I betänkandet behandlas regeringens förslag till
medelsanvisning till Förläggningskostnader för budgetåret
1992/93 samt två motioner (s och nyd) som väckts med anledning
av kompletteringspropositionen. Sammanlagt föreslår regeringen
att 2960,1 milj.kr. anslås till invandrarverkets
förläggningsverksamhet. Utskottet tillstyrker emellertid
förslaget i s-motionen att öka det tidigare anvisade anslaget
till utlänningsnämnden för budgetåret med 59 milj.kr. och till
följd därav minska anslaget till förläggningsverksamheten med
857 milj.kr. till 2103,1 milj.kr.
Mot utskottets förslag har ledamöterna för m, fp, c och kds
reserverat sig till förmån för regeringens förslag.
Propositionerna
Proposition 1991/92:100
Regeringen (kulturdepartementet) har i proposition 1991/92:100
bilaga 12 under litt. D 2 föreslagit riksdagen att till
Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 1603100000 kr.
Proposition 1991/92:150
Regeringen (kulturdepartementet) har i proposition 1991/92:150
bilaga I:9 under litt. D 2 föreslagit riksdagen att under elfte
huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisa 1357000000 kr. utöver vad som föreslagits i
prop. 1991/92:100 bilaga12.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:150
1991/92:Sf41 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till anslaget D 9. Utlänningsnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisar 59000000 kr.,
2. att riksdagen till anslaget D 2. Förläggningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar 500000000 kr. utöver vad i
budgetpropositionen föreslagits eller 857000000 kr. mindre
än vad regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen.
1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
31. att riksdagen under elfte huvudtitelns förslagsanslag
Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar
657000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100
bilaga 12.
Utskottet
Från anslaget D2. Förläggningskostnader finansieras
invandrarverkets förläggningsverksamhet. Den omfattar dels den
fasta organisationen, dels de tillfälliga förläggningar som den
fasta organisationen vid behov kan kompletteras med.
Fr.o.m. den 1 januari 1992 inrättades en fristående myndighet,
utlänningsnämnden, med uppgift att överpröva beslut i
utlänningsärenden (prop. 1991/92:30, SfU4, rskr. 39). Nämnden
har övertagit besvärsprövningen av det stora flertalet
utlänningsärenden från regeringen och fick vid sin tillkomst
också överta de ärenden som då var anhängiga i
regeringskansliet.
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100
(budgetpropositionen) att under anslaget D2.
Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisas ett
förslagsanslag på 1603100000 kr.
Regeringen återkommer i proposition 1991/92:150
(kompletteringspropositionen) med begäran att för budgetåret
1992/93 ytterligare 1357000000 kr. anvisas under anslaget.
Det i budgetpropositionen begärda anslaget till
förläggningsverksamheten beräknades efter ett behov av i
genomsnitt 13850 förläggningsplatser och ett årligt antal
asylsökande om ca 30000. Det beräknade anslagsbehovet
förutsatte att antalet inskrivna på förläggningar till
budgetårets ingång skulle minska till ca 16000 och att en
fortsatt avveckling av förläggningar skulle kunna ske under
budgetåret. Med hänvisning till den osäkerhet som rådde om
vilken omfattning asyltillströmningen skulle komma att ta
påpekade dock föredragande statsrådet att hon behövde följa
utvecklingen för att kunna återkomma under våren 1992 med
reviderade beräkningar.
I kompletteringspropositionen anmäler regeringen att den
avveckling av förläggningskapaciteten som låg till grund för
anslagsberäkningarna i budgetpropositionen inte varit möjlig att
förverkliga. Huvudorsaken till detta är tillströmningen av
asylsökande från de f.d. jugoslaviska delrepublikerna. Antalet
personer på förläggning -- vid tidpunkten för
kompletteringspropositionen ca 32500 -- utgör den största
beläggningen någonsin i invandrarverkets historia.
