Utskottet avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta
betänkande om skattepolitiken och beskattningen av enskilda
personer m.m.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och en
meningsyttring.
Motionerna
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastighets- och förmögenhetsskatten
successivt bör slopas,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att reavinstbeskattningen bör lindras,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att privatpersoner bör ges möjlighet att
dra av förluster i rörelse mot inkomst av tjänst i syfte att öka
tillgången på riskkapital.
1991/92:Sk301 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av de
bestämmelser som gäller hobbybiodling.
1991/92:Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
utvärdering av 1990 års skattereform.
1991/92:Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.
1991/92:Sk305 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skattebefrielse för hobbybiodling.
1991/92:Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av
skattereglerna för traktamenten och kostförmåner och
dispensförfarandet vid tjänsteresa längre än tre månader.
1991/92:Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till avdrag för fortbildning av
läkare.
1991/92:Sk309 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av sambeskattningen av makars
förmögenhet.
1991/92:Sk310 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om slopande av sambeskattningen av
barns och föräldrars förmögenhet.
1991/92:Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en
begränsad kvittningsrätt.
1991/92:Sk313 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
värdering av kostförmån för hotell- och restauranganställda.
1991/92:Sk316 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av
skattereglerna för måltidssubventioner.
1991/92:Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av förutsättningar att
möjliggöra avdrag på skatt för donationer till ideella ändamål,
bl.a. forskning.
1991/92:Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattefrihet för intäkter av försäljning av
pollenrika växter.
1991/92:Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om underhåll av mangårdsbyggnader.
1991/92:Sk325 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheterna att vidta miljöförbättrande och
säkerhetsfrämjande åtgärder.
1991/92:Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar upphäva beskattningen av löntagares
lunchförmåner,
2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarna befrias från de
sociala kostnader som är knutna till lunchmåltiderna.
1991/92:Sk327 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,
m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det
skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar
per person.
1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattereformen och det framtida
skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen och
utvärderingen av skattereformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättandet av en förenklingskommission,
4. att riksdagen beslutar om ändring av skiktgränsen för
statlig inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lag om
förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att skattesatsen för fysiska
personers och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30% fr.o.m.
år 1993,
9. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier
och andra finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,
10. att riksdagen beslutar att skatten för reavinst på andelar
i handelsbolag skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,
11. att riksdagen beslutar att skattesatsen för avkastning på
kapitalförsäkringar och för värdepappersfonder skall vara 30%
fr.o.m. år 1993,
12. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastningen av
privata pensionsförsäkringar skall vara 15% fr.o.m. 1993,
13. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om
ränteavdragsbegränsning, såsom de gällde före riksdagens beslut
den 18 december 1991, skall gälla även efter 1992,
14. att riksdagen beslutar att reglerna för beskattning av
delägare i fåmansföretag, såsom de gällde före riksdagens beslut
den 18 december 1991, skall gälla taxeringsåret 1993,
15. att riksdagen beslutar att införa en allmän löneavgift på
0,34% fr.o.m. den 1 juli 1992,
16. att riksdagen beslutar att den särskilda löneskatten skall
utgå med 22,2% fr.o.m. den 1 juli 1992,
17. att riksdagen beslutar att socialavgifter skall utgå på
vinstandelsmedel fr.o.m. den 1 juli 1992,
18. att riksdagen beslutar att arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelser skall vara pensionsgrundande för
arbetstagare fr.o.m. den 1 juli 1992,
21. att riksdagen beslutar att de regler för genomsyn vid
tillämpningen av takregeln vid realisationsvinstbeskattning av
bostadsrätter, såsom de gällde före riksdagens beslut den 18
december 1991, införs fr.o.m. den 1 juli 1992,
22. att riksdagen beslutar att undantaget för den s.k.
frequent flyer-rabatten snarast slopas,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för
beskattning av utlandstraktamenten i enlighet med vad som
anförts i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förmånsbeskattning m.m.
1991/92:Sk330 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ändrat system för skatteuttag
på tjänstebilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av förändringar i inkomst- och
företagsbeskattningen angående kvittningsrätt och
skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad.
1991/92:Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.
1991/92:Sk335 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för
hobbybiodling.
1991/92:Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att intäkter från upp till tio
bisamhällen ej skall beskattas.
1991/92:Sk337 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande regler
för fastighetstaxering ses över i syfte att komma till rätta med
de problem som anförts i motionen.
1991/92:Sk338 av Anders G Högmark och Ulf Melin (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler
i samband med dödsbos avyttring av bostadsfastighet i enlighet
med vad i motionen anförts.
1991/92:Sk339 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning och framlägger förslag till
ändrade regler för donationer och sponsring.
1991/92:Sk340 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
systemet med begränsade möjligheter att göra avdrag för
underhåll av mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter utgör ett
hot mot värdefull kulturbebyggelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för underhåll
och drift av mangårdsbyggnader av kulturhistoriskt värde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring i 5 § kommunalskattelagen.
1991/92:Sk341 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om underhåll av slott och herrgårdar.
1991/92:Sk342 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av en skyndsam utvärdering av fastighetsskattens
effekter främst i Stockholmsområdet.
1991/92:Sk343 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rätten till avdrag för pensionsförsäkringar mellan makar och
i samboförhållanden.
1991/92:Sk344 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att låta utreda konsekvenserna av skattelättnader vid
investeringar i riskbolag/objekt för näringspolitiken.
1991/92:Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätten att insätta förmånstagare till
pensionsförsäkringar.
1991/92:Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av inkomst av uthyrning av
privatbostad.
1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att göra avdrag för ekonomiskt
stöd till idrott, kultur och välgörenhet vid inkomsttaxering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ta fram regler och
riktlinjer för avdragsrätt för donationer från enskilda och
företag till idrott, kultur och välgörenhet.
1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär att man beslutar om
möjlighet för egenföretagare att göra avdrag i sin
privatdeklaration för satsning av eget sparkapital eller
lönekostnader i det egna bolaget,
2. att riksdagen beslutar om kvittningsrätt i
privatdeklaration mellan inkomst av tjänst och underskott i
förvärvskälla.
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen beslutar om nya skiktgränser för
inkomstbeskattningen under inkomståret 1993 enligt vad i
motionen anförts under avsnitt 1.1,
2. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag för
inkomståret 1993, enligt vad i motionen anförts under avsnitt
1.2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en proposition angående
förmånsbeskattningen bör tillställas riksdagen under våren 1992,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta förmånsregler för förmånsbil,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförandet av en viss kvittningsrätt,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
återinförande av de regler som gällde för beskattningen av
kapitalinkomster före riksdagsbeslut med anledning av
proposition 1991/92:60,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ränteavdragstak enligt vad som i motionen anförts,
15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, hos regeringen
begär förslag om en återgång till tidigare regler för
ränteavdragsbegräsning,
16. att riksdagen med frångående av tidigare beslut, beslutar
fastställa skattesatsen på kapitalinkomstbeskattningen till
30% från 1993,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en allmän översyn av kapitalbeskattningen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en samordning mellan
reformeringen av kapitalinkomstbeskattningen och
bostadsfinansieringen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bibehålla förmögenhetsbeskattningen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en allmän översyn av
förmögenhetsbeskattningen,
21. att riksdagen beslutar återinföra 3-procentsnivån i
skatteskalan för förmögenhetsbeskattningen,
22. att riksdagen beslutar återföra spärrbeloppet i
förmögenhetsbeskattningen till 75%,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd
stämpelskatt enligt vad i motionen anförts,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej avveckla fastighetsskatten,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetsbeskattningen och
reavinstbeskattningen av fastigheter.
1991/92:Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts, under avsnitten 2 och 3, angående en
parlamentarisk utredning för en reformering av skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts i avsnitt 5 om en parlamentarisk utvärdering
i syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen bidragit
till de ökande budgetunderskotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av bättre
konsekvensanalyser i regeringens skattepolitiska propositioner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 7 om förutsättningarna för ett
successivt sänkt skattetryck,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om det svenska skattesystemet
och EG.
1991/92:Sk354 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till regler för dagbarnvårdare
beträffande avdrag för lokalkostnader för inkomstens
förvärvande.
1991/92:Sk355 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet
för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte
sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.
1991/92:Sk356 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regler för tjänstebilar och tjänsteresor för en bättre miljö.
1991/92:Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att förenkla kulturskaparnas
skattevillkor.
1991/92:Sk359 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till avdragsregler för
reparation och underhåll av ägda småhus och lägenheter som
upplåtits med bostadsrätt.
1991/92:Sk360 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ändrade regler vid realisationsvinst- och
realisationsförlustberäkning vid avyttring av näringsfastighet
och privatbostad med gemensam fastighetsbeteckning.
1991/92:Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
1991/92:Sk362 av Ulf Eriksson m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
uppfödning av ett avelssto och tillhörande avkomma skall klassas
som hobbyverksamhet och att beskattning ej skall ske.
1991/92:Sk363 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av reglerna för beskattning av
minderårigas ränteinkomster i enlighet med vad i motionen
anförts.
1991/92:Sk364 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det angelägna i att ge skattefrihet för biodlare med ett fåtal
bikupor.
1991/92:Sk365 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppjustering av beloppen för skattefri
bilersättning för resor i tjänsten liksom för bilkostnadsavdrag
i självdeklarationen.
1991/92:Sk367 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.
1991/92:Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och
föräldrars förmögenhet.
