I betänkandet behandlar utskottet samtliga förslag under
avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition, utom det som avser
fritidsbåtsregistret. I den frågan har regeringen aviserat en
särskild proposition senare i vår. Utskottet tillstyrker alla de
behandlade regeringsförslagen. De avser inriktningen av
sjöfartsverkets verksamhet, dess ekonomiska mål och servicemål
samt verkets investeringar, allt för treårsperioden 1992--1994.
Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett flertal
sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (140 milj.kr.),
stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern (78
milj.kr.) och bidrag till svenska rederier (200 milj.kr.).
Sistnämnda bidrag avser regeringen att avveckla fr.o.m. den 1
juli 1992. Beloppet 200 milj.kr. behövs enligt regeringen för
att under nästa budgetår täcka vissa kvardröjande kostnader.
Utskottet tillstyrker också ett regeringsförslag om upphävande
av en bemyndigandelag av år 1979, som bl.a. möjliggör nuvarande
högstprisreglering för godstransporter med lastbil till och från
Gotland. En s-motion och en c-motion, vari man motsätter sig
regeringens förslag, avstyrks.
I anslutning till behandlingen av rederistödet behandlar
utskottet tre s-motioner, vari framhålls att man motsätter sig
regeringens planer på att ersätta detta stöd med ett svenskt
internationellt fartygsregister som sjöfartspolitiskt
instrument. Utskottet avstyrker motionsyrkandena i avvaktan på
den sjöfartspolitiska proposition som regeringen aviserat.
I övrigt behandlar utskottet motioner om bl.a. konkurrens i
färjetrafiken på Gotland, sjöfarten i Trollhätte kanal och på
Vänern, miljö- och säkerhetsfrågor, isbrytarnas lokalisering och
om vissa hamnfrågor i Stockholmsregionen. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående
eller aviserat utredningsarbete.
Till betänkandet är fogat 13 reservationer, ett särskilt
yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten avseende sju
moment i utskottets hemställan.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Sjöfartsverket
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden
1992--1994,
2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål
för sjöfartsverkets verksamhet som i propositionen har förordats
för perioden 1992--19931,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Anslagsfrågor
Regeringen har under denna rubrik föreslagit
1. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för
vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 76 656 000 kr. (punkt E1., s. 87--89),
2. att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av
lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för
vissa lastbilstransporter (punkt E2., s. 90--94),
3. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140000000
kr. (punkt E2., s. 90--94),
4. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(punkt E3., s. 94--95),
5. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(punkt E4., s. 95--97),
6. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
78000000 kr. (punkt E5., s. 97--100),
7. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200000000
kr. (punkt E6., s. 100--101),
8. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
stöd till svenska rederier (s. 101--102).
Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med
bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter
har tagits in som bilaga till detta betänkande.
1 Feltryck i propositionen; regeringen avser perioden
1992--1994.
Motionerna
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen
beträffande sjöfart.
1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att möjliggöra
överflyttning av sjötrafik till Kapellskär och Nynäshamn.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för den svenska
sjöfarten och de ombordanställda.
1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Väner- och kustsjöfartens utveckling.
1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för
budgetåret 1992/93 anvisar 350000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 550000000 kr.,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att
skärpa lotstvånget,
22. att riksdagen hos regeringen begär att Sjöfartsverket
får i uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem
så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.
1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.
1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland mellan
staten och Nordström Thulin AB (N&T) omedelbart måtte bli
offentligt.
1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna att skapa nya lösningar
för Gotlandstrafiken.
1991/92:T603 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar införa ordningsbot för smärre förseelser till sjöss.
1991/92:T604 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda
c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett svenskt agerande
i internationella sammanhang och organ för säkrare trafik på
Östersjön.
1991/92:T605 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om färjetrafik mellan Gotland och
Öland och mellan Gotland och Västervik.
1991/92:T607 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (båda m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjöfartsverket i sin översyn av
färjetrafiken tillämpar en generös bedömning vid ansökningar
från andra färjebolag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de färjebolag som jämsides med
Nordström Thulin AB fram till år 1997 får trafikera Gotland
också får del av det statliga transportstödet för Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter
avtalstidens utgång år 1997 inriktas på fri konkurrens.
1991/92:T608 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sommartrafik till Gotland från Västervik och
Öland.
1991/92:T609 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att klargöra förutsättningarna för att i
samverkan med berörda stater proklamera Skagerrak och Kattegatt
som innanhav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage.
1991/92:T610 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett trafikupplysningssystem för Skagerrak, Kattegatt och
Östersjön.
1991/92:T612 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utveckling av Mälarsjöfarten.
1991/92:T614 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T616 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1991/92:T617 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
omfördelning av färjegods från Stockholms hamnområde och behovet
av goda utvecklingsbetingelser för Hargshamn.
1991/92:T618 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T619 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att medel ur infrastrukturfonden får
användas för utbyggnad av Södertälje kanal.
1991/92:T620 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationellt fartygsregister.
1991/92:T622 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
personlig skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.
1991/92:T623 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statliga insatser för att
sänka prisnivån i Gotlandstrafiken,
2. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om
upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av
taxor för vissa lastbilstransporter.
1991/92:T624 av Rolf Clarkson och Tom Heyman (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kontroll av sjövärdighet hos fartyg ner
till 20 bruttoton.
1991/92:T625 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
isbrytarnas stationering.
1991/92:T626 av Karl-Erik Svartberg och Lisbet Calner (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka säkerheten
vid sjötransporter.
1991/92:T627 av Sten Östlund och Bo Nilsson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sjöfartspolitiken.
1991/92:T628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad strategi
för ett nationellt synsätt på vilka hamnar som bör utgöra de
stora kommunikationslänkarna i Östersjön och därvid beakta
Norrköpings strategiska läge som viktig hamnregion söder om
Stockholm.
1991/92:T629 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållande av nuvarande system för
fraktstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet mellan staten
och rederiet Nordström Thulin måste ges offentlighet.
1991/92:T630 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att behålla bemanningen på Vinga lotsutkik.
1991/92:T631 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det lämpliga i en omstationering av isbrytare till Härnösand.
1991/92:T632 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (båda kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Trollhätte kanal.
1991/92:T633 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den långsiktiga strategiska utvecklingen av
Vänersjöfarten.
1991/92:T634 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T635 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att sjöfartsverket anmodas att trycka även
sjökort för civilt bruk på konstfibermaterial.
1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 150000000 kr.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen måste skynda på arbetet
med bilaterala överenskommelser för att begränsa sjöfartens
miljöpåverkan.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hårdare internationella regler för
fartygskonstruktioner och båttrafik i avsikt att minimera
oljeutsläppen.
1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
form av vägar och hamnutbyggnad inom regionen Österlen.
1991/92:Jo689 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Vänersjöfartens betydelse och en
fortsatt utveckling av närsjöfarten i ett EG-perspektiv närmare
måste beaktas från säkerhets- och miljösynpunkt.
1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms
skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i
Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av anmälningsplikt före
infart i Mälaren.
Utskottet
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att
svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av
sjövägar och säkerheten i dessa så att sjöfart kan bedrivas i
svenska farvatten under säkra och effektiva former. Därtill
svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska fartyg
oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakligen på
handelssjöfartens intressen, men även fritidsbåtstrafikens och
fiskets intressen skall beaktas.
Sjöfartsverkets verksamhet styrs genom att ekonomiska mål
och servicemål fastställs av riksdagen på grundval av rullande
treårsplaner. Kostnader för de delar av verksamheten som inte
ingår i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras genom
anslag över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att riksdagen
1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om
inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden
1992--1994,
2. godkänner de ekonomiska mål och servicemål för
verksamheten som förordas för perioden 1992--1994,
3. godkänner vad som anförs om sjöfartsverkets investeringar
under perioden 1992--1994 samt bemyndigar regeringen att besluta
om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan
för åren 1992--1994 angivit servicemål för samtliga
verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten
under perioden. Verksamhetsgrenarna omfattar farleder och
utmärkning, lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning,
sjökortsproduktion och publikationsverksamhet samt
sjöfartsinspektionen. Som mål för t.ex. verksamheten med
farleder och utmärkning anges att man vill ge säker och effektiv
framkomlighet för sjötrafiken i farleder längs kusten och i
öppen sjö, även vid nedsatt sikt och is, samt vid genomfart och
hamnanlöp. Verksamheten skall inriktas på en fortsatt anpassning
av farledshållningen till ändrade trafikflöden och nautiska
behov samt till den tekniska utvecklingen. God säkerhet och
kostnadseffektivitet skall eftersträvas.