Vidare framhålls i kompletteringspropositionen att behovet av
förläggningskapacitet med nuvarande system är direkt kopplat
till den tid det tar för den asylsökande att få sin ansökan om
uppehållstillstånd prövad hos statens invandrarverk -- och i
fall av överprövning -- hos den utlänningsnämnd som inrättades
den 1 januari i år. Föredragande statsrådet påpekar att nämnden
övertagit mycket omfattande ärendebalanser från
regeringskansliet och att det är av största vikt ur såväl
medmänsklig som ekonomisk synpunkt att nämnden har erforderlig
kapacitet att så snabbt som möjligt fatta beslut i dessa
inneliggande ärenden. Hon har därför nyligen tagit initiativ
till en omedelbar och kraftig förstärkning av nämnden och
beräknar preliminärt ett resurstillskott på ca 12,5 milj.kr. för
nästa budgetår. Hon har emellertid för avsikt att återkomma med
en närmare bedömning av resursbehovet i tilläggsbudget I.
Statsrådet meddelar att hon också i fortsättningen kommer att
löpande hålla sig underrättad om ärendeutvecklingen hos
utlänningsnämnden och vidta de ytterligare åtgärder som kan
behövas.
Regeringens förslag till medelsanvisning i budgetpropositionen
har inte föranlett några motioner. Två motioner har däremot
väckts med anledning av förslaget i kompletteringspropositionen
om ytterligare medel till förläggningsverksamheten. I motion
Sf41 av Doris Håvik m.fl. (s) anför motionärerna att krafttag nu
måste tas för att säkerställa att beslut i asylärenden kan
fattas snabbt och rättssäkert. De föreslår att utlänningsnämnden
skall förstärkas ytterligare för att få ned ärendebalansen och
anser att den i kompletteringspropositionen förutskickade
resursförstärkningen till nämnden bör utökas kraftigt med 46,5
milj.kr. och att därigenom anslaget till förläggningskostnader
kan minskas med 857 milj.kr., vilket motsvarar en minskning med
ca 8000 förläggningsplatser. De begär att riksdagen beslutar
att dels till D9. Utlänningsnämnden anvisa 59 milj.kr.
(yrkande 1), dels till D2. Förläggningskostnader anvisa endast
500 milj.kr. utöver vad som begärts i budgetpropositionen
(yrkande 2). I motion Fi42 framhåller Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) att anledningen till den dramatiska ökningen av
förläggningskostnaderna är att det kommit ett mycket stort antal
asylsökande, främst från det tidigare Jugoslavien. Enligt
motionärerna är dessa till helt övervägande del ekonomiska
flyktingar och kan inte alls komma i fråga för svenskt beskydd
utan bör avvisas snarast. Det av regeringen begärda extra
anslaget bör därför sättas ned med 700 milj.kr. Motionärerna
anför också att kostnaderna för förläggningsverksamhet varierar
betydligt mellan olika förläggningar och att verksamheten skulle
kunna drivas billigare. De begär att till förläggningskostnader
skall anvisas endast 657 milj.kr. utöver vad som begärts i
budgetpropositionen (yrkande31).
Till utlänningsnämndens verksamhet anvisades för första
halvåret 1992 (dvs. budgetåret 1991/92) ett förslagsanslag på
24,7 milj.kr. (prop. 1991/92:25 bilaga 9, SfU6, rskr. 57). Till
grund för den anslagsberäkningen låg bedömningen att nämnden på
helårsbasis borde dimensioneras för att avgöra 4000--6000
överklaganden i asylärenden samt övriga överprövningsuppgifter i
utlänningsärenden. För en basorganisation med ca 60 anställda
beräknades helårskostnaden till 26 milj.kr. Engångsutgifter vid
etableringen beräknades till 3 milj.kr., och således beräknades
anslagsbehovet för nämndens basorganisation under första
halvåret till 16 milj.kr. De ytterligare medel som anslogs --
8,7 milj.kr., varav 2,1 milj.kr. i engångsutgifter för att
förstärka basorganisationen -- avsåg att tillfälligt förstärka
nämndens basorganisation med ca 40 anställda för att avarbeta
den balans av överklagade asylärenden som nämnden beräknades få
överta från regeringskansliet vid årsskiftet.
