I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:67 om
skatt på etanol, m.m. De motioner som väckts med anledning av
propositionen avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet har fogats en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition
1991/92:67 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
3. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
I propositionen föreslås att skatten på etanol som säljs
oblandad för att användas som motorbränsle slopas. Vidare
föreslås att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från
100 kW till 500 kW.
Lagförslagen har följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 2-5
Motionerna
1991/92:Sk15 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att konsumtion av
vindkraftsproducerad el befrias från elskatt,
2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el, som
försäljs, tillförs en miljöbonus/elskatterestitution i ett
första steg med 7,2 öre/kWh som förstärkning av
avräkningspriset.
1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av
utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.
1991/92:Sk17 av Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattefrihet/miljöbonus för vindkraft.
1991/92:Sk18 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av
vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett
storlek och årsproduktion,
2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som
säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av
avräkningspriset,
3. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på
vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer
stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag till miljöbonus som komplettering till
elskattebefrielsen så att den totala miljöbonusen blir 20
öre/kWh.
1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en långsiktig strategi för att skapa en
hållbar utveckling.
Yttranden från andra utskott
Jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig över
propositionen och de motioner som väckts med anledning av denna.
Yttrandena (1991/92:JoU2y och 1991/92:NU3y) fogas som bilagor
till detta betänkande.
Utskottet
Etanol
I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten på
oblandad etanol slopas helt. Skatt utgår för närvarande med 80
öre/l. Föredragande statsrådet anför att användningen av
alkoholer för motordrift har fördelar från såväl miljö- som
beredskapssynpunkt och framhåller att det nu pågår försök med
bussar som körs på ren etanol. För att möjliggöra en
tillräckligt omfattande försöksverksamhet och för att stödja
användningen av miljövänliga drivmedel bör enligt statsrådet
etanol som förbrukas under försöksverksamheten tills vidare vara
befriad från punktskatt. På sikt bör dock en likvärdig och
neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon
eftersträvas. Statsrådet uttalar också en förhoppning om att den
föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på
etanol som relativt snart uppgår till storleksordningen
100000m3 genom att fler bussar, sopbilar m.m. övergår
till ren etanoldrift.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i yttranden
tillstyrkt propositionen i denna del.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget
om slopad bensinskatt för oblandad etanol och tillstyrker
propositionen i denna del.
I motion Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför motionärerna att
det är nödvändigt med en uppföljning av effekterna av den
slopade skatten på etanol. Uppföljningen bör särskilt avse
miljöeffekterna. Det är enligt motionärerna också angeläget att
utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden,
import och statsfinansiella konsekvenser. Enligt motionärerna
bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning. De
yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda
till känna.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i sina yttranden
avstyrkt yrkandet. Utskotten utgår härvid från att regeringen
noga följer utvecklingen på området och att den årliga
redovisning för effekterna av energipolitiska åtgärder som
aviserats i vårens energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88,
NU40) kommer att innefatta även de av motionärerna aktualiserade
frågorna.
Skatteutskottet delar näringsutskottets och
jordbruksutskottets bedömning och anser därmed det begärda
tillkännagivandet om en uppföljning och redovisning som
obehövligt. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (båda c)
begärs ett tillkännagivande om slopade miljö- och
energiskatter för biobränslen. Motionärerna framhåller att det
är synnerligen viktigt att en långsiktig strategi för en mer
omfattande användning av etanol som drivmedel läggs fast. En
sådan bör enligt motionärerna innefatta åtgärder för stimulans
av biobränslen, däribland ett generellt slopande av miljö- och
energiskatterna på sådana bränslen. De hemställer att riksdagen
som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har avstyrkt motionen.
Som framgår av den redovisning som lämnats i
jordbruksutskottets yttrande pågår det ett arbete som syftar
till en ökad kommersiell användning av miljövänliga bränslen.