1991/92:Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning av
avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
1991/92:Sk371 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppskovsrätt vid beskattning vid
expropriation.
1991/92:Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen beslutar om en gräns för antalet bisamhällen som för
biodlaren innebär ett undantag för redovisningskrav avseende
egenavgifter, mervärdebeskattning m.m.
1991/92:Sk373 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till hur förmånsvärdet
kan sänkas för elbilar/kombinationsbilar i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1991/92:Sf230 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att makar skall ha rätt att teckna privat
pensionsförsäkring för varandra och kunna göra avdrag för detta
i deklarationen.
1991/92:Sf278 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta
reformeringen av småföretagspolitiken.
1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fastighetsskatten m.m.
1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att undersöka annan lämplig
beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i
attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att
skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkt skattetryck i bostadssektorn för att
minska den kostsamma rundgången,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att på sikt ta bort
omsättningsskatter, fastighetsskatter och
realisationsvinstbeskattning.
Utskottet
Omprövning av skattepolitiken
En stor del av de motioner som har väckts på skatteutskottets
område under den allmänna motionstiden gäller den skattereform
som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1991 och de ändringar i
beskattningen som har beslutats efter regeringsskiftet hösten
1991. De yrkanden som utskottet nu tar upp angår huvudsakligen
inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av enskilda personer.
Företagsbeskattningen och andra frågor kommer att behandlas i
särskilda betänkanden.
Utskottet behandlar först de motionsyrkanden på detta område
som gäller riktlinjer för den fortsatta översynen av
beskattningen och en omprövning av riksdagens beslut hösten 1991
med anledning av regeringens förslag om en skattepolitik för
tillväxt (prop. 1991/92:60, SkU10).
Beslutet hösten 1991 innebär bl.a. att förmögenhetsskatten
slopas helt fr.o.m. 1995 års taxering. Avvecklingen genomförs
successivt genom att den högsta skattesatsen 3% och
beskattningen av arbetande kapital i företag slopas redan
fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt begränsas det sammanlagda
uttaget av inkomst- och förmögenhetsskatt till 55 %. Vid 1993
års taxering faller även mellanskiktet i skatteskalan bort så
att skatten blir proportionell med en skattesats på 1,5%.
Vidare sänks beskattningen av hushållssektorns
kapitalinkomster från 30 till 25 %. Denna ändring genomförs
fr.o.m. 1993 års taxering när det gäller aktievinster,
kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Samtidigt sänks
avkastningsskatten på pensionsmedel från 15 till 10%. I övrigt
genomförs sänkningen av skattesatsen fr.o.m. 1994 års taxering.
Som en följd av skattesänkningen på kapitalinkomster begränsas
också skattereduktionen för underskott till 25%. Full
kvittningsrätt infördes i förvärvskällan kapital. De tidigare
begränsningarna i fråga om ränteavdrag kvarstår endast i den
formen att skattereduktionen begränsas för underskott över
100000 kr.
Bland åtgärderna i övrigt skall här nämnas att de särskilda
reglerna om fåmansföretagares kapitalinkomster mjukats upp eller
skjutits upp, att den allmänna löneavgiften slopats fr.o.m.
1992, att den särskilda löneskatten räknats ned i motsvarande
mån och att socialavgifterna på vinstandelsmedel slopats.
I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) lägger
motionärerna fram riktlinjer för utformningen av det framtida
skattesystemet (yrkande 1) och begär riksdagsuttalanden om den
fortsatta uppföljningen av skattereformen (yrkande 2) och
behovet av att tillsätta en skatteförenklingskommission (yrkande
3). De yrkar också förslag från regeringen om en ny
förmögenhetsskatt (yrkande 5), en återgång till de regler i
övrigt som gällde före riksdagens beslut i ovannämnda hänseenden
hösten 1991 (yrkandena 8--18) och att uttaget av statlig
inkomstskatt skärps genom att begränsa den i samband med
skattereformen beslutade uppräkningen av den s.k. brytpunkten
(yrkande 4).
I motion Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. en
parlamentarisk utredning om en genomgripande reform av
skattesystemet (yrkande 1), en utvärdering av skatteomläggningen
(yrkande 2) och ett riksdagsuttalande om förutsättningarna för
ett successivt sänkt skattetryck (yrkande 5). Vidare upprepar
motionärerna kravet på bättre konsekvensanalyser i regeringens
skattepolitiska propositioner (yrkande 3). I denna motion begärs
också ett riksdagsuttalande om det svenska skattesystemet och EG
(yrkande 6). I en annan motion kräver vänsterpartiet att
förmögenhetsskatten skall behållas och yrkar i stort sett en
återgång till tidigare regler (motion Sk351 yrkandena 19--22).
Däremot godkänner man att förmögenhetsskatten på arbetande
kaptital har slopats. I samma motion begärs också en översyn av
kapitalbeskattningen och en återgång till tidigare regler för
denna beskattning men med ett nytt tak för ränteavdrag
(yrkandena 13--17). Motionärerna vidhåller också sina yrkanden i
höstas om skärpningar av uttaget av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster (yrkandena 1 och 2).
Även i motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson
(s) begärs en skyndsam utvärdering av skattereformen.
Som utskottet konstaterade i höstas har den ekonomiska kris
som Sverige befinner sig i ställt krav på omedelbara åtgärder
för att bryta den ekonomiska stagnationen och lägga grunden för
en ny period av tillväxt, företagande och utveckling. Att detta
lyckas är nödvändigt för att kunna bevara och utveckla
välfärden. Av grundläggande betydelse för att förverkliga dessa
mål har varit att snabbt vidta åtgärder som undanröjer eller
lindrar de skadliga verkningar av beskattningen som kvarstått
efter skattereformen. De nyss återgivna förslagen i proposition
1991/92:60, som redan har godtagits av riksdagen, ingår som led
i regeringens politik i dessa hänseenden. Åtgärderna skall bl.a.
ses mot bakgrund av att den höga svenska kapitalbeskattningen
fått en rad negativa effekter genom att motverka
hushållssparandet och företagens riskkapitalförsörjning. Därtill
kommer den allvarliga kritik som sedan lång tid tillbaka riktas
mot förmögenhetsbeskattningen på grund av dess skadliga
verkningar, inte minst för arbetande kapital i företag.
De aktuella motionsyrkandena överensstämmer i allt väsentligt
med de motsvarande yrkanden från samma håll som utskottet hade
att behandla i höstas. Enligt utskottets mening saknas skäl till
några förnyade ställningstaganden i dessa frågor. Utskottet vill
återigen understryka angelägenheten av att långsiktigt och
målmedvetet sträva efter att sänka skattetrycket men finner att
några nya direktiv till regeringen i dessa hänseenden inte
erfordras. I sammanhanget vill utskottet erinra om den
utvärdering av skattereformen som pågår inom en särskild
kommitté (Fi 1990:08). Beträffande frågan om skatterna i ett
internationellt perspektiv vill utskottet nu liksom tidigare
endast erinra om att regeringen senare i vår kommer att lämna en
redovisning av dessa frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Reglerna om sambeskattning av olika familjemedlemmars
förmögenhet tas upp i motionerna Sk309 av Birger Andersson och
Rune Thorén (c), Sk310 av Birger Andersson och Marianne
Andersson (c) och Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson
(c). Motionärerna anser att sambeskattningsreglerna bör slopas.
Riksdagsbeslutet i höstas innebär att sambeskattningen
fosterföräldrar/fosterbarn slopats med omedelbar verkan men att
den i övrigt av statsfinansiella skäl skall kvarstå under
avvecklingsperioden för förmögenhetsskatten, dvs. t.o.m.
beskattningsåret 1994 (prop. 1991/92:60, SkU10).
Sambeskattningen kommer alltså att avvecklas i sin helhet inom
en nära framtid, utan ytterligare åtgärder från riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella
yrkandena.
Förmånsbeskattningen, traktamenten och bilkostnader
I proposition 1991/92:48, som prövades av riksdagen i höstas,
aviserade regeringen en översyn av de omfattande förändringar
som skattereformen inneburit i fråga om beskattningen av
förmåner av olika slag. Utskottet (SkU8) instämde i regeringens
uppfattning att dessa frågor -- inom ramen för de nya
principerna -- borde ses över för att uppnå förenklingar och att
i möjligaste mån eliminera ej önskvärda effekter. Översynen har
nu börjat och omfattar enligt direktiven (Dir 1992:3)
beskattningen av kostnadsersättningar och vissa förmåner samt
bilavdraget. Utredningsmannen är oförhindrad att ta upp även
andra frågor som rör inkomstslaget tjänst och som avser
förenklingar.
Förmånsbeskattningen och därmed sammanhängande problem
uppmärksammas i ett flertal motioner. Motionerna Sk328 av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) yrkandena 23 och 24 grundar sig framför allt
på en kritik av vissa effekter i fråga om lunchförmåner och de
brister som vidlåder beskattningen av utlandstraktamenten. Den
förstnämnda frågan uppmärksammas särskilt också i motionerna
Sk313 av Inger Koch (m), Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326
av Peter Kling m.fl. (nyd) och Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s).
Den sistnämnda motionen berör även beskattningen av
traktamenten. Avdragsreglerna för ökade levnadskostnader tas upp
också i motion Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(s). Värderingen av bilförmåner tas upp i motionerna Sk325 av
Mikael Odenberg (m), Sk356 av Kenneth Lantz (kds) och Sk373 av
Stefan Attefall (kds), bl.a. från miljö- och säkerhetssynpunkt.
