I betänkandet behandlas i proposition 1991/92:100
(budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet K. Postväsende
framförda förslag om postverkets treårsplan för åren 1993--1995,
om bemyndigande för regeringen att fullfölja pågående översyn av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i
propositionen redovisad inriktning, om avveckling av den under
förra riksmötet beslutade ordningen med prismål för
portoavgifter för vissa tidskrifter som är befriade från
mervärdeskatt samt om precisering av uppdrag, mål och
resultatkrav för postverket. Vidare behandlas förslag i
propositionen om medelsanvisning under ett nytt anslag till
Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och
kassaservice.
Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den
allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om
postverkets ensamrätt till brevbefordran, om framtida
associationsform för postverket, om nedsatt porto för brev och
paket till Estland, Lettland och Litauen, om postavgifter för
föreningsbrev, om fortsatt rikstäckande betalnings- och
kassaservice samt om ovannämnda ordning med prismål för vissa
tidskrifter.
Utskottet tillstyrker propositionsförslagen och avstyrker
motionsförslagen. Utgångspunkter för utskottets
ställningstagande till motionsförslagen är att postverkets
monopol bör avskaffas, att verket bör ha en för en fri marknad
anpassad associationsform samt att verket skall ha att verka på
marknadens villkor. Utskottet ställer sig bakom tanken att
staten skall ha att ersätta postverket för kostnader för
rikstäckande betalnings- och kassaservice.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer av s-ledamöterna,
nämligen beträffande ensamrätt för posten till brevbefordran
(1), ändrad associationsform för postverket (2), rikstäckande
betalnings- och kassaservice (3), prismål för portoavgifter för
vissa tidskrifter (4) samt medelsanvisning för rikstäckande
betalnings- och kassaservice (5).
Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av
v-suppleanten avseende de frågor som behandlas i reservationerna
1--4.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
K. Postväsende
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(kommunikationsdepartementet) (s. 151--163)
1. att riksdagen godkänner postverkets treårsplan för åren
1993--1995,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja
översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets
verksamhet med i propositionen redovisad inriktning,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för
tidskrifter befriade från mervärdeskatt samt
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.
K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings-
och kassaservice
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 163) att riksdagen
till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och
kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 300000000 kr.
Motionerna
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen
beträffande postväsende.
1991/92:T226 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att skapa långsiktiga
garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för
postens verksamhet kan upprätthållas inför den förestående
avregleringen och bolagiseringen av verksamheten.
1991/92:T801 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att portoreglerna för de nordiska länderna också bör gälla
Estland, Lettland och Litauen.
1991/92:T810 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statligt ägande av posten och
televerket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida associationsform för
postverket.
1991/92:T811 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (båda v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nordiska portoregler för Baltikum.
1991/92:T814 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
en serviceförsämring som den som postverket genomfört inte
överensstämmer med de mål riksdagen angett.
1991/92:T815 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda
s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa prismålet för
mervärdeskattebefriade tidningar inom Fack- och
konsumentpressens presskommitté (FKP-gruppen),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i övrigt i motionen anförts om prismålet.
1991/92:T816 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
postens möjligheter att hjälpa svenska folket att hjälpa de
baltiska folken.
1991/92:T819 av Bengt Hurtig och Annika Åhnberg (båda v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om postverkets ombildning till
aktiebolag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reducering av kapitalavkastningskravet
om postverket inte kan upprätthålla service enligt uppställda
mål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att postverkets ensamrätt till brevfordran bör kvarstå.
Bakgrund
Postverkets (postens) uppgifter och organisation
Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för postverket
har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det
ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2)
förmedla betalningar. Postverket får enligt instruktionen också
driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar
för.
Postverket äger -- enligt kungörelsen (1947:175) angående
postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. -- "ensamrätt till
regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna
försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden"
(postverkets monopol).
Vid utgången av år 1991 upphörde förordningen (1981:193) om
vissa postavgifter att gälla. I denna förordning hade regeringen
meddelat bestämmelser om avgifter för befordran av brev enligt
"normaltaxan". För befordran av brev med längre befordringstid
än "normalbrev" bestämde postverket avgifterna såsom för s.k.
ekonomibrev m.fl.
I fråga om postavgifter m.m. gäller numera enligt
instruktionen att verket meddelar förskrifter om villkor och
avgifter för befordran av brev inom ramen för de mål och
riktlinjer som regeringen bestämmer samt -- om inte annat
föreskrivits i lag eller förordning -- om övriga villkor och
avgifter inom verkets olika verksamhetsområden. Någon avgift
skall emellertid inte tas ut för befordran av
blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av 7000 gram som
inte sker med flyg.
Från och med den 1 januari 1992 har brevsortimentet ändrats.
Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande.
Brev. Vikt högst 1 kg. Ersätter tidigare normalbrev. Skall i
princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter
inlämningen (övernattbefordran).
Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg. Skall utdelas senast två dagar
-- eller på viss orter senast tre dagar -- efter inlämningen.
Gruppreklam.
Gruppförsändelser.
Kategorierna massbrev och föreningsbrev har slopats och
ersätts genom ekonomibrev.
Postverkets (postens) affärsidé är att över hela landet
förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra
finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att
kundernas affärer stöds.
Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1)
Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom
landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods med vikter
upp till 35 kg inom landet, (3) Posten Utrikes, som förmedlar
meddelanden och lättgods till och från andra länder, (4)
Postgirot, som förmedlar betalningar samt (5) Posten Bank och
Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster samt deltar
i förmedlingen av brev och lättgods och i förmedlingen av
betalningar via postgirot. För poströrelsen är landet indelat i
postregioner.
I posten ingår vidare ett antal särskilda resultatenheter --
t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två
verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen
AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för cirka tio
rörelsedrivande bolag. Inom bolagen bedrivs verksamheter som
stödjer och kompletterar poströrelsen. Härutöver har posten
aktier och andelar i ett antal företag.
Posten och postens bolag bildar en affärsverkskoncern.
Postens kundservice förmedlas genom ca 1900 postkontor,
2750 lantbrevbäringslinjer, 8200 stadsbrevbäringsdistrikt
samt 40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i
postlådor och står till tjänst med kassaservice.
I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för
lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin
postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med
reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller
till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller
lämna post. Enklare postservice bedrivs i 150 orter på
entreprenad i anslutning till butiker m.m.
I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till
"uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och
därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i
"brevområden" och "paketområden".
Postens strategi anges vara att posten skall vara säker,
nära och offensiv.
Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är
lika fördelat med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån
och med 411 milj.kr. på ett verkskapital.
Kalenderår är verksamhetsår.
Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca
21 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1 miljard
kronor. Resultatet för år 1991 blev ca 1,2 miljarder kronor.
Medelantalet anställda i posten uppgår till ca 57000,
varav ca 2000 inom bolagssektorn.
Former för styrning av posten
Gällande former för statsmakternas styrning av postens
verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8,
bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen
sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål
fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas
av posten.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga
investeringar men skall till regeringen anmäla planerade
investeringar i posthus över 10 milj.kr. och planerade
förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 milj.kr.
Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen
tillgängliga medel.
Investeringar i aktier skall underställas regeringens
prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från
postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om
förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.
Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens
generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.
År 1987 fattade riksdagen (prop. 1986/87:99, bet. KU29,
rskr. 226) beslut om ledningen av den statliga förvaltningen på
grundval av förslag i betänkanden (SOU 1985:40 och 41) av den år
1983 tillkallade verksledningskommittén. Beslutet innebar bl.a.
att affärsverk och dessas bolag skall behandlas som sammanhållna
företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar
skulle åstadkommas för koncernerna att bedriva verksamheten
rationellt i förhållande till företagsekonomiska och
samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens styrning och
kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994
(bet. 1990/91:TU29 s. 17--20, rskr. 377) anges nedan. I
redovisningen anges även vissa kompletterande krav av
regeringen.
Posten skall när det gäller service och kvalitet ge en god
grundläggande postservice till såväl stora som små kunder i hela
landet till rimliga priser. Kundernas efterfrågan skall vara
styrande för postens insatser.
Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i
princip 100% av "normalbreven" -- dvs. numera 100% av
"breven" kan gå fram över natten. Andelen normalbrev/brev som
faktiskt går fram över natten skall vara minst 95%.
"Normalbrev" var, som nämnts ovan, brev för vilka avgifterna för
befordran utgick enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skulle
i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter
inlämningen.
Den höga geografiska täckningsgraden för daglig
postkassaservice (inkl. postkassaserive genom lantbrevbärare)
till hushållen skall behållas.
Posten skall när det gäller ekonomi bedriva sin verksamhet
på ett så effektivt sätt att den möjliggör ekonomisk överlevnad
av egen kraft.
Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge
ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5% av
rörelseintäkterna. Överskottet skall användas till att ge staten
en tillräcklig avkastning på verkets statskapital, ränta på
statslånet samt medel till bekostande av investeringar och till
viss konsolidering.
Avgiften för "brev" upp till 500 gram får höjas med högst 80
procent av den genomsnittliga förändringen av statistiska
centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter under
treårsperioden 1990--1992. Prismålet skall kombineras med ett
mål för utvecklingen av totalproduktiviteten.
Prishöjning för befordran av tidningar inom Fack- och
Konsumentpressens presskommitté (FKP), som är befriade från
skatteplikt till mervärdeskatt, får inte överstiga förändringen
i faktorprisindex för tolvmånadersperioden september
1989--september 1990.
Utskottet
Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den
ordning som de har framförts i budgetpropositionen.
I vissa fall anges i det följande postverket med posten.
1 Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
Postverket anför i sin treårsplan för åren 1993--1995 bl.a.
att verket vill fortsätta att utvecklas som ett kund- och
resultatorienterat serviceföretag med internationell anknytning.
Servicen skall tillhandahållas på affärsmässiga villkor men med
ett fortsatt regionalt och socialt ansvar.
Måluppfyllelse under år 1990
För räkenskapsåret 1990 har verket redovisat sin
måluppfyllelse på följande sätt.
Den höga geografiska täckningsgraden för daglig
postkassaservice har bibehållits.
96 % av normalbreven kom fram i utlovad tid.
Det ekonomiska resultatet uppgick till 2 549 milj.kr., vilket
motsvarar 12,4% av rörelseintäkterna.
Investeringarna uppgick till 1628 milj.kr. De
självfinansierades.
Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
I treårsplanen för åren 1993--1995 föreslår verket som
inriktning av verksamheten att verket skall över hela landet
och internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar
samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla
och så att kundernas affärer stöds. Verket skall kännetecknas av
att verksamheten är säker, nära och offensiv. Strategin
skall främst vara kundorientering, kvalitet,
kostnadseffektivitet och kompetens.
Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig
lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs.
Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet sålunda.
Resultatet skall långsiktigt vara lägst 5% av
rörelseintäkterna. Resultatmålen är för år 1992 1200 milj.kr.,
för år 1993 1350 milj.kr., för år 1994 2200 milj.kr. och för
år 1995 2300 milj.kr.
Räntabiliteten på eget kapital efter skatt skall långsiktigt
ligga på minst 15% av eget kapital.
Soliditeten skall på sikt nå 15%.
Totalproduktiviteten skall förbättras med minst 2% per år.
Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda.
Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1991 till 77%
år 1992 och till 80% år 1994.
Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall
klaras till minst 98% för lokalbrev och 95% för riksbrev.
Alla regioner skall ha nått denna nivå år 1994.
Väntetiden på postkontor skall normalt vara högst fem minuter
under normaltrafik och högst tio minuter under högtrafik.
En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen
skall behållas.
Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till
ca 1,6 miljarder kronor årligen eller under hela perioden till
ca 4,9 miljarder kronor, varav för fastigheter 2,0 miljarder
kronor, postbehandlingsutrustning 1,2 miljarder kronor,
kassautrustning 700 milj.kr. samt övriga maskiner och
inventarier jämte fordon 1,0 miljarder kronor.
Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna postverkets
treårsplan.
Någon erinran mot treårsplanen har inte framförts i
motionerna. Utskottet, som inte heller har något att erinra mot
densamma, föreslår att den godkänns.
2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna
och formerna för postverkets verksamhet
2.1 Propositionsförslaget
Riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. TU29, rskr. 377) godkände
under förra riksmötet förslag av regeringen om att en översyn av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skulle
göras inom ramen för ett inom regeringskansliet påbörjat arbete
med att se över styrningen av affärsverken inom
kommunikationsdepartementets område.
I budgetpropositionen redovisas (s. 154) nu de områden som
har utretts och i samband härmed beskrivs resultatet av gjorda
utredningar och de förslag som har föranletts av
översynsarbetet. Föredragande departementschefen anför att
översynen därmed till stora delar är slutförd.
Departementschefen framför förslag om den närmare inriktningen
av den fortsatta översynen när det gäller vissa områden --
utskottet redogör härför nedan -- och regeringen hemställer att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att fullfölja översynen med
denna inriktning.
I samband med redogörelsen för departementschefens förslag i
de upptagna frågorna redovisar utskottet förekommande
motionsförslag samt utskottets ställningstagande i frågorna.
2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för
postverket till brevbefordran
Bakgrund
På förslag i proposition 1990/91:87 tog riksdagen under förra
riksmötet ställning för en politik för ökad tillväxt. Som en
viktig del i denna politik framhölls regeländringar för att
tillgodose behovet av väl fungerande marknader och effektivare
konkurrens. I propositionen framhöll den dåvarande regeringen
bl.a. att en väl fungerande postverksamhet är en väsentlig del
av Sveriges infrastruktur och att det är nödvändigt att
postverket ges möjligheter att agera affärsmässigt med skärpta
konkurrensförutsättningar. Mot bl.a. denna bakgrund förordade
regeringen att förutsättningarna och formerna för postverkets
verksamhet skulle ses över och att därvid bl.a. frågan om
postverkets ensamrätt till brevbefordran och inriktningen inom
EG mot liberalisering inom postväsendet skulle behandlas.
Frågor om postens ensamrätt till brevbefordran,
konkurrensförutsättningar och kostnader för sociala resp.
regionala uppgifter har därefter utretts inom ramen för
kommunikationsdepartementets översyn av affärsverken och har
redovisats i rapporten (Ds 1991:44) Postens
konkurrensförutsättningar, vilken har remissbehandlats.
