I betänkandet behandlar utskottet förslag om
telekommunikationer i årets budgetproposition, proposition
1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på
telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93 m.m. samt
riksdagens revisorers förslag till riksdagen 1990/91:20 angående
televerkskoncernens verksamhet. Vidare behandlas motioner i
telefrågor som väcktes under den allmänna motionstiden i år.
Förslagen i budgetpropositionen avser främst inriktningen av
televerkets verksamhet, ekonomiska mål för denna verksamhet,
bolagsbildning av televerket samt bildande av en ny myndighet på
telekommunikationsområdet. Förslagen i proposition 163 gäller
avgiftsfinansiering av den nya telemyndigheten samt en
medelsanvisning på 6 milj.kr., som denna övergångsvis behöver.
Revisorernas förslag gäller allmänna mål för televerket, krav på
att beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor
som behandlas i televerkets treårsplaner baseras på aktuellare
uppgifter än vad som för närvarande sker, krav på en förbättrad
information till riksdagen i vissa telefrågor samt krav på att
noggranna utredningar föregår förslag till riksdagen om en
ändrad associationsform för televerket.
Den fråga som i motionerna tilldrar sig det största
intresset gäller bolagsbildning av televerket. Regeringens
avsikt är att televerket skall bolagiseras den 1 januari 1993
och att dessförinnan återkomma till riksdagen med en samlad
redovisning av åtgärder och förslag, däribland ett förslag till
en telelag. Motionsyrkanden, vari uttalas farhågor för att en
bolagisering kan äventyra vissa av riksdagen fastställda
telepolitiska mål, avstyrks i avvaktan på de förslag som
regeringen aviserar. Målen i fråga innebär att telesystemet
skall utformas så att det bidrar till regional balans och
möjliggör sociala hänsynstaganden. Med den nämnda motiveringen
föreslår utskottet också att revisorernas samtliga förslag
lämnas utan vidare åtgärd.
Motionerna i övrigt gäller bl.a. telekommunikationer för
handikappade, telekommunikationer i glesbygd samt taxe- och
servicefrågor.
Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag och
avstyrker, i flera fall med hänvisning till tidigare
riksdagsbeslut eller till regeringens aviserade förslag,
samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet är fogat tre reservationer och en
meningsyttring av v-suppleanten, avseende fyra moment i
utskottets hemställan.
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(kommunikationsdepartementet) under avsnitt J.
Telekommunikationer (s. 137--150)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
inriktningen av televerkets verksamhet,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
ekonomiska mål för televerkets verksamhet,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
bolagsbildning av televerket,
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
televerkets ansvar för bastelefoner,
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet.
Proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på
telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.
Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på
telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.
1. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med
vad i propositionen har anförts,
2. att riksdagen till telemyndigheten för budgetåret 1992/93
under sjätte huvudtiteln -- med återkallande av förslaget i
proposition 1991/92:100 bilaga 7 om anslag till statens
telenämnd -- anvisar ett förslagsanslag om 6000000 kr.
Förslag 1990/91:20 Riksdagens revisorers förslag angående
televerkskoncernens verksamhet
I förslag 1990/91:20 hemställer riksdagens revisorer
1. att riksdagen beträffande allmänna mål hos regeringen
begär en översyn av de allmänna målen för televerket i enlighet
med vad revisorerna anfört,
2. att riksdagen beträffande treårsplaner begär att
beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor som
behandlas i televerkets treårsplaner baseras på aktuellare
uppgifter än vad som för närvarande sker,
3. att riksdagen beträffande informationen till riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört
om en förbättrad information till riksdagen,
4. att riksdagen beträffande associationsform som sin mening
ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om eventuell
ändrad associationsform för televerket.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1992
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen
beträffande telekommunikationer.
1991/92:T226 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det inför den kommande
bolagiseringen av televerket och avregleringen av telemarknaden
är nödvändigt att skapa långsiktiga garantier för att de sociala
och regionalpolitiska målen med telepolitiken skall kunna
upprätthållas.
1991/92:T802 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att undersöka förutsättningarna
för att tidigarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanland.
1991/92:T803 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att staten genom fortsatt ägande av televerket skall säkra
telekommunikationernas höga kvalitet och det sociala och
regionalpolitiska ansvar som riksdagen beslutat om,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om televerkets bolagisering,
3. att riksdagen beslutar att det statliga ansvaret för
telekommunikationerna skall omfatta både telefonitjänster och
grundläggande datatjänster i hela landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om televerkets personalpolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avkastningskraven på televerket
kan reduceras för att televerket skall kunna uppfylla sina
sociala och regionalpolitiska åtaganden vad gäller taxor,
service och investeringar.
1991/92:T804 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elektronisk hemtjänst genom human telefoni i
syfte att förgylla och förbilliga tillvaron för utsatta grupper
i samhället.
1991/92:T805 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
televerkets 071-nummer.
1991/92:T806 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en inom länen gemensam teletaxa till länens myndigheter och
serviceorgan.
1991/92:T807 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (båda
nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dela på nuvarande televerk så att
nätdelen blir fristående,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett sådant förslag lämnas senast i
anslutning till beslut om ändrad associationsform för
televerket.
1991/92:T808 av Kenneth Attefors (nyd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att televerket utreder de
tekniska möjligheterna med en pensionärsteletaxedifferentiering
samt vad kostnaden för en sådan differentiering blir för
televerkets del.
1991/92:T809 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att minska upplagan på
telefonkatalogerna.
1991/92:T810 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statligt ägande av posten och
televerket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vissa villkor för en ombildning av
televerket till aktiebolag.
1991/92:T812 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om goda telekommunikationer även i glesbygd.
1991/92:T813 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
den orimligt höga teletaxan till Estland, Lettland och Litauen.
1991/92:T817 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att goda telekommunikationer och
andra förbindelser tillförsäkras glesbygden i samma takt som
övriga orter och regioner inom riket.
1991/92:T818 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anläggning av AXE-stationer i Bräcke och Strömsund i
Jämtlands län.
1991/92:T821 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundläggande telekommunikation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvars- och finansieringsprincipen.
Utskottet
1. Allmänna mål för telepolitiken
Enligt ett beslut av riksdagen i maj 1988 (prop. 1987/88:118,
bet. TU28, rskr. 402) är det övergripande målet för
telepolitiken att medborgarna, näringslivet och den offentliga
förvaltningen i landets olika delar skall erbjudas en
tillfredsställande tillgång på telekommunikationer till lägsta
möjliga samhällsekonomiska kostnad. Detta mål vidareutvecklas i
beslutet i fem delmål. Enligt dessa skall telesystemet utformas
så att
det ger god tillgänglighet och service för grundläggande
telekommunikationer,
det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället
som helhet, samtidigt som telesystemet i sig är effektivt,
utvecklingsmöjligheterna tas till vara,
det bidrar till regional balans och möjliggör sociala
hänsynstaganden,
det skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i
krig.
Riksdagens revisorer (revisorerna) framhåller i sitt förslag
angående televerkskoncernens verksamhet att en precisering av de
allmänna målen bör eftersträvas i syfte att underlätta en
kontroll och uppföljning av dessa mål. Härvid bör också
övervägas hur detaljerad statsmakternas styrning av televerkets
verksamhet bör vara. Revisorerna föreslår att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av de allmänna målen.
I budgetpropositionen framhålls att regeringen mot bakgrund av
den ökande internationaliseringen och liberaliseringen av
telekommunikationsmarknaden i land efter land nu intensifierar
arbetet med att anpassa den svenska telemarknaden till denna
utveckling och till den ökande konkurrensen. I en
marknadsekonomi är det statens viktigaste näringspolitiska
uppgift att utforma stabila regelsystem samt att säkra en god
infrastruktur och fungerande marknader. Den svenska
telekommunikationsmarknaden präglas i dag inom vissa sektorer av
stark dominans från televerket. Därför bör enligt regeringen
förändringar av regelverk och strukturella åtgärder vidtas för
att åstadkomma en fungerande marknad. Detta innebär bl.a. att
organisation och styrning av företaget utformas så att en
fungerande konkurrens
på telemarknaden möjliggörs.
