allmän
översyn av de totala statliga forskningsresurserna.
Utskottet har i olika sammanhang behandlat den viktiga roll
som ett effektivt och väl fungerande transportsystem har för
samhällsutvecklingen. Trafiksystemet påverkar sålunda de
enskilda medborgarnas möjligheter att delta i samhällets olika
aktiviteter samtidigt som det är en förutsättning för ett
effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som
nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av
infrastrukturen ställs ökade krav på forsknings- och
utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående
internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar
behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över
gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att
förbättra förutsättningarna för industriell produktion i
Sverige. Som utskottet klargjort tidigare innebär även kravet på
att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk på
forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer
sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även
under det närmaste decenniet varför kraven på kollektivtrafiken
som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör
vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna
medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra
till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt
som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den
avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket
kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att
kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post- och på
kollektivtrafikområdet kan komma att omformuleras och få ökad
styrka.
Enligt uppgifter från TFB beräknas transportforskningens
andel av den totala, statliga satsningen på FoU uppgå till ca
1,5% samtidigt som sektorn svarar för ca 12% av landets
bruttonationalprodukt. Utskottet anser mot bakgrund av det
anförda att mycket talar för att ökade resurser bör tillföras
forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom
kommunikationssektorn.
Utskottet konstaterar att som ett led i förberedelserna
inför en planerad forskningspolitisk proposition våren 1993
tilllsattes hösten 1991 en särskild utredare med uppgift att se
över den framtida statliga forskningen inom transportsektorn
(K1991:06, dir. 1991:91). Utredaren skall såväl beskriva
resursanvändningen inom den statliga transportforskningen som ge
förslag till framtida struktur, inriktning och målsättning.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första halvåret i
år.
Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som ovan
anförts att önskemålen om ökade resurser kommer att ägnas
särskild uppmärksamhet inom ramen för den pågående
transportforskningsutredningen. Utskottet anser mot denna
bakgrund att det angivna motionsyrkandet inte bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida varför det avstyrks.
Transportforskningens organisation har behandlats i tre
motioner.
I motion T901 (s) framhålls att för den framtida
transportforskningen gäller att kvaliteten måste prioriteras och
kompetensen stärkas. Motionärerna bedömer mot denna bakgrund att
det är nödvändigt att forskningsresurserna koncentreras till
områden där Sverige har bäst förutsättningar att hävda sin
position internationellt. Till detta kommer ett generellt krav
på effektivisering av statsförvaltningen. Mot denna bakgrund bör
enligt motionärerna möjligheterna till en närmare samverkan
mellan TFB och VTI belysas inom ramen för den pågående översynen
av transportforskningen. I syfte att uppnå en effektivisering av
administrationen bör därvid undersökas möjligheterna att ersätta
nuvarande TFB med en styrelse med uppgift att aktivt målstyra
inriktningen av sektorns FoU-arbete. I stället för nuvarande
kansli förordas att styrelsen replierar på VTI:s administrativa
resurser.
I motion T919 (s) yrkas att utvecklingsarbetet på
järnvägsområdet delvis omlokaliseras till Östersund. I motionen
anges att det blir alltmer uppenbart att järnvägen får en mer
framträdande roll i den framtida transportpolitiken. För att
järnvägen skall kunna möta kraven på en sund transportekonomi,
god energihushållning och effektiv miljöpolitik krävs därför ett
utvecklingsarbete. Enligt motionärerna bör frågan om att
förlägga sådan verksamhet till Östersund och etablera samverkan
med högskolan bli föremål för en seriös utredning. Inte minst
intressant är det att ta vara på kunskapen om de problem som
möter järnvägsdriften under de hårdare klimatförhållanden som
råder i landets norra delar.
I motion Ub449 (s) nämns att ett centrum för forskning om
transportfrågor håller på att utvecklas vid högskolan i
Falun/Borlänge. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med de
statliga verk med ansvar för landtransporternas infrastruktur
och trafiksäkerhet som finns i Borlänge samt med det regionala
trafikbolaget. Starka skäl talar enligt motionärerna för att en
inte oväsentlig del av den järnvägsforskning som nu håller på
att byggas upp i Linköping förläggs till banverkets närmiljö,
dvs. till Borlänge. I motionen anges det därför som nödvändigt
att den pågående statliga utredningen om transportforskningen i
sin bedömning väger in fördelarna av en lokalisering av
resurserna för järnvägsforskningen till Borlänge.
