I betänkandet behandlas 9 motioner, som väckts under den
allmänna motionstiden 1991 och som rör barnbidrag,
bidragsförskott och internationella adoptioner. Utskottet
avstyrker motionerna.
Motionerna
1990/91:So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av 4 § lagen om allmänt
barnbidrag.
1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag som
alternativ till olika former av särskilt fastställda
underhållsbidrag.
1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning rörande
internationella adoptioner och att medel därtill anvisas.
1990/91:So612 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att 8 § lagen (1984:1095) om förlängt
bidragsförskott för studerande ändras så att förlängt
bidragsförskott/underhållsbidrag utbetalas till barnet/ungdomen.
1990/91:So614 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
flerbarnstilläggen som i motionen anförts.
1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om en översyn av flerbarnsfamiljers totala
situation i enlighet med vad i motionen anges (flerbarnstillägg,
bostadsbidrag, m.m.).
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo207.
1990/91:So616 av Ewa Hedkvist Petersen (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ordet "utländska" tas bort i 4 § andra
stycket barnbidragslagen (1947:529).
1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att regeln om
bosättningsort som villkor för bidragsförskott måste ses över i
enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av flerbarnstilläggen som i motionen anförts.
Utskottet
Allmänna barnbidrag
Allmänt barnbidrag lämnas för barn till dess de fyller 16 år.
För elever i grundskolan eller viss annan utbildning som fyllt
16 år utgår förlängt barnbidrag. Sådant bidrag utgår med samma
belopp per månad som det allmänna barnbidraget.
Som ett led i skattereformen höjdes det allmänna och det
förlängda barnbidraget med 2 280 kr. den 1 januari 1991 och med
1 020 kr. den 1 januari 1992 till totalt 10 020 kr. per barn och
år.
I en nyligen framlagd proposition, 1991/92:38 om inriktningen
av den ekonomiska politiken, föreslår regeringen, med hänvisning
till det försämrade statsfinansiella läget, att den tidigare
beslutade barnbidragshöjningen den 1 januari 1992 framflyttas
till den 1 januari 1993.
Flerbarnstillägg
Fr.o.m. den 1 januari 1991 ändrades också reglerna för
beräkning av flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg lämnas med
belopp som motsvarar ett halvt barnbidrag för det tredje barnet,
ett helt barnbidrag för det fjärde barnet och 150 % av ett helt
barnbidrag för det femte och varje ytterligare barn.
I flera motioner begärs ändrade regler för flerbarnstilläggen.
I motion 1990/91:So614 av Roland Larsson (c) begärs en
justering av flerbarnstilläggen så att de familjer som har fyra
barn och fler inte får en lägre kompensation för
skatteomläggningen än de som har tre barn. Motionären hänvisar
till att t.o.m. 1990 utgick flerbarnstilläggen med ett halvt
barnbidrag för det tredje barnet, 190 % av ett helt barnbidrag
för det fjärde barnet, 240 % för det femte och med 160 % för det
sjätte och varje ytterligare barn. Enligt motionären får
fembarnsfamiljen numera nöja sig med en lägre barnbidragshöjning
per år än trebarnsfamiljen. Ett motsvarande yrkande framförs i
motion 1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c), yrkande 6.
I motion 1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)
begärs att riksdagen beslutar om en översyn av
flerbarnsfamiljers totala situation i enlighet med vad i
motionen anges (flerbarnstillägg, bostadsbidrag, m.m.).
Motioner med begäran om en justering av flerbarnstilläggen har
tidigare avstyrkts av utskottet, senast våren 1991 i ett
yttrande till bostadsutskottet. Socialutskottet anförde då
följande (1990/91:SoU7y):
Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för
beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer
med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en
omotiverat stor kompensation med anledning av
skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning.
Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren
1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per
år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda
inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för
flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande
3. (Avvikande mening m och c.)
Bostadsutskottet fann inte skäl till annat ställningstagande
än socialutskottet (1990/91:BoU16 s. 6, res m och c).
Utskottets bedömning
I den nyligen framlagda proposition 1991/92:38 om inriktningen
av den ekonomiska politiken föreslås bl.a. ändringar i lagen om
allmänna barnbidrag. Utskottet anser att riksdagens behandling
av propositionen bör avvaktas och avstyrker därför motionerna
1990/91:So614 (c), 1990/91:So615 (mp) och 1990/91:So632 (c)
yrkande 6.