Motion Sk330 av Elving Andersson (c) går ut på ett ändrat system
för beskattningen av tjänstebilar, och i motion Sk365 av Tage
Påhlsson och Stina Eliasson (c) tar motionärerna upp
beskattningen av bilersättningar och bilkostnadsavdraget. I
motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna att
regeringen redan under våren 1992 skall lägga fram förslag om
ändringar i förmånsbeskattningen och att beskattningen av
bilförmåner skall skärpas (yrkandena 3 och 4).
Avsikten är att det utredningsarbete som nu har påbörjats med
de aktuella frågorna skall bedrivas skyndsamt. Då det gäller de
nya reglerna för lunchsubventioner och deras praktiska
tillämpning anser utskottet att det är angeläget att den
särskilda utredaren också redovisar konsekvenserna av det nya
systemet med avseende på hur lunchätandet påverkats och hur
eventuella förändringar har påverkat branschen och de anställda.
Eftersom ställningstagandena till de aktuella frågorna bör anstå
i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet avstyrker
utskottet motionerna i angivna delar.
I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas också att
det undantag som infördes i höstas beträffande s.k. frequent
flyer-rabatter skall upphävas (yrkande 22).
Det aktuella undantaget grundar sig på mycket speciella
omständigheter och har föranletts framför allt av att SAS inte
bör försättas i en ohållbar situation i sin konkurrens med andra
flygbolag i den utrikes flygtrafiken. Eftersom SAS har börjat
använda de nya reglerna i sin marknadsföring skulle ett
upphävande av skattefriheten nu medföra mycket negativa
verkningar för flygbolaget. Några omständigheter som bör leda
till omprövning av utskottets ståndpunkt i denna fråga (SkU8)
har inte förekommit. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen även i denna del.
Kvittning av underskott, beskattning av hobby m.m.
Med skattereformen följer en ny indelning i förvärvskällor i
inkomst av tjänst, aktiv näringsverksamhet, passiv
näringsverksamhet och kapital. Passiv näringsverksamhet kan
bestå av flera förvärvskällor. Till kapital hänförs bl.a.
uthyrning av småhus. Inkomst av hobbybetonad verksamhet skall i
fortsättningen tas upp som inkomst av tjänst. Enligt de nya
reglerna får underskott i en förvärvskälla i princip kvittas
endast mot framtida överskott i samma förvärvskälla. För
underskott i inkomstslaget kapital medges dock avdrag i form av
skattereduktion. Beträffande konstnärlig och liknande verksamhet
gäller särskilda regler som innebär att underskott i viss
utsträckning får dras av från inkomst av tjänst.
Motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 19,
Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 2, Sk351 av Lars
Werner m.fl. (v) yrkande 5, Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) och
Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) innehåller
krav på att återinföra en rätt till kvittning av underskott på
rörelse mot inkomst av tjänst. I den sistnämnda motionen tar
motionärerna också upp den närliggande frågan om
skattestimulanser för uppbyggnad av riskkapital, en fråga som
behandlas också i den nyssnämnda motionen Sk350 yrkande 1 och i
motionerna Sk344 av Lars Biörck (m) och Sf278 av Sten Svensson
m.fl. (m, fp, c) yrkande 3. När det gäller kulturskaparna begärs
i motion Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) ett riksdagsuttalande
av innebörd att deras skattesituation bör förenklas.
I fråga om hobbybetonad verksamhet yrkas i motion Sk355 av Jan
Erik Ågren m.fl. (kds) att det skattefria beloppet för
bärplockning m.m. höjs från 5000 till 10000 kr. och i motion
Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) att en motsvarande skattefrihet
införs även för försäljning av pollenrika växter. När det gäller
biodling innehåller motionerna Sk301 av Sigrid Bolkéus (s),
Sk305 av Karin Falkmer (m), Sk335 av Marianne Andersson och
Birger Andersson (c), Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman
(m), Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp), Sk364 av Ulla
Orring (fp) och Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) krav på
en skattefrihet för hobbybetonad verksamhet av mindre
omfattning. Vidare yrkas i motionerna Sk327 av Peter Kling och
Sten Andersson i Malmö (nyd, m) och Sk362 av Ulf Eriksson m.fl.
(nyd) att uppfödning eller tävlingsverksamhet med en eller två
hästar skall anses som skattefri hobby.
När det gäller frågorna om skattestimulanser för nyföretagande
och riskkapital m.m. vill utskottet erinra om att redan de
förslag som regeringen lade fram i höstas var inriktade på att
avlägsna tillväxthämmande inslag i skattesystemet och att främja
tillgången på riskkapital genom att skapa förutsättningar för
ett ökat privat sparande. Regeringens ambition är att under
hösten 1992 återkomma till riksdagen i dessa frågor. Utskottet
utgår från att den i motionerna aktualiserade frågan om
kvittning av underskott mot inkomst av tjänst kommer att tas upp
i detta sammanhang. Vidare bör beskattningen av hobbyinkomster
ses över i förenklingssyfte. Denna fråga ingår uttryckligen i
direktiven (Dir. 1992:3) för den nu påbörjade översynen av
förmånsbeskattningen. Utskottet utgår från att utredningen också
kommer att uppmärksamma gränsdragningsproblemen för
kulturskapare. Gränsdragningsproblemen mellan näringsverksamhet
och hobbybetonad verksamhet hör enligt utskottets mening till de
frågor som bör tas upp i de pågående övervägandena.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
i dessa delar.
Vissa kostnader i tjänst
I motion Sk354 av Ingrid Näslund (kds) yrkas att en
avdragsrätt införs för dagbarnvårdares lokalkostnader.
Enligt de schabloner som tillämpas för dagbarnvårdare (RSV Dt
1990:13) medges avdrag för omkostnader med ett belopp som
motsvarar den kostnadsersättning som har utgått, i regel dock
med högst 45 kr. per barn och dag. Enligt utskottets mening
innebär detta att barndagvårdarnas avdragsfrågor i allmänhet bör
kunna lösas genom en lämplig utformning av
kostnadsersättningarna. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen.
Vidare yrkas i motion Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) att
en avdragsrätt införs för läkares kostnader för fortbildning.
Kostnader i förvärvsverksamheten för fortbildning är normalt
att betrakta som avdragsgilla omkostnader. Detta torde också
gälla i sådana fall som avses i motionen. Eftersom syftet alltså
redan är tillgodosett avstyrker utskottet motionen.
Barnpension
I motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) yrkas skattelättnader
för feriearbetande barn med barnpension.
Beskattningen av barnpensioner, som sedan länge uppmärksammats
i riksdagen, reglerades hösten 1991 på det sättet att
barnpensionen gjordes skattefri till den del den inte överstiger
0,4 basbelopp (prop. 1990/91:54, SkU10). Utskottet är medvetet
om att detta inte helt löser de problem som ligger till grund
för motionen men anser att den nya ordningen innebär en rimlig
avvägning av de olika synpunkter som kan anläggas på denna
fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Skattefrihet för småräntor
Skattereformen innebär bl.a. att grundavdrag inte medges från
inkomst av kapital och att det s.k. sparavdraget har slopats.
I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363
av Tage Påhlsson (c) yrkas en översyn av reglerna i syfte att
införa ett skattefritt sparande för barn och ungdom upp till ett
visst belopp.
Utskottet har förståelse för syftet att förenkla
skattesystemet men är med hänsyn till den statsfinansiella
situationen inte berett att tillstyrka motionärernas förslag.
Därtill kommer att frågan om lämpliga sparstimulanser enligt
utskottets mening först bör bedömas utifrån mer allmänna
utgångspunkter. Utskottet avstyrker således motionen.
Pensionsförsäkringar
Tidigare regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier
kvarstår i stort sett oförändrade efter skattereformen. I
motionerna Sf230 av Margareta Viklund (kds) och Sk343 av Margit
Gennser (m) yrkas att reglerna utvidgas genom att införa en
avdragsrätt även för andre makens eller en sambos premier.
Vidare yrkas i motion Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland
(m) att möjligheterna att insätta förmånstagare till
pensionsförsäkringar utvidgas.
Med hänvisning till att frågan sammanhänger med de
överväganden som pågår angående pensionssystemet och
pensionssparandet avstyrker utskottet dessa motioner.
Avdrag för gåvor
I motion Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m), Sk339
av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och Harriet
Colliander (nyd) yrkandena 1 och 2 och Sk370 av Jan-Erik
Wikström m.fl. (fp) yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor
till allmännyttiga ändamål.
Enligt utskottets uppfattning bör olika allmännyttiga ändamål
i första hand tillgodoses på annat sätt än genom en avdragsrätt
vid beskattningen. Eftersom de aktuella yrkandena strider mot de
grundläggande principer som tillämpas vid beskattningen
avstyrker utskottet motionerna.
Bostadsbeskattning m.m.
Skattereformen innebär att skattesubventionerna till boendet
minskar. Schabloninkomstbeskattningen har ersatts av höjd
fastighetsskatt. Denna höjning genomförs stegvis under en
övergångsperiod. De breddningar av underlaget för
mervärdesskatten och ändringar i fråga om energibeskattningen
som skattereformen innebär verkar också i samma riktning.