Förutom de insatser som redovisas i jordbruksutskottets yttrande
kan här nämnas att biobränslekommissionen nyligen i sitt
delbetänkande El från biobränslen (SOU 1991:93) redovisat den
del av kommissionens uppdrag som rör samordning och förstärkning
av pågående utvecklingsinsatser för elproduktion med
biobränslen. En huvuduppgift för kommissionen har varit att
föreslå riktlinjer för användningen av de särskilda medel för
utvecklingsinsatser för biobränslen -- 626 milj.kr. -- som
beräknades i energiöverenskommelsen (jfr prop. 1990/91:88,
NU40). Kommissionen har i sitt arbete utgått ifrån att merparten
av resurserna skall användas för insatser i omvandlingsledet,
med särskild inriktning på demonstration av anläggningar för
elproduktion. Frågan om behovet av utvecklingsinsatser inom
andra led av biobränslehanteringen kommer att behandlas i
kommissionens slutbetänkande. Kommissionen avser vidare att i
sitt fortsatta arbete analysera frågan om den framtida marknaden
för biobränslen närmare, varvid bl.a. effekterna av en svensk
EG-anslutning uppmärksammas.
Av regeringsförklaringen framgår att regeringen kommer att
redovisa riktlinjer för det framtida arbetet med en
Europaanpassning av skatterna, däribland energibeskattningen.
I samband med EG-anpassningen av energibeskattningen skall en
övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning
också på elkraft genomföras.
I likhet med jordbruksutskottet vill skatteutskottet framhålla
att direktiven till biobränslekommissionen ger uttryck för en
uppfattning om biobränslenas betydelse som energikälla som väl
överensstämmer med synpunkterna i motion Sk19. Utskottet utgår
därför från att synpunkterna i motionen kommer att beaktas utan
något särskilt uttalande från riksdagens sida. Skatteutskottet
avstyrker sålunda motion Sk19.
Vindkraftverk
Allmän energiskatt tas i dag inte ut för elektrisk kraft som
framställs av en producent som förfogar över en installerad
generatoreffekt av mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt
distribuerar elektrisk kraft. Genom att gränsen för
skattebefrielse baseras på installerad effekt kan vindkraften
sägas vara missgynnad i förhållande till vattenkraften, eftersom
energiproduktionen är lägre vid en given installerad effekt.
Riksdagen har i juni 1991 som sin mening givit regeringen till
känna att den nuvarande gränsen för skatteplikt bör höjas och
skatt utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en
installerad effekt på 500 kW (1990/91:SkU26, NU12y).
I propositionen föreslås att gränsen för skatteplikt höjs till
500 kW installerad effekt för vindkraftverk. I propositionen
anmäls att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha
betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är
planerad.
I tre motioner framställs yrkanden som är inriktade på en
generell skattebefrielse för vindkraft. I motion Sk17 av Ivar
Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför motionärerna
att enligt deras uppfattning stod det helt klart vid
näringsutskottets handläggning av frågan våren 1991 att
vindkraftproducerad el bör vara skattebefriad också när den
distribueras yrkesmässigt eller försäljs till en yrkesmässig
distributör. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom ett system
med en miljöbonus som motsvarar elskatten. Enligt motionärerna
bör frågan om en sådan generell befrielse övervägas i anslutning
till den aviserade översynen av lagregler m.m. av betydelse för
vindkraftsproduktion. Motionärerna hemställer att riksdagen som
sin mening ger regeringen det anförda till känna. Också i motion
Sk15 av Carl Olov Persson (kds) begärs en generell
skattebefrielse för elkraft som producerats i vindkraftverk.
Motionären yrkar att riksdagen fattar beslut härom. I motion
Sk18 av Rolf L Nilson (v) krävs också riksdagsbeslut av denna
innebörd. Enligt denne motionär bör regeringen vidare ges i
uppdrag att återkomma med ett förslag som innebär att den
totala miljöbonusen för vindkraftsproduktionen höjs till 20
öre/kWh.
Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats.
Sålunda har NUTEK den 21 november 1991 av regeringen fått i
uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra
en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse
för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör
-- enligt vad som sägs i en promemoria som utgör bilaga till
regeringens beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna
av bl.a. de lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet
av regeländringar bör prövas och eventuella förslag till
förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör
vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om
allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med
den nu föreliggande propositionen.
Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.
Utskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för
småskalig vindkraftsproduktion är föremål för en översyn.
Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i de här
behandlade motionerna kommer att prövas i detta sammanhang. Med
hänsyn härtill finner utskottet inte att några åtgärder, utöver
den i propositionen föreslagna, nu är påkallade. Utskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk15, Sk17
och Sk18.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande slopad skatt på etanol
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del,
2. beträffande en uppföljning m.m. av skattebefrielsen för
etanol
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk16,
3. beträffande en skattebefrielse för biobränslen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk19,
4. beträffande el som produceras i vindkraftverk
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del och
avslår motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk17
och 1991/92:Sk18 yrkandena 1--4,
men. (v)
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till
1) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
2) lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
3) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Stockholm den 5 december 1991
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl
Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
El som produceras i vindkraftverk (mom. 4 och mom. 5)
Lars Bäckström (v) anför:
I propositionen föreslås att gränsen för skattefri
egenkonsumtion höjs från 100 kW till 500 kW generatoreffekt när
det gäller vindkraftverk.
Problemet är att råkraftpriserna i Sverige ger så låga
avräkningspriser för vindkraftsproducerad el att
investeringsbidraget på 25 % till medelstor vindkraft nu endast
förmår ge svag lönsamhet för investeringar i vindkraftverk med
de bästa förutsättningarna. Resultatet har blivit att de
anslagna medlen till vindkraftsinvesteringar -- 50 milj.kr./år
-- enbart förväntas förbrukas till en mycket liten del om inte
vindkraften ges bättre villkor. Antalet verk som troligen kommer
att byggas ligger långt ifrån det antal som avsågs i riksdagens
energibeslut i juni 1991. Man kan t.ex. jämföra med bidraget
till biobränslebaserad kraftvärme som är 4 000 kr./kW, medan det
25-procentiga bidraget till vindkraft endast motsvarar ca 2 000
kr./kW, detta trots att vindkraftens negativa miljöeffekter och
därmed kostnader är nära noll. I stället för att höja nivån på
bidraget föreslås följande som är både enklare och effektivare:
all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el blir befriad från
elskatt oavsett storleken på verket och årsproduktion.
Ur miljösynpunkt antas miljövänligt producerad el ha ett
mervärde på minst 25 öre/kWh. Dagens vindkraftverk är dock redan
i dag så lönsamma att endast en skattelättnad -- miljöbonus --
på ca 20 öre/kWh räcker. Rent administrativt kan detta enklast
lösas genom att den eldistributör, till vilken vindkraftverket
levererar sin el, betalar ut en miljöbonus för den inköpta elen
från vindkraftverket och räknar av beloppet från den elskatt som
insamlats från berörda elkonsumenter. Detta kan ske i två steg.
Det första steget bör vara att vindkraftsproducerad el som
säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh -- motsvarar
elskatten -- som förstärkning av avräkningspriset. Denna metod
tillämpas i ett flertal EG-länder. Det är också önskvärt att
skattereglerna utformas så att även eldistributörer kommer i
åtnjutande av vissa favörer, vilket propositionen utesluter. En
miljöbonus bör omfatta yrkesmässiga distributörer och därmed
även stimulera dessa till ökad aktivitetet inom den miljövänliga
vindkraftssektorn.
Andra steget bör vara att regeringen återkommer med förslag på
miljöbonus som komplettering till elskattebefrielsen så att den
totala miljöbonusen blir ca 20 öre/kWh. Bonussystemet bör vara
så utformat att även distributörer stimuleras. Förslaget skulle
ha gett staten ca 0,7 miljoner i inkomstbortfall, men landet
skulle erhålla minst lika mycket omräknat i minskade
miljöskador. Detta visar att det är viktigt -- och god ekonomi
-- att vindkraftsproducerad el ges sitt rätta värde under
introduktionsåren så att utvecklingen av den förnyelsebara
vindkraften äntligen kan stimuleras på ett bättre sätt i
Sverige.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
4--5 i motsvarande del borde ha hemställt:
4. beträffande el som produceras i vindkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk18 yrkandena
1--4 och med anledning av proposition 1992/92:67 i denna del och
motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sk17
dels beslutar att elkraft som produceras i vindkraftverk
och inte distribueras yrkesmässigt skall vara befriad från
elskatt,
dels beslutar att yrkesmässig distribution av
vindkraftsproducerad elkraft berättigar till en miljöbonus om
7,2 öre/kWh,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att regeringen bör återkomma med ett förslag om en
höjning av vindkraftens totala bonus till 20 öre/kWh,
5. beträffande lagförslagen såvitt avser el som produceras
i vindkraftverk
att riksdagen till följd härav antar det vid proposition
1991/92:67 fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att 2 och 25
§§ får följande som v-suppleantens förslag betecknade lydelse
samt att ingressen ändras i enlighet härmed.