Barnbidrag till barn som saknar vårdnadshavare i Sverige
Enligt 1 § andra stycket lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag skall allmänt barnbidrag utgå "jämväl för här i riket
bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet
fostras av någon som är bofast och mantalsskriven i riket eller
ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex
månader vistats i riket". Enligt 4 § barnbidragslagen
tillkommer rätten att uppbära barnbidraget den som har den
rättsliga vårdnaden om barnet.
I motion 1990/91 So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
anförs att den gällande lagstiftningen innebär att ett barn kan
uppfylla rätten till att få barnbidrag, men att barnbidraget
inte betalas ut därför att det saknas en vårdnadshavare att
betala ut barnbidraget till. Motionärerna tar som exempel på en
sådan situation ett flyktingbarn som bor hos ett äldre syskon
eller hos någon släkting i Sverige. I dessa fall utses en god
man för barnet, vilket dock inte är till fyllest för att
barnbidrag skall betalas ut. För detta krävs att en särskilt
förordnad förmyndare utses. Enligt motionärerna är dock
tingsrätterna inte villiga att utse någon förmyndare om de
biologiska föräldrarna finns i livet.
Motionärerna anser att det är långt ifrån tillfredsställande
att denna lucka finns i lagstiftningen. En översyn av 4 § lagen
om allmänt barnbidrag bör därför göras i syfte att göra det
möjligt att betala barnbidrag till alla barn som är
berättigade till detta. Motionärerna föreslår att den som av
tingsrätten förordnats som god man för ett barn likställs med
förälder i fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag.
Enligt uppgifter från socialdepartementet finns 200--300 yngre
barn utan vårdnadshavare i Sverige. Barnen bor ofta hos syskon,
farbröder, morbröder och liknande.
I delrapporten Barn, flykting och utan förälder i Sverige
redovisar socialstyrelsen en kartläggning av situationen för
flyktingbarn utan vårdnadshavare. God man skall förordnas
snarast möjligt då ett barn utan vårdnadshavare anländer till
Sverige. Ändå visar kartläggningen att mer än 40 % av de
aktuella barnen saknade god man. Kartläggningen visar också att
det är svårt för många socialnämnder att finna lämpliga gode
män.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till
förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och
avstyrker därför motion 1990/91:So604 (s).
Barnbidrag för barn som tagits emot för adoption
När det gäller rätten att uppbära barnbidrag likställs med
föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot
ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det
(4 § andra stycket barnbidragslagen).
I motion 1990/91:So616 påpekar Ewa Hedkvist Petersen
(s) att denna rätt att uppbära barnbidrag inte finns för
svenska barn i motsvarande situation, dvs. när det är emottaget
i ett hem i avvaktan på att det skall adopteras och utan att
fosterlön utgår. Motionären anser att det inte finns något skäl
för att utesluta dessa få barn från barnbidrag och yrkar därför
att ordet "utländska" tas bort ur 4 § barnbidragslagen.
Enligt uppgift från socialdepartementet adopteras ca 25
svenska barn varje år.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till
förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och
avstyrker därför motion 1990/91:So616 (s).
Ett förstärkt barnbidrag
I motion 1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts
om behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag
som alternativ till olika former av särskilt fastställda
underhållsbidrag. Enligt motionären har ingen ordentlig analys
gjorts av vad det skulle kosta att ytterligare förstärka det
generella barnbidraget till en nivå som motsvarar den direkta
kostnaden för ett barn. Det är ju ett långsiktigt mål med
barnbidraget, vars syfte är att utjämna standarden mellan
barnfamiljer och icke-barnfamiljer. Vid en sådan beräkning
skulle ju kostnaden för bidragsförskotten helt försvinna, så
också delar av barnpensionerna, påpekar motionärerna. Till detta
kommer minskad administration hos domstolar, socialförvaltningar
och försäkringskassor.
Övriga vinster med ett sådant system skulle enligt motionären
kunna vara att man ägnade tid och kraft till omsorg om barnen i
stället för en oändlig diskussion om storleken på
underhållsbidraget, anstånd med betalning osv. Det skulle också
få stor betydelse för många underhållsskyldiga som i dag har en
mycket besvärlig situation, heter det vidare i motionen.
Utjämningen i standard mellan olika inkomstgrupper bland
barnfamiljer kan som hittills ske i bostadsbidragssystemet. I
detta sammanhang borde också ett åldersdifferentierat barnbidrag
kunna belysas.