Sänkningarna av marginalskatterna innebär bl.a. att
avdragsrätten för räntor minskat i betydelse för dem som bor i
småhus och i bostadsrätter. Sänkningen av skattesatsen för
kapitalinkomster hösten 1991 från 30 till 25 % medför
motsvarande begränsning av skattereduktionen för underskott. De
särskilda avdragsbegränsningarna i fråga om ränteunderskott över
100000 kr. slopades visserligen i detta sammanhang men ersätts
av likartade begränsningar av skattereduktionen.
Hösten 1991 genomfördes också vissa detaljjusteringar i
bostadsbeskattningen. Bl.a. slopades den s.k. genomsynen vid
reavinstbeskattningen av bostadsrätter (SkU9). I avvaktan på en
generell prövning av bostadsbeskattningens framtida utformning
återinfördes en provisorisk och begränsad avdragsrätt för
underskott på andelshus (SkU13).
Två utredningar om bostadsbeskattningen har nyligen slutförts
genom betänkandena Fastighetstaxering m.m., bostadsrätter (SOU
1992:8) och Fastighetsskatt (SOU 1992:11). Vidare kommer en
proposition om bostadsbidragen att läggas fram senare i vår.
Regeringen avser också att i vår lägga fram ett förslag om det
statliga stödet till bostadsfinansieringen.
I några motioner krävs en bred översyn av bostadsbeskattningen
och därmed sammanhängande frågor.
I motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena
16 och 18 samt Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i
Stockholm (nyd) yrkandena 3 och 6 begär motionärerna ett
successivt slopande av fastighets- och förmögenhetsskatterna och
lindringar av reavinstbeskattningen. De anser att dessa
skatteformer och olika omsättningsskatter på sikt bör slopas.
Avsikten är att uppnå sparstimulerande effekter och att minska
rundgången av skatter/bidrag.
Yrkande 27 i motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller
krav på en bred parlamentarisk utredning om fastighetsskatten
och reavinstbeskattningen av fastigheter. Vidare begär
motionärerna uttalanden om att fastighetsskatten inte bör
avvecklas utan breddas (yrkande 26) och om att framtida
minskningar i avdragsrätten för räntor bör samordnas med en
översyn av bostadsfinansieringen (yrkande 18).
Problemen med starkt skiftande taxeringsnivåer i olika områden
och de följdverkningar som den ojämna beskattningen medför tas
upp bl.a. i motion Sk342 av Stig Rindborg (m). Där krävs en
utvärdering av fastighetsskattens effekter, främst i
Stockholmsområdet. Motsvarande problem inom attraktiva
skärgårdsområden tas upp i motion A436 av Viola Furubjelke m.fl.
(s), yrkande 2. -- I motion Sk337 av Rune Thorén och Elving
Andersson (c) begär motionärerna att olikheterna i
taxeringsnivåerna för småhus på jordbruk och andra småhus bör
undanröjas (värderingen sker vid olika tidpunkter).
Bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter beskattas numera
enligt de principer som gäller för småhus, vilket bl.a. innebär
att avdrag för reparation och underhåll inte längre medges. I
motionerna Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) och Sk340 av Anne
Sörensen och Harriet Colliander (nyd) begär motionärerna en
återgång till tidigare regler i dessa avseenden. Krav på en
avdragsrätt för underhåll av slott och herrgårdar framställs i
motion Sk341 av Gustaf von Essen (m). -- Motsvarande krav i
fråga om underhåll av småhus och bostadsrättslägenheter
framställs i motion Sk359 av Carl Olov Persson (kds).
De nya reglerna om privatuthyrning av egnahem och andra
bostäder diskuteras i motion Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp).
I motionen begärs en översyn av dessa regler, främst med tanke
på småhusen.
Ädel-reformen för långvården har enligt motion So273 av Roland
Sundgren m.fl. (s) aktualiserat gränsdragningen mellan icke
skattepliktiga vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus.
Motionärerna begär en översyn av reglerna i syfte att undvika
snedvridningar vid planeringen av olika vårdformer (yrkande 5).
Beträffande reavinstbeskattningen av bostäder yrkas i Sk371 av
Bengt Harding Olson (fp) möjligheter till uppskov med
beskattningen vid expropriation. Vidare yrkas i motion Sk338 av
Anders G Högmark och Ulf Melin (m) ett klarläggande av vilka
regler som gäller för dödsbon under det år då dödsfallet
inträffade. En annan detalj tas upp i motion Sk360 av Birger
Andersson (c). Motionen går ut på att man vid försäljning av ett
jordbruk med mangårdsbyggnad bör kunna göra en gemensam
vinstberäkning för fastigheten i dess helhet.
När det gäller bostadsrätter yrkas i motion Sk328 av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) att den s.k. genomsynen vid tillämpningen av
takregeln vid realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter
återinförs så som den gällde före riksdagens beslut den 18
december 1991 (yrkande 21).
I fråga om de olika motionsyrkandena på detta område vill
utskottet erinra om de överväganden som enligt vad utskottet
nyss anfört redan pågår beträffande bostadsfrågorna. Närmare
ställningstaganden till vad som bör göras på skattesidan bör
enligt utskottets mening anstå i avvaktan på den prövning som nu
förestår i fråga om bostadsbeskattningen, bostadsbidragen och
bostadsfinansieringen. I sammanhanget bör framhållas att
underlaget för fastighetsbeskattningen liksom frågan om avdrag
för drift och underhåll av historiskt värdefulla herrgårdar och
slott ingår i de överväganden som pågår inom
finansdepartementet. När det gäller begreppen skattefria
vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus utgår utskottet från
att regeringen kommer att uppmärksamma de praktiska
tillämpningsproblem som kan ha uppstått i samband med
Ädel-reformen.
Med hänvisning till det anförda och till att det inte nu kan
anses aktuellt att ompröva den i höstas genomförda förenklingen
av reavinstbeskattningen av bostadsrätter avstyrker utskottet
samtliga motioner i dessa frågor.
Utskottet avstyrker också det i motion Sk351 av Lars Werner
m.fl. (v) framställda yrkandet om skärpningar av stämpelskatten
(yrkande 25).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk302,
1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 och 1991/92:Sk352 yrkandena 1,
2 och 5,
res. 1 (s) - delvis
men. (v)
2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 3,
men. (v)
3. beträffande skattesystemet och EG
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 6,
men. (v)
4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk328 yrkandena 4, 5
och 8--18, 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 13--17 och 19--22,
res. 1 (s) - delvis
men. (v)
5. beträffande sambeskattning av förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk309,
1991/92:Sk310 och 1991/92:Sk368,
6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och
bilkostnader m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk303,
1991/92:Sk306, 1991/92:Sk313, 1991/92:Sk316,
1991/92:Sk325, 1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkandena 23
och 24, 1991/92:Sk330, 1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4,
1991/92:Sk356, 1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373,
res. 2 (nyd)
men. (v)
7. beträffande frequent flyer-rabatter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 22,
res. 3 (s)
8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av
hobby, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi208 yrkande 19,
1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311,
1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331,
1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344,
1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk351 yrkande 5,
1991/92:Sk355, 1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361,
1991/92:Sk362, 1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och
1991/92:Sf278 yrkande 3,
res. 4 (nyd)
men. (v)
9. beträffande övriga omkostnader i förvärvsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk308 och
1991/92:Sk354,
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip
Fridolfsson (m), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl
Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Inger
Lundberg (s) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Översyn av skattesystemet och omprövning av skattebesluten
hösten 1991 (mom. 1 och mom. 4)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar
Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla
s) har
dels anfört följande:
Det övergripande målet för den skattereform som har genomförts
under de senaste åren har varit att åstadkomma en
samhällseffektiv beskattning och samtidigt uppfylla
fördelningspolitiska mål. Reglerna har utformats med
utgångspunkt framför allt i skattesystemets fundamentala
uppgifter, nämligen att finansiera offentliga utgifter och skapa
fördelningseffekter. Avsikten har varit att andra mål i större
utsträckning skall kunna tillgodoses genom åtgärder utanför
skattesystemet. Reformen innefattar också en rad
fördelningspolitiska åtgärder utanför skatteområdet. I
förutsättningarna ingick att reformen skulle följas upp i alla
sina delar och att effekterna skulle analyseras ingående i en
brett upplagd ekonomisk utvärdering. En särskild kommitté
arbetar med dessa frågor och har till uppgift att fortlöpande
lägga fram de förslag till justeringar som kan behövas
(Fi1990:08).
Skattereformen innebär att marginalskatterna har sänkts
kraftigt. 80--85% av inkomsttagarna betalar numera bara
kommunal inkomstskatt på sina inkomster (genomsnittligt drygt
30%). För löner på 67000--101000 kr. blir marginalskatten
lägre genom en särskild utformning av grundavdraget. För högre
inkomster tillkommer ett progressivt inslag. Över 200000 kr.
utgår även statsskatt med 20%. -- Det skattebortfall som
sänkningarna av marginalskatterna medför kompenseras genom ett
breddat underlag för beskattningen, begränsningar av
avdragsmöjligheterna, en effektivare och skärpt beskattning av
kapitalinkomster och ett ökat uttag av indirekta skatter,
samtidigt som skatteflykt och skatteplanering motverkas.
Syftet med skattereformen har inte i första hand varit att
minska det totala skatteuttaget. Reformen har dock lett till att
den s.k. skattekvoten sjunkit. Den socialdemokratiska
regeringspolitiken skulle ha medfört en fortsatt utveckling i
denna riktning och inneburit att skatternas andel av BNP minskat
från 56,5% 1990 (inräknat socialavgifter) till 53,2% 1993.