Regeringens förslag V-suppleantens förslag
2 §
Skatt utgår inte för Skatt utgår inte för
inhemska fasta bränslen. inhemska fasta bränslen.
Skatt utgår inte heller Skatt utgår inte heller
för elektrisk kraft, som a) för elektrisk kraft, som a)
framställs inom landet av framställs inom landet av
producent, som förfogar en producent, som förfogar
över en installerad över en installerad
generatoreffekt av mindre generatoreffekt av mindre
än 100 kilowatt eller än 100 kilowatt och som
såvitt avser inte yrkesmässigt
vindkraftsproduktion mindre distribuerar elektrisk kraft,
än 500 kilowatt och som
inte yrkesmässigt
distribuerar elektrisk kraft, b) till lägre effekt -- --
b) till lägre effekt -- -- -- eller annat transportmedel,
-- eller annat transportmedel, d) nyttiggörs inom
d) nyttiggörs inom rörelse för produktion
rörelse för produktion eller distribution av
eller distribution av elektrisk kraft eller
elektrisk kraft eller bortgår till följd av
bortgår till följd av förluster vid
förluster vid överföring,
överföring, transformering eller
transformering eller omformning hos producent eller
omformning hos producent eller distributör,
distributör, eller
Regeringens förslag V-suppleantens förslag
e) framställs i ett e) framställs i ett
reservkraftsaggregat. reservkraftsaggregat, eller f)
framställs i ett
vindkraftverk och inte
distribueras yrkesmässigt.
Nuvarande lydelse V-suppleantens förslag
25 §
25 § I deklaration ------ 25 § I deklaration ------
lagen (1961:372) om lagen (1961:372) om
bensinskatt. bensinskatt.
Avdrag medges vidare med 7,2
öre/kWh för
vindkraftsproducerad elkraft
som tillförts den
skattskyldiges nät för
yrkesmässig distribution.
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU2y
Bilaga 1
Skatten på etanol m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 12 november 1991 berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1991/92:67 om skatten på etanol m.m. jämte motioner.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i propositionen att
skatten på sådan etanol som säljs oblandad för att användas som
motorbränsle slopas. Vidare föreslås att den allmänna
energiskatten ändras så att skattepliktsgränsen för små
vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 1992.
Motionerna
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av
utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.
1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen sägs om en långsiktig strategi för att skapa en
hållbar utveckling.
Utskottet
Enligt motion Sk16 (s) är det angeläget att utvecklingen av
ett miljövänligt trafiksystem stimuleras. I ett sådant system
ingår bl.a. renare bränslen. För att försöksverksamheten med
etanol som bränsle skall få tillräcklig omfattning krävs under
ett introduktionsskede att etanol som oblandad används som
drivmedel befrias från punktskatt. Mot den bakgrunden biträder
motionärerna regeringens förslag att tills vidare slopa skatten
på sådan etanol. Regeringen bör noga följa utvecklingen på detta
område och återkomma till riksdagen med en redovisning av bl.a.
förslagets miljöeffekter. I centerns motion Sk19 framhålls
betydelsen av en långsiktig strategi för att skapa en hållbar
utveckling från miljösynpunkt. I en sådan strategi ingår enligt
motionärerna att utvecklingen av biobränslen stimuleras. Detta
bör bl.a. leda till att biobränslena på grund av sina
miljöfördelar generellt befrias från miljö- och energiskatter.
Jordbruksutskottet vill för sin del erinra om att riksdagen
våren 1991 anslöt sig till den dåvarande regeringens förslag om
en strategi för renare trafiksystem. I denna strategi ingick
även utökade försök med alternativa bränslen (prop. 1990/91:90,
TU30, rskr. 345). Under föregående riksmöte anslöt sig riksdagen
även till ett förslag om att stöd från energiteknikfonden till
utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användningen av
motoralkoholer skall prioriteras (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.