Av budgetpropositionen framgår att en särskild utredare --
telelagsutredningen (K1991:03, dir. 1991:34) -- har tillsatts
med uppgift att förbereda en lag som ger utgångspunkt för den
nödvändiga regleringen på telekommunikationsområdet. Med stöd av
en sådan lag kan sedan närmare villkor föreskrivas för
televerksamheten. Inför en bolagisering av televerket -- en
fråga som utskottet återkommer till i det följande -- har
regeringen för avsikt att genomföra en fördjupad analys av vissa
frågor. I samband därmed kan det vara nödvändigt att förtydliga
och precisera mål, inriktning och medel för telepolitiken.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att en översyn, med
den inriktning de föreslagit, av nuvarande allmänna mål för
telepolitiken bör komma till stånd. Eftersom även regeringen
synes inställd på att låta företa en sådan översyn torde någon
riksdagens åtgärd med anledning av revisorernas förslag i denna
del inte vara erforderlig.
I 1988 års telepolitiska beslut fastslogs, som nämnts, bl.a.
att telesystemet skall utformas så att det ger god
tillgänglighet och service för grundläggande
telekommunikationer. Innebörden av detta telepolitiska mål
preciserades genom ett riksdagsbeslut förra året (prop.
1990/91:87, bet. TU28, rskr. 369), enligt vilket det statliga
ansvaret för tillhandahållande av teletjänster begränsas till
att omfatta telefontjänsten. I beslutet framhölls att det
statliga ansvaret för telepolitiken kan delas upp i två
huvudfrågor. Dels är det fråga om att bedriva en politik som
möjliggör och underlättar en teknisk utveckling av sektorn. Dels
gäller det att garantera att de tjänster som omfattas av ett
specificerat statligt ansvar också kan utnyttjas av alla.
Tjänster utöver den grundläggande telefontjänsten är förvisso
väsentliga inslag i samhällets infrastruktur, betonades det i
beslutet. Olika användare har dock olika behov av tjänster. Det
är knappast praktiskt möjligt att definiera ett generellt behov
av "tilläggstjänster", vilka även snabbt undergår en teknisk
utveckling. Olika tekniska lösningar har också olika för- och
nackdelar för användarna. Det är därför i hög grad osäkert vilka
specialnättjänster som kommer att få störst spridning och
utnyttjandegrad.
I motion T803 (v) yrkas att riksdagen beslutar att det
statliga ansvaret för telekommunikationerna skall omfatta både
telefonitjänster och grundläggande datatjänster i hela landet.
I avvaktan på resultatet av regeringens översyn av mål,
inriktning och medel för telepolitiken finner utskottet inte
skäl frångå sin ovan redovisade uppfattning att det statliga
ansvaret för tillhandahållande av teletjänster skall begränsas
till att omfatta telefontjänsten och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Motion T821 (s) gäller telekommunikationer för
handikappade. Motionären framhåller att grundläggande
telekommunikation för många handikappade är något mer än en
fungerande telefontjänst. Det är möjligheten att med hjälp av
telekommunikationer i kombination med datateknik kunna utföra
vardagliga sysslor, upprätthålla sociala kontakter och delta i
samhällslivet. Det föreligger enligt motionären viss oklarhet
beträffande vem som har ansvaret för att goda teletjänster för
handikappade utvecklas, tillhandahålls och finansieras. Det är
nu dags att inom telekommunikationsområdet slå fast principen
enligt 1982 års handikappolitiska program att varje sektor har
handikappansvar och finansieringsansvar. För att få en
solidarisk finansiering mellan olika operatörer kan t.ex. en
fond bildas för finansiering, och ansvaret regleras i lag.
I det nämnda riksdagsbeslutet förra året behandlades även
frågor om telekommunikationer för handikappade. I beslutet
fastslogs sålunda att telefontjänsten och telefonterminaler bör
utformas så att de så långt som möjligt kan användas oberoende
av handikapp. Vidare betonades att ansvaret för den speciella
anpassning av teletjänster som krävs för att handikappade skall
kunna dra nytta av dessa tjänster åvilar televerket, i den del
det berör det av verket förvaltade telenätet. Televerket bör
särredovisa kostnader för särskilda åtaganden som inte kan
rymmas inom normala affärsmässiga hänsyn och kompenseras härför
genom att verkets inleverans av medel till staten minskas i
motsvarande mån. Utskottet erinrade också om att riksdagen
beslutat att döva, dövblinda och talskadade sedan den 1 juli
1979 skall kunna ordineras texttelefon genom hälso- och
sjukvårdshuvudmännen. År 1981 beslutade riksdagen att det skulle
finnas en förmedlingstjänst för förmedling av samtal mellan
texttelefoner och vanliga telefoner. Televerket får via ett
anslag på socialdepartementets huvudtitel ersättning för
texttelefoner som lämnas åt dem som ordinerats sådana och för
den nämnda förmedlingstjänsten. För nästa budgetår har riksdagen
beslutat anvisa 74,6 milj.kr. över anslaget (prop. 1991/92:100
bil. 6, SoU15, rskr. 223). I fjolårets riksdagsbeslut erinrades
vidare om att det sedan år 1984 finns ett väl fungerande
samarbete mellan televerket, Handikappinstitutet och
handikapporganisationerna. Därvid betonades vikten av att
verksamheten vidareutvecklades till att övergå i permanent form.
Det framhölls även att televerket bör tillhandahålla en i
princip avgiftsfri nummerupplysningstjänst till dem som inte kan
utnyttja den avgiftsfria telefonkatalogen.
Den i motionen aktualiserade frågan om att inte bara
televerket utan också andra operatörer på teletjänstmarknaden
bör omfattas av förpliktelser i fråga om handikappanpassning
uppmärksammades även den i fjolårets riksdagsbeslut. Däri
framhölls nämligen att frågan borde övervägas i samband med
arbetet på en mer utförlig författningsmässig reglering av
teletjänstmarknaden. Sådana överväganden pågår också för
närvarande, enligt vad utskottet erfarit.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med
motion T821 (s) tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen torde sålunda inte vara erforderlig,
varför densamma avstyrks.
2. Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.
Statsmakternas styrning av televerket sker genom att service-
och kvalitetsmål för telefontjänsten läggs fast samtidigt som
ekonomiska krav anges i form av högsta godtagbara prishöjningar
samt krav på avkastning och soliditet. Till grund för dessa
beslut ligger rullande treårsplaner som televerket varje år
utarbetar.
I budgetpropositionen återges i sammandrag televerkets
reviderade treårsplan för perioden 1992--1994.
Departementschefen erinrar om att riksdagen förra året beslutade
att verkets finansiella struktur och ekonomiska styrning skulle
förändras och anpassas till vad som gäller för aktiebolag.
Samtidigt godkände riksdagen ett regeringsförslag att en
förändrad associationsform skulle införas för televerket den 1
juli 1992. De förutsättningar som treårsplanen bygger på kommer
därför att förändras i och med att associationsformen förändras.
Utskottet återkommer i det följande till regeringens förslag att
televerkets verksamhet skall överföras till aktiebolagsform.
I treårsplanen framhåller verket inledningsvis att
telekommunikationsmarknaden internationaliseras alltmer. Verket
möter en hårdnande konkurrens som från att tidigare mest ha
gällt kundutrustning nu i allt högre grad också gäller nät och
nättjänster. Man har såväl ambitionen som förutsättningarna att
aktivt svara mot konkurrensen. Ett viktigt steg är fortsatt
kostnadsanpassning av taxorna.
