I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:86 om
ändring i reglerna för lagervärdering och avstyrker en i ärendet
väckt motion. Utskottet behandlar i sammanhanget ett antal
motioner från den allmänna motionstiden. Med anledning av en
motion föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen
om en eventuell justering i reglerna för upphovsmannakonto. I
övrigt avstyrks motionerna.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (s, nyd) och en
meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition
1991/92:86 en ändring i kommunalskattelagens (1928:370) regler
för värdering av lager.
Förslaget innebär att den värdering av lagret som gjorts i
räkenskaperna skall godtas skattemässigt om värderingen inte
understiger det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkliga
värdet. Den nya bestämmelsen är avsedd att tillämpas redan
fr.o.m. 1992 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motion väckt med anledning av propositionen
1991/92:Sk26 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en återgång till de t.o.m. 1992 års taxering gällande reglerna
om underlag för värdering av pågående arbeten till fast pris.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om
möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av
företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar,
maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en
regionalpolitisk utredning.
1991/92:Sk315 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särbestämmelser för beskattning av
skogsinkomst i samband med omarrondering.
1991/92:Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel
i enlighet med vad som i motionen anförts.
1991/92:Sk320 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändring av skatteuttaget i
samband med butiksrån.
1991/92:Sk324 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen framlägger förslag om återinförande av
möjligheten till avsättning till fartygsfonder för
fiskerinäringen.
1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om egenföretagarnas beskattning.
1991/92:Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående befrielse av moms, egenavgifter och
skatt på medel, som tilltvingats genom våld (rån).
1991/92:Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändringar i lagen om upphovsmannakonto i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1991/92:Sk346 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om brutet räkenskapsår i handelsbolag och enskilda firmor.
1991/92:Sk348 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om riskkapitalförsörjning.
1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar om möjlighet för företag att avsätta
ett års vinst, dock högst 500000 kr., i en obeskattad
reservfond,
4. att riksdagen beslutar om möjlighet till
nuvärdesavskrivning för maskiner, kontorshjälpmedel och
inventarier i företag med upp till 50 anställda.
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett slopande av SURV-systemet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en samlad översyn av
företagsbeskattningen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild
skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts.
1991/92:Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att svenska företag bör medges avdrag för
konferenser, kurser och liknande utomlands endast om det av
särskilda och sakliga skäl är motiverat att förlägga dessa
utanför Sverige.
1991/92:Sk358 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bestämmelser som ger rätt till 100%
skogsavdrag för finansiering av likvider vid omarrondering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för förrättningskostnader vid
omarrondering.
1991/92:Sk366 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av energisparfonder.
1991/92:Sk369 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av nu gällande
skattelagstiftning i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Sk374 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för
kapitalförluster i samband med rån och stöld i enlighet med vad
i motionen anförts.
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att dubbelbeskattning av aktieutdelningar
bör avvecklas.
1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar i enlighet med
vad som anförts i motionen.
Utskottet
Lagervärdering, m.m.
En viktig del av den reformering av företagsbeskattningen som
beslutades våren 1990 gällde slopandet av den generella rätten
till lagernedskrivning. Detta tillsammans med slopade eller
beskurna reserveringsmöjligheter i övrigt öppnade väg för en
kraftigt sänkt skattesats och en mer ändamålsenlig och
internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning.
Skattereformens lagervärderingsregler har en direkt koppling
till reglerna i bokföringslagen (1976:125). Lagret får enligt
huvudregeln inte åsättas ett lägre skattemässigt värde än det
högsta värde som är tillåtet enligt bokföringslagen. En kommitté
arbetar numera med att se över redovisningslagstiftningen (dir.
1991:71). Kommittén utreder bl.a. om det finns anledning att
ompröva sambandet mellan redovisning och beskattning.
Lagervärderingsreglerna finns alltså med i det arbetet.
I propositionen föreslås -- i avvaktan på resultatet av den
nämnda översynen -- att lagervärderingsreglerna justeras med
hänsyn till att det uppkommit ett tolkningsproblem. Enligt
propositionen kan en utveckling förutses där skattemyndigheter
och företag i många fall kan bli oense om vilken värdering som
kan godtas skattemässigt. Det råder olika meningar om hur
anskaffningsvärdet skall bestämmas i vissa fall. Begreppet
anskaffningsvärde i bokföringslagen är inte entydigt, och i
praxis sker en utfyllnad på grundval av vad som är god
redovisningssed. Problemet är om vissa kostnader som inte
nödvändigtvis måste ingå i anskaffningsvärdet enligt god
redovisningssed ändå skall räknas med vid den skatterättsliga
värderingen av lagret.
