I betänkandet behandlar utskottet de motioner som väckts under
den allmänna motionstiden beträffande indirekta skatter.
De frågor som behandlas gäller bl.a. industrins energiskatter,
miljöklasserna för oljor, bensinskatten, flygmiljöskatten,
miljöskatter för försvaret, miljöklasserna för nya fordon,
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
förpackningsskatten, en skatt på mjuka freoner, reklamskatten,
reseskatten, hundskatten, stämpelskatten på fastigheter och
stämpelskatten på aktier.
Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen när det
gäller råtalloljeindustrins konkurrenssituation och när det
gäller stämpelskatten på fastigheter som överförs i samband med
den s.k. Ädel-reformen. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 14 reservationer och ett särskilt
yttrande samt en meningsyttring.
Motionerna
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej avskaffa den särskilda varuskatten
samt vissa punktskatter,
43. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd
reklamskatt enligt vad i motionen anförts,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för energibeskattningen,
45. att riksdagen beslutar avskaffa mervärdebeskattningen på
fjärrvärme från den 1 januari 1993,
46. att riksdagen beslutar höja skatten på el från
kärnkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,
47. att riksdagen beslutar höja skatten på el från
vattenkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,
48. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av
vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett
storlek och årsproduktion,
49. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som
säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av
avräkningspriset,
50. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på
vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer
stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,
51. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbonus
som komplettering till elskattebefrielsen så att den totala
miljöbonusen blir 20 öre/kWh,
52. att riksdagen beslutar höja koldioxidavgiften med 15 öre
den 1 juli 1992,
53. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd
bensinskatt med 15 öre i de tre storstadsregionerna enligt vad i
motionen anförts,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning angående nya principer för
bensin- och fordonsbeskattningen,
55. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på
flygbränsle enligt samma principer som för fordonsbränsle,
56. att riksdagen, vid avslag på yrkande 55, hos regeringen
begär förslag om höjd flygmiljöavgift enligt vad i motionen
anförts.
1991/92:Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till skattebefrielse för
varudeklarerade motorsågsbränslen, som medför hälsofördelar, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk603 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och
utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina
egna kostnader gentemot samhället.
1991/92:Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om charterskattens utformning.
1991/92:Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upphävande av lagen om hundskatt och
slopande av kommunernas skyldighet att föra ett särskilt
hundskatteregister.
1991/92:Sk609 av Jarl Lander och Sten-Ove Sundström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om differentiering av bensinskatten.
1991/92:Sk610 av Ulf Melin och Christer Lindblom (m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avskaffa lagen om hundregister.
1991/92:Sk611 av Bo Arvidson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas skyldighet att ta ut hundskatt
och föra hundskatteregister.
1991/92:Sk613 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till upphävande eller ändring av
hundskattelagen i enlighet med vad som i motionen anförts.
1991/92:Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en differentierad
förpackningsskatt.
1991/92:Sk615 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av dispensavgiften för
amatörfordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för
befrielse från fordonsskatt,
3. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas som
underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.
1991/92:Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åtgärder omgående bör vidtas för att
skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder
råtallolja som råvara.
1991/92:Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ökad differentiering av
drivmedelsbeskattningen.
1991/92:Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen beslutar att restitution medges på erlagd skatt på
varor i lager samt att sänkningen av den särskilda varuskatten
för denna produktgrupp införs först den 1 juli 1993.
1991/92:Sk624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undanröja den extra energiskattebörda
som svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG
och i bl.a. USA och Kanada och att detta sker inom tre år.
1991/92:Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av skatt på reklam i radio och TV.
1991/92:Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en elitklass för elbilar och
andra speciellt miljövänliga bilar.
1991/92:Sk636 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kilometerskatt för icke-katalysatorrenade bilar samt höjd
skatt för blyad bensin.
1991/92:Sk639 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar om miljöavgifter på elproduktionen.
1991/92:Sk641 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om ett successivt borttagande
av kilometerskatten för tunga lastfordon.
1991/92:Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ändra vägtrafikskattelagen.
1991/92:Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med
huvuddragen i det betänkande som avgivits av kommittén för
konkurrensneutral energibeskattning.
1991/92:Sk650 av Hans Karlsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lika behandling av landstingskommunala
fastighetsbolag och primärkommunala i fråga om stämpelskatt vid
överförande av fastigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild lagstiftning för
huvudmannaskapsförändringar vad gäller stämpelskatt.
1991/92:Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatterabatt på el för Vansbro kommun.
1991/92:Sk652 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att upphäva lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier.
1991/92:Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklassindelning av nya fordon.
1991/92:Sk669 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående prissättningen på råtallolja.
1991/92:Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
får i uppdrag att föreslå nya miljöklasser för vägfordon som
grundas på vad den effektivaste tekniken kan prestera.
1991/92:Fö304 av Ulla-Britt Åbark och Hans Göran Franck (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget
bör utvidgas till att också omfatta den militära
flygverksamheten.
1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget
bör utvidgas till att omfatta den militära flygverksamheten.
1991/92:Fö323 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flyg och andra militära fordon bör omfattas av miljöbeskattning
på samma sätt som civil verksamhet.
1991/92:Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att också den militära flygverksamheten
skall erlägga miljöavgifter.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att uppmuntra utveckling av
miljöanpassade fordon.
1991/92:T220 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöaccisen tas bort.
1991/92:T402 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning
av släpfordon dragna av jordbrukstraktorer.
1991/92:T429 av Max Montalvo m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av flytande 30-årsgräns för
införselavgifter.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter
på bekämpningsmedel,
8. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på
handelsgödsel så att den kompenserar tidigare genomförd sänkning
av regleringsavgiften.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införandet av skatt på HCFC, s.k. mjuka
freoner,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av skatt på osorterat avfall,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg
i miljöklassningen av fordon,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av miljöklassningen av
brännoljor och av den borttagna etanolskatten,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa ett miljöklassningssystem för
bensin,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter
på bekämpningsmedel,
49. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på
handelsgödsel så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning
av prisregleringsavgiften.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkta punktskatter så att miljövänliga
bränslen blir ekonomiskt attraktivare för konsumenterna.
1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning
av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi-
och råvaruförbrukning.
Utskottet
Inledning
I det följande behandlar utskottet de allmänna motioner som
väckts beträffande de indirekta skatterna. Mervärdesskattefrågor
kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande. Frågan om
mervärdesskatt på fjärrvärme tas dock upp i detta sammanhang.
Energibeskattningen
Inriktningen
Energibeskattningen fick genom skattereformen en klarare
miljöprofil. Reformen innebar att en stor del av skatteuttaget
på arbetsinkomster och sparande omvandlades till energi- och
miljöskatter. Vidare jämställdes energi med annan komsumtion i
mervärdesskattehänseende.
Riksdagen har våren 1991 fastställt riktlinjer för
energipolitiken. Dessa grundar sig på en överenskommelse mellan
Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet
och innebär att energipolitiken har som mål att på kort och lång
sikt trygga tillgången på el och annan energi till
konkurrenskraftiga priser och att energipolitiken utgår från vad
natur och miljö kan bära. Omställningen av energisystemet sker
enligt riktlinjerna med hänsynstagande till behovet av elektrisk
kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd och är
därför beroende av resultatet av hushållningen med el,
tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga
elpriser. Särskilda energipolitiska program har utarbetats för
att påskynda omställningen och utvecklingen av energisystemet,
och en särskild kommission, Biobränslekommissionen, har
tillsatts för att analysera förutsättningarna för en väsentligt
ökad användning av biobränslen och lämna förslag till åtgärder
för att stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.
I motion Sk639 av Ivar Franzén (c) lägger motionären fram ett
förslag som syftar till en bättre styrning av bränslevalet vid
elproduktion. För att gynna biobränslen föreslår motionären att
en särskild koldioxidavgift tas ut vid elproduktion och att
inflytande medel återbetalas till elproducenter som använder
biobränslen. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen
begär ett förslag av denna innebörd.
I motion Jo645 (yrkande 16) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att miljövänliga bränslen bör
gynnas genom sänkta punktskatter.
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett
tillkännagivande om att resurshushållning och användning av
miljövänliga energiformer bör stimuleras på olika sätt (yrkande
44). De hemställer att riksdagen slopar momsen på fjärrvärme den
1 januari 1993 (yrkande 45), höjer skatten på el från vatten-
och kärnkraftverk med 3 öre den 1 juli 1992 (yrkandena 46 och
47) och slopar skatten på el från vindkraftverk (yrkandena
48--50). Vidare yrkar motionärerna att riksdagen begär ett
förslag som innebär att ett särskilt miljöbidrag införs för
vindkraftsel så att miljöbonusen uppgår till 20 öre/kWh (yrkande
51). Slutligen yrkas att koldioxidskatten höjs med 15 öre den 1
juli 1992 (yrkande 52). I motion Jo646 (yrkande 2) anför samma
motionärer att energibeskattningen bör läggas om så att
förbrukningen styrs över från fossil- och kärnkraftsenergi till
förnyelsebara energiformer och vill att riksdagen begär ett
förslag av denna innebörd.
Det framgår av regeringsförklaringen och av vad som anförts i
andra sammanhang att regeringen har för avsikt att redovisa
riktlinjer för en EG-anpassning av de svenska skatterna,
däribland energiskatterna. I regeringsförklaringen sägs också
att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft
utvecklas och stimuleras och att arbetet med att ersätta fossila
bränslen med biobränslen påskyndas. Vidare har utredningen om
översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och
växthusnäringen under 1991 lagt fram betänkandet
Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90). I betänkandet
föreslås att industrins energiskatter sätts ner till europeisk
nivå. Förslaget är för närvarande föremål för överväganden inom
regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör regeringens
ställningstagande i dessa frågor avvaktas innan beslut fattas om
olika förändringar i energibeskattningen. Utskottet är därför
inte berett att tillstyrka de förslag om ändringar i
beskattningen som läggs fram i dessa motioner och avstyrker
därför desamma.