Den snabba tekniska och marknadsmässiga utvecklingen inom
telekommunikationsområdet har -- framhålls det i planen --
påskyndat rationaliseringsarbetet inom verket. För att minska
kostnaderna och anpassa organisationen till den nya tekniken
genomförs en omorganisation av verket. De tidigare 20
teleområdena ersätts med åtta regioner, vilka arbetar som
självständiga geografiska resultatenheter. Övergång till ny och
mindre resurskrävande teknik, i kombination med de
organisatoriska förändringarna, medför ett kraftigt reducerat
personalbehov under kommande treårsperiod. Verket planerar en
personalminskning med totalt 4200 anställda under år 1992. Man
har ambitionen att klara denna minskning utan att tillgripa
uppsägningar. Ytterligare personalminskningar för tiden därefter
kan förutses.
För att tillgodose kundernas krav på kostnadseffektiva
teletjänster krävs en fortgående utbyggnad och modernisering av
telenätet, framhålls det i treårsplanen. Utbyggnaden genomförs
med digital teknik. Takten i moderniseringen bestäms dels av
efterfrågeutvecklingen, dels av den tekniska standarden i det
befintliga nätet.
Verket erinrar om att riksdagen, i fråga om
telefonitjänstens kvalitet, har preciserat krav på
framkomlighet, felfrekvens och service. Kravet på
framkomlighet,
mätt som ett medelvärde, är att 98% av alla försök att under
dagtid koppla upp rikssamtal med acceptabel kvalitet skall
lyckas. Den genomsnittliga framkomligheten under år 1990 var
98,9%. Kravet på driftsäkerhet innebär högst 160
kundanmälda fel per 1000 terminaler och år. Fr.o.m.
innevarande år kan kravet skärpas till högst 120 kundanmälda
fel. Utfallet år 1990 blev 119 fel. Kravet på felavhjälpning
för telefonabonnemang i permanentbostäder är att sådan i
normalfallet skall ske senast dagen efter kundanmälan (helgfri
måndag till fredag). Utfallet år 1990 blev att 85,7% av
felanmälningarna klarades av inom denna tid. I fråga om
leveranstid är kravet, vid installation och flyttning av
telefonabonnemang, fem dagar i normalfallet. Utfallet under år
1990 blev att 96,4% av abonnemangen levererades inom denna
tid.
Investeringarna utgör -- framhålls det i treårsplanen --
ett viktigt medel för att genomföra televerkets
marknadsstrategier och för att uppnå uppställda kvalitets- och
servicemål. Televerkets investeringar beräknas uppgå till ca 30
miljarder kronor i löpande priser under perioden 1992--1994. Av
detta belopp avser ca 16,4 miljarder kronor investeringar i
telenätet. Därutöver sker också stora investeringar i
mobiltelefonnäten. Investeringarna i telenätet innebär i
huvudsak att digital teknik införs genom att äldre
elektromekaniska telestationer ersätts med AXE-stationer samt
att optofiberkablar införs.
Departementschefen förordar att riksdagen godkänner den
inriktning av verksamheten som televerket föreslagit under
perioden fram till den tidpunkt då verket bolagiseras.
Departementschefen betonar också att det är av stor vikt att
tydligt definiera vad en kostnadsanpassning av televerkets taxor
skall innebära. Den frågan kommer därför att särskilt ses över i
samband med arbetet att bolagisera televerket.
I motion T803 (v) framhålls att tusentals jobb inom
televerkskoncernen nu hotas genom de rationaliseringar som bl.a.
de hårda kapitalavkastningskraven på televerket innebär. De
inkomster staten får av en hårdhänt personalpolitik slår
tillbaka på utgiftssidan. Om inte en rimlig personalpolitik kan
upprätthållas, måste regeringen vara beredd att föreslå en
reducering av kapitalavkastningskravet.
Televerket bör enligt utskottets mening bedriva sin
verksamhet i så effektiva former som möjligt. Det kan inte ligga
i vare sig kundernas eller samhällets intresse att verket avstår
från att genomföra möjliga rationaliseringar av verksamheten.
Sådana torde också vara nödvändiga mot bakgrund av den ökande
konkurrensen inom teleområdet.
Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet och
tillstyrker regeringens förslag om inriktningen av televerkets
verksamhet i motsvarande del. Frågan om kapitalavkastningskraven
på televerket återkommer utskottet strax till, i samband med
behandlingen av regeringens förslag om ekonomiska mål för
televerket.
Vad gäller inriktningen av verksamheten i övrigt
tillstyrker utskottet regeringens förslag. Därvid vill utskottet
även för sin del betona vikten av att en översyn görs om
innebörden av en kostnadsanpassning av televerkets taxor.
Vad gäller de ekonomiska målen för televerket framhåller
departementschefen att verkets investeringsprogram utgör ett
viktigt medel för att klara fastlagda kvalitets- och servicemål.
Samtidigt skall investeringarna kunna rymmas inom de ekonomiska
mål som statsmakterna har lagt fast. Det har hittills varit
möjligt att förena en hög investeringsnivå med de ekonomiska mål
som ställts upp för televerket. En utgångspunkt för en fortsatt
hög investeringstakt är att den går att förena med fastlagt
avkastningskrav. Verket skall inrikta verksamheten på att nå
uppsatta ekonomiska mål, och det är departementschefens
bedömning att man inom dessa ramar skall kunna bibehålla en hög
investeringstakt.
Soliditeten -- fortsätter departementschefen -- kommer
enligt treårsplanen att gå ned till 28% år 1992, vilket ligger
under den satta miniminivån på 30%, för att återgå till en
nivå över denna gräns under år 1993. I fjolårets riksdagsbeslut
förutsattes en inleverans från televerket till staten i
storleksordningen 7 miljarder kronor. Televerket har i sina
beräkningar utgått från en inleverans på ca 7 miljarder kronor
och därutöver beräknat inleverans av utdelning och
skattemotsvarighet. I regeringens beslut om ekonomiska
bestämmelser m.m. för perioden 1992--1994 avseende televerket
har regeringen utgått från att utdelning och skattemotsvarighet
skall ligga inom ramen för en total inleverans om 7,2 miljarder
kronor. Med denna utformning kommer också soliditeten, i
jämförelse med verkets beräkningar, att nå uppsatt miniminivå
under år 1992. Av samma anledning beräknar departementschefen
det av televerket uppgivna upplåningsbehovet på 15 miljarder
kronor till ca 14 miljarder kronor.
I motion T803 (v) framhålls att kapitalavkastningskraven på
televerket kan reduceras för att televerket skall kunna
uppfylla sina sociala och regionalpolitiska åtaganden vad gäller
taxor, service och investeringar. Ett minimikrav i fråga om den
sociala hänsynen är att abonnemangsavgifterna sänks eller helt
tas bort för utsatta grupper såsom låginkomstpensionärer och
handikappade.
Utskottet, som återkommer till frågan om de sociala och
regionalpolitiska aspekterna på televerkets verksamhet, är inte
för sin del berett att ompröva fjolårets riksdagsbeslut om en
förändring av televerkets finansiella struktur och ekonomiska
styrning. Beslutet innebar bl.a. att avkastningskravet på
televerket skärptes. Vid tiden för beslutet fanns inget
fastslaget avkastningskrav för televerkskoncernen, utöver kravet
på att räntabiliteten skulle vara sådan att soliditeten
uppnåddes. I beslutet fastställdes ett långsiktigt realt
avkastningskrav uppgående till 5% på totalt kapital före
skatt. Med de närmast föregående årens inflationstakt beräknades
detta innebära en nominell räntabilitet på 13--15% på totalt
kapital, vilket kunde jämföras med koncernens motsvarande
räntabilitet under samma period på 8--11%.
I televerkets reviderade treårsplan för perioden 1992--1994
erinras om det skärpta avkastningskravet och framhålls att
räntabiliteten kommer att uppnå en acceptabel nivå först år
1993. Verkets förklaring är att effekterna av omstruktureringen
inte hunnit slå igenom år 1991 och att man genomför en
förkortning av avskrivningstiderna på grund av den snabba
tekniska utvecklingen. Sålunda förkortas avskrivningstiderna för
lokallinjenät från 20 till 15 år och för AXE-utrustning från 15
till 10 år.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Regeringens förslag i fråga om ekonomiska mål för televerkets
verksamhet tillstyrks i motsvarande del.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i övrigt i
fråga om de ekonomiska målen för televerkets verksamhet.