374). I detta sammanhang bör även den av regeringen tillkallade
biobränslekommissionen (dir. 1991:11) nämnas. Utgångspunkten för
kommissionens arbete är att inventera de faktorer som i dag
försvårar en ökad användning av biobränslen. Kommissionen skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1992.
Som framhålls i propositionen har användningen av alkoholer
för motordrift fördelar från bl.a. miljösynpunkt. Genom att
befria etanolen från punktskatt möjliggörs en tillräckligt
omfattande försöksverksamhet som på sikt kan stimulera
utvecklingen av miljövänliga drivmedel. I likhet med
föredragande statsrådet anser utskottet att de ändrade
skattereglerna bör avse sådan etanol som säljs oblandad för att
användas som motorbränsle i fordon som drivs med ren etanol.
Utskottet tillstyrker således för sin del regeringens förslag.
Av utskottets redovisning ovan torde framgå att man från
statsmakternas sida är väl medveten om fördelarna från
miljösynpunkt med en utökad användning av biobränslen. Det bör
särskilt framhållas att direktiven till biobränslekommissionen
ger uttryck för en uppfattning om biobränslenas betydelse som
energikälla som väl överensstämmer med synpunkterna i motion
Sk19. Utskottet utgår därför från att synpunkterna i motionen
kommer att beaktas utan något särskilt uttalande från riksdagens
sida. När det gäller motion Sk16 förutsätter utskottet
självfallet att regeringen noga följer utvecklingen på detta
område. Likaså räknar utskottet med att regeringen -- som
hittills varit brukligt -- i lämpligt sammanhang redovisar
miljöeffekterna av de åtgärder som vidtas i bl.a. miljövårdens
intresse. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida
torde inte behövas. Jordbruksutskottet föreslår således att
skatteutskottet avstyrker motionerna Sk16 och Sk19, i den mån de
inte tillgodoses med vad jordbruksutskottet anfört.
Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt
inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.
Stockholm den 28 november 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s),
Dan Ericsson (kds) i Kolmården, Christer Windén (nyd), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik
Norinder (m) och Lennart Daléus (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s)
anför:
Vi biträder regeringens förslag att tills vidare slopa
punktskatten på sådan etanol som oblandad används som drivmedel.
Samtidigt är det -- som anförs i motion Sk16 -- angeläget att
regeringen noga följer utvecklingen när det gäller alternativa
bränslen. I likhet med motionärerna anser vi att slopandet av
skatten på oblandad etanol måste följas upp och att regeringen
skall återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet.
Detta gäller såväl förslagets miljöeffekter som utvecklingen med
avseende på konkurrensförhållanden, import och statsfinansiella
konsekvenser. Skatteutskottet bör således tillstyrka motion
Sk16.
Näringsutskottets yttrande
1991/92:NU3y
Bilaga 2
Skatten på etanol, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett näringutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1991/92:67 om skatten på etanol, m.m. och
de motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag gäller dels slopande av skatten på sådan
etanol som säljs oblandad som motorbränsle, dels höjning av
skattepliktsgränsen för små vindkraftverk.
Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande propositionen i
dess helhet och alla de motioner som har väckts med anledning av
denna.
Företrädare för Sveriges energiföreningars riksorganisation
(SERO) och Svenska vindkraftföreningen har inför
näringsutskottet lämnat upplysningar i fråga om
vindkraftproduktion.
Näringsutskottet
Skatten på etanol
Regeringen föreslår att skatten slopas på sådan etanol som
säljs oblandad för att användas som motorbränsle. För närvarande
uppgår den totala belastningen med punktskatter för etanol till
80 öre per liter. Beloppet avser enbart bensinskatt;
koldioxidskatt tas inte ut för etanol. Användningen av alkoholer
för motordrift har fördelar från såväl miljö- som
beredskapssynpunkt, anförs det. Den etanol som förbrukas under
pågående försöksverksamhet bör, enligt regeringens mening, tills
vidare befrias från punktskatt. På sikt borde en likvärdig och
neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon
eftersträvas. Regeringen uttalar också en förhoppning om att den
föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på
etanol som relativt snart skall kunna uppgå till
storleksordningen 100000m3 genom att fler bussar,
sopbilar m.m. övergår till ren etanoldrift.