1987 års underhållsbidragskommitté har haft i uppgift att se
över frågor om bidragsförskottskonstruktionen och dess
anknytning till föräldrabalkens regler om underhållsbidrag.
Underhållsbidragskommittén överlämnade i januari 1990 ett
betänkande (SOU 1990:8) Samhällsstöd till
underhållsberättigade barn. I betänkandet presenterades tre
modeller som tänkbara ersättningar för nuvarande
bidragsförskottssystem. Modellerna fick namnen
grundbidragsmodellen, barnbidragsmodellen och
bostadsbidragsmodellen. Barnbidragsmodellen, som bygger på
tanken att samhällsstödet skall vara helt skilt från det
civilrättsliga underhållsbidraget, innebär bl.a. att ett
schablonbelopp, som kallas särskilt barnbidragstillägg, betalas
ut till barn som varaktigt bor tillsammans med ensamstående
vårdnadshavare. Stödet skall samordnas med det allmänna
barnbidraget. Betänkandet har remissbehandlats. Mot bakgrund av
bl.a. remissinstansernas synpunkter har en arbetsgrupp tillsatts
inom regeringskansliet med uppgift att med utgångspunkt i
kommitténs förslag arbeta fram en proposition i frågan.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av
underhållsbidragskommitténs betänkande bör avvaktas. Motion
1990/91:So606 (s) avstyrks därför.
Ändrade regler för bidragsförskott
I motion 1990/91:So612 av Eva Björne (m) yrkas att 8 §
lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande
ändras så att det förlängda bidragsförskottet/underhållsbidraget
betalas ut till barnet/ungdomen.
Underhållsskyldighet till barn upphör när barnet fyller 18 år.
Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptar
skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill
dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången
pågår. Förlängt bidragsförskott lämnas för studerande barn
längst till och med juni månad det året barnet fyller 20 år.
I de fall sådant underhåll eller bidragsförskott betalas ut
skall det enligt 8 § lagen om förlängt bidragsförskott för
studerande betalas ut till den förälder eller tidigare
vårdnadshavare som barnet varaktigt bor tillsammans med.
Motionären anför att dessa bestämmelser i de flesta fall
fungerar bra, men att det finns föräldrar och tidigare
vårdnadshavare som inte alltid sätter barnets bästa först. Det
har enligt motionären förekommit att det studerande barnet inte
fått någon del av underhållet utan behövt be om hjälp för att
klara sin ekonomi under studierna.
I motion 1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) hemställs
att regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott
måste ses över i enlighet med vad i motionen anförts.
Enligt 1 § första stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott
lämnas bidragsförskott till barn som är bosatt här i landet. Ett
barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.
Motionären anser att kravet på bosättning i Sverige kan få
olyckliga konsekvenser i vissa fall, nämligen då unga människor
önskar bedriva gymnasiestudier utomlands, samtidigt som deras
föräldrar bor kvar i Sverige. Detta är ännu en ganska ovanlig
företeelse, anför motionären, men med den takt som
internationaliseringen av bl.a. utbildning fortgår, är det inte
rimligt att sådana specialregler i en lagstiftning försvårar för
en viss kategori ungdomar, nämligen de som bara har en förälder
som tar ekonomiskt ansvar för dem, att finansiera
utlandsstudier. Med ett framtida medlemskap i EG ställs frågan
ännu mer på sin spets, men ett exempel som redan är aktuellt är
den 18 månaders gymnasieutbildning som bedrivs vid de
internationella internatskolorna, United World Colleges (UWC).
Regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott innebär
en inte avsedd orättvisa jämfört med dem som har två föräldrar
som försörjer dem, anser motionären.
Som ovan nämnts har frågorna om bidragsförskottets
konstruktion setts över av underhållsbidragskommittén, som
överlämnat betänkandet (SOU 1990:8) Samhällsstöd till
underhållsberättigade barn. Inom socialdepartementet förbereds
nu en proposition med utgångspunkt i kommitténs förslag och
remissinstansernas synpunkter.
En motion med samma lydelse som den nu aktuella motionen So612
(m) om förlängt bidragsförskott för studerande behandlades av
utskottet hösten 1990. Utskottet ansåg då att den fortsatta
beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande borde
avvaktas innan riksdagen tog några initiativ i frågan och
avstyrkte därför motionen (1990/91:SoU2 s. 45). Riksdagen följde
utskottet.