Industrins nedsättning
Allmän energiskatt och koldioxidskatt som erläggs vid
industriell tillverkning begränsas till 3 % av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde. Det är det genomsnittliga
förhållandet mellan skatt och försäljningsvärde inom en bransch
som är avgörande för denna nedsättning. Regeringen kan vidare
medge nedsättning av energiskatten för visst företag. Fram till
årsskiftet 1991/92 begränsades skatten på detta sätt till 1,7 %
av försäljningsvärdet. Fr.o.m. 1992 går gränsen vid 1,2 % av
försäljningsvärdet. För olja gäller att endast 473 kr./m3
av den totala skatten på 810--1260 kr./m3 beaktas.
Nedsättning är aktuell främst inom cement-, kalk- och
tegelindustrin, massa- och pappersindustrin, järn- och
stålindustrin samt kemi- och gruvindustrin.
Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om
skattenedsättning för industrin och växthusnäringen (Dir
1990:41) har i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning
(SOU 1991:90) föreslagit att nedsättningsreglerna för industrin
ersätts med särskilda energi- och koldioxidskattesatser för
industriell tillverkning och för växthusnäringen. Skattesatserna
bygger på EG:s s.k. 3-dollarnivå och ansluter enligt utredningen
till dagens genomsnittliga europeiska förhållanden. Förslaget
innebär att skatten för bränsle sätts ner till 10--20 % av
nuvarande nivå och att skatten för el blir 0 kr.
I motionerna Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström
(båda m) och Sk624 av Ian Wachtmeister (nyd) framställs yrkanden
som går ut på att utredningens förslag bör genomföras.
Utskottet anser att regeringens ställningstagande till
förslaget bör avvaktas och avstyrker därför motionerna.
Råtallolja
Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och
pappersindustrin och används för framställning av
specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för
eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller
koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja. Inom massaindustrin
sätts priset till externa köpare emellertid så högt att det
motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja
som råtalloljan skulle kunna ersätta.
I två motioner -- Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) och Sk669
av Karin Starrin (c) -- tar motionärerna upp
bränslebeskattningens prishöjande effekt på råtalloljan.
Motionärerna framhåller att svensk industri måste betala ett
väsentligt högre pris för råtallolja än sina konkurrenter på
världsmarknaden och begär ett tillkännagivande om att åtgärder
bör vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor.
Riksdagen har vid sin tidigare behandling av liknande yrkanden
våren 1991 givit regeringen till känna att det är angeläget att
problemen för den råtalloljebaserade industrin får sin lösning
och att regeringen bör pröva frågan skyndsamt och vidta
erforderliga åtgärder (1990/91:SkU26, rskr. 375).
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och anser
således alltjämt att det är angeläget att konkurrensneutralitet
skapas för den råtalloljebaserade industrin. Sedan riksdagens
tillkännagivande har situationen emellertid förändrats genom det
förslag om en Europaanpassning av industrins energiskatter som
lagts fram i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning
(jfr. föregående rubrik). Om detta förslag genomförs behövs inte
längre några särskilda åtgärder för att skapa
konkurrensneutralitet för råtalloljeindustrin. Även om det finns
goda skäl att avvakta regeringens ställningstagande till
förslaget anser utskottet att detta, bl.a. mot bakgrund av
frågans tidigare behandling, inte får innebära att frågan på
nytt skjuts framåt i tiden. Enligt utskottets mening är det nu
angeläget att åtgärder omgående vidtas för att skapa konkurrens
på lika villkor för råtalloljeindustrin. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker således motionerna Sk616 och Sk669.
Nedsättningen av elskatten på vissa orter
Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner
i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre/kWh men
sedan den 1 mars 1990 gäller att elskatten är 2,2 öre i dessa
kommuner och 7,2 öre/kWh i övriga landet. När gränsen för
området med lägre elskatt drogs 1981 togs bl.a. hänsyn till
medeltemperaturen under eldningssäsongen. I underlaget ingick då
mätningar för normalperioden 1931--1960. Gränsen drogs från
norra delen av Värmland till trakten av Örnsköldsvik.
I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att Vansbro kommun bör ingå i området med
lägre elskatt. Motionären hänvisar till SMHI:s mätningar av
årsmedeltemperaturen under normalperioden 1961--1990.
Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att frångå
den tidigare gränsdragningen och utskottet avstyrker därför
motionen.
Trafikområdet
Miljöklassningen av oljor, m.m.
I motion Jo612 (yrkande 37) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om att regeringen noga bör följa
effekten av miljöklassningen av oljor och av den slopade
etanolskatten och vid behov återkomma med förslag till
ändringar.
Miljöklassningen av oljor infördes den 1 januari 1991 och
innebär att diesel- och eldningsoljor delas in i tre
miljöklasser vid energibeskattningen. Den 1 januari 1992
genomfördes vissa justeringar av miljökraven. Bl.a. skärptes
svavelkravet i miljöklass 2 för att bränslet i denna miljöklass
skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande tunga
tätortsfordon) som finns i produktion. Samtidigt sänktes skatten
i klass 1 och 2.
Bensinskatten för oblandad etanol avskaffades den 1 januari
1992 för att göra det möjligt att bedriva en tillräckligt
omfattande försöksverksamhet med etanoldrivna bussar och för att
stödja användningen av miljövänliga drivmedel.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen
när det gäller miljöklassindelningen av oljor och den slopade
skatten på etanol och att regeringen vid behov återkommer med de
förslag till förändringar som kan anses påkallade. Någon
anledning till ett tillkännagivande i saken föreligger enligt
utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför motion Jo612.
I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att fler miljöklasser bör införas för
dieseloljor och skatteskillnaden ökas.
Utskottet erinrar om att miljöklassindelningen av oljor
ändrats så sent som den 1 januari 1992. Enligt utskottets mening
finns det skäl att avvakta erfarenheterna av dessa förändringar
innan ytterligare justeringar övervägs. Utskottet avstyrker
motion Sk619.
Kilometerskatten
I motion Sk641 av Bengt Dalström (nyd) hemställer motionärerna
att frågan om en successivt slopad kilometerskatt för tunga
fordon utreds, och i motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg
(kds) begärs ett tillkännagivande om att en progressiv
kilometerskatt bör införas för bilar utan katalysatorrening.
Regeringen har den 5 december 1991 beslutat tillkalla en
utredare för att se över beskattningen av dieseldrivna fordon
och föreslå en ny form för beskattning som är anpassad efter vad
som kommer att gälla inom EG. Enligt direktiven skall utredaren
ta fram ett förslag som kan ersätta kilometerskattesystemet.
Utredaren bör också överväga om detta bör föranleda ändringar i
fordonsskatteuttaget och om anpassningen till EG bör föranleda
ändringar i beskattningen när det gäller tunga fordon (Dir
1991:106).
Enligt utskottets mening bör resultatet av den nyligen
tillsatta utredningen om de dieseldrivna fordonens beskattning
avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
Bensinskatten
I motion Jo612 (yrkande 38) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vill
motionärerna ha ett tillkännagivande om att miljöklasser bör
införas också för bensin. Utgångspunkten skall vara
bensinkvaliteten, t.ex. innehållet av aromatiska kolväten. I
motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg (kds) begär motionären
ett tillkännagivande om att skatten för blyad bensin bör höjas
med 10 öre/l.
Enligt utskottets uppfattning måste miljövinsten av att införa
ytterligare bensinkvaliteter vägas mot praktiska, administrativa
och andra problem som en sådan ordning för med sig. Ytterligare
kvaliteter innebär bl.a. att det ställs krav på fler tankställen
på bensinstationerna. Utskottet är inte berett att tillstyrka
att det införs ytterligare bensinkvaliteter och avstyrker därför
motion Jo612 yrkande 38.
När det gäller kravet på en höjning av skatten för blyad
bensin vill utskottet framhålla att skillnaden ökats så sent som
den 1 juli 1991. Användningen av blyfri bensin ökar och är nu
uppe i 58 %. Utskottet anser att den fortsatta utvecklingen bör
avvaktas och avstyrker därför även motion Sk636.
I två motioner väcks frågor om en regional differentiering
av bensinskatten. I motion Sk609 hemställer Jarl Lander och
Sten-Ove Sundström (s) om ett tillkännagivande om att en
regionalt differentierad bensinskatt bör införas. I motion Sk351
(yrkande 54) begärs ett tillkännagivande om att delar av
fordonsskatten bör omvandlas till en drivmedelsbeskattning som
görs regionalt differentierad. Motionärerna hemställer också om
att bensinskatten i Stockholm, Malmö och Göteborg höjs med 15
öre/l (yrkande 53).
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden
om olika former av regional differentiering av bensinskatten med
hänvisning till de praktiska och administrativa problem som
detta skulle medföra. För övrigt pågår det nu ett arbete med
regionala avgifter på bilism i storstadsregionerna. Utskottet
avstyrker motionerna Sk609 och Sk351 yrkande 54.
Motorsågsbränsle
I motion Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) yrkar
motionärerna att riksdagen begär förslag om en skattebefrielse
för motorsågsbränsle med hälsofördelar.
Utskottet vill liksom vid sin tidigare behandling (jfr
1990/91:SkU5) av liknande yrkanden framhålla att utskottet ser
positivt på det arbete som bedrivs för att få fram en
motorsågsbensin som reducerar de hälsorisker som skogsarbetare
upplever på grund av motorsågens avgaser. Utskottet är dock inte
övertygat om att en skattebefrielse är den bästa metoden för att
säkerställa användningen av det nya bränslet. En skattebefrielse
skulle inte få en avgörande betydelse i sammanhanget men ge
upphov till administrativa och kontrollmässiga problem.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Beskattningen av flyget
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att
riksdagen beslutar beskatta flygbränsle på samma sätt som
fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1992 (yrkande 55) och, vid
avslag på detta yrkande, att miljöskatten på inrikesflyget höjs
så att intäkterna ökar med 680 milj.kr. (yrkande 56).
Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller
för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då
delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att
ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en
beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat.
När det gäller miljöskatten på inrikesflyget bör det
framhållas att miljöskatten på kolväten och kväveoxider den 1
januari 1991 kompletterats med en koldioxidskatt. Vidare pågår
det ett arbete med att ta fram ekonomiska styrmedel för flyget.
När utskottet senast behandlade denna fråga förelåg förslag från
luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som innebar att
Sverige skulle använda sig av de landningsavgifter som den
internationella regleringen medger och differentiera dessa med
hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och bulleregenskaper. Av de
överväganden som då redovisades framgick emellertid att den
internationella regleringen bedömdes lägga hinder i vägen för
ett genomförande av detta förslag. Som en följd härav gav
regeringen luftfartsverket i uppdrag dels att utreda och lämna
förslag till ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget,
dels att inom den Europeiska civila luftfartsorganisationen
(ECAO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO)
driva frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget.
Luftfartsverket har i december 1991 presenterat resultatet av
sin utredning i rapporten Projekt Pris 92. Rapporten är för
närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande nu
avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Militära flygplan och fordon
I fyra motioner framställs yrkanden som tar sikte på en
miljöbeskattning av försvarets flygplan och fordon. Sådana
yrkanden framställs i motionerna Fö323 (yrkande 3) av Birgitta
Dahl m.fl. (s), Fö304 (yrkande 2) av Ulla-Britt Åbark och Hans
Göran Franck (båda s), Fö313 (yrkande 6) av Maj Britt Theorin
(s) och Fö330 (yrkande 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v).
Enligt utskottets mening skulle en allmän energibeskattning
eller en koldioxidbeskattning av försvarets fordon och flygplan
endast leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande
mån och dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de
särskilda förhållandena på detta område. När det gäller de
skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl är det främst
flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp som skulle
vara aktuell. Med hänsyn bl.a. till att försvarets användning
inte grundar sig på kommersiella överväganden framstår det
enligt utskottets mening som tveksamt om en sådan styrskatt
skulle få någon inverkan på de militära flygplanens användning
och utformning. Det anförda gäller i viss mån också för den
differentierade försäljningsskatt som den 1 januari 1993 införs
på tunga fordon. I vart fall framstår här andra metoder som mer
ändamålsenliga. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen
inom kort att ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till
överbefälhavaren. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte
berett att tillstyrka förslagen om en miljöbeskattning av
militära fordon eller flygplan och avstyrker därför motionerna.
Miljöklasserna för nya fordon
Fr.o.m. den 1 januari 1993 delas nya personbilar, lastbilar
och bussar in i tre olika miljöklasser (prop. 1990/91:156,
SkU25). Bilar som uppfyller bilavgaslagens krav hänförs till
miljöklass 3. Miljöklass 2 är utformad så att den så nära som
möjligt överensstämmer med de krav som planeras införas i
Sverige senast år 1996 och som ligger på den nivå som införs
federalt i USA från 1994 års modeller. Miljöklass 2 skall
således inrymma bilar som uppfyller de krav som kommer att
införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från miljömässiga
utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från 1994 års
modeller i USA. I miljöklass 1 ställs högre krav. Under hösten
1991 har detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 är
avgränsade tagits in i bilavgasförordningen (SFS 1991:1481).
Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och bussar
reduceras den 1 januari 1993 med 4 000 kr. i miljöklass 1 och
höjs med 2 000 kr. i miljöklass 3. För de lätta lastbilar med
flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs en
försäljningsskatt om 6 000 kr. i miljöklass 3 och om 4 000 kr. i
miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och bussar införs
bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass 3 uppgår skatten
till 20 000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7 000 kg och
annars 65 000 kr. I miljöklass 2 utgår skatten med 6 000 kr.
resp. 20 000 kr. De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1993 års
modell. För bilar av 1992 års eller tidigare modell erläggs
fr.o.m. den 1 januari 1993 försäljningsskatt efter de regler som
gäller för fordon i miljöklass 3. För att hålla förändringarna
statsfinansiellt neutrala återförs intäkterna från
försäljningsskatten för tunga lastbilar och bussar samt lätta
lastbilar med flak genom att kilometerskatten sänks den 1
januari 1993.
I motion T212 (yrkande 3) av Birger Rosqvist m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att kravnivån bör flyttas fram ett steg
1996. I motion Jo612 (yrkande 36) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
anförs att regeringen inför 1996 bör förbereda en ny klass som
är minst lika sträng som de kommande USA-kraven och innebär att
det uppställs krav på energieffektivitet och flerbränsledrift.
Samtidigt bör enligt motionärerna kraven i klass II göras
obligatoriska.
I motion Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (båda m)
begärs ett tillkännagivande om att EG-certifikat bör vara
tillräckligt för godkännande och att Euro 2 bör godtas som
miljöklass 2. Är även EG:s bullernorm uppfylld bör fordonet
placeras i miljöklass 1. Styrmedlen bör enligt motionärerna
belasta även äldre fordon så att de nuvarande tröskeleffekterna
för tunga fordon undviks.
I motion Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) begärs ett
tillkännagivande om att en särskild klass bör införas för
elbilar och andra särskilt miljövänliga bilar. Avsikten är att
de fordon som uppfyller särskilda krav skall få en
kostnadsfördel på 30 000--40 000 kr. genom slopad
försäljningsskatt och mervärdesskatt.
I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) anförs
att naturvårdsverket bör få i uppdrag att föreslå nya
miljöklasser som grundas på vad den effektivaste tekniken kan
prestera och hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen det anförda till känna.
I motion T220 (yrkande 3) av Max Montalvo (nyd) hemställer
motionärerna att riksdagen slopar försäljningsskatten för tunga
fordon för att på det sättet eliminera den tröskeleffekt som
uppkommer genom att dessa fordon beläggs med försäljningsskatt
fr.o.m. 1993 års modell.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
inom EG på detta område och härvid uppmärksammar eventuella
skillnader mellan de krav som uppställs i Sverige och inom EG
och vid behov återkommer med de förslag till åtgärder för att
åstadkomma en anpassning som bedöms motiverade. Den
tröskeleffekt som uppkommer genom att tunga fordon beläggs med
försäljningsskatt fr.o.m. 1993 års modell, då skärpta avgaskrav
införs för denna kategori, är enligt utskottets mening olycklig
och kan, som framhålls i motion Sk655, få negativa
miljöeffekter. Utskottet utgår ifrån att regeringen
uppmärksammar även detta problem. Av det anförda följer att
någon åtgärd från riksdagens sida inte behövs i dessa delar.
Utskottet avstyrker motionerna Sk655 och T220.
När det gäller frågan om en elitklass för elbilar och särskilt
miljövänliga fordon är det förslag som läggs fram i motion Sk634
långtgående. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget
men anser att det är värt att uppmärksamma. Utskottet utgår
ifrån att regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass
för särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang. Någon
åtgärd från riksdagens sida torde inte heller behövas i detta
fall, varför utskottet avstyrker motion Sk634.
I övrigt har utskottet inte funnit skäl att tillstyrka eller
gå närmare in på de förslag som lagts fram. Utskottet avstyrker
således även motionerna T212, Jo612 och Sk674.
Veteranbilar
Fordon med årsmodellbeteckning 1950 eller äldre är befriade
från fordonsskatt men inte från försäljningsskatt.
I motion Sk615 (yrkande 2) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl
Lander (s) att den årsmodellgräns som gäller för fordonsskatten
omvandlas till en flytande 30-årsgräns. När det gäller
försäljningsskatten hemställs (yrkande 3) att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag som innebär att införsel av äldre
och historiskt intressanta fordon underlättas genom en
schablonaccis. I motion T429 (yrkande 5) av Max Montalvo m.fl.
(nyd) begärs ett tillkännagivande om att fordon som är äldre än
30 bör vara befriade från skatter och avgifter vid införsel.
Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om
inte de angivna frågorna bör lösas på ett annat sätt än för
närvarande. Utskottet är inte berett att nu gå närmare in på en
prövning härav men förutsätter att regeringen i lämpligt
sammanhang överväger dessa frågor. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida kan för närvarande inte anses påkallad.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Amatörbyggda fordon
I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen
(1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av
1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har
meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från
reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med
stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd
att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte
behöver uppfylla uppställda krav. Avgiften är 7 000 kr. för
fordon av årsmodell 1976 och senare.
I motion Sk615 (yrkande 1) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl
Lander (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att dispensavgiften bör slopas för amatörbyggda fordon.
Utskottet har erfarit att frågan om bilhobbyns situation
aktualiserats i regeringskansliet med anledning av inkomna
skrivelser och att en särskild arbetsgrupp kommer att tillsättas
inom kommunikationsdepartementet för att se över dessa frågor.
Utskottet utgår ifrån att den fråga som motionärerna tar upp
kommer att omfattas av den översyn som skall göras av gruppen.
Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets mening nu
avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
Jordbrukstraktorer
Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för
transport på allmän väg. En traktor som uteslutande eller så
gott som uteslutande används för transport av produkter från
eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig
växtodling eller yrkesmässigt fiske betraktas emellertid som en
jordbrukstraktor. För skogsbruk gäller detta under förutsättning
att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om en
jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant sätt
att den blir att anse som en trafiktraktor skall tilläggsskatt
betalas för en minsta period om 15 dagar. För trafiktraktorer
utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten för en
bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton uppgår
till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor över 2 500
kg är 225 kr. Släpvagnar som dras av jordbrukstraktorer vid
transporter för jordbrukets behov är inte registreringspliktiga
och därmed inte heller skattepliktiga.