Förslaget innebär ändringar i dels lagen (1961:372) om
bensinskatt, dels lagen (1990:582) om koldioxidskatt. De avses
träda i kraft den 1 januari 1992.
Slopande av skatten på oblandad etanol betecknas i motion
1991/92:Sk16 (s) som ett steg i rätt riktning. Motionärerna
anser dock att en uppföljning av beslutet är nödvändig. En sådan
borde särskilt avse i vilken utsträckning förslagen leder till
avsedd miljöeffekt. Det är också angeläget, anför de, att
utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden,
import och statsfinansiella konsekvenser. Vidare kräver de en
redovisning till riksdagen av vad som härvid har framkommit. De
påyrkar ett tillkännagivande till regeringen i dessa avseenden.
Våren 1991 fattade riksdagen beslut om energipolitiken (prop.
1990/91:88, 1990/91:NU40). I propositionen, som hade sin
utgångspunkt i en uppgörelse som i januari 1991 träffades
mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och
centerpartiet, lade regeringen fram förslag om bl.a. stöd för
etanolproduktion inom ramen för omställningen av jordbruket.
Under rubriken Energipolitiska utgångspunkter sägs (s. 8)
följande:
Det är viktigt att riksdag och regering har möjlighet att
bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och ny
kraft- och värmeproduktion. Utvärderingar bör därför göras
fortlöpande av myndigheterna. Regeringen bör årligen i
budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom
de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av
energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de
ytterligare åtgärder som är motiverade.
Den nytillträdande regeringen har i sin regeringsförklaring
uttalat (RD 1991/92:6 s. 11) att den s.k. energiöverenskommelsen
ligger fast.
Genom regeringsbeslut den 27 juni 1991 fick
transportforskningsberedningen i uppdrag att -- i samråd med
närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och statens
naturvårdsverk -- utarbeta ett åtgärdsprogram för en ökad
användning av miljövänlig fordonsdrift. I riktlinjerna för
arbetet sägs -- i fråga om drivmedel -- att särskilt tillgången
på alternativa drivmedel skall analyseras. Som ett led i arbetet
med att identifiera de mest realistiska alternativen -- när det
gäller miljövänlig fordonsdrift -- skall en samhällsekonomisk
analys av olika alternativ genomföras. Uppdraget förväntas bli
redovisat under hösten 1991.
Näringsutskottet utgår från att regeringen -- i enlighet med
vad som uttalades i den nyss refererade propositionen --
återkommer till riksdagen med redogörelser för effekterna av
energipolitiska åtgärder. Det är, enligt utskottets uppfattning,
naturligt att de i motion 1991/92:Sk16 (s) aktualiserade
frågorna rörande etanol innefattas i en redovisning av detta
slag. Något uttalande av riksdagen i denna sak synes därför inte
behövligt. Motionen avstyrks.
Även upphovsmännen till motion 1991/92:Sk19 (c) ansluter sig
till förslaget om slopande av skatten på oblandad etanol. De
säger sig samtidigt hysa förståelse för att statsmakterna av
statsfinansiella skäl kan anse det omöjligt att slopa skatten på
allt slags drivmedelsetanol. Emellertid, uttalar motionärerna,
är det synnerligen viktigt att en mer långsiktig strategi för
hållbar utveckling redan nu läggs fast. En sådan borde innefatta
åtgärder för stimulans av biobränslen, däribland ett generellt
slopande av miljö- och energiskatter.
I regeringsförklaringen sägs (RD 1991/92:6 s. 5) att
regeringen i ett sammanhang kommer att redovisa riktlinjer för
det framtida arbetet med en Europaanpassning av skatterna,
däribland energibeskattningen. Regeringen uttalar vidare (s. 11)
att en övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad
beskattning också på elkraft skall genomföras i samband med
EG-anpassningen.