Ekonomiska mål anges i treårsplanen i fråga om bl.a.
avkastning, resultat, prissättning, produktivitet och soliditet.
Enligt det förstnämnda målet skall sjöfartsverket till
statsverket inleverera avkastning på verkets fasta statskapital
enligt fastställd avkastningsränta. Denna utgör från den 1 juli
1991 12,25%. Under åren 1992--1994 beräknas resultatet, efter
avkastning, uppgå till 8,5 resp. 7,6 och 9,0 milj.kr. Vad gäller
prissättningen föreslår sjöfartsverket att höjningar av de
allmänna sjöfartsavgifterna under perioden 1992--1994 får ske i
en takt som motsvarar högst de allmänna pris- och
löneökningarna. Produkter och tjänster skall i princip
prissättas så att full kostnadstäckning nås. Soliditeten
beräknas under treårsperioden 1992 uppgå till ca 85%.
Sjöfartsverkets investeringsplan för treårsperioden
omfattar ett belopp på totalt 282,3 milj.kr. och avser till helt
övervägande del återanskaffningar.
Föredragande departementschefen säger sig inte ha något att
invända mot verkets förslag till allmän inriktning och
omfattning av verksamheten under treårsperioden 1992--1994. Han
ställer sig vidare bakom verkets investeringsplan och finner
inte någon anledning att nu revidera de mål som verket ställt
upp för ekonomiskt resultat och prissättning för perioden.
I enlighet med ett förslag av verket föreslår
departementschefen att detta under budgetåret 1992/93 får
disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret inom en ram av
40 milj.kr. till löpande utbetalningar som inte kan bestridas
med löpande inbetalningar. Därutöver föreslår han en ram för
långfristig upplåning på 70 milj.kr. för nästa budgetår, varav
60 milj.kr. för finansiering av sjömanspensionssystemet enligt
tidigare beslut av riksdagen.
Förslagen i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets
verksamhet, om ekonomiska mål, servicemål och investeringar
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Förslagen
tillstyrks följaktligen.
2 Anslagsfrågor m.m.
2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster
Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets
ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens
betalningsansvar. Hit hör bl.a. kostnader för sjösäkerhetsrådet
samt för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning för nästa budgetår på 76,7 milj.kr.
2.2 Transportstöd för Gotland
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och
från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som
godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna
för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas
dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen
(1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa
lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt
jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande
transport på fastlandet.
I propositionen förordas att högstprisregleringen och det
därmed sammanhängande s.k. Gotlandstillägget skall upphöra vid
utgången av juni 1992. Gotlandstillägget innebär att den som
regelbundet bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med
lastbil till eller från Gotland får, för alla inrikes
transporter, ta ut ett pristillägg med högst 0,6% på
nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal. Regeringen
föreslår att riksdagen antar ett till propositionen fogat
förslag om upphävande av 1979 års lag.
Vidare föreslår regeringen en medelsanvisning på 140
milj.kr. för nästa budgetår, vilket innebär en höjning med 71
milj.kr. i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget.
I motion T623 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om upphävande av 1979 års bemyndigandelag.
Motionärerna framhåller att de motsätter sig ett upphävande av
lagen i avvaktan på ett bättre system än det nuvarande för att
kompensera fördyringarna i Gotlandstrafiken.
I motion T629 (c) framhålls att de kostnadsolägenheter som
följer av att Gotland är en ö även framgent kommer att kräva ett
stödsystem. Motionären föreslår därför att nuvarande system med
fraktstöd bibehålls i avvaktan på att ett nytt och mera rättvist
system utarbetas genom regeringens försorg.
Systemet med högstprisreglering och Gotlandstillägg är
enligt departementschefens mening konkurrensbegränsande. Det
hämmar därför effektiviteten i transporterna. Det finns dessutom
inget entydigt transportpris till Gotland, vilket innebär att
det inte går att följa upp regleringen och inte heller påvisa
dess verkliga nytta. Transportföretagen tillämpar en regelmässig
rabattgivning med ca 50--60% på grundtaxan. Då
Gotlandstillägget endast är 0,6% av nettofraktsumman bör
transportföretagen kunna hantera eventuella internsubventioner
utan statliga administrativa system.
I sammanhanget framhåller departementschefen att godstaxorna
i färjetrafiken är subventionerade med uppskattningsvis
50--60% och att sjöfartsverket har beslutat att inte höja
godstaxan vid årsskiftet 1991/92. Vidare utvidgas det
transportstödsberättigade godset till att omfatta fler varuslag.
Departementschefens uppfattning är därför att
godstransportpriserna i Gotlandstrafiken inte kommer att öka på
grund av den avreglering som nu föreslås. Han kommer dock att ge
sjöfartsverket i uppdrag att följa upp prisutvecklingen för
godsfrakterna till och från Gotland efter en avveckling av
högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Att se till att
prissamverkan inte sker mellan transportföretagen med höjda
priser som följd kommer att ingå i uppgifterna för den nya
konkurrensmyndighet som regeringen, under näringsdepartementets
huvudtitel, föreslår skall bildas den 1 juli 1992.
Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som
enligt departementschefen talar för att högstprisregleringen och
det s.k. Gotlandstillägget skall avvecklas vid instundande
halvårsskifte. Avvecklingen kan för övrigt sägas ha inletts
redan förra året, då riksdagen beslutade slopa det särskilda
statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i
godstransporter till och från Gotland som inte kompenserades av
Gotlandstillägget (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr.
145). Detta bidrag belastade anslaget för budgetåret 1990/91 med
6 milj.kr. Inför den fortsatta avvecklingen vill utskottet
understryka vikten av att berörda myndigheter noga följer
prisutvecklingen för ifrågavarande godsfrakter. Utskottet anser
för sin del att den s.k. vägprincipen bör vara ett riktmärke.
Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om
upphävande av 1979 års bemyndigandelag och avstyrker
motionsyrkandena.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16 sade sig
utskottet förutsätta att regeringen tog initiativ till en
översyn av färjetrafiken på Gotland, omfattande bl.a. dennas
omfattning och taxesättningen. I sammanhanget betonade utskottet
att Gotland självklart bör ha en tillfredsställande
trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas
möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera
turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska
utveckling.
Av propositionen framgår att sjöfartsverket har regeringens
uppdrag att genomföra översynen. En rapport med förslag om
förändringar inom ramen för nuvarande koncessionsavtal skall
lämnas senast den 15 maj 1992. Av propositionen framgår vidare
att verket har beslutat om en sänkning av passagerartaxorna med
i genomsnitt 10% från den 1 januari 1992.
Departementschefen framhåller att prisnivån för passagerare
i färjetrafiken är för hög, även efter den taxesänkning som
sjöfartsverket beslutat om. Det behövs en kraftig åtgärd för att
nå en acceptabel prisnivå som även kan bidra till en
återhämtning av tidigare trafikbortfall och stimulera till ökat
turistresande. 10 milj.kr. bör därför avsättas till en
taxesänkning, som sjöfartsverket har att närmare utforma och som
bör ske i början av maj 1992.
Även kostnadsnivån i färjetrafiken är enligt
departementschefen alltför hög, varigenom statsbidraget kraftigt
ökar. För innevarande budgetår beräknas ett anslagsöverskridande
med 94 milj.kr. Taxesänkningarna medför ytterligare belastning
på statsbidraget vilket gör det än nödvändigare att ta fram
förslag på kostnadsbesparingar. Sjöfartsverkets översyn
förutsätts komma att innehålla sådana förslag.
I motion A480 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
150 milj.kr., vilket innebär en ökning med 10 milj.kr. i
förhållande till den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen. Anslagsökningen bör enligt motionärerna
användas för att möjliggöra en större sänkning av taxorna i
färjetrafiken än den som hittills skett och den som regeringen
nu aviserar.
Mot bakgrund av den kraftiga anslagsökning som regeringen
föreslår och med hänsyn till att 10 milj.kr. från anslaget
avses användas för taxesänkningar, utöver dem som redan gäller
från den 1 januari 1992, finner sig utskottet inte kunna biträda
förslaget om en ytterligare anslagsökning. Motionsyrkandet härom
avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.
I motion T623 (s) framhålls att den av regeringen aviserade
särskilda satsningen på 10 milj.kr. inte ger stort utrymme för
relativa prissänkningar. Ytterligare satsningar krävs för att
sänka prisnivån i Gotlandstrafiken och förbättra öns
konkurrenssituation.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till
motionsyrkandet om en anslagsökning och avstyrker därmed även
det motionsyrkande som nu är i fråga.
Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras
särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession
innehas för närvarande av Nordström&Thulin AB (N&T) enligt
ett avtal mellan staten och bolaget. Avtalet gäller fr.o.m. den
1 januari 1988 t.o.m. utgången av år 1997 och innebär att N&T
har ensamrätt till trafiken. Delar av avtalet har belagts med
sekretess med hänsyn till enskildas och det allmännas ekonomiska
intressen enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).
Frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken behandlas i fyra
motioner.
I motion T602 (m) framhålls att regeringen bör pröva
möjligheterna att skapa andra lösningar för Gotlandstrafiken än
vad som anges i avtalet mellan staten och N&T.
I motion T605 (c) framhålls att N&T inte har velat
upprätthålla sommartrafiken mellan Gotland och Öland och mellan
Gotland och Västervik, trots att det i avtalet torde finnas
inskrivet att kompletterande trafik skall förekomma. Det är fel
-- säger motionärerna -- att genom politiska beslut utestänga
trafikföretag som vill trafikera området och som inte ens gör
anspråk på statligt stöd.
I motion T607 (m) framhålls (yrkande 1) att sjöfartsverket i
sin översyn av färjetrafiken bör göra en generös bedömning av de
ansökningar som kan komma in beträffande kompletterande trafik
på Gotland från t.ex. Västervik och Öland under sommarsäsongen.
Vidare framhålls (yrkande 2) att de färjebolag som jämsides med
N&T fram till år 1997 får trafikera Gotland bör få del av det
statliga transportstödet för Gotland samt (yrkande 3) att
Gotlandstrafiken efter avtalstidens utgång år 1997 bör inriktas
på fri konkurrens.
Även i motion T608 (fp) betonas vikten av färjetrafik
sommartid mellan Öland och Gotland och mellan Västervik och
Gotland.
Departementschefen framhåller att fri konkurrens bör
eftersträvas även i färjetrafiken på Gotland. Möjligheten att
släppa konkurrensen fri är emellertid begränsad fram t.o.m. år
1997, då avtalet med N&T löper ut. Däremot bör det finnas
möjligheter att tillåta viss konkurrerande trafik inom ramen för
nuvarande avtal, bl.a. med tanke på utvecklingen i Baltikum, som
kan leda till nya intressanta förbindelser där Gotland kan få
ett centralt läge. Detta är enligt departementschefens mening en
fråga för sjöfartsverket i den pågående översynen av
färjetrafiken.
Utskottet ser positivt på att möjligheten till konkurrens i
Gotlandstrafiken omfattas av sjöfartsverkets översyn. I avvaktan
på resultatet av denna är utskottet emellertid inte berett att
förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.
I två motioner T602 (m) och T629 (c) begärs ett
offentliggörande av avtalet mellan staten och N&T. I båda
motionerna framhålls att kostnaderna för Gotlandstrafiken stigit
mycket kraftigt sedan N&T övertog koncessionen och att ett
offentliggörande skulle underlätta för riksdagen att göra en
bedömning om transportstödet har en rimlig nivå.
Sekretessbeläggningen har som utskottet nämnt skett med stöd
av sekretesslagen. Såväl den nuvarande som den föregående
regeringen har avslagit framställningar om hävande av
sekretessen. Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1990/91:TU6 ankommer det inte på riksdagen att uttala
sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall. Med
det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
2.3 Handelsflottans pensionsanstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Trollhätte kanalverk, som fram till den 1 januari 1992 ingick
i Vattenfallskoncernen, ansvarar för kanaler, slussar och
farleden mellan Göteborg och Vänern samt för Säffle kanal.
Kanalverkets intäkter utgörs bl.a. av farledsvaruavgifter på
utrikes gods. Staten anslår de ytterligare medel som behövs för
att hålla kanalen öppen för nyttotrafik och fritidsbåtar.
Anslaget täcker även kostnaderna för Vänerns seglationsstyrelse,
avseende farleder och lotsning m.m.
För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning på
78 milj.kr., varav 70 milj.kr. avser kanalverket och återstoden
seglationsstyrelsen.
Av propositionen framgår att en särskild utredare i
september 1991 till kommunikationsdepartementet överlämnade
betänkandet Vänersjöfarten (SOU 1991:73). I betänkandet föreslås
bl.a. att hamnarna i Vänern bör gå samman i ett bolag för att
möjliggöra ett förbättrat utnyttjande av resurserna. Vidare
föreslås vissa förändringar i avgiftssystemet och att särskilda
passageavgifter för kanalen införs.
Departementschefen framhåller att statens kostnader för
subventionering av sjöfarten i Trollhätte kanal och i Vänern är
betydande totalt sett och även räknat per transporterat ton.
Konkurrensen mellan transportslagen är intensiv. Fördyringar av
kanaltransporter med t.ex. ökade avgifter har av de ansvariga
inte ansetts lämpliga att genomföra. Motviljan att införa en
särskild avgift kan tolkas så att kanaltransporterna inte tål
ökade kostnader. Mot bakgrund av att de statliga resurserna blir
alltmer knappa måste därför frågan ställas om statens stöd till
kanaltransporterna är ett effektivt sätt att stärka industrins
transporter. Departementschefen säger sig vidare kunna
konstatera en otillfredsställande kostnadsutveckling i
kanaldriften. Kostnadsökningen mellan budgetåren 1991/92 och
1992/93 uppgår till hela 16,4%. Vid remissbehandlingen av
utredningsbetänkandet har från flera håll behovet av
rationaliseringar påtalats. En sänkt kostnadsnivå kan emellertid
inte långsiktigt åstadkommas genom att eftersätta underhållet.
Transportalternativen till dagens kanaltransporter och en
eventuell omläggning av transporterna bör därför undersökas och
värderas mer ingående. Departementschefen avser därför att
tillsätta en utredning om detta.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning, som innebär att riksdagen till Ersättning
till viss kanaltrafik m.m. för nästa budgetår anvisar 78
milj.kr.
Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal behandlas i
motionerna T214 (s), T614 (s), T618 (m), T632 (kds), T633 (fp),
T634 (c) och Jo689 (fp). I motionerna betonas genomgående den
betydelse Vänersjöfarten har som ett miljövänligt alternativ
till landsvägstransporter och för regionens transportförsörjning
samt med hänsyn till utvecklingen i Europa, där de inre
vattenvägarna kan komma att spela en allt viktigare roll. Vidare
beklagar man att det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart
inte nu läggs till grund för några regeringsförslag och uttalar
oro över att regeringen med den nya utredningen syftar till att
avveckla Vänersjöfarten.
I motion T201 (s) framhålls att även sjöfarten måste ingå i
den systemsyn som bör prägla trafikplaneringen. Detta bör
särskilt beaktas i det utredningsarbete beträffande
Vänersjöfarten som aviseras i budgetpropositionen.
Utskottet delar den uppfattning om Vänersjöfartens betydelse
för regionens näringsliv som uttalas i det nämnda
utredningsbetänkandet. Utredaren anser att kostnaderna för
verksamheten måste sänkas och nya transportsystem utvecklas om
Vänersjöfarten skall kunna behålla sin ställning. Enligt vad
utskottet erfarit kommer det fortsatta utredningsarbetet att ta
sin utgångspunkt i Vänersjöfartens betydelse som ett
miljövänligt alternativ till landsvägstransporter. Utredningen
skall söka ta till vara alla möjligheter att effektivisera,
rationalisera och bredda verksamheten så att statens utgifter
för den minskar och dess intäkter ökar. Utskotter förutsätter
att utredningsarbetet kommer att bedrivas skyndsamt och att
regeringen snarast möjligt för riksdagen redovisar sina
ställningstaganden i frågan. Dröjsmål kan skapa osäkerhet om de
framtida förutsättningarna för Vänersjöfarten och därmed medföra
att nödvändiga investeringar inte genomförs. Vidare förutsätter
utskottet att man i utredningsarbetet även beaktar vad som sägs
i motion T201 (s) om att sjöfarten bör ingå i en systemsyn på
trafikplaneringen.
I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet
samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga.
2.6 Rederistöd
År 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska
frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet
innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier, det
s.k. konsoliderings- och utvecklingsstödet. Stödet grundas i
normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts åren 1982--1985
och kan utbetalas t.o.m. slutet av kalenderåret 1992.