Enligt rapporten pekar studien av Posten Brevs
konkurrensförutsättningar mot att ökad effektivitet kan uppnås
genom att uppmuntra konkurrens i postens olika distributionsled.
Posten bör dock ha det överordnade ansvaret för brevbefordran,
men får välja bästa sätt att lösa uppgiften på.
Studien visar vidare, anförs det, att posten kan klara av
uppdraget att tillhandahålla en daglig och rikstäckande
brevbefordran till enhetlig taxa för enstaka försändelser utan
skyddande lagstiftning under vissa i rapporten angivna
förutsättnigar. Det finns emellertid enligt rapporten även andra
möjligheter att tillförsäkra att posten även framgent kan åta
sig en daglig och rikstäckande brevbefordran, varvid ett
lagreglerat monopol kan vara en möjlighet -- vilket kräver att
lagstiftningen moderniseras för att anpassas till de
förutsättningar som gäller i dag -- samt koncession på daglig
och rikstäckande brevbefordran kan vara en annan möjlighet. Om
andra företag vill konkurrera inom ramen för ett
koncessionssystem skall de ha att erlägga en koncessionsavgift
till staten, som skall täcka samhällets kostnader för att
upprätthålla service i glesbygd och andra delar där kostnaderna
överstiger intäkterna.
Departementschefen
Departementschefen anför i budgetpropositionen (s. 154--155)
en rad skäl för att ensamrätten för posten till brevbefordran
avskaffas.
Ensamrätten bör dock enligt departementschefen inte
avskaffas innan det finns instrument i form av lagstiftning,
varigenom staten kan försäkra sig om att den regionala och
sociala servicen fungerar. Vidare bör posten även i övrigt ges
bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor, bl.a.
genom möjlighet att bedriva verksamheten i aktiebolagsform.
Departementschefen framhåller emellertid att i en avreglerad
marknad en myndighetsfunktion krävs med uppgift att tjäna som
tillsyns- och övervakningsorgan. Myndigheten skall även ha
ansvar för att statens intresse av att en rikstäckande
postservice upprätthålls tas till vara samt fullgöra vissa
uppgifter på det internationella planet som postverket nu har.
Departementschefen anför att han avser att tillkalla en
utredning med uppgift att föreslå dels den lagreglering som
behövs i en ny konkurrenssituation, dels hur postverkets
nuvarande myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering.
Motionsförslag
I tre motioner tas frågan om postens ensamrätt till
brevbefordran upp.
I motion T819 (v) begärs i yrkande 3 att postens ensamrätt
skall kvarstå. Enligt motionärerna bör ensamrätten bibehållas
som en inkomstkälla för att klara nödvändig service.
Motionärerna pekar på att konkurrenter kan "plocka ut" de
lönsamma delarna av verksamheten och att marknadsekonomiska
principer leder till sämre service för de små kunderna.
I motion T810 (s) framförs i yrkande 2 förslag som -- såvitt
här är i fråga -- innebär att motionärerna för närvarande
avvisar en avreglering men önskar att man skall snabbutreda
förutsättningarna för att införa en modern monopollagstiftning i
enlighet med ett förslag av EG-kommissionen. Detta förslag
innebär att ensamrätt till befordran av främst brev kan vara
befogad men att övriga delar av postverksamheten bör
liberaliseras. Alternativt bör enligt motionärerna utredas
förutsättningarna för en koncessionslagstiftning som ställer
sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering
av regionala och sociala kostnader inom sektorn bibehålls.
I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i
skogslänen tas upp -- föreslår man i här aktuell del av yrkande
5 vissa villkor för att ensamrätten skall få avskaffas.
Motionärerna motsätter sig sålunda inte fri konkurrens om
konkurrensen sker på lika villkor. Vidare får ensamrätten inte
överges utan att regeringen har vidtagit andra åtgärder --
exempelvis koncessionsavgifter -- som gör det möjligt att
upprätthålla en postservice på likvärdig nivå i hela landet.
Utskottets ställningstagande
Som departementschefen framhåller är det angeläget att det
finns en bra postservice där alla kan nå alla samtidigt som det
är av stor betydelse att verksamhet som drivs på affärsmässiga
grunder också konkurrensutsätts så att kundernas efterfrågan
blir styrande. Brevbefordran bör därför öppnas för konkurrens. I
likhet med departementschefen anser utskottet emellertid att
postverkets ensamrätt inte bör avskaffas innan det finns
instrument i form av lagstiftning varigenom staten kan försäkra
sig om att den regionala och sociala servicen fungerar.
Därför bör som departementschefen förutskickar en utredning
ske av frågorna om dels den lagreglering som behövs i en ny
konkurrenssituation, dels hur postverkets nuvarande
myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering. Genom
beslut
nyligen har regeringen också bemyndigat chefen för
kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare
för detta (dir. 1992:38).
Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad i
propositionen anförs om den fortsatta behandlingen av frågan om
ensamrätt för posten till brevbefordran.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i
motion T819 (v), i vilket man helt motsätter sig en avreglering.
Vad som anförts i rapporten Postens
konkurrensförutsättningar i frågan om reglering fortsättningsvis
av konkurrensen inom brevbefordran och det förutskickade
utredningsuppdraget om lagstiftning på postområdet bör vara
ägnat att tillgodose de önskemål som ligger bakom de här
aktuella yrkandena i motionerna T201 (s) och T810 (s), varför de
bör kunna lämnas utan initiativ från riksdagens sida. Dessa
motionsyrkanden avstyrks också.
2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad
associationsform för postverket
Bakgrund
Vid behandlingen under förra riksmötet av regeringsförslaget
om en översyn av förutsättningarna och formerna för postens
verksamhet instämde utskottet (bet. 1990/91:TU29) med den
dåvarande regeringen i att det förelåg ett behov av att
förutsättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av
postverket klarlades inom ramen för ett regelverk som lämnade
utrymme för samhällspolitiska åtaganden.
Departementschefen
Departementschefen anför (på s. 156--157) nu en rad skäl för
att postverket i framtiden bör drivas i aktiebolagsform. Vid en
bolagisering bör, framhåller han, klara gränser dras mellan
affärsområdena brev, lättgods, bank och kassa samt postgiro.
Strukturen skulle därvid bli ett moderbolag med förslagsvis
dotterbolag för de nämnda affärsområdena. Departementschefen
framhåller vidare att en aktiv ledning och styrning krävs av
såväl statsmakterna som av postens ledning och styrelse.
En bolagsbildning kan enligt departementschefen emellertid
bli aktuell först när aviserad postlagsutredning har slutförts.
Därutöver måste enligt departementschefen vissa frågor utredas,
bl.a. frågor om formerna för ersättning för postverkets sociala
uppdrag, om postverkets pensionsskuld och om mervärdeskatt på
brevtjänster. Förutsatt att dessa frågor kan lösas på ett för
ägaren tillfredsställande sätt bör postverket ombildas till
aktiebolag. Departementschefen förutskickar att regeringen skall
återkomma till riksdagen i denna fråga. Hans ambition är att en
bolagisering skall kunna genomföras per den 1 januari 1993.
