I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:61 om
vissa läkares anställningsform m.m.
I propositionen föreslås att läkare under den nya
specialiseringstjänstgöringen (ST-läkare) enligt huvudregeln
inte skall förordnas för viss tid på sina tjänster. Undantag
föreslås kunna ske med hänsyn till utbildningens eller
forskningens behov när det gäller sådan läkare med tjänst vid en
s.k. upplåten enhet, dvs. en hälso- och sjukvårdsenhet som har
upplåtits för grundläggande utbildning av läkare. Med hänvisning
bl.a. till ett av parterna på arbetsmarknaden ingånget
kollektivavtal föreslås inte någon ytterligare reglering av
ST-läkares förflyttningsskyldighet.
Vidare föreslås att specialistkompetenta läkare i skälig
omfattning även i fortsättningen tjänstgör för begränsad tid vid
upplåtna enheter. Om en sådan läkare anställs vid enheten får
detta ske med tidsbegränsat förordnande. Samtidigt föreslås
vissa redaktionella ändringar i den lag som reglerar detta.
I propositionen föreslås slutligen vissa redaktionella
ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen
om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
samt en rättelse i socialtjänstlagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag och föreslår
att vad i propositionen anförts om förflyttningsskyldighet m.m.
inte skall föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Propositionen
I proposition 1991/92:61 om vissa läkares anställningsform
m.m. har regeringen föreslagit riksdagen att anta de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster
vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården
som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas
betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård,
4. lag om ändring i lagen (1990:1465) om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763),
5. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
6. lag om ändring i lagen (1990:1403) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620).
Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad i propositionen anförts om förflyttningsskyldighet m.m.
(avsnitt 2.3).
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.
Utskottet
I propositionen föreslås att läkares tjänstgöring för att
uppnå specialistkompetens inte längre skall fullgöras på
tidsbegränsade förordnanden utan på förordnanden tills vidare.
Undantag skall dock kunna göras när det gäller läkartjänster vid
enheter som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare
(s.k. upplåtna enheter) om det behövs med hänsyn till
utbildningens eller forskningens behov. Med hänvisning bl.a.
till ett ingånget kollektivavtal föreslås ingen
författningsmässigt reglerad förflyttningsskyldighet eller annan
begränsning i tillsvidareanställningarna.
Vid de upplåtna enheterna skall även i fortsättningen
specialistkompetenta läkare få anställas med tidsbegränsade
förordnanden. I lagstiftningen regleras däremot inte närmare
vilka läkargrupper som skall omfattas av denna regel eller
undantas därifrån. I stället föreskrivs att läkare med
specialistkompetens i skälig omfattning skall finnas vid
upplåtna enheter för kortare tid. Om en sådan läkare anställs
vid enheten får detta sålunda ske för begränsad tid.
Förslagen medför att ändringar bör göras i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1982:764) om vissa
läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso-
och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av
läkare, m.m.
I propositionen föreslås också en rättelse i 10 §
socialtjänstlagen (1980:620) för att förhindra att en tidigare
beslutad ändring i paragrafen upphör att gälla.
Slutligen föreslås i propositionen vissa redaktionella
ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen
om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag. Vad i
propositionen anförts om förflyttningsskyldighet m.m. (avsnitt
2.3) bör inte föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i proposition 1991/92:61 framlagda
förslagen till
a. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
b. lag om ändring i lagen (1982:764) om vissa läkartjänster
vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården
som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m.,
c. lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas
betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård,
d. lag om ändring i lagen (1990:1465) om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763),
e. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
f. lag om ändring i lagen (1990:1403) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),
2. beträffande förflyttningsskyldighet m.m.
att riksdagen beslutar att vad i propositionen anförts om
förflyttningsskyldighet m.m. (avsnitt 2.3) inte skall föranleda
något riksdagens uttalande.
Stockholm den 26 november 1991
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan
Andersson (s), Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och
Berit Andnor (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.