I motion T402 (yrkande 1) av Bengt Silfverstrand och Bo
Nilsson (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som innebär att släp som dras av jordbrukstraktorer
beskattas på samma sätt som andra släp. I motion Sk603 av Kurt
Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) begärs ett
tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som används på allmän
väg bör beskattas som lastbilar.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande
yrkanden med hänvisning till att en sådan ökad beskattning kan
medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle
förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionerna.
Betalningsskyldigheten för fordonsskatt
Enligt vägtrafikskattelagen (1988:327) skall fordonsskatt för
ett skatteår betalas under månaden före skatteårets början.
Betalningsskyldig är den som äger fordonet vid
betalningsmånadens ingång.
I motion Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs ett
tillkännagivande om att ansvaret för fordonsskatten bör träffa
den som äger fordonet vid beskattningsårets ingång.
Enligt utskottets mening har ordningen med skattskyldighet och
betalning före skatteperiodens ingång den fördelen att skatten
kan kontrolleras på ett enkelt sätt genom att ett särskilt
skattemärke anbringas på bilen. Någon olägenhet som inte kan
lösas genom information till de skattskyldiga bör denna ordning
inte medföra. Utskottet avstyrker motionen.
Övriga punktskatter
Avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel
Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift ut
med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i
gödselmedel. Enligt lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel tas en avgift om 8 kr. per kg verksam
beståndsdel ut av bekämpningsmedel. Handelsgödsel och
bekämpningsmedel är också belagda med en prisregleringsavgift.
Denna har höjts med 30 % hösten 1990 och med ytterligare 20 %
våren 1991 i syfte att amortera den räntefria kredit som
finansierar 1990 års spannmålsöverskott. I planerna ingår att
avgiften åter reduceras med 20 % den 1 juli 1992.
Riksdagen har i beslut om tilläggsbudget I för budgetåret
1991/92 anvisat ett större belopp för omställningsåtgärder inom
jordbruket. Av beloppet gäller 200 milj.kr. en avbetalning på
den räntefria kredit som finansierar exporten av 1990 års skörd.
Härigenom kan enligt vad som anförs i propositionen den
särskilda höjning av prisregleringsavgiften som vidtogs för att
finansiera dessa kostnader reduceras ytterligare den 1 juli
1992. Riksdagen avslog samtidigt ett yrkande om att den
aviserade sänkningen av prisregleringsavgiften av miljöpolitiska
skäl inte skulle genomföras. Härvid framhöll jordbruksutskottet
att riksdagen i olika sammanhang beslutat om långtgående
miljökrav för jordbruket och näringens hänsynstagande till
naturvårdens intressen och erinrade också om att den särskilda
höjningen av prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl
(prop. 1991/92:25, JoU7).
I motion Jo612 (yrkande 49) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
hemställs att miljöavgiften på handelsgödsel höjs så att den
planerade sänkningen av prisregleringsavgiften kompenseras.
I motion Jo203 (yrkande 8) framställer Göran Persson m.fl. (s)
ett liknande yrkande.
Skatteutskottet gör inte någon annan bedömning än den som
ligger till grund för jordbruksutskottets nyss redovisade
ställningstagande beträffande den aviserade sänkningen av
prisregleringsavgiften och avstyrker därför de nu aktuella
yrkandena om en kompenserande höjning av avgiften på
handelsgödsel.
I motion Jo612 (yrkande 7) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att bekämpningsmedlen bör beläggas med
en avgift som avpassas efter deras farlighet och risken med
deras användning. Ett liknande yrkande framställs i motion Jo203
(yrkande 48) av Göran Persson m.fl. (s).
Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att i samråd med
lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket pröva möjligheterna att
införa differentierade miljöavgifter i förhållande till
bekämpningsmedlens farlighet. Uppdraget skall redovisas senast
den 1 juni 1992.
I avvaktan på resultatet av denna utredning avstyrker
utskottet även dessa motionsyrkanden.
Förpackningsskatten, m.m.
I september 1991 avlämnade förpackningsutredningen sitt
slutbetänkande Miljön och förpackningarna (SOU 1991:76).
Utredningen föreslår att en lagstadgad skyldighet införs för
producenter och andra intressenter att ta tillbaka
förpackningar.
I motion Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
begärs ett tillkännagivande om att en differentierad
förpackningsskatt bör införas, och i motion Jo612 (yrkande 24)
av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att
en skatt på osorterat avfall bör införas.
Enligt vad som framgår av årets finansplan (bilaga 1.5) kommer
en särskild arbetsgrupp att klarlägga effekterna av en
avfallsskatt och därvid pröva dess lämplighet som
kostnadseffektivt styrmedel för att minska avfallsvolymerna och
främja avfallssortering. Arbetgruppen skall beakta de åtgärder
som redan har genomförts eller kommer att genomföras i
kommunerna. Vidare framgår det att regeringen under våren kommer
att behandla förslagen från förpackningsutredningen.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande i
dessa frågor avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
En skatt på mjuka freoner
Miljöavgiftsutredningen redovisade i sitt slutbetänkande (SOU
1990:59) Sätt värde på miljön hur ett system med ekonomiska
styrmedel kan utformas för att utjämna den ekonomiska fördelen
av att använda HCFC-föreningar (s.k. mjuka freoner) som
köldmedium och isolergas. Utredningen lade inte fram något
förslag utan ansåg att frågan om ekonomiska styrmedel borde
aktualiseras efter revideringen av Montrealprotokollet om
ozonnedbrytande substanser i juni 1990.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö anfördes (s. 274)
att enligt det reviderade protokollet är HCFC ämnen som behövs
för att få till stånd en snabb avveckling av freonerna (CFC).
Alla HCFC bör dock i sin tur ha ersatts med bättre alternativ
senast år 2040 och om möjligt före år 2020. Beträffande
ekonomiska styrmedel anfördes i propositionen att de kan vara en
väg att påskynda utvecklingen av bättre alternativ och att
regeringen avsåg att driva denna fråga nordiskt och
internationellt. Regeringen var dock för tillfället inte beredd
att föreslå införande av ekonomiska styrmedel för HCFC. Som ett
första steg föreslogs i stället att den vanligaste
HCFC-föreningen HCFC 22 förbjuds från den 1 januari 1994 med
undantag för användningen som köldmedium och vid tillverkning av
skumplast. Regeringen avsåg vidare att i samråd med EG och EFTA
förbjuda användningen av alla HCFC-föreningar med nämnda
undantag fr.o.m. den 1 januari 1994.
I motion Jo612 (yrkande 23) begär Ingvar Carlsson m.fl. (s)
ett tillkännagivande om att en skatt på HCFC bör införas.
Regeringen har i bilaga 1.5 till finansplanen redovisat vissa
grundläggande riktlinjer för användningen av ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken och avser enligt vad som framgår att
presentera en mer preciserad helhetsstrategi avseende ekonomiska
styrmedels praktiska användning i miljöpolitiken i 1992 års
kompletteringsproposition. Denna redovisning bör enligt
utskottets mening avvaktas, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
Den särskilda varuskatten, m.m.
Skattereformen innebär att vissa punktskatter slopas fr.o.m.
den 1 januari 1993. Bl.a. slopas den särskilda varuskatten på
kemisk-tekniska preparat och på choklad- och konfektyrvaror samt
vissa söta kex och wafers, dryckesskatten på läskedrycker och
bordsvatten, skatten på videobandspelare och skatten på
kassettband.
I motion Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkas att den
särskilda varuskatt på kemisk-tekniska preparat som tagits ut
för varor som finns i lager när skatten upphör restitueras och
att slopandet senareläggs till den 1 juli 1993 för att
kompensera skattebortfallet. I motion Sk351 (yrkande 28) begär
Lars Werner m.fl. (v) ett tillkännagivande om att dessa skatter
bör bibehållas också efter den 1 januari 1993.
Utskottet är inte berett att medverka till en ändring av
beslutet att slopa dessa skatter och ser inte heller något skäl
till ändrat ställningstagande när det gäller frågan om en
restitution av skatten på de varor som finns i lager när skatten
upphör. Liksom tidigare vill utskottet i denna del hänvisa till
att den långa tid som ligger mellan beslutet att avskaffa
skatterna och ikraftträdandet gör det möjligt för branschen att
anpassa sin lagerhållning. Utskottet avstyrker motionerna.
Reklamskatten
I två motioner framställs yrkanden som rör beskattningen av
reklam. I motion Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) framhåller
motionärerna att det är angeläget att frågan om skatt på reklam
i TV, radio och på video prövas snarast och begär ett
tillkännagivande härom. I motion Sk351 (yrkande 43) av Lars
Werner m.fl. (v) anför motionärerna att tillväxten i
reklamsatsningarna bör begränsas genom att reklamskatten höjs
och breddas med verkan fr.o.m. den 1 juli 1992.
Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av
reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de
tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den
tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte
har varit att förenkla administrationen av reklamskatten.
Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17)
Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är för
närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Utskottet anser att den fortsatta behandlingen av
reklamskatteutredningens betänkande bör avvaktas och är därför
inte berett att tillstyrka något av de aktuella motionsyrkandena
utan avstyrker dessa.
Reseskatten
I motion Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkar motionärerna
att reseskatten omvandlas till en procentavgift så att den inte
missgynnar korta resor.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som motionärerna
anför men anser nu liksom tidigare att praktiska och
administrativa hänsyn måste få överväga i detta fall. Utskottet
avstyrker motionen.
Hundskatten
Enligt 7 § hundskattelagen åligger det varje kommun att föra
ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga
hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens
storlek.