Skattenivån här i landet skall -- som framhålls i den
socialdemokratiska partimotionen Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) -- ses mot bakgrund av våra ambitioner på välfärdens område.
Omkring en tredjedel av de totala skatterna går tillbaka direkt
till hushållen i form av pensioner, barnbidrag och sjukpenning
m.m. Närmare hälften går till sjukvården, äldrevården, skolan
och många andra gemensamma ändamål i samhället som alla
solidariskt bidrar till genom beskattningen. Det är inte möjligt
att snabbt dra in på dessa utgifter utan att allvarligt försämra
välfärden för stora grupper och äventyra en positiv
samhällsutveckling. Möjligheterna att spara och rationalisera
inom den offentliga sektorn har prövats under en lång följd av
år och bör givetvis tas till vara även i fortsättningen. Syftet
bör liksom hittills vara att bevara en god standard och främja
en god samhällsutveckling.
Vid en internationell jämförelse kan skattetrycket här i
landet vid en ytlig betraktelse förefalla högt. En jämförelse
med andra länder blir emellertid inte meningsfull om man inte
samtidigt tar hänsyn till andra skiljaktigheter än skattesatser
m.m. Så t.ex. innebär vårt sätt att finansiera
pensionskostnader, sjukförsäkring, barnbidrag och barnomsorg att
den s.k. skattekvoten blir förhållandevis hög. Att man i tio av
tolv EG-länder har stora underskott i den offentliga sektorn
innebär att skattekvoten där blir väsentligt lägre än om dessa
underskott finansierats fullt ut.
Det är i dag inte möjligt att överblicka vilka krav som den
reala ekonomiska utvecklingen och anpassningen till andra länder
kommer att ställa på vårt skattesystem i framtiden. Den nyss
genomförda skattereformen räcker långt i detta avseende. En
gemensam europeisk marknad kan komma att kräva en viss
anpassning, men omfattningen och inriktningen av en sådan
anpassning är svårt att precisera i dag. Ytterligare studier
behöver göras. Vi har också tid att avvakta utvecklingen på det
här området inom EG. Fortfarande är frågan om skatter och
skattepolitik en nationell angelägenhet. De enskilda ländernas
veto i fråga om skatter kvarstår även efter Maastrichtmötet.
Den ekonomiska styrkan i vårt land kommer liksom hittills att
vara den viktigaste faktorn för att skapa en tillväxt och för
att finansiera den svenska välfärden. En positiv utveckling
främjas också av att kunna bygga på en solidaritet mellan olika
grupper i samhället.
I motion Sk328 riktar Socialdemokraterna skarp kritik mot
regeringens skattepolitik och de effekter denna politik medför.
Som grundläggande syfte angav regeringen att man nu behövde
starta en positiv utveckling i Sverige. Vad man presenterade på
skatteområdet var emellertid en ren intressepolitik. Åtgärderna
innebär kraftiga skattelättnader för höginkomsttagare och andra
med stort sparande och betydande förmögenheter. Härtill kommer
skatteskärpningar för arbetstagare och andra med begränsade
resurser och indragningar inom den offentliga sektorn. Detta är
en politik som leder till ökade orättvisor, skärper
motsättningarna och skapar kompensationskrav hos stora grupper.
Att på detta sätt undergräva den gemensamma välfärden kan inte
skapa en ökad sysselsättning och en ökad tillväxt. En stor del
av de åtgärder som har genomförts och som planeras verkar i
stället i rakt motsatt riktning genom friställningar, försämrad
köpkraft och försvagningar av konjunkturläget, bl.a. inom
byggsektorn.
En så omfattande och genomgripande reform som skattereformen
bör bli bestående under en längre tid. Socialdemokratin valde
därför att genomföra denna reform i samverkan med Folkpartiet.
De grundläggande värderingarna bakom skattereformen delades
också av en bred majoritet i landet. De åtgärder som nu har
genomförts och som regeringen planerar strider helt mot
förutsättningarna för skattereformen. Förändringarna försämrar
skattesystemets effektivitet och den skattemässiga balansen
mellan olika grupper. Kapital- och förmögenhetsägarnas
skattebelastning har minskat. Samtidigt ökar beskattningen av
arbetstagare och av låntagare med underskott. Tillsammans med de
nedskärningar som föreslås inom olika sektorer ger detta helt
oacceptabla fördelningspolitiska effekter. Orättvisorna och
inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar.
I detta betänkande behandlas ett flertal motioner med yrkanden
om att gå vidare på den väg som regeringen har slagit in på. Som
exempel kan här nämnas förslag om att införa en avdragsrätt
eller andra skattestimulanser för sparkapital eller uppbyggnad
av s.k. riskkapital, avdragsrätt från inkomst av tjänst för
underskott i näringsverksamhet, avdragsrätt eller skattefrihet
för hobbybetonad verksamhet och skattelättnader för dem som inte
besväras av räntekostnader i sitt boende. Utskottet har
visserligen avstyrkt dessa yrkanden men har samtidigt upplyst om
att regeringen prövar frågor av denna karaktär i positiv anda
och förutskickat snara förslag om skattelättnader av denna
karaktär. För vår del anser vi att eventuella justeringar av
nuvarande regler i skattesystemet måste ha som syfte att göra
systemet enklare, öka den samhällsekonomiska effektiviteten och
öka den fördelningspolitiska rättvisan.
Som framhålls i motion Sk328 bör man stå fast vid de principer
som vägledde skattereformen, och den uppföljning som sker genom
den särskilt tillsatta utvärderingskommittén måste fullföljas.
Stora förändringar av skattereformen försvårar denna utvärdering
och minskar möjligheterna till en ekonomiskt och
fördelningspolitiskt sund utveckling. Ett minimikrav är att den
utvärdering som pågår angående skattereformens effekter får
slutföras.
Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till
motion Sk328 yrkande 1 -- som sin mening ge regeringen till
känna.
Genom skattereformen har utrymmet för avancerad
skatteplanering minskat. Att helt avskaffa möjligheterna till
skatteundandragande och skattefiffel är emellertid inte möjligt.
Som anförs i motion Sk328 bör man på bred front gå till angrepp
mot sådana företeelser och mot den ekonomiska brottsligheten.
Skatteförvaltningen måste också kunna finna vägar till ett mer
effektivt arbetssätt. Det är av vikt att lagstiftningen utformas
på ett sådant sätt att den inte hindrar strävandena i denna
riktning. Skattesystemet bör systematiskt och kontinuerligt gås
igenom i syfte att ytterligare förenkla och förbättra såväl de
materiella reglerna som förfarandereglerna. För att fördjupa och
förstärka uppföljningen av skattereformen i dessa avseenden bör
-- som framhålls i motion Sk328 -- en förenklingskommission
tillsättas med uppgift att successivt redovisa förslag till
förbättringar i dessa avseenden.
Vi instämmer alltså i motionärernas krav att skattereformen i
princip återställs. De förslag till omedelbara åtgärder som
läggs fram i motionen medför att de årliga skattelättnader på 13
miljarder kronor som regeringen genomdrivit för kapitalinkomster
och förmögenheter återtas och att löntagare och villaägare m.fl.
slipper de skatteskärpningar på 4 miljarder kronor som höstens
beslut innebär i fråga om fackföreningsavgifter och
räntekostnader.
Motion Sk328 innebär att Socialdemokraterna fullföljer sin
skattepolitik som den redovisades senast hösten 1991. I de delar
som behandlas nu innebär detta en återgång till de regler som
gällde före höstens beslut om kapitalinkomster m.m., ränteavdrag
och successivt slopande av förmögenhetsskatten. När det gäller
förmögenhetsskatten innefattar motionen krav på en omläggning i
linje med det förslag som har redovisats i
departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning
(Ds1990:91) fr.o.m. 1993 års taxering. Motionärerna vidhåller
också yrkandet att man vid indexuppräkningen av den nedre
gränsen för uttag av statlig inkomstskatt i fortsättningen skall
bortse från den del av penningvärdesförändringarna som beror på
skatteomläggningen, en justering som är nödvändig för att
höginkomsttagarna inte skall få en överkompensation för
inflationen.
Med hänvisning till vad som har anförts ovan tillstyrker vi
motion Sk328 i vad gäller skattepolitiken på sikt och övriga
frågor som behandlas i detta sammanhang. Därmed är också syftet
med motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
tillgodosett. Vad som anförts i det föregående innebär samtidigt
att vi avstyrker de skatteskärpningar som föreslås i
v-motionerna Sk351 och Sk352.
De aktuella yrkandena i motion Sk328 innebär att ett flertal
detaljändringar i skattelagstifningen skall genomföras senast
under hösten 1992 och i en del fall redan under våren 1992. Det
bör ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag till
de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 1 och 4 hemställt
1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkandena
1--3, med anledning av motion 1991/92:Sk302 och med avslag på
motion 1991/92:Sk352 yrkandena 1, 2 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om
skattereformen och det framtida skattesystemet, om den fortsatta
uppföljningen och utvärderingen av skattereformen och om
tillsättandet av en förenklingskommission,
4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328
yrkandena 4, 5 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 13, 15,
16 och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 14,
17 och 19--22 begär skyndsamt förslag från regeringen om en
återgång till tidigare regler för beskattning av
kapitalinkomster m.m. och om en ny lag om förmögenhetsskatt
fr.o.m. 1993 års taxering.
2. Förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m.
(mom.6)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) har den
nya beskattningen av lunchätandet medfört stora problem. Det har
klart och tydligt visat sig att omkring 1 miljon människor mer
eller mindre har slutat att äta ett rejält mål lagad mat på
dagen. Beskattningen är vådlig för folkhälsan och har också
drabbat restaurangbranschen. Detta har medfört uppsägningar inom
denna bransch och för personal i företagens personalmatsalar och
inom andra företag som direkt eller indirekt har beröring med
lunchmåltider. De nya reglerna har väckt allmän kritik också för
att de försämrar trivseln på arbetsplatserna och människornas
möjligheter att utföra goda arbetsprestationer.
Nu är det dags att tänka på folkhälsan och att få bort de nya
petitesserna.
Motion Sk326 bör alltså bifallas, och regeringen bör skyndsamt
lägga fram förslag till ändrade regler av denna innebörd.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och
bilkostnader m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk326 samt med
avslag på motionerna 1991/92:Sk303, 1991/92:Sk306,
1991/92:Sk313, 1991/92:Sk325, 1991/92:Sk316,
1991/92:Sk328 yrkandena 23 och 24, 1991/92:Sk330,
1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Sk356,
1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373 begär skyndsamt förslag från
regeringen om att slopa de nya reglerna för beskattning av
lunchsubventioner.
3. Frequent flyer-rabatter (mom. 7)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar
Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla
s) har
dels anfört följande:
Riksdagen beslöt i december 1991 att undanta s.k. frequent
flyer-rabatter från skatteplikt. Som anförs i motion Sk328 av
Ingvar Carlsson m.fl. (s) strider detta undantag mot
grundläggande principer vid beskattningen. Undantaget är
synnerligen betänkligt också därför att det gäller erbjudanden
som tangerar gränsen mot mutbrott och bestickning och vad som är
otillbörligt enligt marknadsföringslagen och
konkurrenslagstiftningen. Därtill kommer att de nya reglerna kan
ge intryck av att riksdagen ställt sig bakom en utveckling som
innebär att denna rabattform, som för närvarande tillämpas inom
flygtrafiken i Amerika, etableras och vedertas även i Europa.
Detta innebär en avsevärd risk för att de mindre företagens
konkurrenssituation försvåras.
I motionen anförs att man bör ha förståelse för önskemålet att
tillgodose SAS strävanden att kunna upprätthålla konkurrensen på
de marknader där vissa utländska bolag erbjuder sina resenärer
förmåner av olika slag, men att dessa frågor måste lösas på
annat sätt. Vi delar denna uppfattning och tillstyrker yrkandet
att undantaget för frequent flyer-rabatter snarast avskaffas,
dvs. fr.o.m. den 1 maj 1992.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande frequent flyer-rabatter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande
22 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 32§3fmom. skall upphöra att
gälla den 1 maj 1992. De upphävda bestämmelserna gäller
fortfarande i fråga om förmåner som har utnyttjats före
ikraftträdandet.
4. Kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m.
(mom.8)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
De nya reglerna för hobby har väckt stark och berättigad
kritik. Som anförs i många av de motioner som utskottet tar upp
i detta betänkande måste alla som har en fritidssysselsättning
börja föra noggranna räkenskaper för att undvika en helt
omotiverad beskattning av de småbelopp som kan flyta in i
verksamheten. Det är t.o.m. så att den som klart och tydligt kan
visa att han bara har haft stora utgifter under en lång följd av
år råkar ut för en helt orimlig beskattning, t.ex. om han som
hobby har haft en häst i många år och sedan säljer denna. När
det gäller bärplockning har man gjort ett undantag för inkomster
upp till 5000 kr., men andra inkomster av precis likartade
fritidssysselsättningar skall i princip beskattas från första
kronan.
Reglerna ställer till problem inte bara för dem som på sin
fritid sysselsätter sig med något som är vettigt och önskvärt
från alla synpunkter. Reglerna innebär också att
skattemyndigheterna i praktiken skall krångla med småsaker.
Inom Ny demokrati anser vi att reglerna snarast bör ändras. I
praktiken bör det inte vara några större svårigheter att skilja
på vad som är affärsverksamhet och vad som är hobby. Tio bikupor
eller uppfödning och tävling med två hästar bör -- exempelvis --
utan vidare kunna betraktas som skattefri hobby. I motionerna
nämns även andra exempel på vad som bör kunna anses som
skattefritt, såsom plockning av vilda växter m.m., och man bör
också kunna ha en mer generell beloppsgräns än i dag.
I några motioner som behandlas i moment 8 kritiserar
motionärerna även utformningen av vissa avdragsregler. De nya
reglerna innebär att den som får underskott i sin
yrkesverksamhet sedan skall få avdrag för underskottet. Men i
vissa fall får man inte avdrag annat än om rörelsen läggs ned
och då endast i begränsad utsträckning, i form av
skattereduktion. Underskotten får inte längre kvittas mot
inkomst av tjänst.
Vi anser att den kritik som riktas mot dessa regler är
välmotiverad. Som situationen har utvecklats för företagsamheten
här i landet är det svårt att förstå att man på detta sätt
förvärrar problemen för många småföretagare och lantbrukare som
gör sitt bästa för att klara ut dagens svårigheter. På detta
sätt hindrar man också dem som vill starta en ny egen
verksamhet. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att
man bör återinföra en kvittningsrätt. I stället för att motverka
företagsamheten i Sverige och viljan att ge sig in på nya
verksamhetsområden bör man också -- som föreslås i motion Sk331
av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) -- överväga en
avdragsrätt för uppbyggnad av riskkapital.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av
hobby, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208
yrkande 19, 1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311,
1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331,
1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344,
1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk355,
1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361, 1991/92:Sk362,
1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och 1991/92:Sf278 yrkande 3
och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 5 begär förslag
från regeringen om skattefrihet för hobbyinkomster, rätt till
kvittning av underskott i näringsverksamhet och en avdragsrätt
för uppbyggnad av riskkapital.
5. Barnpension (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) får barn som
har barnpension särskilda skatteproblem om de tar ett
feriearbete eller skaffar andra extrainkomster. Barnpensionen är
i princip en skattepliktig inkomst som förbrukar det grundavdrag
som alla är berättigade till. För den som har barnpension
beskattas extrainkomster från första kronan. Detta måste
upplevas som orättvist och omotiverat, eftersom barn normalt
sett lagligen kan ta ett skattefritt feriearbete eller ett annat
skattefritt extrajobb. Det är också så att barnpensionen utgår
om någon av föräldrarna avlidit och kan sägas träda in i stället
för det underhåll som denne bidragit med.
Inom Ny demokrati anser vi att barn som förvärvsarbetar bör
kunna beskattas på samma sätt för sin arbetsinkomst, och att man
inte genom olämpliga skatteregler skall försämra för dem som
haft olyckan att mista en av föräldrarna eller båda föräldrarna.
Vi instämmer alltså i kravet om likvärdiga skatteavdrag för
feriearbetande ungdomar. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
förslag till de lagändringar som behövs för att undanröja den
nuvarande orättvisan.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande barnpension
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk367 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.
6. Ränteinkomster för barn och ungdom (mom. 11)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363
av Tage Påhlsson (c) föreslås att barn och ungdom skall kunna
spara småbelopp utan att behöva betala skatt från första kronan.
Ny demokrati instämmer i att barn och ungdom skall kunna
slippa skatta för räntor upp till exempelvis 1000 kr. och
tillstyrker alltså dessa motioner.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande ränteinkomster för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk334 och
1991/92:Sk363 begär förslag från regeringen om skattefri ränta
för barn och ungdom.
7. Pensionsförsäkringar (mom. 12)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Nuvarande regler om pensionsförsäkringar är alltför stela och
medför i vissa situationer helt orimliga effekter. Som anförs i
motionerna Sk343 av Margit Gennser (m), Sk345 av Margit Gennser
och Hugo Hegeland (m) och Sf230 av Margareta Viklund (kds) bör
man kunna teckna en personförsäkring för sin make eller betala
premierna för en försäkring som maken tecknat, med avdragsrätt
för premierna. Man bör givetvis också kunna sätta in en sambo
eller någon annan närstående person som förmånstagare. Detta är
motiverat redan av sociala skäl. Därtill kommer att man måste
kunna undvika att ett pensionssparande går förlorat, vilket kan
bli följden med nuvarande alltför rigorösa regler på detta
område.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang föreslå de lagändringar
som behövs.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande pensionsförsäkringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk343,
1991/92:Sk345 och 1991/92:Sf230 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om förbättringar
av reglerna för pensionsförsäkringar.
8. Avdrag för gåvor (mom. 13)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I fyra motioner -- Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén,
Sk339 av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och
Harriet Colliander (nyd) och Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl.
(fp) -- begär motionärerna en utredning eller förslag från
regeringen om en avdragsrätt för gåvor till ideella och
allmännyttiga ändamål.
Vi instämmer i uppfattningen att man bör stimulera enskilt
initiativ och engagemang på dessa områden genom en
beloppsmässigt begränsad avdragsrätt vid beskattningen och
tillstyrker alltså motionerna i dessa delar.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk317,
1991/92:Sk339, 1991/92:Sk349 yrkandena 1 och 2 och
1991/92:Sk370 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om avdrag för gåvor till ideella ändamål.