Motionsförslag
I tre motioner tas upp frågan om bolagisering av postverket.
Man ställer sig i motionerna avvisande till förslag härom.
I motion T810 (s) framhålls att de förslag som regeringen
lägger fram till förändringar av postmarknaden saknar en
genomtänkt analys av sambanden mellan de sociala och regionala
målen, de medel som föreslås och den marknadssituation som
kommer att råda. Motionärerna vill, som nämnts ovan, att man
skall snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern
monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av
EG-kommissionen, alternativt en koncessionslagstiftning som
ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk
finansiering av regionala och sociala kostnader inom sektorn
bibehålls. Såvitt här är i fråga begär motionärerna i yrkandena
1 och 2 i motionen att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad de sålunda anför.
I motion T201 (s) -- vari som nämnts frågor om
kommunikationerna i skogslänen tas upp -- framhåller
motionärerna att de mål i fråga om regional och social service
som gäller för posten inte får försvagas genom ändrad
organisationsform. I här aktuell del av yrkande 5 motsätter sig
motionärerna en privatisering av posten, då de inte tror att det
är möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i mera
avlägsna delar av landet i ett postverk som styrs av privata
ägares avkastnings- och lönsamhetskrav.
I motion T819 (v) begärs i yrkande 1 att verksformen för
posten skall utvecklas i stället för att posten bolagiseras.
Motionärerna framhåller att inom ramen för verksformen lönsamma
verksamheter kan bära upp olönsamma och en arbetsdemokrati
utvecklas som effektiviserar verksamheterna.
Utskottets ställningstagande
Som framhålls av departementschefen bör statens intresse av
ett välskött och fungerande postverk vara styrande för beslut om
den fortsatta verksamhetsformen. En utveckling i riktning mot
ett verk som inte lyckas hävda sig i konkurrensen med svag
lönsamhet är som departementschefen vidare anför inte önskvärd.
Utskottet är därför ense med departementschefen om att
ägaren/staten måste se till att postverket utvecklas i samma
takt och riktning som de bästa konkurrenterna. Detta talar för
att postverket i framtiden drivs i aktiebolagsform. Som
departementschefen påpekar bör den aviserade postlagsutredningen
slutföras och vissa frågor utredas vidare innan en
bolagsbildning kan bli aktuell.
Riksdagens revisorer har i förslag 1991/92:17 i februari
1992 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna
bl.a. tagit upp vissa frågor som de anser viktiga att få belysta
i diskussionerna om ändrade associationsformer för de statliga
affärsverken. Dessa frågor gäller förvaltningen av och
förfogandet över den statliga förmögenheten, principen om
allmänna handlingars offentlighet samt de samhällspolitiska och
samhällsekonomiska bedömningarna för verksamheterna vid
affärsverken. Revisorerna hemställer bl.a. att riksdagen hos
regeringen skall begära att en kommitté tillkallas för en
översyn av de konstitutionella frågorna vid eventuellt ändrade
associationsformer för affärsverken. Revisorernas förslag har
hänvisats till trafikutskottet och kommer att behandlas i
betänkande 1991/92:TU22.
Utskottet har inte något att erinra mot vad i
budgetpropositionen anförs om den fortsatta behandlingen av
frågan om ändrad associationsform för postverket.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de här
aktuella motionsförslagen.
2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om
mervärdeskattebeläggning av portoavgifter
Postverkets befordran av annat än postpaket, gruppkorsband
eller varor i diligens är undantagna från skatteplikt enligt
8§ punkt 7 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Genom detta
undantag saknar emellertid postverket kvittningsmöjlighet för
stora delar av den ingående mervärdeskatt som verket betalar.
Skulle postverket drivas i bolagsform eller ensamrätten till
brevbefordran avskaffas räknar departementschefen med att
portoavgifter kommer att beläggas med mervärdeskatt.
Departementschefen förordar (s. 157) att frågan om
mervärdeskatt på brevbefordran övervägs ytterligare med
beaktande av bl.a. utvecklingen inom EG när det gäller denna
fråga.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran häremot.
2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets
sociala uppgifter, m.m.
Bakgrund
I rapporten Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44)
redovisas som postens sociala uppdrag följande till en beräknad
kostnad på totalt ca 497 milj.kr. per år.
1. Befordran och utdelning av dags-, vecko- och
facktidskrifter. Distributionen av dags- och veckotidningar
uppvisar enligt rapporten ett underskott på ca 115 milj.kr. år
1992. Distributionen av facktidskrifter m.fl. ger enligt
rapporten ett underskott på ca 200 milj.kr. per år.
2. Distribution av dagstidningar på lördagar till ca 350000
hushåll. Kostnad ca 80 milj.kr. per år.
3. Befordran av blindskrift portofritt. Kostnad ca 27 milj.kr.
per år.
4. Försvarsplanering. Kostnad ca 23 milj.kr. per år.
5. Nordenporto (brev inom Norden befordras till det i varje
land gällande portot för inrikes brev). Kostnad ca 100 milj.kr.
per år.
6. Merkostnad genom omlokalisering av Posten Frimärken från
Kista till Kiruna. Kostnad under år 1992 ca 12 milj.kr. År 1993
ca 7 milj.kr.
7. Kostnad för "avstickare" till äldre och handikappade kunder
från brevbärarlinjer i glesbygd. Kostnad ca 20 milj.kr. per år.
8. Förmånligt porto för föreningsbrev. Kostnad ca 5 milj.kr.
per år.
Departementschefen
Departementschefen anför (s. 157--158) att sådana uppgifter
som inte är affärsmässigt motiverade men angelägna ur ett
samhällsperspektiv i princip bör ersättas av staten. Formerna
för och omfattningen av en eventuell ersättning behöver
emellertid enligt departementschefen utredas ytterligare.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Lägre postavgifter för försändelser till de baltiska länderna
I tre motioner framförs önskan om att postavgifterna för
försändelser till Estland, Lettland och Litauen skall sättas ned
som ett led i arbetet med att förstärka kontakterna med dessa
länder.
I motionerna T801 (m) och T811 (v) begärs därvid en
motsvarighet till "Nordenportot".
I motion T816 (m) framhåller motionären att postavgiften för
ett paket på drygt 19 kg till ett baltiskt land uppgår till 445
kr. Om avgiften sänktes till "Sverigepaketets" nivå -- dvs. till
37 kr. för upp till 20 kg -- skulle tusentals och åter tusentals
svenskar sända gåvopaket med mat, kläder och livets nödtorft
till människor i de baltiska länderna. Motionären begär att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna denna
möjlighet att hjälpa svenska folket att hjälpa de baltiska
folken.
Utskottet instämmer med departementschefen i att sådana
uppgifter för postverket som inte är affärsmässigt motiverade
men som är angelägna ur ett samhällsperspektiv bör ersättas av
staten. Till sådana uppgifter skulle kunna höra nedsatta
postavgifter för försändelser till Estland, Lettland och
Litauen. Utskottet utgår därför från att frågan utan särskilt
initiativ av riksdagen skall kunna komma under övervägande inom
ramen för de av departementschefen förutskickade ytterligare
övervägandena i frågan om formerna för och omfattningen av en
eventuell ersättning till postverket för sociala uppgifter. De
här aktuella motionerna bör därför kunna lämnas utan något
initiativ av riksdagen. De avstyrks således.
