I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:152 om
hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m. Utskottet
tillstyrker propositionens förslag.
Propositionen
I proposition 1991/92:152 om hälso- och sjukvårdens ansvar vid
dödsfall, m.m. har regeringen föreslagit riksdagen att anta ett
förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet
Propositionsförslaget
I propositionen föreslås att det i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) klargörs att det även hör till hälso- och sjukvården
att ta hand om avlidna.
Ett krav på hälso- och sjukvården skall därvid vara att
uppgifterna skall fullgöras med respekt för den avlidne samt att
de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke.
Vidare föreslås redaktionella följdändringar i hälso- och
sjukvårdslagen med anledning av den nya kommunallagen (1991:900)
och en del smärre lagtekniska och språkliga ändringar i hälso-
och sjukvårdslagen.
Flera av de åtgärder som skall vidtas i anslutning till en
människas död är ett naturligt led i hälso- och
sjukvårdsverksamheten. Omhändertagandet av avlidna utgör i
praktiken av tradition också regelmässigt en integrerad del av
den offentliga hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget att
lagreglera hälso- och sjukvårdens ansvar är att det inte skall
råda någon tvekan om vem som har ansvaret för att olika
uppgifter utförs. Detta är angeläget inte minst med hänsyn till
de efterlevande.
I propositionen anförs vidare att äldrereformen som
genomfördes fr.o.m. den 1 januari 1992 innebar att hälso- och
sjukvården vid de sjukhem och andra inrättningar för somatisk
långtidssjukvård som kommunerna då tog över från landstingen
inte längre skall ses som sluten vård utan som öppen vård.
Förhållandet att dessa inrättningar har upphört att vara
sjukvårdsinrättningar i den mening som avses exempelvis i de
regler om dödsbevis och intyg om dödsorsak som finns i
begravningslagen får givetvis inte leda till några problem för
t.ex. de efterlevande. Detta är, enligt föredraganden,
ytterligare ett skäl för att hälso- och sjukvården så långt
möjligt bör ha samma ansvar när någon avlider oberoende av var
dödsfallet äger rum.
När dödsbevis har utfärdats och en eventuell obduktion har
utförts kan stoftet efter den avlidne lämnas ut för att bisättas
och begravas. Hälso- och sjukvårdens ansvar upphör först i och
med detta. Avsikten är inte att hälso- och sjukvården skall
åläggas uppgifter som nu ligger på begravningsväsendet.
Det förhållande att någon har avlidit utanför en
sjukvårdsinrättning innebär inte att den döda kroppen måste
föras till en sådan inrättning. Ofta tar
begravningsentreprenören hand om stoftet. Ibland kan
förhållandena vara sådana att stoftet måste förvaras i ett
bårhus eller någon annan särskild lokal i avvaktan på
bisättning. I praktiken svarar landstingen och de landstingsfria
kommmunerna redan nu för detta. Propositionens förslag innebär
att samma regler skall gälla oberoende av platsen för ett
dödsfall och att det inte behöver råda någon tvekan om att
hälso- och sjukvårdshuvudmännen har ansvaret vid en sådan
förvaring.
Någon ytterligare reglering vad gäller kraven på bårhusen m.m.
behövs inte utan detta är en fråga som landstinget får lösa inom
ramen för sitt ansvar för omhändertagande av avlidna.
Socialstyrelsens tillsyn enligt hälso- och sjukvårdslagen kommer
att omfatta landstingens ansvar även i denna del.
Frågan om hemtransporter av avlidna som remitterats till en
annan sjukvårdshuvudman för specialistvård berörs också i
propositionen. Föredraganden anför att det inte är rimligt att
dödsboet skall bekosta hemtransporten när någon avlidit efter
att ha remitterats till en annan sjukvårdshuvudman för
specialistvård. Mot bakgrund av att sjukreseadministrationen
flyttats över till sjukvårdshuvudmännen anser föredraganden dock
inte att detta är en fråga som bör bli föremål för statlig
reglering. Föredraganden utgår från att Landstingsförbundet
kommer att överväga att genom centrala rekommendationer verka
för att sjukvårdshuvudmännen tillämpar rimliga principer när det
gäller kostnadsansvaret för transporter av avlidna.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag.
Utskottet konstaterar att tillsynsutredningen i sitt
betänkande (SOU 1991:63) anser att oklarhet råder om den s.k.
tillsynslagens tillämpning på hälso- och sjukvårdspersonalens
omhändertagande av avlidna. Utredningen föreslår att lagen skall
omfatta personalens omhändertagande av avlidna. Utredningens
förslag i denna del bereds fortfarande i regeringskansliet. Med
tanke på den grannlaga uppgift det är att omhänderta avlidna
förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med förslag som klargör att personalens
omhändertagande av avlidna inom hälso- och sjukvården skall
omfattas av tillsynen och det disciplinära ansvaret.
Hemställan
Utskottet hemställerbeträffande förslaget till lag om
ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Stockholm den 5 maj 1992
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c),
Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s),
Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall
(s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m) och
Martin Nilsson (s).