Näringsutskottet konstaterar att energibeskattningen är
föremål för vissa överväganden inom regeringskansliet. Den i
motion 1991/92:Sk19 (c) berörda frågan kan komma att
aktualiseras i detta sammanhang. I det föregående har redogjorts
för planerna på årliga redovisningar till riksdagen och för
regeringens ställningstagande i fråga om energiöverenskommelsen.
Med hänsyn härtill och till de effekter av skattefriheten på
efterfrågan av etanol som enligt propositionen är att vänta
framstår ytterligare åtgärder från riksdagens sida med anledning
av motionen inte som nödvändiga. Näringsutskottet avstyrker
sålunda den nu behandlade motionen.
Beskattning av vindkraftverk
Våren 1991 behandlade riksdagen i två sammanhang frågor
rörande de ekonomiska förutsättningarna för vindkraftproduktion.
Det ena gällde skatteaspekter, det andra ekonomisk stimulans i
övrigt.
Såvitt gäller skatteaspekter berördes dels skattebefrielse för
små vindkraftverk, dels återbetalning av elskatt för sådan
elkraft som generellt framställs i vindkraftverk. I yttrande
till skatteutskottet tillstyrkte näringsutskottet
(1990/91:NU12y) en motion (c) om skatt på småskalig
vindkraftproduktion. Näringsutskottet anförde:
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad
effekt råder idag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån
100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos
tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för
skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas
vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett
vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en
tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%,
medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på
70% och en medeleffekt på ca 30%.
-- -- --
För att man skall komma till rätta med de nu påtalade
missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt
bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en
installerad effekt på 500 kW.
En motion (v) om återbetalning av elskatt vid leverans av
elenergi från vindkraftverk avstyrktes samtidigt av
näringsutskottet, som ansåg att det av regeringen föreslagna
investeringsstödet till vindkraftproduktion var väl ägnat att
främja en sådan utveckling av denna som motionärerna ville
åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt. Några
insatser härutöver fann näringsutskottet inte erforderliga.
Avvikande meningar (m; v, mp) anmäldes.
Skatteutskottet, som anslöt sig till näringutskottets
bedömning såvitt gällde frågan om höjning av effektgränsen,
tillstyrkte (1990/91:SkU26 s. 18 f.) motioner (c) i detta ämne.
Riksdagen borde, enligt skatteutskottets mening, anmoda
regeringen att snarast lägga fram ett förslag av angiven
innebörd. Härigenom, anförde skatteutskottet vidare, skulle i
viss utsträckning även motioner (v; mp) rörande återbetalning av
elskatten resp. total skattefrihet i fråga om vindenergi bli
tillgodosedda. Skatteutskottets förslag bifölls av riksdagen.
Såvitt gäller ekonomisk stimulans av annat slag än genom
skatteinstrumentet behandlades ett regeringsförslag (prop.
1990/91:88 s. 67 f.) om investeringsbidrag med 25% av
investeringskostnaden till små och medelstora vindkraftverk. I
sin motivering för den föreslagna stödkonstruktionen anförde
regeringen att det vid remissbehandlingen av ett förslag i
miljöavgiftsutredningens betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken hade framkommit att ett
investeringsstöd vore att föredra framför ett driftsstöd.
Näringsutskottet (1990/91:NU40 s.102f.) gick på regeringens
linje och avstyrkte därmed yrkanden i sex motioner (m; c; mp).
Reservationer (m; mp) avgavs.
I den nu föreliggande propositionen har regeringen föreslagit
att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW
till 500 kW. Förslaget är föranlett av det nyss refererade
tillkännagivandet av riksdagen. Det innebär att en ändring görs
i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. I propositionen anmäls
vidare att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha
betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är
planerad.
Tre motioner har väckts med anledning av det förslag som
regeringen nu har framlagt. Någon erinran mot detta förs inte
fram. Motionärerna vill emellertid att vindkraftproduktion skall
ges ytterligare ekonomisk stimulans.