Televerkets treårsplaner behandlas också av revisorerna,
som framhåller att dessa utgör det viktigaste beslutsunderlaget
för regering och riksdag avseende inriktning och omfattning av
televerkskoncernens verksamhet. Televerkets styrelse framlägger
treårsplanen årligen, regelmässigt i juni, och planen föreläggs
normalt riksdagen i januari året därpå. Riksdagsbehandlingen
sker därefter på hösten samma år. Revisorerna understryker det
angelägna i att riksdagens beslutsunderlag är så aktuellt som
möjligt. De föreslår att riksdagen hos regeringen begär att
beslutsunderlaget för riksdagens ställningstaganden i frågor som
behandlas i treårsplanerna baseras på aktuellare uppgifter än
vad som för närvarande sker.
Vidare konstaterar revisorerna att informationen till
riksdagen i frågor som rör investeringar, service- och
kvalitetsmål är mycket begränsad och att underlag saknas som
visar de ekonomiska konsekvenserna för olika
handlingsalternativ. De pekar också på behovet av en mer samlad
information om affärsverken och föreslår att riksdagen hos
regeringen begär att förutsättningarna för en förbättrad
information till riksdagen i de nämnda frågorna utreds.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att nuvarande
ordning, som innebär att beslutsunderlag som behandlas av
riksdagen har upprättats drygt ett år tidigare, är
otillfredsställande. Tillgång till aktuellare uppgifter synes
angeläget, särskilt med hänsyn till den mycket snabba
utvecklingen inom telekommunikationsområdet. I likhet med
revisorerna anser utskottet också att informationen i övrigt
till riksdagen behöver förbättras i bl.a. de avseenden de anger.
Utskottet förutsätter att regeringen -- i samband med
beredningen av telelagsutredningens betänkande samt översynen av
mål, inriktning och medel för telepolitiken -- överväger frågor
av det slag som revisorerna aktualiserar och förelägger
riksdagen förslag därom i samband med förslag om en
telelagstiftning. Med hänsyn härtill synes revisorernas förslag
kunna lämnas utan vidare åtgärd.
3. Bolagsbildning av televerket
Som nämnts godkände riksdagen förra året ett regeringsförslag
att en förändrad associationsform för televerket skulle införas
den 1 juli 1992. I beslutet framhölls att starka skäl talade för
att verket drivs i aktiebolagsform. Med hänsyn till verkets
omfattande sociala och regionala betydelse borde man dock, innan
slutlig ställning togs till associationsformen, ytterligare
analysera möjligheterna att bedriva verksamheten inom ramen för
en utvecklad affärsverksform.
Av budgetpropositionen framgår att en sådan analys har
genomförts av en interdepartemental arbetsgrupp, som tillsattes
av kommunikationsministerns företrädare. Gruppens slutsats är
att aktiebolagsformen är den bästa verksamhetsformen för att
uppnå det centrala målet för telepolitiken -- att erbjuda
kunderna, både företag och hushåll, väl fungerande
telekommunikationer till lägsta möjliga pris.
Regeringen föreslår, som nämnts, att televerket skall
ombildas till aktiebolag och räknar med att så skall kunna ske
den 1 januari 1993. Vidare ämnar regeringen se över
förutsättningarna för ett framtida privat ägande i telebolaget.
En eventuell framtida privatisering accentuerar behovet av en
fungerande marknad på telekommunikationsområdet redan vid den
tidpunkt då televerket bolagiseras. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av åtgärder
och förslag inför bolagiseringen.
I motion T810 (s) framhålls (yrkande 4) att en lagstiftning
för telekommunikationsområdet måste vara sådan att staten kan
utkräva ett socialt och regionalt ansvar från alla aktörer som
uppträder på den svenska telemarknaden, inte bara televerket.
Alternativ med finansiering av sociala och regionala kostnader
via statsbudgeten måste avvisas av flera skäl. I den nuvarande
telepolitiska målsättningen ligger en korssubventionering mellan
olika typer av hushåll och regioner. En större differentiering
av teletaxorna än dagens, vilket blir den yttersta följden av en
strikt kostnadsprissättning, leder till regionalpolitiska och
socialpolitiska spänningar. Motionärerna säger sig acceptera en
ombildning av televerket till aktiebolag, under förutsättning
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som
garanterar att de av riksdagen fastlagda målen för telepolitiken
kan upprätthållas.
I motion T810 (s) framhålls vidare (yrkande 1) att det är
ett grundläggande samhällsintresse att det även framöver kommer
att vara möjligt att genom i sista hand politiska beslut
garantera medborgarna tillgång till teletjänster. Televerket är
en gemensam tillgång, uppbyggd som en del av folkhushållet. Det
är genom en fortsatt gemensam förvaltning av denna tillgång --
säger motionärerna -- som vi socialdemokrater vill fortsätta att
bygga landet. Vi känner ett ansvar att föra detta demokratiska
uppdrag vidare som en motvikt till de kortsiktiga
kapitalintressena på marknaden. Därför säger motionärerna ett
bestämt nej till en utförsäljning av televerket.
I motion T201 (s) framhålls att statsmakterna måste slå vakt
om de mål i fråga om regional och social service som gäller för
telekommunikationerna. Dessa mål får inte genom en ändrad
organisationsform försvagas. Kostnaden för utnyttjande av
teleservice bör inte vara beroende av var i landet man bor.
Likvärdig service till lika kostnad är en viktig princip, säger
motionärerna, som bör gälla på teleområdet. Vidare framhåller
motionärerna att en privatisering av televerket skulle vara
mycket olycklig. Det torde inte vara möjligt att upprätthålla
nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett
televerk som styrs av privata ägares avkastnings- och
lönsamhetskrav. Motionärerna säger sig på goda grunder befara
att glesbygden skulle drabbas hårt av en sådan utveckling. De
motsätter sig därför en privatisering.
I motion T226 (c) framhålls att det inför en bolagisering av
televerket är nödvändigt att skapa långsiktiga garantier för att
de sociala och regionalpolitiska målen för telepolitiken skall
kunna upprätthållas.
I motion T807 (nyd) framhålls att televerkets roll som
förvaltare av det allmänna telenätet bör upphöra. Nätet bör stå
fritt från verket och drivas av ett självständigt organ som
erbjuder kapacitet på lika villkor till alla konkurrenter inom
teleområdet. Förslag i frågan bör föreläggas riksdagen inom
ramen för den samlade redovisning av åtgärder och förslag som
regeringen aviserat inför bolagiseringen.
I motion T803 (v) framhåller motionärerna (yrkande 2) att
Vänsterpartiet tidigare motsatt sig en bolagisering av
televerket, eftersom denna företagsform leder till att
kapitalavkastningskravet överordnas alla andra målsättningar.
Verket kan därmed inte självt ta det sociala och
regionalpolitiska ansvar som samhället ålagt verket.
Bolagiseringen måste enligt motionärerna uppskjutas till dess
det visas att de mål för telepolitiken som riksdagen fastställt
kan uppfyllas, om verksamheten drivs i bolagsform.
I motion T803 (v) föreslås vidare (yrkande 1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att staten genom
fortsatt ägande av televerket skall säkra telekommunikationernas
höga kvalitet och det sociala och regionalpolitiska ansvar som
riksdagen beslutat om.