Här kan nämnas att riksdagen flera gånger tidigare varit
positiv till att den som studerar ett år utomlands på
gymnasienivå skulle få behålla sitt studiebidrag, men samtidigt
ansett att det saknades statsfinansiella förutsättningar att
genomföra detta. Riksdagen har dock uttalat att det borde vara
möjligt att ytterligare överväga frågan inom ramen för
budgetdirektiven till centrala studiestödsnämnden, CSN, om att
prioritera förändringar av studiehjälpssystemet (prop.
1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr. 173). I direktiven till den
särskilde utredaren för vissa frågor om skolans
internationalisering m.m. (dir. 1991:62) uttalade dåvarande
skolministern att det borde övervägas en vidgad rätt till
studiestöd för gymnasiala studier utomlands. Skolministern hade
erfarit att CSN skulle redovisa vissa förslag på detta område
och förutskickade att det kunde bli aktuellt med
tilläggsdirektiv till utredaren när det gällde studiestöd för
studier utomlands.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör föregripa kommande
åtgärder från regeringen i dessa frågor. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 1990/91:So612 (m) och
1990/91:So628 (fp).
Bidrag vid adoption av utländska barn
Riksdagen antog hösten 1988 en lag (1988:1463) (ändrad
1991:235) om bidrag vid adoption av utländska barn. Enligt lagen
lämnas bidrag till adoptivföräldrars kostnader vid adoption av
utländska barn med hälften av genomsnittskostnaden för en
adoption från barnets ursprungsland, dock högst med 24 000 kr.
(4 §). Ett syfte med lagen är att människor inte av ekonomiska
skäl skall behöva avstå från en adoption.
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) har
ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor om
internationella adoptioner. Instruktion för NIA har meddelats i
en särskild förordning (1988:1128).
Socialnämnderna skall enligt socialtjänstlagen inhämta ett
yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende
när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av
auktoriserad organisation.
Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen om
prövning av utländska beslut om adoption samt frågor om
auktorisation av organisationer enligt lagen om internationell
adoptionshjälp. Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge
auktorisation till ideella organisationer som avser att arbeta
med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om
fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer samt
fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund
för beräkningar av bidrag vid adoption av utländska barn.
I motion 1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda
c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som i
motionen anförts om behovet av en utredning rörande
internationella adoptioner och om anvisning av medel därtill.
Enligt motionärerna finns det en rad omständigheter som gör
att förfarandet vid internationella adoptioner blivit mycket
komplicerat. Väntetiderna för att få ett adoptivbarn är ofta
mycket långa. Adoptionskostnaderna har stigit kraftigt och är nu
så höga, att de för många utgör ett verkligt hinder. Det finns
också risker med de adoptioner som sker vid sidan om de
etablerade organen. Motionärerna anser att NIA bör få i uppdrag
att se över den rådande situationen när det gäller de
internationella adoptionerna. Exempel på frågor som enligt
motionärerna bör belysas är: Måste de svenska utredningarna ta
så lång tid som ofta är fallet? Hur kan
adoptionsorganisationernas arbete effektiviseras och
underlättas? Kan svenska statens internationella organ
underlätta kontakterna med nya länder? Hur kan
adoptionskostnaderna sänkas? Har de litet äldre adoptivbarnen
anpassat sig väl i Sverige och finns det behov av särskilt stöd
till deras adoptivföräldrar?
Enligt motionärerna bör det ankomma på regeringen att anvisa
erforderliga resurser till NIAs förfogande för översynsarbetet.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att kommande förslag från regeringen på det
socialpolitiska området bör avvaktas. Motion 1990/91:So611 (c)
avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande flerbarnstillägg
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So614, 1990/91:So615
och 1990/91:So632 yrkande 6,
2. beträffande barnbidrag till barn som saknar
vårdnadshavare i Sverige
att riksdagen avslår motion 1990/91:So604,
3. beträffande barnbidrag för barn som tagits emot för
adoption
att riksdagen avslår motion 1990/91:So616,
4. beträffande ett förstärkt barnbidrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:So606,
5. beträffande ändrade regler för bidragsförskott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So612 och
1990/91:So628,
6. beträffande en utredning om internationella adoptioner
att riksdagen avslår motion 1990/91:So611.
Stockholm den 14 november 1991
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ulla Orring
(fp), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan
Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlsson (m), Maj-Inger
Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s), Birthe
Sörestedt (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).