Stödet redovisas för närvarande under anslaget Stöd till
svenska rederier. För innevarande budgetår har under anslaget
anvisats 5 milj.kr. Departementschefen erinrar om att
regeringen i proposition 1991/92:38 om den ekonomiska politikens
inriktning aviserat en indragning av ifrågavarande stöd (FiU10,
rskr. 108).
I enlighet därmed tar han inte upp något anslag för nästa
budgetår. Enligt utskottets mening bör riksdagen lämna utan
erinran vad departementschefen sålunda anfört om Stöd till
svenska rederier.
Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till
svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337).
Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska
rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader
som avser sociala avgifter. Bidraget infördes fr.o.m. den 1
januari 1989 med 38000 kr. per sjöman sysselsatt på svenskt
handelsfartyg i fjärrfart.
I december 1988 beslutade riksdagen att utöver sistnämnda
bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som
motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta
på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet.
TU6, rskr. 85).
Det stöd som riksdagen sålunda vid två tillfällen under år
1988 beslutade om -- det s.k. rederistödet -- redovisas
under anslaget Bidrag till svenska rederier. För innevarande
budgetår har under anslaget anvisats 550 milj.kr.
Departementschefen erinrar om att regeringen i den nämnda
propositionen om den ekonomiska politikens inriktning aviserat
en avveckling även av detta stöd. Vissa kvardröjande kostnader
för första halvåret 1992 bör emellertid tas upp under anslaget.
Dessa kostnader utgör bidrag till arbetsgivarens kostnader för
socialavgifter den 1 januari--den 1 juli 1992 samt återbetalning
av inbetald sjömansskatt för huvudsakligen maj och juni månader
1992. Departementschefen föreslår mot den bakgrunden en
medelsanvisning på 200 milj.kr. för nästa budgetår. Regeringen
avser att senare i vår förelägga riksdagen förslag till nya
förutsättningar för den svenska sjöfarten.
I motion T218 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
350 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
550 milj.kr. Motionärerna framhåller att regeringen ännu inte
lyckats visa hur kvalitet och stark arbetsrätt skall kunna
förenas med avskaffandet av det stöd som anvisas under
anslaget. Stödet bör därför bibehållas.
Det av regeringen aviserade förslaget till nya
förutsättningar för den svenska sjöfarten behandlas i motionerna
T212 (s), T620 (s) och T627 (s). I samtliga dessa motioner
uttalas farhågor att förslaget kan komma att omfatta införande
av ett svenskt internationellt fartygsregister. Vad
förespråkarna av ett sådant register syftar till är att stärka
den svenska handelsflottans internationella konkurrenskraft
genom att inom ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att
sänka bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska
besättningar kan anställas på fartyg på grundval av
kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i
sjöfolkets hemländer.
I den förstnämnda motionen framhålls att riksdagens beslut
år 1988 om sjöfartspolitiska åtgärder verksamt har bidragit till
att vända den svenska handelsflottans minskning. Den
återbetalning till redarna av skatt och sociala avgifter som
beslutet innebär har reducerat lönekostnaderna och därmed
driftskostnaderna. Härigenom har konkurrensmöjligheterna för
fartyg under svensk flagg och med besättningar med svenska avtal
stärkts. Denna svenska sjöfartspolitiska modell bör därför
bibehållas.
Socialdemokraterna motsätter sig en anpassning av svensk
sjöfartspolitik i riktning mot ett internationellt
fartygsregister, framhålls det vidare i motionen. Ett sådant
register betyder att sjöfackliga organisationer i lag förbjuds
att förhandla för utländska medborgare. I praktiken betyder det
att svenska sjömän skall betalas enligt svenska avtal och
filippinska medborgare på samma båt enligt sitt lands avtal. På
så sätt blir utländska sjömän "billigare" än svenska genom lägre
löner och sämre sociala villkor. Fram till i dag har det --
fortsätter motionärerna -- rått så gott som total politisk
enighet om principerna om alla människors likhet inför lagen,
oberoende av bl.a. nationalitet, samt om arbetstagares rätt att
organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta
kollektivavtal om de anställningsvillkor som skall gälla.
Socialdemokraterna kommer inte att acceptera förslag som
inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av
staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta
kollektivavtal om anställningsförhållanden.
Tankegångar liknande de sålunda refererade återfinns även i
de båda övriga s-motioner som nu är i fråga.
Utskottet delar regeringens uppfattning att rederistödet bör
avvecklas och har ingen erinran mot den i propositionen angivna
anslagsberäkningen. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks följaktligen, medan yrkandet i v-motionen om en
höjning av anslaget avstyrks.
I avvaktan på det aviserade förslaget till nya
förutsättningar för den svenska sjöfarten finner utskottet inte
för sin del någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av
yrkandena i de tre s-motionerna. Dessa avstyrks följaktligen.
3 Miljö- och säkerhetsfrågor
Miljö- och säkerhetsfrågor, främst avseende handelssjöfarten,
behandlas i ett flertal motioner.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana frågor
behandlades av Kommittén för miljörisker vid sjötransporter
(MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur -- program för
miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till grund för
proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen, i den del som
bereddes av trafikutskottet, framgår av betänkandet TU
1980/81:31 (rskr. 422).
Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella
karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli
verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt
samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete
inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är
FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den
internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor
som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också är
av stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på
sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad viktiga konventioner som
avser bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering
från säkerhetssynpunkt -- de s.k. SOLAS-reglerna -- och
bestämmelser för sjötrafiken genom 1972 års sjövägsregler. På
havsföroreningsområdet bör främst nämnas de s.k.
MARPOL-reglerna, som särskilt avser tankfartyg och som ligger
till grund för lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg. För Östersjöområdet kan särskilt nämnas 1974 års
Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö.
Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av
konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i
Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan
sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra
västeuropeiska stater med stöd av en överenskommelse år 1982 om
hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna
att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller
internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av
sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra
frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.
3.1 Konstruktionskrav
I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella
regler för fartygskonstruktioner bör komma till stånd i avsikt
att minimera oljeutsläppen.
Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa
internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan.
Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår
ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och
förfina gällande regelverk. Inom IMO bedrivs sålunda ett
intensivt arbete med regler om dubbel botten och dubbel sida hos
större tankfartyg. Arbete pågår också med regler som skulle
innebära att äldre tankfartyg, om de inte uppnår en viss
säkerhetsstandard, kommer att fasas ur trafik.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet,
i nu berörd del, tillgodosett, varför ett bifall till detsamma
avstyrks.
Motion Jo690 (fp) gäller bl.a. krav på dubbelskrov för
tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren.
Motionärerna, som vill att riksdagen skall besluta om sådana
krav, framhåller att 5 miljoner ton olja årligen fraktas genom
dessa vattenområden och att inga särskilda säkerhetskrav gäller
för transporterna.
Som utskottet framhållit gäller omfattande krav, nationellt
och internationellt, i fråga om tankfartygs konstruktion,
utrustning och säkerhet. Sådana krav gäller sålunda även för
trafik i Stockholms skärgård och på Mälaren. Säkerheten mot
oljeutsläpp är för övrigt inte enbart beroende av fartygen.
Sjösäkerheten måste ses som en helhet, som består av bl.a.
farleder, utmärkning, sjökort, lotsning och fartygens
konstruktion. Erfarenhetsmässigt är sjöfarten i Stockholms
skärgård och på Mälaren säker -- under det senaste decenniet har
dessa vatten varit praktiskt taget helt förskonade från olyckor
med oljeutsläpp som följd. Sjöfartsverket bedriver ett
långsiktigt arbete med förbättring av sjösäkerheten, inte minst
i internationella fora. Utskottet vill understryka att Sverige
inte ensidigt kan införa krav på fartygs konstruktion och
utrustning som saknar förankring i internationella regler. Om så
skedde skulle en brist på tonnage av föreskriven standard kunna
uppstå, till men för den svenska försörjningstryggheten. Med det
sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
3.2 Lotsning
I motion T218 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en skärpning av lotstvånget. Krav måste ställas,
framhåller motionärerna, på att samtliga fartyg oavsett storlek
skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden med
last av farligt gods. Till farligt gods bör räknas
petroleumprodukter och gods som klassats som sådant av IMO.
1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter
innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars
utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet
skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i
farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion,
utrustning, beskaffenhet och bemanning samt lastens
miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt
inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med
hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om
farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med
lotsplats eller trafikinformationscentral. De sålunda angivna
riktlinjerna för lotstvånget synes utskottet väl ägnade att
tillgodose sitt syfte, eftersom svenska vatten på senare år --
med få undantag -- inte drabbats av utsläpp av kemikalier eller
olja till följd av trafik till eller från svenska hamnar. Någon
sådan skärpning av lotstvånget som motionärerna begär torde
följaktligen inte vara motiverad, varför motionsyrkandet
avstyrks.