Revisorerna, som lämnade sitt förslag i juni 1991, anser
att en eventuellt ändrad associationsform för televerket måste
föregås av utredningar som noga penetrerar för- och nackdelar
med en bolagisering. De frågor som då särskilt bör bli belysta
är hur en bolagisering påverkar televerkets
marknadsförutsättningar, dess regionala och sociala ansvar,
statsmakternas insyn i och kontroll av verksamheten samt
affärssekretessen och offentlighetsprincipen. Revisorerna
föreslår att de frågor de sålunda pekat på noga övervägs av
regeringen innan slutlig ställning tas i ärendet och förslag
presenteras för riksdagen om en ändrad associationsform.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att det är mycket
angeläget att en allsidig belysning görs av frågor av det slag
som de fäster uppmärksamheten på. Konstitutionsutskottet har i
ett yttrande till trafikutskottet, 1991/92:KU1y, över
revisorernas förslag 1991/92:17 angående granskningen av de
statliga affärsverkskoncernerna, framhållit att det delar
revisorernas uppfattning att de konstitutionella aspekterna bör
belysas inför ställningstaganden om ändrade associationsformer
för affärsverken. Sistnämnda förslag av revisorerna och
konstitutionsutskottets yttrande kommer att behandlas i
trafikutskottets betänkande 1991/92:TU22 om trafikpolitikens
inriktning. Utan att föregripa det betänkandet vill
trafikutskottet framhålla att de konstitutionella aspekterna på
en bolagisering av televerket synes vara av stor vikt.
I direktiven för telelagsutredningen framhålls att en
grundläggande utgångspunkt för en telelag är att staten skall
ges förutsättningar att styra och kontrollera verksamheten på
telekommunikationsområdet så att gällande telepolitiska mål kan
uppfyllas. I flera motioner har uttalats farhågor för att en
bolagisering av televerket skulle kunna äventyra det
telepolitiska målet att telesystemet skall utformas så att det
bidrar till regional balans och möjliggör sociala
hänsynstaganden. Mot bakgrund av telelagsutredningens direktiv
synes dessa farhågor ogrundade.
Vad gäller de motionsledes framförda synpunkterna på en
privatisering av ett televerk som ombildats till aktiebolag
och ett sådant aktiebolags struktur anser utskottet att den av
regeringen aviserade samlade redovisningen av åtgärder och
förslag inför bolagiseringen bör avvaktas.
Utskottet förutsätter att regeringen i denna samlade
redovisning kommer att behandla alla sådana frågor som
aktualiserats i de motioner som nu är i fråga och i revisorernas
förslag. Motionsyrkandena och revisorernas förslag i den del som
nu är i fråga synes därför inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd. Som en följd av detta ställningstagande avstyrker
utskottet motionsyrkandena. Regeringens förslag att riksdagen
godkänner vad i budgetpropositionen anförs om bolagsbildning av
televerket tillstyrks.
4. Vissa taxefrågor
I motion T804 (nyd) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om elektronisk
hemtjänst genom human telefoni i syfte att förgylla och
förbilliga tillvaron för utsatta grupper i samhället.
Motionärerna vill att televerket skall undersöka
förutsättningarna och kostnaderna för att programmera in extra
låga trafiktaxor för in- och utgående samtal på vissa
telefonnummer, t.ex. för gamla, handikappade eller sjuka. En
sådan sänkning av taxan bör enligt motionärerna finansieras över
statsbudgeten.
Ett förslag med huvudsakligen samma innebörd som det nämnda
återfinns även i motion T808 (nyd). I den motionen tas
emellertid inte ställning till finansieringsfrågan.
Enligt vad utskottet inhämtat från televerket är
motionärernas förslag inte tekniskt genomförbart, i vart fall
inte inom de närmaste fem åren. Utskottet är mot den bakgrunden
inte berett att nu närmare överväga motionärernas förslag och
avstyrker därför motionerna.
I motion T806 (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en inom länen
gemensam teletaxa till länens myndigheter och serviceorgan.
Motionären framhåller att kostnaden för att inom ett län ringa
till olika länsorgan varierar med avståndet så att ett tio
minuters samtal kostar som lägst 1 kr. 20 öre och som högst
11 kr. 50 öre. På riksnivå har motsvarande problem, att på lika
villkor ringa en myndighet i Stockholm, uppmärksammats av
finansutskottet -- säger motionären -- vilket resulterat i att
frågan utreds av STATTEL-delegationen (C1991:03, dir.
1991:29).
Regeringen bör nu vidga delegationens uppdrag till att även
omfatta samtal till länsmyndigheter eller tillsätta en ny
utredning i frågan.
STATTEL-delegationen har enligt sina direktiv i uppdrag att
genomföra åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters
telekommunikation. Arbetet skall bl.a. omfatta statliga
myndigheters telefonservice åt allmänheten. I direktiven
uppmärksammas den s.k. 020-tjänsten, som innebär att den som
abonnerar på denna står för trafikavgifterna för inkommande
samtal med undantag för avgiften för den första markeringen,
vilken den uppringande står för. Det betonas att ett införande
av en sådan tjänst kraftigt ökar statens kostnader, varför även
andra lösningar måste utredas.
I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet är utskottet
inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T813 (m) behandlas telekommunikationerna med de
baltiska staterna. Motionären framhåller att det är orimligt
dyrt att ringa till Estland, Lettland och Litauen och vill att
regeringen och televerket vidtar åtgärder för att sänka taxorna.
Taxorna i fråga är, som motionären framhåller och enligt vad
utskottet inhämtat, att betrakta som en kvarleva från
Sovjetunionens tid. Detsamma gäller själva teleförbindelserna,
som i huvudsak fortfarande kopplas via Moskva i brist på direkta
förbindelser mellan Sverige och de baltiska staterna. För
Estlands del har situationen dock förbättrats på senare tid
genom att huvuddelen av telefontrafiken i dag genomförs via
Helsingfors. Kostnaderna har därigenom sänkts, varför televerket
planerar att sänka taxan från Sverige till Estland vid nästa
taxejustering. I samband med utbyggnad av mer direkta
förbindelser till Lettland och Litauen kommer även kostnaderna
för trafik till dessa länder att minska, så att taxorna kan
reduceras. Detta planeras ske inom något år. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionen tillgodosett, varför denna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks
följaktligen.
5. Vissa nätutbyggnadsfrågor
I motion T817 (kds) framhålls att en förutsättning som
tenderar att bli alltmer avgörande för företagsamhet i glesbygd
är tillgången till goda telekommunikationer. Det är därför
angeläget att glesbygden och de mindre orterna i landet inte
kommer i efterhand vid utbyggnaden av telekommunikationerna i
landet. Glesbygdens behov av goda telekommunikationer bör
tvärtom få hög prioritet även i jämförelse med befolkningstäta
och företagsintensiva regioner. Införande av ny teknik eller
andra åtgärder som syftar till förbättrade telekommunikationer
bör snabbt komma till glesbygdens nytta.
Televerket bygger ut och underhåller telenätet i såväl
tätort som glesbygd så att de av riksdagen fastställda kraven på
telesystemet kan uppfyllas. Enhetliga abonnemangsvillkor samt
kvalitets- och servicekrav gäller i hela Sverige för den
grundläggande telefontjänsten. Som utskottet framhöll i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU28 (rskr. 369) är det
televerkets mål att 95% av alla kunder skall ha tillgång till
telefax av rätt kvalitet och därmed till datakommunikation, upp
till en viss hastighet, vid utgången av år 1994. Utbyggnad av
t.ex. avancerade datakommunikationstjänster sker på strikt
affärsmässiga villkor, eftersom verket arbetar i konkurrens med
andra företag på telemarknaden. I sammanhanget vill utskottet
erinra om riksdagens beslut i juni 1990 att stöd i form av
lokaliserings- eller utvecklingsbidrag bör kunna lämnas till
företag för investeringar i datakommunikationer, om övriga
villkor för regionalpolitiskt stöd är uppfyllda (prop.
1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). Med det anförda finner
utskottet syftet med motionen i huvudsak tillgodosett, varför
någon riksdagens åtgärd med anledning av denna inte synes
erforderlig. Motionen avstyrks följaktligen.
Telekommunikationer i glesbygd behandlas även i motionerna
T812 (s) och T818 (c).
I den förstnämnda motionen erinrar motionärerna om
riksdagens beslut i december 1991, som innebar att televerkets
planerade taxeomläggning per den 1 januari 1992 inte kunde
genomföras. Med hänvisning till det beslutet minskar nu
televerket drastiskt sina investeringar, säger motionärerna.