9. Översyn av bostadsbeskattningen m.m. (mom. 14)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motionerna Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan
Eriksson i Stockholm (nyd) och Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) medför nuvarande regler en kostsam rundgång och
låsningseffekter på bostadsområdet. Mer än hälften av
byggkostnaderna är skatter, och reavinstbeskattning, flyttskatt
och omsättningsskatter bidrar -- förutom andra olägenheter --
till en tröghet på bostadsmarknaden och dåligt utnyttjande av
resurserna och för höga subventioner till boendet. Man bör
därför successivt minska dessa skatter. Detta medför samtidigt
den positiva effekten att sparandet till egen bostad stimuleras
och att man breddar möjligheterna att skaffa egen bostad.
Skattereformen har medfört att man inte längre har möjlighet
att göra avdrag för mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter.
Detta innebär många missförhållanden som med rätta kritiseras i
olika motioner. De nya reglerna medför att man begränsar
möjligheterna att sörja för ett tillfredsställande underhåll av
bostadsbyggnaderna, och för kulturbyggnader är detta rena
katastrofen. Enligt Ny demokratis uppfattning bör man återinföra
tidigare regler och samtidigt överväga avdragsregler även för
småhusen.
En annan fråga som bör uppmärksammas är att de nya reglerna om
uthyrning av privatbostad medfört snedvridningar, framför allt i
fråga om småhus. Som anförs i motion Sk347 av Karl-Göran
Biörsmark (fp) bör dessa regler ses över.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande översyn av bostadsbeskattningen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208
yrkandena 16 och 18, 1991/92:Sk340, 1991/92:Sk347,
1991/92:Sk359 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6 samt med
avslag på motionerna 1991/92:Sk323, 1991/92:Sk337,
1991/92:Sk338, 1991/92:Sk341, 1991/92:Sk342,
1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27, 1991/92:Sk360,
1991/92:Sk371, 1991/92:So273 yrkande 5 och 1991/92:A436
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts om bostadsbeskattningen och vad som därmed
sammanhänger.
10. Den s.k. genomsynen för bostadsrätter (mom. 15)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar
Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla
s) har
dels anfört följande:
En uttalad målsättning i skattereformen är att beskattningen
av egnahem och bostadsrätter skall vara enhetlig och likformig.
Detta innebär bl.a. att reavinster skall behandlas på samma sätt
oavsett om de hänför sig till egnahem eller bostadsrätter. De
s.k. genomsynsreglerna för bostadsrätter innebär att det saknar
betydelse för vinstberäkningen om lånen för bostaden ligger hos
föreningen eller hos den enskilde bostadsrättsinnehavaren.
Genomsynsreglerna är nödvändiga för att uppnå en likformig
reavinstbeskattning mellan egnahem och bostadsrätter men har
medfört vissa komplikationer vid tillämpningen av den
grundläggande huvudregeln för vinstberäkningen. Dessa
komplikationer föreligger inte vid tillämpningen av den s.k.
takregeln, som i själva verket är den regel som i allmänhet
tillämpas vid vinstberäkningen.
Beslutet att slopa genomsynen vid tillämpningen av takregeln
innebär att reglerna för bostadsrätter blir avsevärt mer
förmånliga än motsvarande regler för egnahem. Redan
bostadspolitiska skäl talar alltså för att genomsynen här
återinförs. Som anförs i motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) talar även fördelningspolitiska och statsfinansiella skäl
för en sådan åtgärd.
Med det anförda vidhåller vi vår tidigare ståndpunkt i detta
hänseende och tillstyrker alltså motion Sk328 yrkande 21. Som
anförts i reservation 1 bör det ankomma på regeringen att senare
i vår lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 15 hemställt
15. beträffande den s.k. genomsynen för bostadsrätter
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk328 yrkande
21 begär skyndsamt förslag från regeringen av innebörd att den
s.k. genomsynen vid tillämpning av takregeln för reavinster på
bostadsrätter återinförs per den 1 juli 1992.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
I motionerna Sk351 om en rättvis skattepolitik och Sk352
om skattepolitik för arbete och välfärd av Lars Werner m.fl.
(v) presenterar Vänsterpartiet sitt skattepolitiska alternativ.
I motionerna riktar Vänsterpartiet kritik mot regeringens
ekonomiska politik "den enda vägen" som utgår från att ekonomisk
tillväxt skall tryggas via skattesänkningar. Detta är en
riskfylld politik som bidrar till att skapa ekonomiska
obalanser, bl.a. i form av växande budgetunderskott, ett högt
ränteläge, och fördelningspolitiska spänningar. Regeringens
skattepolitik bidrar därmed tvärtemot dess intentioner till att
hämma den ekonomiska tillväxten. Att Vänsterpartiets kritik är
välgrundad i dessa avseenden stöds inte minst av den ekonomiska
utvecklingen sedan regeringen Bildt tillträtt.
Vänsterpartiet vidhåller också sin tidigare redovisade kritik
mot den skatteomläggning som genomdrevs av folkpartiet och
socialdemokraterna. Det var nödvändigt med en skattereform bl.a.
för att sänka skatten på arbetsinkomster och minska
möjligheterna till skatteundandragande. Den fördelningspolitiska
profilen i skattereformen var dock så bristfällig att
skatteomläggningen i alltför hög grad kom att gynna
höginkomsttagarna. Allt fler tecken tyder vidare på att
skattereformen ej finansierats fullt ut. Skatteomläggningen har
således bidragit till de växande budgetunderskotten.
Regeringen Bildts hittillsvarande politik har inneburit
kraftiga skattelättnader på kapitalinkomster och förmögenheter.
Därtill kommer vissa mindre skatteskärpningar främst genom
slopad avdragsrätt för fackföreningsavgifter. Sammantaget har
denna skattepolitik inneburit ytterligare skattelättnader för
höginkomsttagare och på förmögenheter. Inkomst- och
förmögenhetsklyftorna i det svenska samhället vidgas genom denna
politik. Regeringens politik syftar till att stimulera
hushållens sparande. Men den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen
i Sverige för närvarande är inte orsakad av ett för lågt
hushållssparande.
Regeringens skattepolitik undergräver förutsättningarna för
den gemensamma välfärden och skärper motsättningarna mellan
olika grupper i samhället. De skattepolitiska åtgärder som
regeringen genomfört kommer inte heller i någon påtaglig
omfattning att stimulera efterfrågan eller förbättra
konjunkturutsikterna. Detta är allvarligt mot bakgrund av en
hög och växande arbetslöshet. Därtill kommer att de förslag som
regeringen lade fram under hösten 1991 inte grundade sig på
några analyser av de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska
effekterna.
Vänsterpartiet föreslår i motion Sk352 en bred parlamentarisk
utredning om en reformering av skattesystemet. En reformering så
att skatterna kan tillgodose sina grundläggande uppgifter att
finansiera de offentliga utgifterna och utjämna skillnader i
inkomster och förmögenhet. Det behövs också en utvärdering i
syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen har bidragit
till de ökande budgetunderskotten.
Utredningens uppgift bör vara att göra en genomgripande
översyn av skattesystemet enligt de grundprinciper som
redovisats i motion Sk352. Enligt vår uppfattning är det av vikt
att reglerna utformas med sikte på att förbättra situationen för
låginkomsttagare och andra utsatta grupper. Den kritik som vi
riktar mot skattereformen går i första hand ut på att den
fördelningspolitiska profilen inte är acceptabel. Så t.ex. har
slutresultatet av de ändringar som har genomförts på den direkta
och indirekta beskattningens områden och ändringarna av
pensionsförmånerna lett till betydande försämringar för de sämst
ställda pensionärerna. Som anförs i motion Sk351 kan effekter av
detta slag inte godtas. Utredningen bör bedöma dessa och andra
fördelningspolitiska frågor med förtur och skyndsamt lägga fram
förslag till förbättringar.
Vänsterpartiet vill stödja de sämst ställda i samhället. Vi
vill förbättra bidragsreglerna och bygga ut den offentliga
servicen. Detta kostar pengar vilket ofta är liktydigt med höjda
skatter.
Vänsterpartiet förespråkar dock inte ett högre skattetryck. Vi
har genom en noggrann anslagsprövning och prioritering kunnat
lägga ett budgetförslag som ryms inom ett oförändrat
skatteuttag. Arbete åt alla, en förbättrad arbetsmiljö och en
rättvis fördelningspolitik innebär i själva verket att statens
utgifter på sikt kan sänkas, inte minst på det sociala området.
Vänsterpartiets politik utgår från målet om en ekologiskt
balanserad tillväxt som uppfyller kravet på allas rätt till ett
meningsfullt arbete. Vänsterpartiet visar i sina motioner att en
sådan politik går att genomföra. Därmed blir det också möjligt
att på sikt sänka skattetrycket.
De analyser som har genomförts beträffande skattetrycket i
Sverige och i andra länder visar att kritiken mot de höga
skatterna här i landet är överdriven. Sverige har ett högt
skatteuttag men skillnaderna mot omvärlden minskar väsentligen
om man vid en jämförelse tar hänsyn till utformningen av
respektive lands skatteregler, t.ex. om bidrag är beskattade
eller inte. Vidare påverkas jämförelsen av olika
åldersstrukturer, av olika sätt att skatte- eller lånefinansiera
statsbudgeten och av skilda sätt att tekniskt lösa
finansieringen bl.a. av socialförsäkringssystemen. Den
ingående redogörelse för dessa frågor som lämnas i motion Sk352
visar att en anpassning till EG:s inre marknad inte är något
hållbart alibi för en allmän sänkning av våra skatter och
sammanhängande sociala nedrustning.