3.3 Trafikföreskrifter
I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella
regler för sjötrafik bör komma till stånd i avsikt att
minimera oljeutsläppen.
Utskottet hänvisar till vad det anfört i det föregående om
de internationella regler som gäller för sjötrafiken och det
arbete, med aktiv svensk medverkan, som ständigt pågår i syfte
att förbättra och förfina gällande regelverk. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen, i nu berörd del, synes sålunda
inte erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T609 (fp) begärs en utredning i syfte att klargöra
förutsättningarna för att Sverige i samverkan med andra stater
skall kunna proklamera Skagerrak och Kattegatt som innanhav.
Därmed skulle berörda regeringar få möjlighet att föreskriva att
fartyg med last av farligt gods skall följa bestämda farleder.
Skagerrak och Kattegatt är till stora delar internationellt
vatten. Vissa delar av dessa vattenområden ingår i
strandstaternas ekonomiska zon. Strandstaterna kan inte med
folkrättsligt bindande verkan föreskriva att fartyg på
internationellt vatten skall gå inom ett visst "farledsområde",
när ett större havsområde passeras. Även i den ekonomiska zonen
gäller den fria sjöfartens princip sådan den lagts fast i 1982
års havsrättskonvention. En förklaring att Skagerrak och
Kattegatt utgör innanhav torde därför inte heller medföra någon
rättslig verkan. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
I motion T626 (s) framhålls att Sverige, Norge och Danmark bör
söka åstadkomma en trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt och
Öresund.
Enligt vad utskottet erfarit tillämpas en trafikseparation i
norra Öresund med stöd av 1972 års sjövägsregler. I Kattegatt
upprätthåller danska myndigheter ett routesystem. Användningen
av routerna är emellertid frivillig och inte föreskriven.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet,
i den del som nu är i fråga, i huvudsak tillgodosett. Någon
riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför
utskottet avstyrker yrkandet härom.
I motion T218 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena
Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för
trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av systemet
är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att rapportera
passage av i lag fastställda punkter i farlederna till TIC.
Information går därefter tillbaka till fartygen om aktuella
fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att
trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med
uppgifter till skydd för miljön.
Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge
information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna
nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av
mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad
sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda
finner utskottet motionärernas krav tillgodosett, varför ett
bifall till detsamma avstyrks.
Trafikinformationssystemet i Mälaren behandlas också i
motion Jo690 (fp). Motionärerna vill att detta skall användas så
att lotsstationerna får möjlighet att stoppa ett fartyg om det
finns risk för att två fartyg med farlig last möts i någon av de
trängre passager som finns i Mälaren.
Som utskottet redan framhållit används
trafikinformationssystemen, bl.a. i Mälaren, för att underlätta
val av mötesplatser i farlederna. Då syftet med motionsyrkandet
sålunda synes tillgodosett avstyrker utskottet ett bifall till
detsamma.
I motion Jo690 (fp) begärs vidare att anmälningsplikt för
fartyg med miljöfarlig last före infart i Mälaren skall
införas. Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och
volym skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en
olycka händer, framhåller motionärerna.
I motion T626 (s) framhålls att man bör införa en
anmälningsplikt för tankfartyg som trafikerar svenska farvatten.
I sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1991:8) med föreskrifter
och allmänna råd om transport av farligt gods i hamn stadgas att
ett fartygs befälhavare eller hans ombud till en hamnmyndighet
skall anmäla, senast 24 timmar i förväg, att farligt gods
beräknas komma till hamnen. Syftet med motionsyrkandena synes
sålunda i huvudsak tillgodosett. Ett bifall till yrkandena
avstyrks följaktligen.
I motionerna T604 (c) och T610 (kds) aktualiseras en
anmälningsplikt för fartyg som trafikerar Kattegatt, Skagerrak
och Östersjön. Sverige bör enligt motionärerna söka få till
stånd överenskommelser med omkringliggande stater om att deras
fartyg skall anmäla last, storlek och destination till en
gemensam trafikcentral, enligt motion T604, eller till
Kustbevakningen, enligt motion T610.
Enligt vad utskottet erfarit har försök gjorts att inrätta
rapporterings- och anmälningssystem av det slag som motionärerna
aktualiserar. Försöken har emellertid inte slagit väl ut. Genom
de politiska förändringarna i Östeuropa på senare tid har
måhända möjligheterna till framgång förbättrats. De
folkrättsliga principerna om havens frihet torde emellertid
innebära avsevärda svårigheter att bygga upp ett rapporterings-
och anmälningssystem, i vilket fartyg av alla nationaliteter
som trafikerar ifrågavarande vattenområden medverkar. Utskottet
utgår från att regeringen och berörda myndigheter med
uppmärksamhet följer frågan. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna torde därför inte vara erforderlig.
Dessa avstyrks följaktligen.
3.4 Emissioner
I motion Jo612 (s) framhålls att den socialdemokratiska
regeringen påbörjade ett arbete för att på nordisk nivå införa
gränsvärden för tillåten svavelhalt i bränslen i fartyg som
frekvent anlöper svenska hamnar. Som ett första steg angavs att
bilaterala överenskommelser bör träffas. Den borgerliga
regeringen har tyvärr inte arbetat vidare med detta, säger
motionärerna, och riksdagen bör därför uttala att regeringen bör
påskynda arbetet.
Regeringen har -- enligt vad utskottet erfarit -- inlett
arbete med att söka få till stånd överenskommelser av det slag
som motionärerna aktualiserar. Utskottet, som förutsätter att
arbetet bedrivs så snabbt som möjligt, har vidare erfarit att
vissa färjerederier, vars fartyg anlöper svenska hamnar, på
senare tid frivilligt börjat använda brännolja med låg
svavelhalt (0,5%). Vidare arbetar sjöfartsverket för
närvarande inom ramen för det internationella sjöfartssamarbetet
med att åstadkomma krav på bättre förbränning i fartygsmotorer
och på fastställande av kriterier för bunkerolja. Med det sagda
finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak
tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt
I motion T630 (fp) framhålls att lotsutkiken på Vinga
hotas av nedläggning. I ett utredningsförslag inom
sjöfartsverket föreslås -- säger motionärerna -- att hela
verksamheten med åtta tjänster vid lotsutkiken på Vinga dras in
i besparingssyfte. I stället skall lotsutkikens uppgifter skötas
av en trafikcentral inne i Göteborg. Motionärerna framhåller
lotsutkikens betydelse för havsövervakning och
sjöräddningsaktioner och ser förslaget som ett hot mot
sjösäkerheten samt yrkar att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att bemanningen på Vinga bör behållas.
Som utskottet framhållit i inledningen av detta betänkande
styr statsmakterna sjöfartsverket genom att fastställa mål och
inriktning för verksamheten. Inom den ramen avgör verket självt
hur man skall fullgöra sina uppgifter. Verket behöver
fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och
effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika
intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka
avgiftshöjningarna så långt som möjligt. Enligt vad utskottet
erfarit har sjöfartsverkets generaldirektör inför arbetet med
treårsplanen för 1993--1995 angivit vissa
planeringsförutsättningar som de olika staberna och
avdelningarna har att iaktta. Som en av dessa
förutsättningar har angivits en eventuell personalminskning
med 6 %. Inom Kattegatts sjötrafikområde har man bedömt att en
sådan personalminskning skulle få den av motionärerna berörda
följden. Något beslut i frågan är dock inte fattat. Verkets
ledning har ännu inte fått något underlag för planeringen från
sina sjötrafikområden. Man vet sålunda inte nu vilket beslut som
kan komma att fattas beträffande Vinga eller om något sådant
beslut över huvud kommer att fattas. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.
I motion T603 (m) yrkas att riksdagen beslutar införa
ordningsbot för smärre förseelser till sjöss på sätt som
gäller för vissa förseelser i vägtrafiken.
Påföljden för förseelser av det slag som motionären avser
är, enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300),
dagsböter. Utskottet vill inte utesluta att ordningsbot kan
utgöra en lämpligare påföljd för vissa sådana förseelser och
förutsätter att regeringen överväger frågan. Någon riksdagens
åtgärd torde därför inte vara erforderlig, varför motionen
avstyrks.