Risken är överhängande att dessa minskningar går ut över
Norrlands telekommunikationer, framför allt den norrländska
glesbygdens. Det är enligt motionärerna mycket angeläget att en
fortsatt satsning sker på utbyggnad av AXE-växlar till alla
riktnummerområden, på optokabelringar till kommunernas,
landstingens och och statens enheter i kommunhuvudorterna samt
på digitalisering av alla knutstationer.
I motion T818 (c) framhålls att en av riksdagen beslutad
tidigareläggning av AXE-utbyggnad och optokabeldragning i Bräcke
och Strömsund bör fullföljas.
Enligt vad utskottet erfarit har televerket upphävt sitt
beslut om att reducera planerade nätinvesteringar under
hänvisning bl.a. till att osäkerheten om den framtida
taxepolitiken minskat. Syftet med motionerna synes därmed
tillgodosett, varför någon riksdagens åtgärd inte torde vara
erforderlig. Motionerna avstyrks följaktligen.
I motion T802 (m) begärs en undersökning av förutsättningarna
att tidigarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanland.
Västmanland har enligt televerket goda telekommunikationer.
Cirka 50% av samtliga kunder är anslutna till AXE-stationer
och kan erbjudas s.k. PLUS-tjänster. Hela det långväga nätet är
digitalt, något som garanterar en god överföringskvalitet.
Moderniseringsgraden motsvarar riksgenomsnittet. En fortsatt
modernisering av telenätet kommer att ske, men i en takt som i
första hand styrs av lönsamhetskriterier. I sammanhanget vill
utskottet fästa uppmärksamheten på vissa uppgifter i
budgetpropositionen om AXE-utbyggnaden. Av dessa uppgifter
framgår att vid utgången av år 1990 var 38% av
huvudledningarna anslutna till en AXE-station. Vid slutet av år
1995 kommer denna andel att ha ökat till närmare 90%. Målet är
att alla kunder skall vara anslutna till det digitala nätet vid
sekelskiftet. Detta innebär att moderniseringsprogrammet
tidigarelagts med ca 15 år i förhållande till de planer som
gällde för två år sedan. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionen i huvudsak tillgodosett, varför denna inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks
följaktligen.
6. Vissa servicefrågor
I budgetpropositionen erinrar departementschefen om
televerkets nuvarande ansvar för bastelefoner. I samband med
att anslutningsmonopolet för telefonapparater avskaffades (prop.
1984/85:158, bet. TU28, rskr. 382) infördes en föreskrift om
att televerket vid abonnemang på en anslutning till det allmänna
telenätet skall tillhandahålla abonnenten en bastelefon. Därmed
avses en telefonapparat som repareras och underhålls utan
särskild avgift för abonnenten. Vid denna tid förekom en
omfattande handel med s.k. pirattelefoner av undermålig
kvalitet. Grunden för föreskrifterna om bastelefoner var därför
en önskan att tillförsäkra hushållskunderna telefonapparater av
god kvalitet som fungerade överallt i det allmänna telenätet. De
telefoner som i dag finns på den svenska telemarknaden och som
godkänts av statens telenämnd har en sådan kvalitet att de utan
störningar kan anslutas till det allmänna telenätet. Andra
telefoner får inte anslutas till detta nät. Samtliga telefoner
som televerket säljer till hushållskunder har i dag god kvalitet
oavsett om de är bastelefoner eller inte.
Genom att en bastelefon skall underhållas och repareras utan
särskild avgift för abonnenten blir en sådan -- fortsätter
departementschefen -- betydligt dyrare än likvärdiga produkter
som televerkets konkurrenter säljer. Eftersom försäljningen av
telefonapparater sker på en öppen marknad, innebär skyldigheten
att tillhandahålla en bastelefon ett hämmande inslag i
televerkets möjligheter att hävda sig på denna marknad.
Skyldigheten bör därför upphöra.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen
godkänner vad i budgetpropositionen anförs om televerkets ansvar
för bastelefoner.
I motion T805 (kds) behandlas televerkets 071-nummer.
Motionären framhåller att de tjänster som tillhandahålls via
detta nummer i media kallas snusknummer och att de skapat
problem och väckt starka protester. Motionären vill att numret
endast skall kunna utnyttjas av den som särskilt begär det. Om
inte, skall det inte vara möjligt för en abonnent att från sin
telefon utnyttja tjänsterna i fråga.
Utskottet delar motionärens motvilja mot det missbruk av
071-numret som förekommer, men vill erinra om att telefonnätet
sedan sin tillkomst är ett öppet nät. Den som abonnerar på en
anslutning har därmed fri tillgång till att ringa alla andra
abonnenter i hela det världsomspännande telenätet. Utskottet
vill i dag inte uttala sig för en generell spärr för Sveriges
alla 6 miljoner abonnemang att ringa 071-linjen och att släppa
denna spärr först efter begäran från resp. kund.
Enligt vad utskottet inhämtat från televerket spärrar verket
abonnemang från 071-tjänsterna, efter anmälan och utan kostnad
för kunden. Verket uppger också att utvecklingen av 071-tjänsten
följer den internationella utvecklingen. Från att till en början
till nästan 100% ha bestått av "underhållningsinformation" har
numera endast 50% sådan karaktär. Resterande 50% är
fördelade mellan affärsinriktad information, rådgivning samt
textinformation via telefax. Televerket tog under hösten 1991
initiativ till att bilda ett etiskt råd, som allmänheten och
marknadens parter skall kunna vända sig till för information
eller för klagomål. Rådet, som kommer att starta sin verksamhet
under innevarande år, är ämnat som en vägledande instans främst
beträffande informationsinnehåll och marknadsföring.
Utskottet förutsätter att televerket och det etiska rådet
kommer till rätta med missbruket av 071-numret och är därför
inte nu berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionen. Densamma avstyrks följaktligen.
I motion T809 (s) begärs åtgärder i syfte att få till stånd en
minskning av telefonkatalogens upplaga. Motionären
framhåller att 15 miljoner telefonkataloger trycks årligen.
Detta innebär ett stort resursslöseri, som slukar 200000 träd,
under förutsättning att man inte använder returpapper. Troligen
är det så -- säger motionärerna -- att långtifrån alla hushåll
anser sig behöva en ny katalog varje år. En avsevärd
upplageminskning skulle kunna åstadkommas genom att
abonnenterna, exempelvis genom en enkel kryssmarkering på
inbetalningskortet en gång per år, markerar om de vill ha en ny
telefonkatalog eller ej.
Enligt vad utskottet erfarit är den genomsnittliga
ändringsfrekvensen per år i telefonkatalogen så pass stor som
21%. Inom televerket anser man det därför nödvändigt att
årligen uppdatera telefonkatalogen. Verket bedriver för
närvarande ett arbete tillsammans med pappersbruk och tryckeri
som bl.a. syftar till en aktivare återanvändning av gamla
kataloger till returpappersmassa. Dessutom undersöks möjligheten
att trycka telefonkatalogen på returpapper. Andra åtgärder som
undersöks är en förändrad katalogutformning och tryckteknik, som
resulterar i minskad pappersåtgång och därmed bidrar till en
minskning av telefonkatalogernas totala volym.
De åtgärder som sålunda vidtas för att reducera det problem
som motionärerna aktualiserar synes utskottet ägnade att i
huvudsak tillgodose syftet med motionen. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen torde följaktligen inte vara
erforderlig, varför densamma avstyrks.
7. En ny myndighet på telekommunikationsområdet
Statens telenämnds (STN) arbetsuppgifter avser främst frågor
som rör anslutning av utrustning till det allmänna telenätet. I
budgetpropositionen föreslår regeringen att STN:s nuvarande
verksamhet sammanförs med televerkets frekvensförvaltning till
en myndighet samt att tillkommande myndighetsuppgifter
inordnas i den nya myndigheten. Till stöd för förslaget anförs
att televerkets huvudsakliga verksamhet är att vara
teleoperatör. Den alltmer ökande konkurrensen på den svenska
teletjänstmarknaden och en anpassning till vissa EG-direktiv
förutsätter att verkets myndighetsfunktioner separeras från
operatörsrollen. Den nya myndigheten avses börja sin verksamhet
den 1 juli 1992. Utöver de nuvarande arbetsuppgifterna inom STN
och frekvensförvaltningen kommer den nya myndigheten bl.a. att
handlägga vissa telepolitiska frågor, så att regeringen ges
möjlighet att samråda med en myndighet i sådana frågor.