Utskottet vill inledningsvis med anledning av motionsyrkandena
understryka angelägenheten av att landets samlade
forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt
sätt. Detta innebär att den framtida strukturen och
rollfördelningen mellan olika forskningsbeställare och
forskningsutövare är av ett strategiskt intresse.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att de nu
aktualiserade frågorna kommer att behandlas inom ramen för det
nämnda utredningsarbetet och i samband med det fortsatta
beredningsarbetet. Vad gäller särskilt frågan om
järnvägsforskningens lokalisering kan erinras om att utskottet
vid sin behandling av transportforskningen våren 1991 (prop.
1990/91:100 bil. 8, bet. TU15, rskr. 144) konstaterade att genom
de statliga trafikverkens samlokalisering i Borlänge finns en
miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser men ockå ge
underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent arbetskraft
till verken. Utskottet förutsatte vidare att frågan om
utvecklingen av ett samarbete med centrum för transportforskning
i Falun/Borlänge kan komma upp till prövning inom ramen för
fortsatta överväganden om transportforskningens uppbyggnad. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att de angivna
motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. De avstyrks därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Statens väg- och
trafikinstitut
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut
att riksdagen till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 61129000 kr.,
3. beträffande anslaget till
Transportforskningsberedningen
att riksdagen till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
44006000 kr.,
4. beträffande beslutsram för
transportforskningsberedningen
att riksdagen medger att regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till
forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp.
20000000 kr.,
5. beträffande miljövänlig fordonsdrift
att riksdagen lämnar utan erinran vad som i propositionen
anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad
användning av miljövänlig fordonsdrift,
6. beträffande den miljötekniska utvecklingen på
kollektivtrafikområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:T221 yrkande 3,
7. beträffande utveckling av spårbilssystem
att riksdagen avslår motion 1991/92:T203 yrkande 4,
8. beträffande utveckling av "cykel-cityfordon"
att riksdagen avslår motion 1991/92:T918,
9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning
att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 25,
men. (v) -- delvis
10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 11,
men. (v) -- delvis
12. beträffande transportforskningens organisation
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T901, 1991/92:T919 och
1991/92:Ub449 yrkande 2.
Stockholm den 18 februari 1992
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf
Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving
Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Lars Svensk (kds),
Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita
Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Pehr
Löfgreen (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Transportforskningens samhällsstyrning
Utskottet anser att transportforskningen så långt möjligt bör
samhällsstyras och inriktas på transporter och
kommunikationsteknik som kan ingå i en strategi för att uppnå
ett bärkraftigt samhälle. Den utveckling som för närvarande sker
vad gäller effektivare trafikstyrning, avgasrening, alternativa
bränslen eller hybridmotorer är varken möjlig eller tillräcklig
för att lösa de problem som är förenade med en ökad biltrafik. I
ett globalt perspektiv framstår vidare en fortsatt
biltrafikutveckling som verklighetsfrämmande. Varje år uppges
uppskattningsvis 500000 människor avlida i trafikolyckor medan
15 miljoner skadas. Medelhastigheten under högtrafikperioderna
har vidare krypit ner mot 10--15 km/timme i många tätbefolkade
regioner.
Enligt vänsterpartiets mening står det därför klart att
varken transportekonomi eller miljö orkar med ett så
lågeffektivt transportsystem. Det statliga engagemanget i
biltrafikprojekten PROMETHEUS och DRIVE och likartade insatser
bör därför användas så att dessa och andra projekt inriktas mot
åtgärder som kan ingå i en strategi för att uppnå ett
bärkraftigt samhälle och kommunikationer som är demokratiskt
kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional
rättvisa. Behovet av ökade insatser bör härvid särskilt
uppmärksammas på järnvägsområdet som länge utgjort ett försummat
forskningsområde. Riksdagen bör därmed bifalla motion T218
yrkande 25.
Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
Enligt vänsterpartiets mening är en fungerande kollektivtrafik
en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken har olika konsekvenser för
kvinnor och män. Enligt den norska undersökning som har
publiceras i storstadstrafikkommitténs betänkande (SOU 1989:79)
lägger kvinnor mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än
män, som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har även
sämre tillgång till bil än män och har därmed sämre
transportmöjligheter. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en
folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna
kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt
bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion
T218 (v) yrkande 11.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
9 och 10 borde ha hemställt:
9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 25
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,