Postavgifter för föreningsbrev
Som nämnts i det föregående har brevsorten föreningsbrev
fr.o.m. den 1 januari 1992 ersatts med ekonomibrev. För
ekonomibrev gäller bl.a. att försändelserna skall vara märkta
med B. Avgiften för försändelse i viktklassen upp t.o.m. 20 gram
är 2,30 kr. och för försändelse i viktklassen 21--100 gram 4,60
kr.
Av avgiften 4,60 kr. i sistnämnda viktklass behöver
föreningen dock slutligen stå för endast 2,30 kr. Vid
avlämnandet skall antalet ekonomibrev i viktklassen 21--100 gram
vara uppförda på en lista. Listan signeras av postkassören och
återlämnas därefter till föreningen. En gång per kvartal, eller
när så är lämpligt, kan föreningen förete listan på sitt
postkontor, varefter 2,30 kr. per försändelse återbetalas till
föreningen.
I motion T814 (c) kritiseras den serviceförsämring som den nya
ordningen innebär för föreningar genom att de har att
preliminärt betala 100-gramsporto för sådana försändelser som
tidigare kunde befordras för 20-gramsporto. Motionären begär att
riksdagen skall uttala sig mot denna ordning.
Kommunikationsministern besvarade den 22 januari i år (prot.
1991/92:25 s. 6--11) en interpellation (I1991/92:77) om
postens taxesystem för föreningslivet, vari bl.a. framfördes
kritik som var likartad med den som framförs i motion T814 (c).
Kommunikationsministern framhöll bl.a. att han hade erfarit
att postverket hade för avsikt att återbetala överskjutande
porto oftare i de fall en förening fick ekonomiska svårigheter
med kvartalsvis återbetalning. Vidare framhöll han att
föreningar med mycket post kommer att erbjudas s.k.
portobetaltsystem, vilket möjliggör betalning av den lägre
avgiften direkt.
Utskottet förutsätter att postverket beaktar de kritiserade
olägenheterna för föreningslivet. Utskottet anser att
utvecklingen på området bör avvaktas och är därför för
närvarande inte berett att föreslå något initiativ av riksdagen
med anledning av motion T814 (c). Motionen avstyrks således.
Sociala uppgifter i övrigt
Utskottet har inte något att erinra mot departementschefens
förslag att formerna för och omfattningen av en eventuell
ersättning för postverkets sociala uppgifter utreds ytterligare.
Det bör här nämnas att riksdagens revisorer i ovannämnda
förslag 1991/92:17 angående granskningen av de statliga
affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är viktigt att
få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu ålagts
affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av
verkens associationsformer. Detta begär revisorerna att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna.
Revisorernas förslag kommer som nämnts att behandlas av
utskottet i betänkande 1991/92:TU22.
2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande
betalnings- och kassaservice
Bakgrund
Inom ramen för översynen av förutsättningarna och formerna för
postverkets verksamhet har en arbetsgrupp -- Nät 92 -- med
representanter för postverket, riksdagen, fackföreningar och
kommunikationsdepartementet utrett frågan om omfattningen av
postens framtida kontorsnät och alternativa serviceformer.
Resultatet av utredningsarbetet presenterades i december 1991 i
rapporten NÄT 92.
Departementschefen
Departementschefen anför (s. 157--158) att kostnaden för att
upprätthålla daglig betalnings- och kassaservice på orter där
alternativ till postverket saknas beräknas uppgå till ca 300
milj.kr. -- ett belopp som motsvarar kostnaden för ca 300--400
fasta serviceställen och för samtliga lantbrevbärarlinjer.
Postverket bör enligt departementschefen få ersättning för den
nettokostnad som är förenad med upprätthållandet av betalnings-
och kassaservicen på dessa orter samt ha frihet att själv avgöra
formerna för hur betalnings- och kassaservicen fortsättningsvis
skall ges. Departementschefens tanke på sådan ersättning
fullföljs genom förslag i propositionen om ett nytt anslag för
budgetåret 1992/93 till Ersättning till postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice (se nedan). För tiden
efter detta budgetår bör enligt departementschefen slutas ett
flerårigt avtal mellan staten och postverket om köp av
betalnings- och kassaservice.
På orter med andra konkurrerande betalnings- och
kassafunktioner -- ca 1600 orter -- bör postverket enligt
departementschefen ges frihet att själv välja struktur för sitt
kassanät och tillåtas anpassa antalet serviceställen till vad
som är affärsmässigt motiverat. Totalt berörs enligt
departementschefen främst ca 300 postkontor i tätort. Han
erinrar om att arbetsgruppen Nät 92 föreslår att 200 kontor
omvandlas till närpostkontor och att 50 kontor läggs ned på
grund av dålig lokalisering och svag lönsamhet. Nettokostnaden
för att upprätthålla betalningsservice genom dessa närpostkontor
(filialkontor) beräknas till 100 milj.kr. i 1992 års prisnivå.
Departementschefen framhåller att staten inte bör ersätta
postverket för kostnaden för dessa kontor, eftersom kontoren
inte behövs för att upprätthålla daglig och rikstäckande
betalnings- och kassaservice.
Motionsförslag
I motion T819 (v) begärs i yrkande 2 att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att kravet på avkastning
av postverkets kapital skall reduceras, om postverket inte kan
upprätthålla service enligt uppställda mål. Som motivering för
yrkandet framhålls att kravet på avkastning bör reduceras om
postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet som är
nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller för att
upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice. Motionärerna
har i yrkande 9 i motionen -- vilket redan har behandlats av
riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129) -- motsatt sig en
avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens
betalningar. Motionärernas inställning synes därför vara att
postverket utan särskild ersättning bör upprätthålla en
rikstäckande betalnings- och kassaservice.
I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i
skogslänen tas upp -- begärs i del av yrkande 5 att
statsmakterna skall slå vakt om de mål i fråga om regional och
social service som gäller för posten.
I motion T226 (c) begärs i yrkande 9 att riksdagen skall
uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga garantier för
att de sociala och regionalpolitiska målen för postens
verksamhet kan upprätthållas inför den förestående avregleringen
och bolagiseringen av verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill även här erinra om att riksdagens revisorer i
ovannämnda förslag 1991/92:17 angående granskningen av de
statliga affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är
viktigt att få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu
ålagts affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av
verkens associationsformer. Till detta bör fogas att revisorerna
framhåller att frågan om huvudansvaret för affärsverkens
infrastrukturnät måste bedömas utifrån ett samlat och
övergripande perspektiv med utgångspunkt i de samhällsekonomiska
och samhällspolitiska hänsynstaganden som åvilar verken. Vad
revisorerna sålunda anför föreslår de att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna. Revisorernas förslag
kommer som nämnts att behandlas av utskottet i betänkande
1991/92:TU22.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att
postverket bör få ersättning för nettokostnaden för
upprätthållande av betalnings- och kassaservice på orter där
alternativ till postverket saknas. Utskottet utgår från att man
kommer att beakta behovet av långsiktiga åtaganden för att de
sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan
upprätthållas. Något särskilt uttalande härom med anledning av
motion T226 (c) torde därför inte vara nödvändigt, varför det
här aktuella förslaget i motionen torde kunna lämnas utan något
initiativ av riksdagen.