I motion T622 (m) behandlas branden ombord på färjan
Scandinavian Star den 7 april 1990. Motionären framhåller att av
de 156 personer som därvid omkom endast nio dog av brandskador.
De övriga dog av cyanväteförgiftning, möjligen i kombination med
påverkan av koloxid. För att så långt möjligt söka undvika
liknande konsekvenser av en ny olycka på ett passagerarfartyg
bör enligt motionären hytterna vara försedda med personlig
skyddsutrustning i form av skyddsmasker. Dessa bör vara så
utformade att de förhindrar inandning av giftiga gaser i minst
5--10 minuter.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat från sjöfartsverket
ställer man sig där tveksam till motionärens förslag.
Svårigheter skulle uppstå med att tillhandahålla skyddsmasker
som skulle kunna passa samtliga passagerare. Tillgång till sådan
utrustning skulle också kunna invagga passagerarna i en falsk
känsla av säkerhet. Det säkraste sättet att förhindra att
passagerarna cyanväteförgiftas vid en brand är enligt verket att
se till att inga ämnen finns ombord som vid brand utvecklar
cyanväte. Utskottet ser för sin del självfallet mycket
allvarligt på det problem som motionären aktualiserar och
förutsätter att sjöfartsverket nationellt och internationellt
verkar för att så långt möjligt reducera konsekvenserna av en
fartygsbrand. I avvaktan på resultatet av ett sådant arbete inom
verket är utskottet inte berett att förorda något riksdagens
uttalande i frågan, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T624 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll av
sjövärdighet av fartyg ned till 20 bruttoton. Motionärerna
utgår från en händelse i augusti 1991, då motorsegelfartyget
Gullmar av Stockholm förliste i Atlanten utanför spanska kusten
på resa Gibraltar--Azorerna. Orsaken till haveriet var
förmodligen brustna nitar i bottenbordläggningen under
maskinrummet med svårt läckage som följd. Besättningen på tolv
man hann gå i livbåtarna och räddades av ett tyskt lastfartyg.
Fartyget var 78 år gammalt och hade inte varit torrsatt, och
därmed bottenbesiktigat och bottenbehandlat, på fyra år. Enligt
sjölagen gäller -- säger motionärerna -- olika bestämmelser för
olika slags fartyg, beroende på nyttjandesättet. Fartyg som
Gullmar betecknas som lustfartyg. Om de dessutom, såsom Gullmar,
är under 100 bruttoton, medverkar dessa båda faktorer till att
de intar en särställning med lindrigare krav på sjösäkerhet än
vad som gäller för större fartyg. Bestämmelserna om
sjövärdighetskontroll, tillsynskontroll och ansvar måste därför
skärpas.
Enligt vad utskottet inhämtat från sjöfartsverket förslår
inte dess resurser till en utvidgning av tillsynsskyldigheten på
sätt motionärerna föreslår. För att undvika den typ av
olyckshändelser som behandlas i motionen är det inte säkert att
en obligatorisk tillsyn måste införas. Vad som behövs torde
snarare vara att bibringa ägarna till den aktuella typen av
fartyg kunskap om behovet av inspektion och underhåll av
fartygen. Det är naturligtvis inte sjömansmässigt att segla med
ett över 70 år gammalt fartyg i fyra år utan att torrsätta det
för en bottenbesiktning. Verket har under senare år bedrivit en
utbildning för redare av mindre fartyg i frågor om stabilitet
och tillsyn m.m. Enligt utskottets mening ankommer det på
sjöfartsverket att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för
att komma till rätta med det problem som motionärerna
aktualiserar. Yrkandet om ett riksdagens uttalande i frågan
avstyrks därför.
I motion T635 (fp) framhålls att sjöfartsverket bör låta
trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare
torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande
sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller
mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga
vikningar.
Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit gjort flera
omfattande försök att trycka sjökorten på plast men med negativt
resultat. Trycket blev inte bra, ibland "flöt det ut". Det tålde
inte heller den ultravioletta strålningen med påföljd att korten
blektes. Det visade sig vidare svårt att rätta sjökorten för
hand, något som är nödvändigt av sjösäkerhetsskäl. Dessutom blev
det mycket dyrt att framställa korten. Verket känner inte till
något land som trycker sjökort på annat material än papper. Man
vill dock inte utesluta att det kommer fram nya material som
inte har de angivna nackdelarna, och man följer noga
utvecklingen på området.
Den av motionären aktualiserade frågan ägnas sålunda
vederbörlig uppmärksamhet, varför någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen inte synes böra komma i fråga. Motionen
avstyrks följaktligen.
4 Isbrytarnas lokalisering
I motionerna T616 (s), T625 (v) och T631 (c) framhålls att
isbrytarflottan eller delar av den bör förläggas till Härnösand.
I motion T201 (s) framhålls att isbrytarflottan bör förläggas i
någon av Norrlandshamnarna.
Som utskottet framhöll i sitt fjolårsbetänkande om
sjöfartsfrågor har länsstyrelsen i Västernorrlands län i en
utredning föreslagit omstationering till Härnösand av
Atle-klassens tre isbrytare, alternativt två av dem. I ett
remissyttrande i februari 1991 över utredningen framhöll
sjöfartsverket att denna till ingen del beaktat vad som är
rationellt och ekonomiskt för isbrytarverksamhetens bedrivande.
Som ett allvarligt problem vid en omstationering till Härnösand
pekade verket bl.a. på personalsituationen. En flyttning dit
skulle skapa utdragna rekryteringsproblem för de
nyckelbesättningar som finns på isbrytarna.
Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen besvärande med
hänsyn till den tid som det tar att bygga upp erfaren
specialistkompetens. Vidare framhöll verket att den koppling som
gjordes i utredningen mellan Lunde varv och en stationering i
Härnösand inte skulle medföra någon som helst fördel. Verket
upphandlar isbrytarunderhållet på årlig basis enligt helt
affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för
något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka,
som diskuterades i utredningen, skulle denna bli i minsta laget
för Atle-isbrytarna.
Utskottet för sin del vill nu, liksom i det nämnda
fjolårsbetänkandet, understryka vikten av att sjöfartsverkets
verksamhet, även isbrytningen, drivs i så rationella former som
möjligt. Fördyringar av verksamheten medför ökningar av de
sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har att betala. Med
hänvisning till det sagda och till de principer som gäller för
statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
5 Södertälje kanal
I motionerna T612 (fp) och T619 (s) framhålls att 20 milj.kr.
resp. 10 milj.kr. av de medel som riksdagen anvisat för vissa
investeringar i trafikens infrastruktur bör kunna användas för
kapacitetshöjande åtgärder i Södertälje kanal.
Riksdagen beslutade i maj 1991 att inrätta ett anslag för
investeringar i trafikens infrastruktur och godkände i samband
därmed en planeringsram på 20 miljarder kronor för sådana
investeringar (prop. 1990/91:87, bet. TU24, rskr. 286). Medlen
skall enligt beslutet användas för att möjliggöra en
kraftsamling till större sammanhållna projekt av nationell
betydelse som gagnar tillväxten och miljön. Härmed avsågs
investeringar i järnvägar, vägar och
kollektivtrafikanläggningar. En sådan användning av medlen som
motionärerna aktualiserar synes inte förenlig med beslutet. I
den sistnämnda motionen framhålls att kostnaden för de
kapacitetshöjande åtgärderna beräknats till ca 20 milj.kr. och
att sjöfartsverket sagt sig vara berett att inom ramen för sina
ordinarie resurser svara för halva beloppet. Av det anförda
följer att utskottet inte är berett att förorda att det nya
infrastrukturanslaget används på sätt som motionärerna föreslår,
varför motionerna avstyrks. Utskottet förutsätter att andra
finansieringsalternativ undersöks, t.ex. möjligheterna att
utnyttja arbetsmarknadspolitiska medel.
6 Vissa hamnfrågor
I motionerna T203 (c), T227 (fp), T617 (kds) och T628 (kds)
framhålls att storstadsregionernas hamnar medför omfattande tung
trafik genom känslig stadsmiljö och känsliga skärgårdsområden.
Staten bör därför stimulera en utflyttning av trafik till
regionernas ytterhamnar. I motionerna anges som exempel på
sådana hamnar Kapellskär och Nynäshamn (motion T203), Nynäshamn
(motion T227), Hargshamn (motion T617) och Norrköping (motion
T628).