En normal balans i utlänningsnämndens ordinarie arbete
bedömdes med den föreslagna dimensioneringen av nämndens
basorganisation böra ligga på 1000--1500 asylärenden. Den
balans av överklagade asylärenden som nämnden beräknades få
överta från regeringskansliet uppgick till ca 5800, vart och
ett berörande i genomsnitt två eller tre asylsökande. Den
angivna situationen bedömdes av föredragande statsrådet vara
fullkomligt oacceptabel, såväl med tanke på de människor som
väntade på besked om sin framtida tillvaro som ur
statsfinansiell synpunkt, varför en snabb avarbetning av
ärendena var nödvändig. Varje ärende som handlades av
arbetsmarknadsdepartementet kostade enligt vad som påpekades i
propositionen i genomsnitt ca 21000 kr. i månaden enbart i
kostnader för att hysa den eller de aktuella personerna i en
förläggning, och den månatliga merkostnaden för
förläggningsvistelser som berodde på att ärenden väntade längre
än normalt på ett avgörande uppgick därmed till 90--100 milj.kr.
Anslaget för tillfällig förstärkning av nämndens basorganisation
begärdes mot denna bakgrund.
För budgetåret 1992/93 har riksdagen nyligen till
utlänningsnämndens verksamhet anvisat 34 milj.kr. (prop.
1991/92:100 bilaga 12, SfU10, rskr. 265). I sitt betänkande
pekade utskottet på att det antal ärenden som nämnden vid
årsskiftet fick överta från regeringskansliet kommit att uppgå
till över 9200. Utskottet hänvisade till att regeringen under
våren gett nämnden möjlighet att disponera medel för ytterligare
ca 60 tjänster under sex månader och till föredragande
statsrådets ovan återgivna uttalanden i
kompletteringspropositionen om resurstillskottet till nämnden
och om hennes avsikt att också i fortsättningen löpande hålla
sig underrättad om ärendeutvecklingen hos nämnden och vidta de
ytterligare åtgärder som kunde behövas.
Enligt vad statsrådet uppgav i interpellationssvar den 11 maj
i riksdagens kammare innebär resurstillskottet att ytterligare
ca 60 tjänster skall tillsättas, tre nya ordförande utses och
antalet lekmannaledamöter utökas samt att tjänsterna kommer att
vara tillfälliga, sex månader, och att tjänstemännen i största
möjliga mån skall rekryteras från invandrarverket,
polismyndigheterna och domstolsväsendet för att minimera
introduktionstiden. I samma svar förklarar hon att, om
utlänningsnämnden behöver ytterligare tjänster, regeringen är
beredd att bifalla sådana framställningar eller ta egna
initiativ för att tillföra sådana resurser. Den begränsning som
finns är enligt statsrådet inte pengar, utan hur det skall vara
möjligt för nämnden att ta emot så många nyanställda och klara
introduceringen av dem, samtidigt som man klarar av
ärendehanteringen.
Statsrådet svarade den 12 maj i riksdagens kammare på fråga om
asylsökande från Jugoslavienområdet. Hon framhöll därvid bl.a.
att invandrarverket i slutet av förra året införde ett
verkställighetsstopp för avvisningar till f.d. Jugoslavien
vilket senare har hävts avseende Makedonien och Slovenien men
att i fråga om de övriga f.d. jugoslaviska delrepublikerna läget
i dag alltjämt anses vara så osäkert att det inte är lämpligt
att verkställa avvisningar dit, förutom om det i undantagsfall
finns särskilda skäl. Både utlänningsnämnden och invandrarverket
anser att det för närvarande är mest lämpligt att i flertalet
ärenden rörande asylsökande från det forna Jugoslavien avvakta
med att fatta beslut.
Enligt vad statsrådet vidare uppgav i riksdagens kammare, vid
debatt den 14 maj om utskottets betänkande SfU10, har det till
Sverige sedan förra sommaren kommit ca 25000 personer från det
forna Jugoslavien, varav ca 15000 sedan årsskiftet. På senare
tid har i genomsnitt kommit ca 1000 personer i veckan, eller
ca 4000 personer i månaden. -- På förläggningarna finns för
närvarande enligt statsrådet mellan 37000 och 38000
personer, varav merparten kommer från det forna Jugoslavien.