Av proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på
telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m. framgår
att den nya myndigheten på sikt avses komma att bestå av en
styrelse, en generaldirektör, ett samordningssekretariat, en
rättsenhet, fyra avdelningar för resp. frekvensförvaltning,
tekniska frågor, teletjänster och administration samt sex
regionala kontor. Vilken dimensionering myndigheten slutligen
bör ha är enligt departementschefen svårt att för dagen bedöma.
Svaret på frågan beror delvis på resultatet av
telelagsutredningens arbete.
Den nya myndigheten bör, fortsätter departementschefen, i
princip finansieras med avgifter, i likhet med vad som
gäller för STN och frekvensförvaltningen. De nya arbetsuppgifter
som myndigheten kan komma att få vid införandet av en ny
telelagstiftning bör kunna finansieras av teleoperatörerna,
t.ex. genom licensavgifter. Nuvarande avgifter i
frekvensförvaltningens och STN:s verksamheter har beräknats utan
hänsyn till de kostnader som uppkommer till följd av
sammanslagningen och myndighetens förberedelsearbete inför
tillkommande arbetsuppgifter. Dessa tillkommande kostnader måste
därför övergångsvis finansieras via ett anslag över
statsbudgeten. Regeringen föreslår en medelsanvisning på 6
milj.kr. för nästa budgetår.
Frågan om myndighetens dimensionering när en ny
telelagstiftning skall börja tillämpas bör -- framhåller
departementschefen -- övervägas av den nya myndigheten på
grundval av telelagsutredningens betänkande. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen med förslag till en långsiktig
organisation och finansieringsform för myndigheten.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bildande av en
ny myndighet på telekommunikationsområdet, om bemyndigande för
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att
föreskriva om avgifter i enlighet med vad ovan anförts och om en
medelsanvisning för den nya myndigheten på 6 milj.kr. för nästa
budgetår.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna mål för telepolitiken
1. beträffande allmänna mål för telepolitiken
att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 1 utan vidare
åtgärd,
2. beträffande grundläggande telekommunikationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:T803 yrkande 3,
men. (v) - delvis
3. beträffande telekommunikation för handikappade
att riksdagen avslår motion 1991/92:T821,
Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.
4. beträffande televerkets personalpolitik
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T803 yrkande 4
godkänner vad som förordas i budgetpropositionen om inriktningen
av televerkets verksamhet i denna del,
men. (v) - delvis
5. beträffande inriktningen av televerkets verksamhet i
övrigt
att riksdagen godkänner vad som förordas härom i
budgetpropositionen i de delar som inte omfattas av utskottets
hemställan ovan,
6. beträffande kapitalavkastningskraven på televerket
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T803 yrkande 5
godkänner vad som anförs i budgetpropositionen om ekonomiska mål
för televerkets verksamhet i denna del,
men. (v) - delvis
7. beträffande ekonomiska mål för televerket i övrigt
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i
budgetpropositionen i de delar som inte omfattas av utskottets
hemställan ovan,
8. beträffande televerkets treårsplaner
att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 2 utan vidare
åtgärd,
9. beträffande informationen till riksdagen
att riksdagen lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,
Bolagsbildning av televerket
10. beträffande bolagsbildning av televerket
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 6,
1991/92:T226 yrkande 8, 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2,
1991/92:T807 samt 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande
4 dels godkänner vad som anförs härom i budgetpropositionen,
dels lämnar förslag 19910/91:20 yrkande 4 utan vidare
åtgärd,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis
Vissa taxefrågor
11. beträffande elektronisk hemtjänst genom human
telefoni
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T804 och 1991/92:T808,
res. 3 (nyd)
12. beträffande teletaxa till länsmyndigheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:T806,
13. beträffande telekommunikationerna med de baltiska
staterna
att riksdagen avslår motion 1991/92:T813,
Vissa nätutbyggnadsfrågor
14. beträffande glesbygdens behov av telekommunikationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:T817,
15. beträffande Norrlands telekommunikationer
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T812 och 1991/92:T818,
16. beträffande utbyggnaden av AXE-systemet i Västmanlands
län
att riksdagen avslår motion 1991/92:T802,
Vissa servicefrågor
17. beträffande televerkets ansvar för bastelefoner
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i
budgetpropositionen,
18. beträffande televerkets 071-nummer
att riksdagen avslår motion 1991/92:T805,
19. beträffande minskning av telefonkatalogens upplaga
att riksdagen avslår motion 1991/92:T809,
En ny myndighet på telekommunikationsområdet
20. beträffande bildande av en ny myndighet på
telekommunikationsområdet
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i
budgetpropositionen,
21. beträffande avgiftsfinansiering av den nya
telemyndigheten
att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med
vad som anförs i proposition 1991/92:163,
22. beträffande medelsanvisning för den nya
telemyndigheten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1991/92:163 till Telemyndigheten för budgetåret
1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
6000000 kr.
Stockholm den 14 maj 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta
Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove
Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth
Attefors (nyd), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Jarl
Lander (s), Ines Uusmann (s), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m)
och Krister Örnfjäder (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "I direktiven" och slutar med "televerket tillstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T810 (s) är det ett grundläggande
samhällsintresse att det även framöver kommer att vara möjligt
att genom i sista hand politiska beslut garantera medborgarna
tillgång till teletjänster. Televerket är, vill utskottet
understryka, en gemensam tillgång och som sådan en del av
folkhushållet. Det kan därför enligt utskottets bestämda mening
inte komma i fråga att denna gemensamma tillgång säljs och
kommer i händerna på privata intressen. Som framhålls i motion
T201 (s) torde det inte heller vara möjligt att upprätthålla
nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett
televerk som styrs av privata ägares avkastnings- och
lönsamhetskrav.
Utskottet motsätter sig sålunda en privatisering av
televerket men kan -- under vissa förutsättningar -- acceptera
en sådan ombildning av televerket att det blir ett av staten
helägt aktiebolag. Vissa centrala frågor i telepolitiken, som
telelagsutredningen har att ta ställning till, påverkar i hög
grad förändringen av televerkets associationsform. Tillgång till
telefoni på rimliga villkor i hela landet är en övergripande
målsättning för telepolitiken. Till detta kommer sociala mål som
t.ex. tillgång till telefoni för personer med olika former av
handikapp.
Lagstiftningen måste vara sådan att staten kan utkräva ett
socialt och regionalt ansvar från alla aktörer som uppträder på
den svenska telemarknaden. Alternativ med finansiering av
sociala och regionala kostnader via statsbudgeten måste enligt
utskottets mening avvisas. I den nuvarande telepolitiska
målsättningen ligger en korssubventionering mellan olika typer
av hushåll och regioner. En större differentiering av
teletaxorna än dagens, vilket blir den yttersta följden av en
strikt kostnadsprissättning, leder till sociala och
regionalpolitiska spänningar. Detta kan undvikas med t.ex. en
koncessionslagstiftning inom vars ram alla operatörer
solidariskt finansierar de regionalt och socialt betingade
skillnaderna i kostnader.
Vad gäller den i motion T807 (nyd) aktualiserade frågan om
uppdelning av televerket i en nätdel och en trafikdel vill
utskottet erinra om att televerket, i samarbete med svensk
industri, utvecklat såväl telenät som teletjänster till ett
effektivt sammanhållet system. FoU-samarbete och
teknikutveckling har drivits fram bl.a. tack vare televerkets
goda kunskap om hela marknaden och produktionskedjan.
Staten, via televerket, och näringslivet har i samverkan
utvecklat världsledande teknologi för telekommunikationer.