Den föregående regeringen tillsatte i maj 1991 en utredning om
hur de land- och sjöbaserade person- och godstransporterna till
och från Stockholmsregionen skall kunna samordnas. I regeringens
beslut framhålls att en utveckling av Stockholmsregionens
transportsystem i en mer miljövänlig, effektiv och tillgänglig
riktning förutsätter en samlad strategi för de framtida
transporterna i regionen. I sitt arbete bör utredaren bl.a.
klarlägga omfattningen och inriktningen av de nuvarande gods-
och persontransporterna till och från hamnarna i Norrköping i
söder t.o.m. Hargshamn i norr. Regeringsbeslutet synes väl ägnat
att tillgodose syftet med motionsyrkandena. I avvaktan på
resultatet av utredningen, som skall vara slutförd den 30 juni i
år, avstyrker utskottet yrkandena.
I motion Jo676 (s) framhålls att den ökande nordiska
godstrafiken över Polen talar för att hamnen i Ystad byggs
ut.
Utskottet erinrar om att hamnverksamhet i Sverige är en
kommunal eller privat angelägenhet. I den mån ett ökat
trafikflöde skapar behov av en hamnutbyggnad är detta en fråga
för den kommun eller de övriga intressenter som berörs. Med det
sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet i här berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktning av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande inriktning av sjöfartsverkets verksamhet
att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets
verksamhet under perioden 1992--1994 som förordas i
propositionen,
2. beträffande ekonomiska mål och servicemål
att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för
sjöfartsverkets verksamhet för perioden 1992--1994 som förordas
i propositionen,
3. beträffande investeringar m.m.
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
4. beträffande medelsanvisning för ersättning till
sjöfartsverket för vissa tjänster
att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa
tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
76656000 kr.,
5. beträffande 1979 års bemyndigandelag
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T623 yrkande 2
och 1991/92:T629 yrkande 1 antar det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035)
med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa
lastbilstransporter,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för
Gotland
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd för
Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
140000000 kr.,
men. (v) - delvis
7. beträffande prisnivån i Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motion 1991/92:T623 yrkande 1,
8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 2,
1991/92:T605, 1991/92:T607 och 1991/92:T608,
res. 2 (nyd)
9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten
och Nordström & Thulin
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 1
och 1991/92:T629 yrkande 3,
res. 3 (nyd)
10. beträffande medelsanvisning för handelsflottans
pensionsanstalt
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
11. beträffande medelsanvisning för handelsflottans
kultur- och fritidsråd
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
12. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss
kanaltrafik m.m.
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
78000000 kr.,
13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna
del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618,
1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689
yrkande 1,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
14. beträffande konsoliderings- och utvecklingsstödet
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i
propositionen om Stöd till svenska rederier,
15. beträffande rederistödet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T218
yrkande 20, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 till Bidrag till
svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 200000000 kr.,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis
Miljö- och säkerhetsfrågor
16. beträffande konstruktionskrav
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna
del,
res. 6 (nyd)
17. beträffande dubbelskrov för tankfartyg i Stockholms
skärgård och på Mälaren
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 6,
18. beträffande lotsning
att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 21,
men. (v) - delvis
19. beträffande regler för sjötrafik
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna
del,
res. 7 (nyd)
20. beträffande Skagerrak och Kattegatt som innanhav
att riksdagen avslår motion 1991/92:T609,
21. beträffande trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt
och Öresund
att riksdagen avslår motion 1991/92:T626 i denna del,
22. beträffande system för trafikinformation
att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 22,
men. (v) - delvis
23. beträffande trafikinformationssystemet i Mälaren
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 7,
24. beträffande anmälningsplikt för fartyg med miljöfarlig
last före infart i Mälaren m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T626 i denna del och
1991/92:Jo690 yrkande 8,
25. beträffande anmälningsplikt för fartyg som trafikerar
Skagerrak, Kattegatt och Östersjön
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T604 och 1991/92:T610,
26. beträffande emissioner
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 39,
res. 8 (s)
27. beträffande lotsutkiken på Vinga
att riksdagen avslår motion 1991/92:T630,
res. 9 (nyd)
28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till
sjöss
att riksdagen avslår motion 1991/92:T603,
res. 10 (nyd)
29. beträffande personlig skyddsutrustning
att riksdagen avslår motion 1991/92:T622,
30. beträffande kontroll av sjövärdighet
att riksdagen avslår motion 1991/92:T624,
res. 11 (nyd)
31. beträffande sjökort av konstfibermaterial
att riksdagen avslår motion 1991/92:T635,
res. 12 (nyd)
Isbrytarnas lokalisering
32. beträffande isbrytarnas lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna
del, 1991/92:T616, 1991/92:T625 och 1991/92:T631,
men. (v) - delvis
Södertälje kanal
33. beträffande Södertälje kanal
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T612 och 1991/92:T619,
Vissa hamnfrågor
34. beträffande vissa hamnfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T203 yrkande 5,
1991/92:T227 yrkande 2, 1991/92:T617 och 1991/92:T628,
35. beträffande hamnen i Ystad
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 1 i denna
del.
res. 13 (nyd)
Stockholm den 25 februari 1992
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf
Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Elving Andersson (c),
Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Margareta Winberg (s),
Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita
Jönsson (s), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz
(kds) och Tom Heyman (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. 1979 års bemyndigandelag (mom.5)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet ansluter" och på s. 10 slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T623 (s) uttalade uppfattningen
att underlaget är otillräckligt för ett beslut om att avveckla
högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Regeringen har inte
heller mäktat att ta fram något alternativt förslag till hur de
merkostnader som uppstår i Gotlandstrafiken skall kunna
utjämnas. Någon form av system för att kompensera dessa
fördyringar är emellertid enligt utskottets mening oundgängligen
nödvändig. I avvaktan på ett regeringsförslag härom tillstyrker
utskottet yrkande 2 i motion T623 (s) och avstyrker regeringens
förslag. Genom detta ställningstagande torde syftet med yrkande
1 i motion T629 (c) få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande 1979 års bemyndigandelag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T623 yrkande 2
och med anledning av motion 1991/92:T629 yrkande 1 avslår det
genom propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande
av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för
vissa lastbilstransporter,
2. Konkurrens i Gotlandstrafiken (mom.8)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "dessa avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T602 (m) uttalade uppfattningen
att regeringen bör pröva möjligheterna att skapa andra lösningar
för Gotlandstrafiken än vad som anges i avtalet mellan staten
och N&T. Vidare anser utskottet -- liksom de motionärer som står
bakom yrkandena 1 och 3 i motion T607 (m) -- att sjöfartsverket
i samband med sin översyn av färjetrafiken bör tillämpa en
generös bedömning vid ansökningar från andra färjebolag än N&T
om att få trafikera Gotland samt att Gotlandstrafiken bör
inriktas på fri konkurrens sedan tiden för avtalet med N&T löpt
ut.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna
T602 (m) yrkande 2 och T607 (m) yrkandena 1 och 3 tillstyrks --
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde
genom utskottets ställningstagande få anses väsentligen
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T602 yrkande
2 och 1991/92:T607 yrkandena 1 och 3 samt med anledning av
motionerna 1991/92:T605, 1991/92:T607 yrkande 2 och 1991/92:T608
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
3. Offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström &
Thulin (mom.9)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Sekretessbeläggningen har" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett
offentliggörande av avtalet skulle underlätta för riksdagen att
göra en bedömning om transportstödet för Gotland har en rimlig
nivå. Man kan t.o.m. fråga sig om det är rimligt att riksdagen
över huvud taget fortsätter att anslå pengar till
Gotlandstrafiken med mindre det offentliggörs hur dessa pengar
används. Regeringen bör därför enligt utskottets mening snarast
pröva möjligheterna att häva sekretessen.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten
och Nordström & Thulin
att riksdagen med anledning motionerna 1991/92:T602 yrkande 1
och 1991/92:T629 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,
4. Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal (mom.13)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart utgör enligt
utskottets mening en fullt tillräcklig grund för ett fortsatt
utvecklings- och rationaliseringsarbete beträffande
Vänersjöfarten. Någon ytterligare utredning torde sålunda inte
vara erforderlig. Tvärtom riskerar fortsatt utredande att skapa
osäkerhet om Vänersjöfartens framtid. Utskottet är för sin del
av den bestämda uppfattningen att Vänersjöfarten har en viktig
roll att spela i det framtida transportsystemet på villkor
likvärdiga dem som gäller för andra transportslag. Det ankommer
nu på regeringen att se till att den utveckling
som skisseras i utredningsbetänkandet drivs vidare.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses
tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal
att riksdagen med anledning av vad som anförs därom i
propositionen samt motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna
del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618,
1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