Antalet asylärenden i balans hos utlänningsnämnden uppgick
enligt vad utskottet inhämtat vid månadsskiftet mars-april till
ca 7000 motsvarande ca 15000 asylsökande. Det totala antalet
ärenden uppgick samtidigt till ca 9000.
I fråga om anslag till utlänningsnämnden anser utskottet
visserligen, med hänvisning till de uttalanden som gjorts såväl
i kompletteringspropositionen som i andra sammanhang av det
ansvariga statsrådet och som redovisats ovan, att riksdagen kan
utgå från att ärendebalansen och behovet av ytterligare resurser
till nämnden kommer att följas noga av regeringen. Utskottet
anser emellertid att anslaget till nämnden redan nu bör höjas
med det belopp som angivits i motion Sf41 yrkande 1. Utskottet
utgår härvid ifrån att nämnden strävar efter att anlita personer
med juridisk kompetens och erfarenhet av utlänningslagstiftning.
Med erforderligt resurstillskott kan enligt utskottets
uppfattning också anslaget till förläggningsverksamheten minskas
på sätt som anges i motion Sf41 yrkande 2. Härigenom tillgodoses
också i huvudsak motion Fi42 yrkande 31.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motion
1991/92:Sf41 och med anledning av propositionerna 1991/92:100
och 1991/92:150 och motion 1991/92:Fi42 yrkande 31
dels under förslagsanslaget
Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar
59000000 kr. utöver tidigare (SfU10, rskr. 265) anvisat
belopp,
dels till Förläggningskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
2103100000 kr.
res. (m, fp, c, kds)
Stockholm den 26 maj 1992
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik
(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp),
Börje Nilsson (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s),
Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Margareta Israelsson
(s), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson
(s) och Rune Backlund (c).
Reservation
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),
Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Liselotte Wågö (m) och Rune
Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "I fråga" och slutar med "yrkande 31." bort ha följande
lydelse:
I fråga om anslag till utlänningsnämnden anser utskottet med
hänvisning till de uttalanden som gjorts såväl i
kompletteringspropositionen som i andra sammanhang av det
ansvariga statsrådet och som redovisats ovan att riksdagen kan
utgå från att ärendebalansen och behovet av ytterligare resurser
till nämnden kommer att följas noga av regeringen. Regeringen
kommer enligt dessa uttalanden i senare sammanhang att återkomma
till riksdagen med närmare beräkningar av hur stort
resurstillskott som nämnden lämpligen bör tillföras. Utskottet
anser det orealistiskt att en sådan anslagsökning som begärs i
motion Sf41 automatiskt skulle kunna omvandlas i antal avgjorda
ärenden i sådan tid att det ger de i motionen angivna effekterna
på förläggningskostnaderna inom budgetåret. Utskottet vill
framhålla att, vid bedömningen av om och när nämnden i det
pågående uppbyggnadsskedet bör tillföras extra resurser, även
den risken måste tas med i beräkningen att nämndens arbete med
att avgöra ärenden kan komma att fördröjas genom att alltför
mycket resurser får ägnas åt rekrytering, intern utbildning och
samordning. Utskottet finner därför det av statsrådet
förutskickade tillvägagångssättet vara att föredra framför att
nu höja anslaget till nämnden. Utskottet vill också peka på att
behovet av förläggningsplatser för asylsökande från f.d.
Jugoslavien, vilkas ärenden inte nu anses böra avgöras, för
närvarande inte påverkas av nämndens resurser.
Med detta ställningstagande och med hänsyn till att antalet
asylsökande från f.d. Jugoslavien enligt utskottets uppfattning
inte kan minskas på det sätt som begärs i motion Fi42 yrkande 31
avstyrker utskottet bifall till motionerna och godtar
regeringens förslag till medelsanvisning till
förläggningsverksamheten.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till
propositionerna 1991/92:100 och 1991/92:150 och med avslag på
motionerna 1991/92:Sf41 och 1991/92:Fi42 yrkande 31 till
Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2960100000 kr.