I flera motioner yrkar motionärerna att hundskatten skall
slopas. Yrkanden av denna innebörd har framställts i motionerna
Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m), Sk610 av Ulf Melin
och Christer Lindblom (m,fp), Sk611 av Bo Arvidson och Maud
Ekendahl (m) och Sk613 av Inger Koch (m).
Enligt vad utskottet inhämtat pågår det inom regeringskansliet
ett arbete som syftar till en förändring av dessa regler. Enligt
utskottets mening bör resultatet av detta arbete nu avvaktas,
och utskottet avstyrker därför motionerna.
Stämpelskatten på fastigheter
Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter erläggs stämpelskatt vid förvärv av
fastigheter. Föreligger synnerliga skäl kan dock befrielse från
stämpelskatten medges. Enligt den praxis som utvecklats kan
befrielse komma i fråga när en kommun eller ett kommunalt
allmännyttigt bolag överför fastigheter som huvudsakligen
används för bostadsändamål. Ett krav är att det är fråga om
bostäder som står till allmänt förfogande. Används fastigheten
t.ex. som personalbostad är detta krav inte uppfyllt. Ett annat
fall när befrielse kan komma i fråga är när överföringen är en
direkt följd av att riksdagen eller regeringen beslutat om
ändrat huvudmannaskap för den verksamhet som fastigheten ingår
i.
I motion Sk650 av Hans Karlsson (s) begärs tillkännagivanden
om att landstingskommunala och primärkommunala bolag bör ha
samma möjlighet till befrielse från stämpelskatt (yrkande 1)
samt att ett särskilt undantag bör införas för
huvudmannaskapsförändringar (yrkande 2). Motionären hänvisar
till det stora antal överföringar som kommer att genomföras som
en följd av riksdagens beslut att flytta huvudmannaskapet för
äldrevården till primärkommunerna, den s.k. Ädel-reformen.
Enligt utskottets uppfattning innebär de regler som tillämpas
på detta område inte att det görs skillnad mellan
primärkommunala och landstingskommunala bolag. När det gäller av
regering och riksdag beslutade huvudmannaskapsförändringar finns
det en möjlighet till befrielse från stämpelskatten. Enligt
utskottets mening finns det emellertid skäl att överväga en
särskild regel för de överföringar som har samband med den s.k.
Ädel-reformen. Det anförda bör riksdagen med anledning av den nu
ifrågavarande motionen som sin mening ge regeringen till känna.
Stämpelskatten på aktier
En särskild stämpelskatt tas ut vid bildande av aktiebolag och
vid ökning av aktiekapital. Skatten är två procent av aktiernas
nominella belopp. Skattskyldigheten åligger aktiebolaget.
I motion Sk652 av Hugo Hegeland (m) begär motionären ett
tillkännagivande om att stämpelskatten på aktier bör slopas.
Motionären anför att skatten torde vara skadlig ur
samhällsekonomisk synpunkt och att EG planerar att begränsa
denna typ av skatter till högst en procent.
Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade redovisning
av riktlinjer för en anpassning av de svenska skatterna till EG
avvaktas innan ställning tas i denna fråga. Utskottet avstyrker
motionen.
2. beträffande industrins nedsättning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk624 och
1991/92:Sk647,
res. 2 (nyd)
3. beträffande råtallolja
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk616 och
1991/92:Sk669 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om råtalloljeindustrin,
4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk651,
men. (v)
5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 37,
res. 3 (s)
6. beträffande fler miljöklasser för oljor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk619,
men. (v)
7. beträffande kilometerskatten
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk636 i denna del och
1991/92:Sk641,
res. 4 (nyd)
8. beträffande miljöklasser för bensin
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 38,
res. 5 (s)
9. beträffande skatten för blyad bensin
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk636 i denna del,
10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 53
och 54 och 1991/92:Sk609,
men. (v)
11. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk601,
12. beträffande beskattningen av flyget
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 55 och
56,
men. (v)
13. beträffande militära flygplan och fordon
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fö304 yrkande 2,
1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö323 yrkande 3 och
1991/92:Fö330 yrkande 2,
s.y. (s)
men. (v)
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk655, 1991/92:Sk674,
1991/92:Jo612 yrkande 36, 1991/92:T212 yrkande 3 och
1991/92:T220 yrkande 3,
res. 6 (s)
res. 7 (nyd)
men. (v)
15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga
fordon
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk634,
men. (v)
16. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk615 yrkandena 2 och
3 och 1991/92:T429 yrkande 5,
res. 8 (nyd)
men. (v)
18. beträffande jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk603 och
1991/92:T402 yrkande 1,
19. beträffande betalningsskyldigheten för fordonsskatt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk643,
20. beträffande avgiften på handelsgödsel
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 8 och
1991/92:Jo612 yrkande 49,
res. 10 (s)
21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 7 och
1991/92:Jo612 yrkande 48,
res. 11 (s)
22. beträffande förpackningsskatten, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk614 och
1991/92:Jo612 yrkande 24,
res. 12 (s)
23. beträffande en skatt på mjuka freoner
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 23,
res. 13 (s)
24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.
att riksdagen avlsår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande
28 och 1991/92:Sk620,
res. 14 (nyd)
men. (v)
25. beträffande reklamskatten
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande
43 och 1991/92:Sk631,
men. (v)
26. beträffande reseskatten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk604,
27. beträffande hundskatten
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk607, 1991/92:Sk610,
1991/92:Sk611 och 1991/92:Sk613,
28. beträffande stämpelskatten på fastigheter
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk650 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en särskild regel för de överföringar som har samband
med den s.k. Ädel-reformen,
29. beträffande stämpelskatten på aktier
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk652.
Stockholm den 17 mars 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita
Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry
Staaf (kds), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Tage Påhlsson
(c) och Ulf Eriksson (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Energibeskattningens inriktning (mom. 1)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Ny demokrati vill utveckla samhället så att miljön i vid
bemärkelse blir den bästa möjliga. Givetvis måste miljökraven
vara realistiska, men god arbetsmiljö, ren luft, friska vatten
och en grönskande natur är självklara önskemål. Dessa önskemål
måste dock kunna förenas med den ekonomiska verkligheten. Vi
måste skapa de resurser som är en absolut förutsättning för att
få råd att förbättra miljön.
Principen bör vara att svenskarna, näringslivet och samhället
får så billig och säker energi som möjligt. Detta har en direkt
inverkan på sysselsättningen, på internationell konkurrenskraft,
på utländska företags benägenhet att investera i Sverige, liksom
på allas vår livskvalitet. Det bästa sättet att nå detta mål är
att avreglera och avmonopolisera energisektorn. Vi anser att
Sverige skall utnyttja kärnkraftverken, förbättra säkerheten och
vidareutveckla kärnkraftsteknologin som är en av Sveriges
spetsteknologier. Över hälften av elproduktionen kommer i dag
från kärnkraftverken! I ett längre perspektiv och med känd
teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige måste
satsa på. Det är den enda realistiska vägen som inte ökar
utsläppen av växthusgaser.
Miljöfrågorna är internationella för att inte säga globala.
Till de stora frågorna hör bl.a. uttunningen av ozonskiktet och
försurningen av mark och vatten. Miljövänliga bränslen har
fördelar som måste tas till vara genom en ökad användning.
Punktskatterna på miljövänliga bränslen bör därför sänkas.
Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna vad som anförts om sänkta skatter på miljövänliga bränslen
och tillstyrker därför motion Jo645.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande energibeskattningens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 16,
och med avslag på motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 44--52,
1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om sänkta punktskatter på
miljövänliga bränslen.
2. Industrins nedsättning (mom. 2)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Sveriges industri bär i dag på en extra energiskattebörda på
drygt 4 miljarder kronor. Den höga svenska energibeskattningen
är ett av de allvarligaste hemmagjorda och kostnadsfördyrande
hindren för särskilt den energiintensiva industrins
konkurrenskraft.
Vi kan dagligen läsa om neddragningar och permitteringar inom
stål- och skogsindustrin på grund av vikande marknader eller
kostnadsproblem. Svensk skogs- och kemiindustri har under senare
år gjort stora investeringar utomlands. Med ett bättre
kostnadsläge i Sverige skulle investeringarna i flera fall i
stället ha kunnat komma Sverige till del. Även om
energibeskattningen endast utgör en bland flera
kostnadsfaktorer, utgör den ett speciellt svenskt
kostnadsförhöjande inslag, som medför minskade investeringar i
Sverige och förlust av arbetstillfällen.
I betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU
1991:90) föreslås att den svenska industrins energiskatter sänks
till Europanivå. Sänkningen föreslås för att de svenska
företagen skall kunna konkurrera på mer lika villkor med sina
utländska konkurrenter. Utredningen redovisar undersökningar som
visar att ett slopande av industrins energiskattebelastning
skulle kunna medföra en ökning av industrins årliga produktion
med ca 20 miljarder kronor och av antalet arbetstillfällen i
industrin med ca 10 000 -- mest i de sysselsättningssvaga länen.
Därtill kommer de indirekta effekterna i bl.a.
servicenäringarna. De kan vara lika stora.
Det är viktigt att snarast undanröja den extra skattebörda som
svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG och i
bl.a. USA och Kanada. Förslaget om en Europaanpassning av den
svenska industrins energiskatter bör därför genomföras snarast
och senast inom tre år. Vi anser att riksdagen som sin mening
bör ge regeringen det anförda till känna och tillstyrker således
motion Sk624.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande industrins nedsättning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk624 och med
anledning av motion 1991/92:Sk647 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts om industrins energiskatter.
3. Effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. (mom. 5)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut om miljöklassindelning och differentierad
beskattning av brännoljor har i stort haft den avsedda effekten.