5. Rederistödet (mom.15)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig oreserverat till de överväganden som
enligt motionärerna talar mot att Sverige skulle införa ett
internationellt fartygsregister. Utskottet kommer inte att
acceptera förslag som inskränker arbetstagarnas rätt att fritt
och utan inblandning av staten organisera sig fackligt och låta
fackföreningarna sluta avtal om anställningsförhållanden. Likhet
inför lagen bör gälla oberoende av ras, religion, trosåskådning,
nationalitet eller etniskt ursprung. Som framhålls i motion T627
(s) innebär införandet av ett svenskt internationellt
fartygsregister att mellan 6000 och 10000 jobb inom
sjöfarten riskeras. Ett politiskt beslut som får sådana följder
framstår enligt utskottets mening som fullständigt oacceptabelt.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkandena i
s-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet anser sålunda att rederistödet bör behållas. I
avvaktan på den aviserade propositionen bör emellertid den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen tills vidare kunna
godtas. Frågan om det belopp som bör anvisas under anslaget för
nästa budgetår återkommer utskottet till vid behandlingen av den
aviserade propositionen.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande rederistödet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T212 yrkande
15, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 samt med anledning av
regeringens förslag och motion 1991/92:T218 yrkande 20 dels
till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr., dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Konstruktionskrav (mom.16)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Sverige har" och slutar med "detsamma avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige bör
verka för strängare internationella regler för
fartygskonstruktioner i avsikt att minimera oljeutsläppen.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande konstruktionskrav
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
7. Regler för sjötrafik (mom.19)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "härom avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att Sverige bör
verka för strängare internationella regler för sjötrafik så att
oljeutsläppen kan minimeras.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande regler för sjötrafik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
8. Emissioner (mom.26)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Regeringen har" och slutar med "detsamma avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
man söker begränsa sjöfartens miljöpåverkan. Regeringen bör --
som framhålls i motionen -- påskynda arbetet med att söka nå
bilaterala överenskommelser om gränsvärden för tillåten
svavelhalt i bränslen i fartyg som frekvent anlöper svenska
hamnar.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande emissioner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
9. Lotsutkiken på Vinga (mom.27)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Som utskottet" och slutar med "utskottet motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lotsutkiken på
Vinga har stor betydelse för havsövervakning och
sjöräddningsaktioner. Om de berörda tjänsterna dras in hotas
enligt utskottets mening sjösäkerheten. Bemanningen på Vinga bör
därför behållas.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande lotsutkiken på Vinga
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T630 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
10. Ordningsbot för smärre förseelser till sjöss (mom.28)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Påföljden för" och på s. 21 slutar med "motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det bör vara
möjligt att tillämpa ordningsbot som påföljd för mindre
förseelser till sjöss av det slag som nämns i motionen. Det
ankommer på regeringen att överväga denna fråga och göra de
erforderliga författningsändringarna.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
motionen torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till
sjöss
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T603 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Kontroll av sjövärdighet (mom.30)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Enligt vad utskottet inhämtat" och på s. 22 slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att man ökar ansträngningarna
att undvika sjöolyckor av det slag som behandlas i motionen och
delar därför motionärernas uppfattning att sjöfartsverkets
tillsynsskyldighet bör omfatta fartyg ned till 20 bruttoton.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande
lydelse:
30. beträffande kontroll av sjövärdighet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T624 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Sjökort av konstfibermaterial (mom.31)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Sjöfartsverket har" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Den monopolställning som sjöfartsverket i praktiken har i
fråga om framställning och tryckning av sjökort gör det enligt
utskottets mening särskilt angeläget att verket söker tillgodose
legitima konsumentintressen. Utskottet delar motionärens
uppfattning att det är angeläget att verket till en rimlig
kostnad kan tillhandahålla sjökort av konstfibermaterial, främst
för brukare av fritidsbåtar.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande
lydelse:
31. beträffande sjökort av konstfibermaterial
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T635 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
13. Hamnen i Ystad (mom.35)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "berörd del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet gör samma bedömning som motionärerna att Tysklands
återförening innebär att de sydskånska vägarnas och hamnarnas
betydelse för kommunikationerna med Berlin och för den nordiska
godstrafiken över Polen ökar. Därmed torde också en utbyggnad av
hamnen i Ystad bli erforderlig. Enligt utskottets mening bör
regeringen söka verka för att de erforderliga
infrastruktursatsningarna i Sydskånes hamnar kommer till stånd.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
motionsyrkandet, i nu berörd del, torde få anses tillgodosett --
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande hamnen i Ystad
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo676 yrkande 1
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört.
Särskilt yttrande
Medelsanvisning för transportstöd för Gotland (mom.6)
Kenneth Attefors (nyd) anför:
I motion Sk645 (nyd), som remitterats till skatteutskottet och
som jag stödjer, framhålls att det kraftigt tilltagna
transportstödet för Gotland bör inbesparas och ersättas med att
Gotland blir frihandelszon. Gotland tax free är ett säljargument
som kommer att ge en stark ökning av turismen under hela året
till Gotland. I avvaktan på ett genomförande av Ny demokratis
förslag stödjer jag regeringens förslag till medelsanvisning.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1979 års bemyndigandelag
Jag biträder hemställan i reservation 1 (s).
Medelsanvisning för transportstöd för Gotland
Som framhålls i motion A480 (v) bör riksdagen anvisa 10
milj.kr. utöver det belopp på 140 milj.kr. som regeringen
föreslagit.
150 milj.kr. bör således anvisas under anslaget. Jag förutsätter
att ökningen används för att möjliggöra en större sänkning av
taxorna än vad regeringen nu synes räkna med.
Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal
Jag biträder hemställan i reservation 4 (s).
Rederistödet
Som framhålls i motion T218 (v) bör riksdagen till Bidrag till
svenska rederier för nästa budgetår anvisa 350 milj.kr. utöver
det belopp som regeringen föreslår eller således 550 milj.kr.
Ett svenskt internationellt fartygsregister kan inte accepteras
som ett alternativ till det sjöfartsstöd som utgår från
anslaget. Svensk sjöfart får på längre sikt ingen positiv
utveckling om det huvudsakliga konkurrensmedlet skall vara låga
löner, sänkt standard på de anställdas utbildningsnivå,
försämrad sjösäkerhet och försvagad arbetsrätt.
Lotsning
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om en skärpning av
lotstvånget så att samtliga fartyg, oavsett storlek, skall ha
lots ombord under gång i svenska farledsområden, då de är
lastade med farligt gods. Till farligt gods bör hänföras
petroleumprodukter och farligt gods som klassats som sådant av
IMO.
System för trafikinformation
Som framhålls i motion T218 (v) bör sjöfartsverket få i
uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem (TIC)
så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.
Isbrytarnas lokalisering
Det är enligt min mening av vikt att isbrytarverksamheten
bedrivs på samhällsekonomiskt mest effektiva sätt. I motion T625
(v) betonas en rad fördelar med en lokalisering av två eller tre
isbrytare till Härnösand. Jag anser att riksdagen bör bifalla
motionen och ge regeringen till känna vad däri anförs om
isbrytarnas lokalisering. Om så sker tillgodoses syftet med
samtliga övriga motionsyrkanden som avser isbrytarnas
lokalisering.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
6, 15, 18, 22 och 32 borde ha hemställt:
6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för
Gotland
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd
för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 150000000 kr.,
15. beträffande rederistödet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 20
samt med anledning av regeringens förslag och motionerna
1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T620 och 1991/92:627 till
Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 550000000 kr.,
18. beträffande lotsning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. beträffande system för trafikinformation
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. beträffande isbrytarnas lokalisering
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T625 samt med
anledning av motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del,
1991/92:T616 och 1991/92:T631 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om
utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter
Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande
om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall
upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Sjöfartsverket2
Anslagsfrågor2
Motionerna3
Utskottet7
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.7
2 Anslagsfrågor m.m.8
2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster8
2.2 Transportstöd för Gotland8
2.3 Handelsflottans pensionsanstalt12
2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd12
2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.12
2.6 Rederistöd14
3 Miljö- och säkerhetsfrågor15
3.1 Konstruktionskrav16
3.2 Lotsning17
3.3 Trafikföreskrifter18
3.4 Emissioner19
3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt20
4 Isbrytarnas lokalisering22
5 Södertälje kanal23
6 Vissa hamnfrågor23
Hemställan24
Reservationer27
Särskilt yttrande33
Meningsyttring34
Bilaga
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med
bemyndigande om utjämning av taxor för vissa
lastbilstransporter36