Departementschefens förslag bör vara ägnat att tillgodose
önskemålet i motion T201 (s) om säkerställande av en
rikstäckande betalnings- och kassaservice, varför något
riksdagens initiativ med anledning av denna motion inte heller
torde vara påkallat.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget i
motion T819 (v) att resurser för servicen skall skapas genom
minskning av kravet på avkastning på postkapitalet.
De här aktuella motionsförslagen avstyrks således.
I ett följande avsnitt i betänkandet behandlar utskottet
förslag i budgetpropositionen om medelsanvisning för
rikstäckande betalnings- och kassaservice.
2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen av
statens betalningar
Enligt förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig
myndighet att anlita riksbanken eller postgirot gäller -- om
annat ej har föreskrivits -- att utbetalningar av statliga medel
skall ske över postgiro där det lämpligen kan ske. Vid övriga
transaktioner, där förmedling av bank behövs, skall riksbanken
eller postgirot anlitas, om det kan ske utan väsentlig olägenhet
(3§).
På förslag i budgetpropositionen, bilaga 1 (Finansplanen)
(s. 57--66), har riksdagen (bet. FiU20, rskr. 128--129) nyligen
beslutat att en avreglering av postgirots kvarvarande ensamrätt
på statliga betalningar skall göras.
Departementschefen anför bl.a. (s. 159--160) att chefen för
finansdepartementet kommer att föreslå regeringen att
riksrevisionsverket får i uppdrag att utreda hur det statliga
betalningssystemet skall vara utformat.
Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen
anför.
3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för
vissa tidningar
Bakgrund
Riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU13, rskr. 131)
godkände under förra riksmötet en ny ordning för postverkets
tidningsrörelse som innebar att postala tidningskungörelsen
(1968:489) med villkor och avgifter i postverkets
tidningsrörelse skulle upphävas och befordringsavgifterna för
tidningar bestämmas genom avtal med marknadsmässiga villkor
mellan postverket och tidningsutgivarna. För vissa tidningar
inom den s.k. FKP-gruppen (FKP = Fack- och konsumentpressens
postkommitté) -- framför allt för fackföreningstidningar -- som
inte ansågs kunna påverka postverkets priser skulle emellertid
ett prismål gälla. Detta skulle bygga på principen om full
kostnadstäckning och knytas till ett kostnadsindex och en
produktionsfaktor samt fastställas av regeringen.
Regeringen föreskrev i juni 1991 att prismålet skall omfatta
de tidningar inom FKP som är befriade från skatteplikt för
mervärdeskatt med undantag för personaltidningar. Prismålet har
anknutits till statistiska centralbyråns faktorprisindex för
lastbilstransporter.
Propositionsförslaget
Departementschefen anför (s. 160) att utformningen av
prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga villkor och
en riktig prissättning. Han föreslår därför att ordningen med
prismål för tidskrifter befriade från mervärdeskatt och som
ingår i den s.k. FKP-gruppen upphör fr.o.m. den 1 juli 1992.
Riksdagen föreslås godkänna vad departementschefen sålunda
anför.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion T815 (s) begärs i yrkandena 1 och 2 att ordningen med
prismål för här aktuella FKP-tidskrifter skall bibehållas.
Motionärerna framhåller att FKP-tidskrifterna är i underläge i
kontakterna med postverket. De pekar på att postverket har ett
faktiskt monopol när det gäller distributionen av tidskrifterna.
Postverket kräver "trohet" av kunderna, vilket hindrar dessa
från att anlita konkurrenter till posten där sådana finns.
Postverket har vidare i januari 1992 höjt postavgifterna med
10% för de tidskrifter som inte omfattas av prismålet, sedan
postala tidningskungörelsen upphört att gälla den 31 december
1991.
Departementschefen framhåller som motivering för sitt förslag
bl.a. att prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga
villkor för distributionen av här aktuella tidskrifter.
Utskottet instämmer med departementschefen i att även här
marknaden bör vara styrande. Utskottet beaktar härvid att andra
entreprenörer kan finna anledning att ta upp konkurrens med
posten om posten missbrukar sin situation vid prissättningen
m.m. på en öppen marknad.
Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner att
här aktuellt prismål avvecklas och avstyrker därmed
motionsförslaget.
4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket
Propositionsförslaget
Departementschefen erinrar om att postens uppgift är att
distribuera brev och paket samt förmedla betalningar till både
små och stora kunder i hela landet till rimliga priser. Han
framhåller (s. 160--162) att det uppdrag som regering och
riksdag har gett postverket bör tydliggöras och preciseras samt
föreslår att uppdraget ges ett delvis annat innehåll enligt det
följande.
Service och kvalitet
En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora
som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara
styrande för postverkets insatser. Förändringar av servicens
utformning i glesbygd bör ske varsamt.
Daglig service
Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till alla
hushåll, företag och organisationer. I normalfallet skall dessa
ha tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i
veckan.
Rikstäckande service
Postverkets service skall vara rikstäckande. Brev, paket och
betalningar skall kunna nå alla oavsett bostadsort.
Brevbefordran
Postverket skall tillhandahålla brevbefordran med hög
tillförlitlighet enligt kundernas efterfrågan. Enstaka
försändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris.
Paketbefordran
Postverket skall tillhandahålla paketbefordran till ett
enhetligt pris för enstaka försändelser från privatpersoner.
Betalnings- och kassaservice
Postverket skall tillhandahålla daglig och rikstäckande
betalnings- och kassaservice till enhetliga priser för enstaka
betalningar och kassaservice. På orter där alternativ till
postverkets betalnings- och kassaservice saknas skall staten
upphandla betalnings- och kassaservice. Det överlåts på
postverket att finna det billigaste och mest effektiva sättet
att upprätthålla betalnings- och kassaservicen.
Beredskapsplanering
Postverket skall svara för beredskapsplanering som en del av
totalförsvarsplaneringen. Bl.a. gäller detta postbefordran,
fältposttjänst och betalningsförmedling under kris eller i krig.
Utvärdering av utförd service
Postverket skall i samband med årsredovisning och treårsplan
redovisa hur servicen utförts och hur väl kvalitetsmålen
uppnåtts samt hur kunderna upplevt servicen.
Resultatkrav
Postverket har i dag som ekonomiskt krav från statsmakterna
att verksamheten skall ge ett sådant överskott att verket kan
självfinansiera sina investeringar. För att klara detta har
postverket bedömt att resultatet eller finansnetto måste uppgå
till minst 5% av rörelsens intäkter. Kravet bör enligt
departementschefen ändras till att i stället omfatta
förräntningen av det kapital som investerats i verksamheten.
Kravet bör avse en marknadsmässig förräntning av det egna
kapitalet i postverket. Därutöver bör det ställas krav på
marknadsmässig utdelning till ägaren. Detta innebär följande:
Postverket skall generera en marknadsmässig förräntning av det
justerade egna kapitalet (eget kapital med tillägg för 70% av
obeskattade reserver). I dagsläget bedöms denna uppgå till ca
15% efter skatt. Denna nivå bedöms vara tillräcklig för att
säkerställa postverkets behov av tillväxt i det egna kapitalet
och möjliggöra en mer marknadsmässig utdelning till staten.