Renare dieselbränslen har varit en effektiv väg för att snabbt
nedbringa utsläppen av framför allt cancerframkallande
partiklar.
Bränslen som är väsentligt renare introduceras nu på
marknaden. Regeringen bör, som det uttalades i
miljöpropositionen, noga följa utvecklingen på marknaden och
återkomma till riksdagen med förslag, om vissa regler i systemet
behöver omprövas. I det sammanhanget bör miljöeffekterna av den
slopade skatten på motoretanol bedömas.
Vi anser att riksdagen bör understryka betydelsen av en
noggrann uppföljning genom att som sin mening ge regeringen det
anförda till känna och tillstyrker således motion Jo612 yrkande
37.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 37
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
behovet av att noga följa effekten av miljöklassningen av oljor
och av den slopade skatten på etanol för motordrift.
4. Kilometerskatten (mom. 7)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
När det gäller transporter lever Sveriges industri med ett
naturligt geografiskt handikapp. Transportavståndet mellan
kunder och leverantörer är ofta 70 till 80 mil längre för den
svenske tillverkaren än för konkurrerande företag på
kontinenten. Samtidigt ökar transportintensiteten på grund av
snabbare och mindre leveranser, eftersom detta ger en mindre
kapitalkrävande lagerhållning.
Till det geografiska handikappet kommer bördan av extra tunga
skatter och avgifter. Skattebelastningen för svenska tunga
fordon är i dag mer än dubbelt så hög som för EG-genomsnittet
(ca 100 000 kr. per år för ett 40-tons ekipage). Detta
sammanhänger med den för Sverige (och Norge) unika
kilometerskatten, som inte finns inom EG. Vad detta betyder ur
konkurrenssynpunkt för svensk industri och svenska åkerier är
uppenbart. Enligt industrins beräkning skulle ett slopande av
kilometerskatten innebära ca 5 % lägre vägtransportkostnader --
motsvarande ca 2,5--3 miljarder kronor. Att ta bort
kilometerskatten skulle stärka den svenska industrins
konkurrenskraft.
Regeringen har tillsatt en utredare som ser över dessa regler,
men uppgiften är inte att befria svensk industri från denna
belastning utan att hitta en annan form för beskattningen!
Vi anser att målsättningen bör vara att kilometerskatten
slopas och föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
Sk641 hos regeringen begär en utredning om ett successivt
borttagande av kilometerskatten för tunga lastfordon.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande kilometerskatten
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk641 och med
avslag på motion 1991/92:Sk636 i denna del hos regeringen begär
en utredning om successivt slopad kilometerskatt.
5. Miljöklasser för bensin (mom. 8)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s)
har
dels anfört följande:
Trafiken är en av de största källorna till miljöförstöringen.
Det är därför viktigt att systemet med skatterabatter för
drivmedel med goda miljöegenskaper används på de områden där
miljövinster kan göras.
Miljöklassningen av oljor har, som vi framhållit ovan, i stort
haft avsedd effekt. Miljöklassningen har bl.a. den fördelen att
kraven kan utformas i nära anslutning till vad miljöhänsynen
kräver.
När det gäller bensin har skatterabatten för blyfri bensin
fått avsedd verkan genom att användningen av blyad bensin
minskar. En ännu bättre miljöanpassning kan emellertid uppnås om
miljöklasser införs också för bensin. Utgångspunkten för en
sådan klassindelning bör vara bensinens miljöegenskaper, t.ex.
innehållet av aromater.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande
38 som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande miljöklasser för bensin
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 38
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
miljöklasser för bensin.
6. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s)
har
dels anfört följande:
Sverige var först i Europa med att införa skärpta krav på
personbilar. Motståndet mot skärpta avgaskrav har tidvis varit
hårt i Sverige men framför allt i vissa delar av Västeuropa.
Utvecklingen under senare år har därför varit glädjande. EG:s
beslut att från 1993 införa i stort sett de svenska kraven och
att man uttalat en vilja att ytterligare skärpa dessa krav är
ett exempel på detta.
Det är också glädjande att den borgerliga regeringen har givit
ut en förordning för miljöklassindelning av fordon fr.o.m. 1993
års modeller, trots att moderater och folkpartister så sent som
våren 1991 var emot detta beslut.
Sverige bör spela en fortsatt aktiv roll i detta arbete. Nästa
kravnivå måste vara minst lika sträng som de kommande
USA-kraven. Utvecklingen av mer miljöanpassade fordon måste
präglas av långsiktighet. Kraven måste också omfattas av så
många länder som möjligt. De bör vidare vara teknikneutrala.
Hittills har kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar
reglerats. I nästa steg bör även krav på energieffektivitet och
flerbränsledrift ingå.
Regeringen bör förbereda nästa steg i miljöklassningssystemet.
I samband med att en ny obligatorisk nivå -- vilken i stort
motsvarar miljöklass II -- införs 1996 bör klassningssystemet
tillföras en ny klass med en mer avancerad kravprofil enligt
ovan. På så sätt kan de skärpta krav som bör införas vid
sekelskiftet förberedas och dessutom få genomslag tidigare.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande
36 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 36,
med anledning av motionerna 1991/92:Sk674 och 1991/92:T212
yrkande 3 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk655 och
1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts om en skärpning av miljökraven år 1996.
7. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Som jag anfört i min reservation beträffande kilometerskatten
lever Sveriges industri med både ett naturligt geografiskt
handikapp och bördan av extra tunga skatter och avgifter.
Skattebelastningen för svenska tunga fordon är i dag mer än
dubbelt så hög som för EG-genomsnittet (ca 100 000 kr. per år
för ett 40-tons ekipage).
Fr.o.m. den 1 januari 1993 skall alla nya lastbilar vara
utrustade med avgasreningssystem. Samtidigt träder en ny
miljöskatt i kraft som innebär att varje ny lastbil äver 7 tons
totalvikt skall betala 63 000 kr.
Det kan inte vara rimligt att en köpare både skall betala
extra för att få en bil som är utrustad med avgasreningssystem
och samtidigt betala en straffskatt för miljön. Som anförs i
motion T220 bör denna straffskatt tas bort redan innan den
hunnit träda i kraft.
När det gäller miljöklasserna för tunga lastbilar är det
viktigt att dessa verkligen anpassas till de krav som uppställs
inom EG. De nuvarande klasserna avviker på flera punkter.
För att harmonisera svenska miljökrav med EG:s, måste
miljöklasserna ändras enligt följande:
EG-certifikat måste utgöra tillräcklig grund för godkännande
även i Sverige.
EG-certifikat som visar att fordonen uppfyller Euro 2 måste
utgöra tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 2 i
Sverige.
Ovanstående certifikat kompletterat med EG-certifikat som
visar uppfyllda bullerkrav enligt EG-norm måste utgöra
tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 1 i Sverige.
Jag föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk655
och T220 dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om
slopad miljöaccis för tunga fordon, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om en EG-anpassning av de
svenska kraven.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk655 och
1991/92:T220 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1991/92:Sk674, 1991/92:Jo612 yrkande 36 och 1991/92:T212 yrkande
3 dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att accisen
för tunga fordon slopas, dels som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts om en EG-anpassning av de svenska kraven.
8. Veteranbilar (mom. 16)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av
hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon bör
stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet och
teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.
Vad är då ett hobbyfordon? Det kan vara: veteranfordon --
ombyggda eller hembyggda -- tävlingsfordon eller på annat sätt
udda fordon.
Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter
och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är i
och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid 1950
års modell.
Jag anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och att
denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar bort alla
skatter och införselavgifter för fordon som är äldre än 30 år.
När införselavgifterna innebär pålägg på köpeskillingen på
50--70 % är det inte så många som har råd att ta hem historiskt
intressanta fordon.
Jag stöder de yrkanden med denna inriktning som väckts i
motionerna T429 och Sk615 och föreslår därför att riksdagen som
sin mening ger regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande veteranbilar
att riksdagen med bifall till motion T429 yrkande 5 och med
anledning Sk615 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts om en flytande 30-årsgräns för
införselavgifter och fordonsskatt.
9. Amatörbyggda fordon (mom. 17)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Motorintresset förenar och engagerar många människor. I
föreningar och i kamratkretsen förenas tekniskt intresse med
social samvaro. Människor med ett aktivt fritidsintresse löper
mindre risk att hamna i drogberoende eller drabbas av andra
sociala problem. Trots dessa positiva effekter av
motorhobbyverksamhet understöds den inte aktivt av samhället.
Enligt vår uppfattning finns det några enkla förändringar i
dagens regelsystem som till ringa kostnader för statskassan
skulle få stora positiva effekter. Antalet registrerade
amatörbyggda fordon uppgår till cirka 10 000. Varje år
tillkommer cirka 60 rena amatörbyggen.
Enligt bilavgasförordningen (1987:586) skall bilar av olika
årsmodeller uppfylla vissa avgasreningskrav. Enligt 20 § får
naturvårdsverket medge avsteg eller undantag från dessa krav "om
det är av ringa betydelse ur miljösynpunkt". I de fall
naturvårdsverket meddelar undantag från avgasreningskraven skall
en dispensavgift tas ut. Olika avgifter för olika kategorier av
fordon finns fastställda i naturvårdsverkets författningssamling
1988:4. En av kategorierna omfattar bl.a. amatörbyggda bilar av
1989 och senare års modell. Om dessa fordon beviljas undantag
från avgasreningskraven uttas en engångsavgift på 7000 kr. vid
första registreringsbesiktningen.
Denna avgift svarar i vissa fall för upp emot 50 % av den
totala utgift som bilbyggaren har för sitt fordon. Merparten av
"kostnaden" för fordonet är ideellt hobbyarbete. Detta är helt
orimligt. Denna avgift bör därför snarast slopas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk615 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
slopad dispensavgift för amatörfordon.