I motion 1991/92:Sk17 (c; kds) hänvisas till näringsutskottets
yttrande våren 1991 beträffande små vindkraftverk. Enligt
motionärernas uppfattning stod det helt klart -- även om
utskottets skrivning på denna punkt kunde vara något oklar --
att skattebefrielsen skulle gälla oavsett om elkraften användes
direkt av producenten eller yrkesmässigt försåldes till annan
förbrukare. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom att den
eldistributör, till vilken vindkraftverket levererar sin
elkraft, betalar ut en miljöbonus till verkets ägare. Bonusen
skulle motsvara elskatten. Samtidigt skulle distributören dra av
beloppet från den elskatt som har betalats in av elkonsumenterna
i området. I fråga om den i propositionen aviserade översynen
anser motionärerna att denna bör omfatta även frågan om
skattefrihet i form av miljöbonus.
Tankar om miljöbonus förs fram även i motion 1991/92:Sk15
(kds), vari begärs att konsumtion av vindkraftsproducerad el
befrias från elskatt och att vindkraftsproducerad el som
försäljs tillförs en miljöbonus eller elskatterestitution. I ett
första steg skulle detta genomföras med 7,2 öre/kWh som
förstärkning av avräkningspriset, anser motionärerna.
I motion 1991/92:Sk18 (v) krävs ett riksdagsbeslut av
innebörden att all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el
befrias från elskatt oavsett storlek och årsproduktion.
Riksdagen borde samtidigt besluta att vindkraftsproducerad el
som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning
av avräkningspriset; miljöbonusen borde utformas så att även
eldistributörer stimuleras till ökad aktivitet inom
vindkraftssektorn. Vidare begärs att regeringen återkommer med
ett förslag som innebär att -- såsom en komplettering till
elskattebefrielsen -- den totala miljöbonusen blir 20 öre/kWh.
Motionären befarar att antalet tillkommande vindkraftverk blir
långt mindre än vad som avsågs i energibeslutet våren 1991. De i
motionen föreslagna åtgärderna skulle vara enklare och
effektivare än att nivån på det statliga investeringsbidraget
höjs.
Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats.
NUTEK har den 21 november 1991 av regeringen fått i uppdrag att
tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra en översyn av
de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad
och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör -- enligt vad
som sägs i en promemoria som utgör bilaga till regeringens
beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna av bl.a. de
lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet av
regeländringar bör prövas och eventuella förslag till
förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör
vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om
allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med
den nu föreliggande propositionen.
Näringsutskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för
småskalig vindkraftproduktion är föremål för en översyn.
Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i här behandlade
motioner kommer att prövas i detta sammanhang. Med hänsyn
härtill finner utskottet inte att några ytterligare åtgärder nu
är påkallade. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1991/92:Sk17
(c; kds), 1991/92:Sk15 (kds) och 1991/92:Sk18 (v).
Stockholm den 28 november 1991
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Kjell
Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt
Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats
Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun
Norberg (fp) och Roland Lében (kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening är stora problem förknippade med att
råkraftspriserna i Sverige ger så låga avräkningspriser för
vindkraftsproducerad el att investeringsbidraget på 25 % inte
gör vindkraftverken tillräckligt lönsamma. Detta torde även vara
fallet med de vindkraftverk som har de bästa förutsättningarna
när det gäller vindförhållanden etc. Det finns därför en risk
att antalet nya vindkraftverk som kommer att byggas blir långt
mindre än vad som förutsattes i energibeslutet våren 1991.
Införandet av en miljöbonus, som föreslås bl.a. i motion
1991/92:Sk18 (v), är enligt min uppfattning en enklare och
effektivare lösning än att nivån för investeringsbidraget höjs.
I ett första steg borde sålunda all vindkraftsproducerad el som
saluförs tillföras en miljöbonus på 7,2 öre/kWh, dvs. ett belopp
motsvarande elskatten. Också yrkesmässig distribution borde
omfattas av systemet. I ett andra steg borde miljöbonusen utökas
så att denna totalt uppgår till 20 öre/kWh. Regeringen borde
anmodas att lägga fram ett förslag med denna inriktning.
Det är angeläget att erinra om att förslaget om miljöbonus om
7,2 öre skulle innebära ett bortfall av skatteinkomster för
staten om endast 700000 kr. Samtidigt skulle Sverige vinna
avsevärt när det gäller en minskning av miljöskadorna. Ett
statligt stöd under introduktionsskedet är särskilt viktigt.