Soliditeten, dvs. justerat eget kapital i relation till
balansomslutningen (värdet av alla tillgångar enligt
balansräkningen), utreds för närvarande. Departementschefen
anför att han avser att återkomma i denna fråga i samband med
bolagisering.
Det långsiktiga utdelningskravet till ägaren, staten, skall
utgöra minst 5% av justerat eget kapital. Utdelningen bör ej
överstiga 20% av resultatet efter skatt. För 1992 skall dock
den nuvarande modellen gälla.
Mål för totalproduktiviteten är en ökning med 2% årligen
under perioden 1993--1995.
Senast vid utgången av år 1992 skall postverket upprätta
resultat och balansräkningar för affärsområdena brev, lättgods,
bank och kassa samt postgiro. Även resultatprognos för
1993--1995 skall redovisas.
Utdelning
Tidigare har postverket till staten inlevererat ränta på
statskapitalet, 48 milj.kr., och utdelning på 48 milj.kr.,
totalt 96 milj.kr. per år. Detta motsvarade år 1990 ca 5% av
resultatet efter teoretiskt betald skatt (20%) eller ca 1,5%
av justerat eget kapital. Detta är betydligt lägre än för
börsföretag i genomsnitt, där utdelningen till aktieägarna
uppgår till 15--20% av resultatet efter skatt eller 4--6% av
justerat eget kapital. Historiskt har utdelningsandelen varit
relativt låg i flertalet företag på grund av den ogynnsamma
dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster. I det nu gällande
skattesystemet är det mer förmånligt att erhålla
utdelningsinkomster än tidigare, varför utdelningsandelen kan
bedömas stiga.
Produktivitetsmål
För perioden 1993--1995 föreslås ett mål för postkoncernens
totalproduktivitetsökning. Totalproduktiviteten innebär att
värdet av produktionen ställs i relation till den totala
resursförbrukningen. Målet är att totalproduktiviteten skall öka
med 2% per år. Enligt affärsplanen uppgick
totalproduktiviteten för år 1990 till ca 2% exkl. effekter av
bankkonflikten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot precisering sålunda av
uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.
5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice
Utskottet har i ett föregående avsnitt i betänkandet anslutit
sig till departementschefens mening att postverket bör få
ersättning för nettokostnaden för upprätthållande av betalnings-
och kassaservice på orter där alternativ till postverket saknas.
I propositionen föreslås att 300 milj.kr. anvisas härför för
nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag. Utskottet
tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
1. beträffande postverkets treårsplan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
postverkets treårsplan för åren 1993--1995,
Inriktningen av den fortsatta översynen av förutsättningarna
och formerna för postverkets verksamhet
2. beträffande ensamrätt för postverket till
brevbefordran
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5
i denna del, 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del och 1991/92:T819
yrkande 3 godkänner vad som i propositionen anförts om översynen
av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,
såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt
för posten till brevbefordran,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande ändrad associationsform för postverket
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5
i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i
denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 godkänner vad som i
propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och
formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta
behandlingen av frågan om ändrad associationsform för
postverket,
res. 2 (s)
4. beträffande postavgifter för försändelser till de
baltiska länderna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T801, 1991/92:T811 och
1991/92:T816,
5. beträffande postavgifter för föreningsbrev
att riksdagen avslår motion 1991/92:T814,
6. beträffande postverkets sociala uppgifter i övrigt
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets
verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om
postverkets sociala uppgifter i den mån denna fråga inte
omfattas av vad utskottet anfört ovan,
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5
i denna del, 1991/92:T226 yrkande 9 och 1991/92:T819 yrkande 2
godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,
såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om
rikstäckande betalnings- och kassaservice,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
8. beträffande inriktningen av den fortsatta översynen
att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i
propositionen redovisad inriktning i de delar som inte har
behandlats ovan,
Övriga propositions- och motionsförslag
9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa
tidskrifter
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T815 godkänner vad
i propositionen har anförts om avveckling av ordningen med
prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från
mervärdeskatt,
res. 4 (s)
10. beträffande uppdrag, mål och resultatkrav för
postverket
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om
precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket,
11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande
betalnings- och kassaservice
att riksdagen till Ersättning till postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300000000 kr.
res. 5 (s)
Stockholm den 28 april 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson
i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving
Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m),
Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors
(nyd), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl
Lander (s) och Ines Uusmann (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ensamrätt för postverket till brevbefordran (mom.2)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Som departementschefen" och på s. 11 slutar med
"avstyrks också" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte nu berett att förorda att postverkets
ensamrätt till brevbefordran skall avskaffas. I motionerna T810
(s) och T201 (s) framhålls frågor i vilka enligt utskottets
mening klarhet måste vinnas, innan ett beslut om avskaffande av
ensamrätten kan fattas.
Således bör man, som framhålls i motion T810 (s),
snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern
monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av
EG-kommissionen. Detta förslag innebär att ensamrätt till
befordran av främst brev kan vara befogad men att övriga delar
av postverksamheten bör liberaliseras. Som ett alternativ bör
utredas förutsättningarna för införande av en
koncessionslagstiftning, som ställer sådana krav på
postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala
och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. Vidare bör man,
som framhålls i motion 201 (s), vara förvissad om att konkurrens
i ett avreglerat läge kan ske på lika villkor. Regeringen bör
vidare ha infört en ordning -- exempelvis med
koncessionsavgifter --som gör det möjligt att bekosta och därmed
upprätthålla postservice i glesbygd och i andra områden, där
kostnaderna överstiger intäkterna.
Vad utskottet sålunda föreslår tillgodoser syftet med här
aktuellt yrkande i motion T819 (v), som därför inte påkallar
något initiativ från riksdagens sida utan kan avslås.
Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna T201 (s)
och T810 (s) har anfört om frågan om ensamrätt för postverket
till brevbefordran bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ensamrätt för postverket till
brevbefordran
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande
5 i denna del och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del samt med
avslag på motion 1991/92:T819 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,
såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt
för posten till brevbefordran,
2. Ändrad associationsform för postverket (mom.3)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Som framhålls" och på s. 13 slutar med "aktuella
motionsförslagen" bort ha följande lydelse:
I de här aktuella motionerna framförs en rad vägande skäl
mot bolagisering av postverket. Liksom motionärerna avvisar
utskottet att postverket nu bolagiseras.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion T810 (s)
att posten har en bra service, hög effektivitet och rimliga
taxor lika över hela landet. Detta har bl.a. uppnåtts genom ett
sammanhållet system där stordriftens fördelar kunnat
tillvaratas. Genom korssubventionering mellan olika
kundkategorier och regioner har det varit möjligt att åstadkomma
och behålla en både landstäckande och jämlik postservice.
Med det förslag till snabbavveckling av den nuvarande
associationsformen för postverket som regeringen föreslår menar
utskottet att detta riskerar att slås sönder. Förslaget saknar
bl.a. en genomtänkt analys av sambandet mellan de sociala och
regionala målen och en faktisk marknadssituation.