Vänsterpartiet anser att skatt skall utgå efter bärkraft. Ett
progressivt skatteuttag minskar behovet av transfereringar.
Detta gäller såväl inkomstbeskattning som beskattning av
konsumtion. Det är i detta perspektiv man skall se
Vänsterpartiets krav om ett slopat grundavdrag för inkomster
över den brytpunkt där statlig skatt utgår och om ett nytt
skatteskikt på 30 % för inkomster över 250 000 kr.
Vänsterpartiet föreslår vidare slopad eller sänkt moms på en rad
områden; det gäller bl.a. kollektivresande, fjärrvärme, hotell-
och restaurangtjänster, samt en fortsatt sänkning av matmomsen.
En ökad progression innebär ett effektivare skatteuttag och
därmed minskade behov av bidrag. Detta borde vara en naturlig
utgångspunkt i en diskussion om sänkt skattetryck.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen bifaller de riktlinjer
som redovisas i motion Sk352 och kravet på en parlamentarisk
översyn av beskattningen, dvs. till de yrkanden i motionen som
behandlas i moment 1--3 i utskottets hemställan. Vi yrkar också
bifall till kraven i v-motionen Sk351 om en återgång till
tidigare regler för beskattning av kapitalinkomster m.m. och om
en översyn av beskattningen av kapital. Vänsterpartiet föreslår
att tidigare avdragsregler för räntor och för underskott
återställs, dock med ett nytt striktare avdragstak för
ränteutgifter över 100 000 kr. Som anförs i motion Sk351 bör
förmögenhetsskatten behållas och skärpas för större
förmögenheter. Vidare bör en viss skärpning av skatteuttaget
inom inkomstbeskattningen göras genom att grundavdraget trappas
av så att det slopas för inkomster över brytpunkten, och ett
nytt skatteskikt på 30% införas för inkomster över 250000
kr. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de
lagändringar som behövs. Dessa frågor behandlas i moment 4 i
utskottets hemställan.
När det gäller förmånsbeskattningen har regeringen nu
tillsatt en utredning som skall se över reglerna främst i
förenklingssyfte. Som Vänsterpartiet har påtalat tidigare har de
nya reglerna lett till oönskade effekter, bl.a. vad gäller
måltidssubventioner. Det är bra att dessa frågor nu kommer att
utredas, men planerna för detta arbete innebär att de nuvarande
bristerna kommer att kvarstå längre än nödvändigt.
I v-motionen Sk351 (yrkandena 3 och 4) begär motionärerna att
regeringen skall lägga fram förslag till ändringar redan i vår.
Den utredning som numera har tillsatts bör enligt vår mening
kunna behandla vissa angelägna frågor med förtur och snabbt
lägga fram delförslag som kan behandlas av riksdagen i höst. Hit
hör att minska eller eliminera de skattefria förmånerna i
samband med innehav av s.k. förmånsbil/tjänstebil. Som anförs i
motionen bör man övergå till ett system som innebär att man
skapar marginalkostnader för det privata utnyttjandet. De
skärpningar som föreslås i motionen ger positiva miljöeffekter
genom ett minskat privat gratis nyttjande av förmånsbilar.
Likartade synpunkter på beskattningen av tjänstebilar framförs i
motion Sk330 av Elving Andersson (c). Denna skärpning är även
motiverad bl.a. av rättviseskäl, och den ger dessutom vissa
ökade skatteintäkter. -- En annan angelägen fråga som bör
behandlas med förtur är beskattningen av måltidssubventioner.
Berättigad kritik kan riktas mot att reglerna påverkar
lunchvanorna negativt och att detta i sin tur medför negativa
effekter inom restaurangnäringen. Denna fråga behandlas även i
motionerna Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326 av Peter Kling
m.fl. (nyd) och Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkande 24.
Enligt vår mening bör reglerna justeras så att ej önskvärda
effekter av detta slag kan undvikas. En möjlighet som skyndsamt
bör övervägas är att undanta lunchsubventioner från
socialavgifter.
Våra yrkanden i dessa hänseenden framställs vid moment 6 i
utskottets hemställan.
Rätten till kvittning av underskott i näringsverksamhet
mot inkomst av tjänst togs bort i skattereformen. Detta var i
princip riktigt. Det tidigare systemet utnyttjades bl.a. för
skatteplanering av höginkomsttagare. Men ändringarna har även
medfört vissa negativa konsekvenser. Detta gäller t.ex. i
samband med nyetablering av företag. Det gäller även i
glesbygden där det inte är ovanligt att kombinera ett mindre
företag, ofta jordbruk, med lönearbete. Som anförs i motion
Sk351 bör det prövas om man inte bör medge en begränsad
kvittningsrätt i sådana speciella fall, på samma sätt som skett
för kulturarbetare. En sådan kvittningsrätt kan begränsas såväl
i tid som till belopp. Vänsterpartiet menar dock att så
långtgående ändringar som föreslås i andra motioner inte bör
komma i fråga.
Det anförda innebär att vi vid moment 8 i utskottets
hemställan yrkar bifall till motion Sk351 yrkande 5.
Bostadsbeskattningen är för närvarande under översyn
bl.a. inom finansdepartementet. Som anförs i motion Sk351 är
emellertid bostadsfrågorna av så stor omfattning att de bör ingå
i den parlamentariska översyn som vänsterpartiet förordar (jfr
ovan). För närvarande bör man inte rubba de grundläggande
förutsättningar som gäller på detta område. Det förslag som
regeringen lade fram i höstas kommer emellertid avsevärt att
försämra situationen för dem som bor i belånade egnahem och
bostadsrätter. En sänkt skattesats för kapitalinkomster leder
till en motsvarande minskning av skattereduktionen för
ränteunderskott. Av detta följer höjda bostadskostnader för
många egnahemsboende m.fl. Riksdagen bör bl.a. därför riva upp
beslutet att från 1993 sänka skattesatsen för
kapitalbeskattningen från 30% till 25%. Som framhålls i
motion Sk351 så måste eventuella framtida sänkningar av
kapitalbeskattningen samordnas med en reformering av
bostadsfinansieringen. Vad som här har anförts bör ges till
känna för regeringen.
En annan detaljfråga som tas upp i motionen och som har
betydelse även för kommunerna är fastighetsskatten och dess
utformning. Som anförs i motionen bör denna skatt behållas och
på sikt föras över till kommunerna. Det bör också prövas om
basen för fastighetsskatten kan breddas och t.ex. omfatta även
industrifastigheter. Som anförs i motionen bör man i
utredningsarbetet dessutom pröva om det finns skäl att lindra
reavinstbeskattningen vid bostadsbyten.
Det kan vidare finnas skäl att överväga uppskovsregler i
samband med expropriation, en fråga som tas upp i motion Sk371
av Bengt Harding Olson (fp). Vidare bör man i utredningsarbetet
ta upp frågan om underlaget för fastighetsskatten i attraktiva
områden och undersöka de gränsdragningsproblem som kan ha
uppkommit i samband med Ädel-reformen (motionerna A436 och
So273).
Våra yrkanden i dessa hänseenden framställer vi vid moment 14
i utskottets hemställan.
Beträffande stämpelskatten yrkar utskottet i mom. 16 utan
närmare motivering avslag på motion Sk351. Förslaget i motionen
är en försiktig uppräkning med en kvarts procentenhet och är
statsfinansiellt motiverat. Vi yrkar bifall till motionen i
denna del.
Sammanfattningsvis anser jag att utskottet vid moment 1--4, 6,
8, 14 och 16 bort hemställa
1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkandena
1, 2 och 5 och med anledning av motionerna 1991/92:Sk302 och
1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som har anförts här ovan och i motion
1991/92:Sk352 om en parlamentarisk utredning för en
reformering av skattesystemet, om en parlamentarisk utvärdering
av hur skatteomläggningen bidragit till de ökande
budgetunderskotten och om förutsättningarna för ett sänkt
skattetryck,
2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om behovet av bättre konsekvensanalyser i regeringens
propositioner,
3. beträffande skattesystemet och EG
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om det svenska skattesystemet och EG,
4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena
17, 19 och 20 och med anledning av motion 1991/92:Sk328
yrkande 5 begär en allmän översyn av kapitalbeskattningen i
enlighet med vad som har anförts i motion 1991/92:Sk351 samt
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328
yrkandena 4 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2,
13--16, 21 och 22 begär skyndsamt förslag från regeringen till
de lagändringar som föranleds av motion 1991/92:Sk351 i dessa
delar,
6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och
bilkostnader m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk316,
1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkande 24, 1991/92:Sk330 och
1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på övriga
motioner som behandlas i detta moment begär att regeringen under
hösten 1992 lägger fram förslag till ändrade regler för
beskattning av bilförmåner och av måltidssubventioner i enlighet
med vad som har anförts ovan,
8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av
hobby, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 5
och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om underskott i näringsverksamhet,
14. beträffande översyn av bostadsbeskattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena
18, 26 och 27, med anledning av motionerna 1991/92:Sk371,
1991/92:A436 yrkande 2 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6
och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om bostadsbeskattningen och fastighetsskatten,
16. beträffande stämpelskatten
att riksdagen med bifall till motionen 1991/92:Sk351 yrkande
25 hos regeringen begär förslag om en höjning av stämpelskatten
med en kvarts procentenhet.