Organisatoriskt skulle en sådan uppdelning som förordas i
nyd-motionen kanske vara möjlig. En sådan administrativ
uppdelning finns också i dagens televerk. Det är dock av
långsiktigt konsumentintresse angeläget att marknadssignaler och
teknikutveckling snabbt kan omsättas i praktiska lösningar. En
direkt kanal inom samma koncern är en av de förutsättningar som
måste föreligga för att så skall kunna ske. Ett separat
nätföretag skulle också enligt utskottets uppfattning medföra
att övriga operatörer antingen finge separera sina verksamheter
på motsvarande sätt eller att ett formellt nätmonopol infördes.
De administrativa regler som detta skulle kräva torde inte
motsvaras av ökade effektivitetsvinster för konsumenterna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion T810 (s)
yrkande 1, i den del som nu är i fråga, och yrkande 4. Motion
T807 (nyd) avstyrks. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu
är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Vidare bör riksdagen enligt utskottets
mening, med bifall till revisorernas förslag, som sin mening ge
regeringen till känna vad dessa anfört om televerkets
associationsform.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande bolagsbildning av televerket
att riksdagen med bifall till förslag 1990/91:20 yrkande 4 och
motion 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 4, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:T201
yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8 och 1991/92:T803 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motion 1991/92:T807 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bolagsbildning av televerket (mom.10)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Vad gäller" och slutar med "televerket tillstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T807 (nyd) uttalade
uppfattningen att televerket bör delas upp i en nätdel och en
trafikdel, som står fria från varandra, samt att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag härom i samband med de förslag som
regeringen aviserat skall föregå bolagsbildningen.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion T807 (nyd) och
avstyrker motion T810 (s) yrkande 4.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Övriga nu aktuella motionsyrkanden avstyrks i avvaktan på
regeringens förslag. Revisorernas förslag, beträffande
televerkets associationsform, torde i avvaktan på regeringens
förslag kunna lämnas utan vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande bolagsbildning av televerket
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T807, med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1991/92:T201 yrkande 6, 1991/92:T226 yrkande 8, 1991/92:T803
yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och
yrkande 4 dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels lämnar förslag 1990/91:20 yrkande 4
utan vidare åtgärd,
3. Elektronisk hemtjänst genom human telefoni (mom.11)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Enligt vad" och slutar med "därför motionerna" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt de
båda nyd-motionerna talar för att via teletaxorna gynna sådana
kundgrupper såsom gamla, handikappade och sjuka. Televerket bör
därför utreda frågan och regeringen därefter återkomma med
förslag till riksdagen om ett genomförande av motionärernas
förslag och dettas finansiering.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande elektronisk hemtjänst via human
telefoni
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T804 och
1991/92:T808 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Grundläggande telekommunikationer
Att bygga upp ett väl fungerande telekommunikationsnät är --
som framhålls i motion T803 (v) -- en viktig rättvisefråga för
landsbygden och för dem som menar allvar med parollen "Hela
Sverige skall leva". Därför bör det statliga ansvaret för
telekommunikationerna omfatta inte bara telefontjänsten utan
också grundläggande datatjänster i hela landet. Om televerket
anser att det inte kan ta ett sådant ansvar, på grund av de
avkastningskrav verket ålagts, måste antingen avkastningskraven
reduceras eller staten "köpa" de nödvändiga tjänsterna av
verket. För att så skall kunna ske måste sådana kostnader och
icke vinstgivande investeringar särredovisas.
Televerkets personalpolitik
Som framhålls i motion T803 (v) hotas nu tusentals jobb inom
televerkskoncernen genom de rationaliseringar som bl.a. de hårda
kapitalavkastningskraven på televerket medför. Arbetslöshet är
en katastrof för den som drabbas och medför ökade kostnader för
samhället. De inkomster staten får av en hårdhänt
personalpolitik slår tillbaka på utgiftssidan. Om inte en rimlig
personalpolitik kan upprätthållas, måste regeringen vara beredd
att föreslå en reducering av kapitalavkastningskravet.
Kapitalavkastningskraven på televerket
Vänsterpartiet har ansett det vara en bra princip att
storkonsumenter av telekommunikationer såsom företagen i viss
mån subventionerat hushållskunder. Vi har dessutom ansett att en
enhetstaxa för hela landet radikalt skulle öka rättvisan mellan
landets olika delar. Kritiken blev stor mot den omfördelning av
taxorna som televerket hade för avsikt att genomföra vid
årsskiftet 1991/92 men som uppsköts tack vare riksdagens
ingripande. Ett minimikrav i den fortsatta prövningen av
taxefrågan är att abonnemangsavgiften sänks eller helt
elimineras för utsatta grupper såsom låginkomstpensionärer och
handikappade så att televerket kan motsvara kraven på sociala
hänsyn i telepolitiken.
Enligt min mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att kapitalavkastningskraven på televerket kan
reduceras för att verket skall kunna fullgöra sina sociala och
regionalpolitiska åtaganden vad gäller taxor, service och
investeringar.
Bolagsbildning av televerket
Vänsterpartiet har tidigare avvisat en bolagisering av
televerket, eftersom bolagsformen leder till att
kapitalavkastningskravet överordnas alla andra målsättningar.
Televerket kan därmed inte självt ta det sociala och
regionalpolitiska ansvar som samhället ålagt verket. Ett
marknadsmässigt avkastningskrav har dock givetvis fördelen att
det ger staten inkomster. Härtill kommer att spelreglerna på
marknaden blir mer lika. Den planerade bolagiseringen bör
emellertid enligt Vänsterpartiets mening uppskjutas till dess
det visas att de av riksdagen fastställda målen för
telepolitiken kan uppfyllas.
Ett statligt ägande av televerket kan under lång tid väntas
ge bra avkastning och stor tillväxt av realkapitalet.
Avkastningen ger möjlighet till andra investeringar i
infrastruktur varje år i framtiden. Sett på lång sikt är det
därför en mycket dålig affär för staten att sälja ut televerket.
En privatisering av verket måste sålunda avvisas.
Ett statligt ägande av televerket är särskilt angeläget för
att säkra telekommunikationernas höga kvalitet och det sociala
och regionalpolitiska ansvar som riksdagen beslutat om.
Vänsterpartiet befarar att marknadsanpassningen av
televerket med åtföljande kapitalavkastningskrav kan komma att
fördröja investeringsprogrammet på landsbygden. Den pågående
indragningen av serviceställen och telebutiker är exempel på
hur en hårt driven marknadsanpassning kan slå mot glesbygd och
mindre orter. Neddragningen av antalet serviceställen och annan
neddragning av service bör anstå till dess regeringen genomfört
sin analys av bolagiseringens konsekvenser. Televerket skulle
kunna kompenseras genom att kapitalavkastningskraven reduceras i
motsvarande mån.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2, 4, 6 och 10 borde ha hemställt:
2. beträffande grundläggande telekommunikationer
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande televerkets personalpolitik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande kapitalavkastningskraven på televerket
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T803 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. beträffande bolagsbildning av televerket
att riksdagen med bifall till förslag 1990/91:20 yrkande 4 och
till motion 1991/92:T803 yrkandena 1 och 2, med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1991/92:T201 yrkande 6,
1991/92:T226 yrkande 8 och 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del
och yrkande 4 samt med avslag på motion 1991/92:T807 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionerna m.m.2
Proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga 72
J. Telekommunikationer2
Proposition 1991/92:163 om anslag till en ny myndighet på
telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.2
Förslag 1990/91:20 Riksdagens revisorers förslag angående
televerkskoncernens verksamhet3
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
19923
Utskottet5
1. Allmänna mål för telepolitiken5
2. Inriktningen av televerkets verksamhet m.m.8
3. Bolagsbildning av televerket11
4. Vissa taxefrågor14
5. Vissa nätutbyggnadsfrågor15
6. Vissa servicefrågor17
7. En ny myndighet på telekommunikationsområdet18
Hemställan19
Reservationer22
Meningsyttring av suppleant24