Därför menar utskottet att regeringens förslag nu skall
avvisas och att regeringen i stället bör snabbutreda
förutsättningarna för en modern monopollagstiftning för
brevbefordran, alternativt en koncessionslagstiftning som
ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk
finansiering av regionala och sociala kostnader inom postsektorn
kan behållas. Först därefter bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag vad gäller den framtida associationsformen
för postverket.
Liksom motionärerna i motion T201 (s) ifrågasätter utskottet
starkt att det är möjligt att förena ansvaret för nuvarande
servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett postverk som
styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamheskrav.
Vad utskottet sålunda anfört om ändrad associationsform för
postverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande ändrad associationsform för postverket
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande
5 i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2
i denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,
såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad
associationsform för postverket,
3. Rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom.7)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Inför den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande
betalnings- och kassaservice bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att man måste slå vakt om de mål i fråga
om regional och social service som gäller för posten. Utskottet
ställer sig således bakom det här aktuella förslaget i motion
T201 (s). Därmed tillgodoses önskemålet i motion T226 (c) att
riksdagen skall uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga
garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för
postens verksamhet kan upprätthållas inför en avreglering och
bolagisering av verksamheten. Yrkandet i sistnämnda motion bör
därför inte föranleda något initiativ av riksdagen utan kan
avslås.
Det anförda innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom
förslaget i motion T819 (v) att resurser för servicen skall
skapas genom minskning av kravet på avkastning på postkapitalet.
Detta förslag bör också avslås.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T201 yrkande 5 i
denna del samt med avslag på motionerna 1991/92:T226 yrkande 9
och 1991/92:T819 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om översynen av förutsättningarna och
formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta
behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och
kassaservice,
4. Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter (mom.9)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med
"därmed motionsförslaget" bort ha följande lydelse:
Ordningen med prismål för här aktuella tidskrifter
motiverades med att dessa tidskrifter är i det läget att de inte
kan påverka postverkets priser. Att tidskrifterna verkligen
befinner sig i underläge i kontakterna med posten framgår av
motionen. Postverket har, som däri påpekas, ett faktiskt monopol
när det gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna.
Postverket har förstärkt monopolet genom krav på "trohet" av
kunderna, vilket hindrar dessa från att anlita konkurrenter till
posten där sådana finns. Postverket har redan i januari 1992
höjt postavgifterna med 10% för de tidskrifter som inte
omfattas av prismålet, sedan postala tidningskungörelsen upphört
att gälla den 31 december 1991. Utskottet ställer sig bakom
motionärernas förslag att ordningen med prismål för
portoavgifter för här aktuella tidskrifter bör behållas.
Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för
portoavgifter för vissa tidskrifter bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa
tidskrifter
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:T815 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om avveckling av ordningen med
prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från
mervärdeskatt,
5. Medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och
kassaservice (mom.11)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet har" och slutar med "tillstyrker
förslaget" bort ha följande lydelse:
I yrkanden i motionerna T810 (s) och T819 (v) -- som redan
har behandlats av riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129)
-- avvisade motionärerna ett förslag av regeringen att upphäva
postgirots gynnade ställning när det gäller förmedlling av
statliga betalningar och att anvisa ersättning till postverket
för rikstäckande betalnings- och kassaservice över ett anslag.
I frågan om hur postverket skall kompenseras för rikstäckande
betalnings- och kassaservice har utskottet samma mening som den
som framförs i ovannämnda motioner, dvs. denna service bör
ersättas genom inkomster som postverket erhåller genom att i
princip ha ensamrätt till förmedling av statliga betalningar.
Utskottet avvisar således här aktuellt förslag om en särskild
medelsanvisning för bekostande av denna service.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande
betalnings- och kassaservice
att riksdagen avslår regeringens förslag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Ensamrätt för postverket till brevbefordran
Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion T819 (v) att
postens ensamrätt till brevbefordran inte bör avskaffas, då
ensamrätten innebär att postverket garanteras inkomster som gör
det möjligt för verket att klara kostnaderna för nödvändig
service. Om ensamrätten avskaffas, öppnas, som framhålls i
motionen, möjlighet för konkurrenter att "plocka ut" de lönsamma
delarna av verksamheten. Vidare skulle marknadsekonomiska
principer för verksamheten med brevbefordran leda till sämre
service för de små kunderna.
Jag kan därmed inte ställa mig bakom de i detta sammanhang
aktuella förslagen i motionerna T201 (s) och T810 (s) enligt
vilka ett avskaffande av ensamrätten kan accepteras på vissa
villkor.
Ändrad associationsform för postverket
Jag biträder hemställan i reservation 2.
Rikstäckande betalnings- och kassaservice
Om postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet
som är nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller
för att upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice bör
dessa kostnader täckas genom att kravet på avkastning på
postkapitalet minskas. Detta bör -- som föreslås i motion T819
(v) yrkande 2 -- riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Jag har i ett motionsförslag, som har behandlats i
finansutskottets betänkande 1991/92:FiU20, motsatt mig en
avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens
betalningar. Detta är en inkomstkälla som behövs för att klara
nödvändig service.
I de övriga här aktuella motionsförslagen redovisar man inte
förslag som skulle på samma sätt som nu sagts kunna garantera
upprätthållande av de sociala och regionalpolitiska målen. Dessa
motionsförslag avstyrks därför.
Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter
Jag biträder hemställan i reservation 4.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2 och 7 borde ha hemställt:
2. beträffande ensamrätt för postverket till
brevbefordran
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del
och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om översynen av
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,
såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt
för posten till brevbefordran,
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del
och 1991/92:T226 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts om översynen av förutsättningarna och
formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta
behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och
kassaservice,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
K. Postväsende2
K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings-
och kassaservice2
Motionerna2
Bakgrund3
Postverkets (postens) uppgifter och organisation3
Former för styrning av posten5
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--19946
Utskottet7
1 Postverkets treårsplan för åren 1993--19957
Måluppfyllelse under år 19907
Postverkets treårsplan för åren 1993--19957
Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande8
2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna
och formerna för postverkets verksamhet8
2.1 Propositionsförslaget8
2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för
postverket till brevbefordran9
Bakgrund9
Departementschefen9
Motionsförslag10
Utskottets ställningstagande10
2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad
associationsform för postverket11
Bakgrund11
Departementschefen11
Motionsförslag12
Utskottets ställningstagande12
2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om
mervärdeskattebeläggning av portoavgifter13
2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets
sociala uppgifter, m.m.13
Bakgrund13
Departementschefen14
Motionsförslag och utskottets ställningstagande14
2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande
betalnings- och kassaservice16
Bakgrund16
Departementschefen16
Motionsförslag16
Utskottets ställningstagande17
2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen
av statens betalningar18
3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för
vissa tidningar18
Bakgrund18
Propositionsförslaget18
Motionsförslag och utskottets ställningstagande19
4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för
postverket19
Propositionsförslaget19
Utskottets ställningstagande21
5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för
rikstäckande betalnings- och kassaservice21
Hemställan22
Reservationer24
Meningsyttring28