10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Det är ett miljömål att minimera användningen av
växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Växtnäringsläckaget från
jordbruket är ett akut problem, särskilt i de södra delarna av
landet. Jordbrukets kväveläckage till havet beräknas vara
25000--40000 ton per år.
För att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan beslöt
riksdagen år 1988 att halvera kväveläckaget fram till år 2000.
Detta mål tidigarelades 1991 och skall nu nås till år 1995.
Jordbruksverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram
för att minska kväveutsläpp till vatten och luft från
jordbruksföretag. Ammoniakutsläppen skall minska med 25 % till
år 1995 i södra och västra Götaland. Möjligheten och
konsekvenserna av en 50-procentig minskning av ammoniakavgången
till år 2000 i samma områden skall också utredas.
Mot den bakgrunden var regeringens förslag i tilläggsbudget I
(prop. 1991/92:25) att sänka prisregleringsavgiften på
handelsgödsel och bekämpningsmedel en felaktig signal till
jordbrukarna. Beslutet innebar ett steg bakåt i arbetet med att
minska miljöskadorna från jordbruket.
Riksdagen har också beslutat att införande av en miljöskatt
bör övervägas i samband med att prisregleringsavgifterna
avskaffas. Dessförinnan skall det utredas om en skatt är lämplig
och vilken nivå som är kostnadseffektiv för att få till stånd en
minskning av kväveläckaget. Någon sådan utredning har inte
föregått regeringens förslag.
I avvaktan på ett förslag från regeringen om en miljöskatt på
handelsgödsel föreslår vi att miljöavgiften på handelsgödsel
höjs så att sänkningen med 200 milj.kr. av
prisregleringsavgiften kompenseras.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motionerna Jo203
yrkande 8 och Jo612 yrkande 49 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 20 hemställt
20. beträffande avgiften på handelsgödsel
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande
8 och:Jo612 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts om en höjning av avgiften på handelsgödsel.
11. Avgiften på bekämpningsmedel (mom. 21)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagen beslutade år 1988 om en halvering av
bekämpningsmedelsanvändningen mellan åren 1986 och 1990.
Programmet har genomförts på ett framgångsrikt sätt då
användningen har halverats till 1990. Detta är en prestation som
är unik internationellt sett.
Riksdagen har härefter beslutat om en ytterligare halvering
till strax efter mitten av 1990-talet. Kemikalieinspektionen har
fått riksdagens uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och
naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade
miljöavgifter på bekämpningsmedel i förhållande till medlens
farlighet och risken med deras användning. Detta uppdrag skall
redovisas senast den 1 juni 1992.
När genomgången är klar anser vi att mycket talar för att man,
efter beslut om vilka medel som skall förbjudas, för de medel
som återstår inför en miljöavgift i förhållande till medlens
farlighet och risken med deras användning.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen det
anförda till känna och tillstyrker således motionerna Jo612
yrkande 7 och Jo203 yrkande 48.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande
7 och 1991/92:Jo612 yrkande 48 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts om en avgift på bekämpningsmedel som
utgår efter medlens farlighet och risken med deras användning.
12. Förpackningsskatten, m.m. (mom. 22)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Hanteringen av det avfall som uppkommer har successivt
förbättrats genom hårdare miljökrav på såväl deponier som
förbränningsanläggningar. Huvudmålet måste dock vara att så lite
avfall som möjligt kommer till slutlig behandling. Källsortering
av avfallet är ett viktigt sätt att ytterligare förbättra
behandlingen och underlätta återanvändning och återvinning.
Riksdagen uttalade 1990 att förbränning och deponering av
osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid utgången
av 1993. Som en följd av riksdagsbeslutet skall kommunerna
upprätta heltäckande avfallsplaner. Ett fullständigt kommunalt
ansvar skall införas för avfallet. Kommunerna har också fått
möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att kunna
stimulera sortering. Den låga kostnaden för att lämna obehandlat
avfall till slutbehandling är en viktig faktor som motverkar
sortering. Även förhållandet att jungfruligt material ofta är
billigare än återvunnet motverkar en från miljö- och
resurssynpunkt önskvärd hantering.
Miljöavgiftsutredningen föreslog sommaren 1990 att en avgift
skall införas på osorterat avfall. Den socialdemokratiska
regeringen uttalade sig i samband med miljöpropositionen för
ökad användning av ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet, men
att utformningen av den föreslagna avgiften behövde övervägas
ytterligare. Detta arbete bör nu vara slutfört.
Vi föreslår att en avgift på osorterat avfall införs senast
från och med 1994. Miljöfarligt och branschspecifikt avfall bör
undantas. Avgiftens storlek bör noga prövas så att den får en
styrande verkan. Nivån kan bedömas till i storleksordningen 200
kr. per ton avfall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande
24 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 22 hemställt
22. beträffande förpackningsskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 24
och med avslag på motion 1991/92:Sk614 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om en skatt på osorterat
avfall.
13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Arbetet med att se till att hälso- och miljöfarliga ämnen inte
sprids i omgivningen måste fortgå på bred front. Vi måste se
till att alla ämnen är kända till sin hälso- och miljöpåverkan.
Hösten 1992 görs en ny revidering av det s.k.
Montrealprotokollet som reglerar användningen av ozonnedbrytande
ämnen, bl.a. CFCs, dvs. freoner. Sverige har varit mycket
pådrivande i arbetet för en internationell avveckling av dessa
ämnen, inte minst i samband med revideringen 1990. Sverige bör
nu utarbeta ett nytt förslag för hur protokollet skall skärpas i
nästa steg. För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har
en viss användning av HCFC, s.k. mjuka freoner, tillåtits.
Samtidigt var avsikten att användningen inte skulle bli alltför
stor och att den fortsatta utvecklingen skulle följas mycket
noga. HCFC har stor växthuseffekt, och användningen ökar
snabbare än planerat. En miljöskatt bör därför snarast införas
för att begränsa användningen.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande
23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 23 hemställt
23. beträffande en skatt på mjuka freoner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en
skatt på mjuka freoner.
14. Den särskilda varuskatten, m.m. (mom. 24)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Många företag lever i dag under mycket svåra förhållanden,
skattetrycket är högt och man har svårt att i utlandet
konkurrera med sina varor och tjänster. Enligt riksdagsbeslut
skall den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat,
choklad och konfektyr upphöra den 1 januari 1993, och detta är
en utveckling i rätt riktning.
Alla goda åtgärder har ju även en eller flera baksidor. En av
dessa baksidor är den konfiskation av företagarnas ekonomiska
medel som uppstår vid denna skattesänkning. Företagen betalar ju
in denna skatt vid sina inköp av varor. Man skall inte ta bort
en sådan skatt just när företagen ligger med ett stort lager och
således har betalt mycket skatt på detta lager. Ett antal
produkter kommer att vara kvar i lager den sista december 1992.
Det vore därför rättvist samt företagsstimulerande att betala
tillbaka skatten på innestående lager och även ändra tidpunkten
för skattesänkningen. Företagen, som redan idag har svårt att
överleva, skulle tappa mellan 40 000 och 200 000 kr. per företag
om någon restitution inte genomförs. Detta är definitivt inte
bra med tanke på att den nya regeringen förespråkar ett bra
företagsklimat för att klara både sysselsättning och
företagande.
I Danmark avskaffades motsvarande skatt den 1 juli 1991. Där
inventerade handlarna sina lager och drog av erlagd skatt vid
kommande momsredovisningstillfällen. Detta skulle också i
Sverige vara en bra och smidig lösning.
Som anförs i motion Sk620 bör således slopandet av den
särskilda skatten senareläggas till den 1 juli 1993 och
restitution av erlagd skatt på varor i lager medges. Regeringen
bör dock få återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 24 hemställt
24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk620 och med
avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 28 hos regeringen begär
ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
Särskilt yttrande
Militära flygplan och fordon (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
anfört följande:
Det militära flyget står för en relativt stor andel (ca 25 %)
av all flygbränsleförbrukning i landet. Därmed svarar också
militärflyget för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp.
Det militära flyget undantas emellertid från den miljöskatt som
gäller civilflyget.
Från miljösynpunkt är det en stor fördel om även det militära
flyget kan inordnas i det miljöarbete som inletts inom det
civila området. Inordnandet av militärflyget i
miljöbeskattningen kommer självfallet att leda till ett behov av
en viss höjning av försvarsanslaget och kräva en viss anpassning
av skattelagarna efter de särskilda förhållandena på detta
område.
När det gäller de skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl
är det främst flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp
som skulle vara aktuell. Med hänsyn till att försvarets
användning inte grundar sig på kommersiella överväganden är det
särskilt angeläget att ytterligare överväga hur en sådan
styrskatt skall utformas för att få någon inverkan på de
militära flygplanens användning och utformning.
Vi anser att det är angeläget att regeringen i sina årliga
anvisningar till överbefälhavaren tar upp frågan om hur en
miljöbeskattning med ovanstående inriktning skulle kunna
utformas för att inordna även den militära flygverksamheten och
användningen av andra militära fordon i miljöarbetet.
Vi utgår ifrån att regeringen kommer att ge sådana anvisningar
och framställer därför inte något yrkande i detta ärende. Vi
följer dock utvecklingen och kommer vid behov att väcka de
yrkanden som krävs.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Energiområdet
Enligt Vänsterpartiet bör beskattningen på energiområdet ha en
inriktning som innebär att skattepolitiska åtgärder används
för att stimulera resurshushållning och en övergång till
miljövänliga energiformer. Härigenom skapas förutsättningar för
en avveckling av kärnkraften. Mervärdesbeskattningen av
fjärrvärme gör att detta energi- och miljöpolitiskt
välmotiverade energisystem riskerar att slås ut från stora delar
av energimarknaden och bidrar också till de höga
boendekostnaderna. Momsen på fjärrvärme bör därför slopas.
Vindkraften måste stimuleras. I ett första steg kan detta ske
genom att elskatten slopas för all el som producerats i
vindkraftverk. Andra steget bör vara ett miljöbidrag som höjer
vindkraftens sammantagna miljöbonus till 20 öre/kWh. För att
motverka utsläppen av koldioxid föreslår Vänsterpartiet att
koldioxidskatten höjs med 15 öre per kg koldioxid. Slutligen bör
skatten på el från kärnkraftverk och vattenkraftverk höjas med 3
öre per kWh och differentieringen mellan vattenkraftverk byggda
före respektive efter 1973 slopas. Jag instämmer i de yrkanden
som i dessa hänseenden framställs i motionerna Sk351 och Jo646
av Lars Werner m.fl. (v). Regeringen bör dock återkomma med
förslag i de fall då lagstiftning begärs.
I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp
en rättvisefråga som rör nedsättningen av elskatten på vissa
orter. Enligt motionärerna bör gränsen för det område i norra
Sverige som har lägre elskatt justeras med hänsyn till de nya
mätningar av årsmedeltemperaturen som föreligger. Härvid bör
utgångspunkten vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur
under + 4° C skall ingå i området. Jag ställer mig i denna del
bakom motionärernas yrkande.
Trafikområdet
Det är viktigt att de nyligen införda miljöklasserna för oljor
har en optimal utformning. I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl.
(s) anförs att det finns nya dieseltyper med mycket låga
emissionsvärden som inte ger någon skattefördel och att fler
miljöklasser för oljor därför bör införas och skatteskillnaden
ökas. Härigenom uppnås en större användning av mer miljövänliga
bränslen. Jag instämmer i motionärernas yrkande.
Det är också viktigt att regeringen noga följer effekten av
miljöklasserna på oljor och av den slopade skatten på oblandad
etanol. Jag biträder därför reservation 3.
Skatteskillnaden mellan blyfri och blyad bensin har i stort
sett haft avsedd effekt. En ännu bättre miljöanpassning kan
uppnås om miljöklasser för bensin införs. Jag biträder
därför även reservation 5.
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att skatterna
på trafikområdet i högre grad bör vara inriktade mot
bränslepriset. Härigenom erhålls en styrning mot låg
bränsleförbrukning och kollektiva transporter. I motionen
föreslås att fordonsskatten sätts ner till hälften och ersätts
med en regionalt differentierad bensinskatt. Motionärerna
föreslår också att bensinskatten snarast höjs med 15 öre/l i
storstäderna. Jag ställer mig bakom dessa yrkanden. Regeringen
bör dock återkomma med ett skyndsamt förslag när det gäller
bensinskattehöjningen.
Flyget bidrar kraftigt till miljöförstöringen. Som framhålls i
motion Sk351 bör beskattningen av flyget öka. I första hand
bör flygbränsle omfattas av samma regler som gäller för
fordonsbränsle. En sådan beskattning ger intäkter på 1,6
miljarder kronor. Om den inte genomförs bör flygmiljöskatten i
stället höjas med motsvarande 680 milj.kr. Riksdagen bör enligt
min mening hos regeringen begära förslag i enlighet med det
anförda.
Försvaret förbrukar ca 25 % av allt flygbränsle i landet och
svarar därmed för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp.
Trots detta undantas det militära flyget från de
miljöavgifter för utsläppta avgaser som gäller civilflyget. Som
anförs i motion Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör också den
militära flygverksamheten erlägga miljöavgifter. Utskottet borde
enligt min mening ha tillstyrkt yrkandet om ett tillkännagivande
av denna innebörd.
I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v)
framhålls att tekniken i dag medger utsläppsmängder som är 4--10
gånger mindre än de krav som uppställs för miljöklass 1. De
föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att anpassa
miljöklasserna för nya fordon efter vad den effektivaste
tekniken kan frambringa. I motion Sk634 läggs också förslag om
en elitklass för särskilt miljövänliga fordon för att
stimulera arbetet med att ta fram en bil som kan klara
framtidens krav. Enligt förslaget skall dessa bilar ha en rejäl
kostnadsfördel på 30000 till 40 000 kr. Jag anser att
utskottet bort tillstyrka även dessa yrkanden.
Motorhobbyn är en viktig fritidssysselsättning för stora
grupper. Det finns enligt min mening skäl att söka utforma
skattereglerna på ett sådant sätt att de inte lägger hinder i
vägen för denna hobby. I motion Sk615 av Sten-Ove Sundström (s)
m.fl. föreslås att den årsmodellsgräns som gäller för
fordonsskatten omvandlas till en flytande 30-årsgräns, samt att
försäljningsskatten för äldre och historiskt intressanta bilar,
veteranbilar, omvandlas till en schablonaccis. Ett likartat
yrkande framställs i motion T429 av Max Montalvo (nyd). I motion
Sk615 föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att dispensavgiften bör slopas för
amatörbyggda fordon.
Utskottet föreslår att motionerna avslås med hänvisning till
att överväganden pågår inom regeringskansliet angående dessa
frågor. Det kan vara riktigt att riksdagen inte låser fast de
tekniska lösningarna på de problem som motionerna aktualiserar.
Riksdagen bör dock inte avstå från möjligheten att för
regeringen påtala vikten av en skyndsam beredning av förslagen i
dessa motioner, så att riksdagen kan fatta beslut som löser de
skattetekniska problemen för motorhobbyn.
Riksdagen bör således i anledning av motionerna Sk615 och T429
som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts.
Övriga punktskatter
I de s-reservationer som avgivits beträffande avgiften på
handelsgödsel, avgiften på bekämpningsmedel,
förpackningsskatten, m.m. och en skatt på mjuka freoner
föreslås tillkännagivanden om behovet av ekonomiska styrmedel på
dessa områden. Jag biträder reservationerna.
Av statsfinansiella skäl bör enligt min mening beslutet att
slopa den särskilda varuskatten och vissa andra punktskatter
fr.o.m. den 1 januari 1993 hävas. Det bör vidare utredas om det
finns möjlighet att införa fler punktskatter på varor och
konsumtion av lyxbetonad karaktär. Jag anser att utskottet bort
tillstyrka yrkandet härom i motion Sk351.
Slutligen finns det som framhålls i motion Sk351 skäl att höja
och bredda reklamskatten för att skapa konkurrensneutralitet
och likformighet på detta område och få till stånd en
begränsning av tillväxten av reklamsatsningarna. Jag anser att
utskottet bort tillstyrka yrkandet om ett skyndsamt förslag med
denna inriktning i motion Sk351.
Yrkanden, m.m.
Jag biträder reservationerna 3. Effekten av miljöklasserna för
oljor, m.m. (mom. 5), 5. Miljöklasser för bensin (mom. 8),
10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20), 11. Avgiften på
bekämpningsmedel (mom. 21), 12. Förpackningsskatten, m.m. (mom.
22) och 13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23).
Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag vidare att
utskottet under momenten 1, 4, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 24
och 25 bort hemställa
1. beträffande energibeskattningens inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351
yrkandena 44--52 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo645 yrkande 16
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts
om inriktningen av energibeskattningen,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med
vad ovan anförts,
4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk651 som sin
mening ger regeringen till känna att gränserna för området med
lägre elskatt bör justeras, och att utgångspunkten härvid bör
vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur under + 4° C
skall ingå i området,
6. beträffande fler miljöklasser för oljor
att riksdagen med bifall till 1991/92:Sk619 som sin mening ger
regeringen till känna att fler klasser och större
skatteskillnader bör införas vid beskattningen av
dieselbränslen,
10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351
yrkandena 53 och 54 och 1991/92:Sk609
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om höjd
bensinskatt i Stockholm, Göteborg och Malmö i enlighet med vad
ovan anförts,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts
om en omvandling av fordonsskatten till en differentierad
drivmedelsbeskattning,
12. beträffande beskattningen av flyget
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk351 yrkandena
55 och 56 hos regeringen begär dels ett förslag som innebär att
flygbränsle beskattas efter samma regler som fordonsbränsle
fr.o.m. den 1 juli 1992, dels ett alternativt förslag som
innebär att flygmiljöskatten höjs med motsvarande 680 milj.kr.,
13. beträffande militära flygplan och fordon
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fö304 yrkande
2, 1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö330 yrkande 2 och med
anledning av motion 1991/92:Fö323 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna att också den militära flygverksamheten
bör erlägga miljöskatter,
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk674 och med
anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 36 och
1991/92:T212 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1991/92:Sk655 och 1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om ett uppdrag till
naturvårdsverket att föreslå miljöklasser som grundas på vad den
effektivaste tekniken kan prestera,
15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga
fordon
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk634 som sin
mening ger regeringen till känna att en elitklass bör införas
för elbilar och särskilt miljövänliga bilar och utformas på det
sätt som angivits ovan,
16. beträffande veteranbilar
att riksdagen med anledning av motionerna Sk615 yrkandena 2
och 3 och T429 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts om vikten av en skyndsam beredning av
förslaget om en flytande 30-årsgräns och om en schablonaccis för
äldre och historiskt intressanta bilar,
17. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk615 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
vikten av en skyndsam beredning av förslaget om slopad
dispensavgift för amatörbyggda fordon,
24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 28
och med avslag på motion 1991/92:Sk620 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om att vissa punktskatter
skall bibehållas också efter den 1 januari 1993 och att det bör
utredas om det finns möjlighet att införa fler skatter på
lyxbetonad konsumtion,
25. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 43
och med anledning av motion 1991/92:Sk631 hos regeringen begär
ett förslag om höjd och breddad reklamskatt fr.o.m. den 1 juli
1992 i enlighet med vad ovan anförts.