För att begränsa de nämnda svårigheterna föreslås i
propositionen att reglerna i stället ges innebörden att den i
räkenskaperna gjorda värdesättningen på ett lager normalt skall
användas vid beskattningen. Lagret skall dock enligt huvudregeln
inte värderas till lägre värde än det lägsta av
anskaffningsvärde och verkligt värde som dessa begrepp bestäms i
13§ andra stycket och 14§ andra stycket bokföringslagen.
Under förutsättning att ett företag har beräknat värdet på sitt
lager i enlighet med bokföringslagens bestämmelser och med
beaktande av god redovisningssed bör skattemyndigheten således i
allmänhet godta att samma värde redovisas också i deklarationen.
Frågan om hur lagerreserver skall beaktas har föranlett
särskilda svårigheter vid utformningen av de föreslagna nya
reglerna, och det har enligt propositionen inte varit möjligt
att finna en alltigenom tillfredsställande lösning. I
propositionen har man stannat för att hänsyn inte skall tas till
en reserv i vidare mån än vad som kan följa av att lagret
värderas till 97% av det samlade anskaffningsvärdet eller,
såvitt gäller djur i jordbruk och renskötsel, 85% av
produktionskostnaden eller annat tillåtet värde.
Skattereformens lagervärderingsregler skall tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. De nya bestämmelserna föreslås få
tillämpning redan vid den nämnda taxeringen. Enligt
propositionen bör ändringarna inte annat än i undantagsfall
kunna leda till ett högre skatteuttag för de skattskyldiga. Det
kan dock enligt propositionen -- med hänsyn till de föreslagna
reglerna om lagerreserv -- inte uteslutas att ett högre
skatteuttag kan komma i fråga. Om en skattskyldig yrkar det bör
därför enligt förslaget nu gällande regler få tillämpas vid den
nämnda taxeringen. En valfrihet skall finnas även vid 1993 års
taxering.
I propositionen föreslås samtidigt att lagen om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen (1955:257) anpassas till de nya
bestämmelserna om lagervärdering.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det redan
nu, utan att översynen av sambandet mellan redovisning och
beskattning avvaktas, bör göras en lagändring för att begränsa
de tillämpningsproblem med de nya lagervärderingsreglerna som
förutses i propositionen. Det torde enligt utskottets mening
inte vara möjligt att uppnå en helt tillfredsställande lösning
genom lagstiftningsåtgärder som närmast är av provisorisk
karaktär i avvaktan på att den nämnda översynen slutförts.
Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen och
uppmärksammar om någon åtgärd är påkallad, t.ex. mot bakgrund av
redovisningsrådets rekommendationer om redovisning av varulager
och pågående tjänsteuppdrag, som dessa utformats i ett utkast
från april 1992. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen.
Med anledning av propositionen har Hugo Hegeland i motion Sk26
yrkat på en återgång till de före skattereformen gällande
reglerna för värdering av pågående arbeten till fast pris.
Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att överväga en
återgång till gamla regler och avstyrker följaktligen motionen.
Vissa allmänna frågor om företagsbeskattningen
I motion Sk351 yrkande 7 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att
riksdagen skall uttala sig för vissa förändringar i den
allmänna inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt
motionen bör företagsbeskattningen utredas på nytt med
inriktning på ett ökat skatteuttag från företagssektorn, främst
på de större börsnoterade bolagen. Motionärerna vill också
avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv (yrkande 6) och
införa en särskild skatt på finansiella företag (yrkande 8).
Utskottet har i samband med skattereformen och senare avstyrkt
liknande yrkanden från Vänsterpartiet om en ändrad inriktning på
företagsbeskattningen i syfte att skärpa densamma. Det är i
stället angeläget att, som utskottet redovisat i betänkandet
1991/92:SkU10, utveckla det nuvarande systemet för att det skall
bli så enkelt, begripligt och överskådligt som möjligt. Den
fortsatta översynen av företagsbeskattningen kommer också att
präglas av företagsbeskattningen i andra länder, särskilt
utvecklingen inom EG. Regeringen kommer senare att lämna förslag
till riksdagen om förenklingar och förbättringar i
företagsbeskattningen. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Fi208 yrkande 17 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar skall
avvecklas.
Den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster är
en central fråga i det fortsatta arbetet med
företagsbeskattningen. Frågan berörs också av de beslut som kan
komma att fattas inom EG. Utskottet anser att regeringens
kommande förslag bör avvaktas och avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.
I motion Sk348 av Hugo Hegeland (m) har tagits upp en fråga om
inkomstberäkning i aktiebolag. Enligt motionen bör förluster
på kapitalplaceringsaktier kunna kvittas även mot andra vinster
än vinster på aktier av samma slag.
Gällande regler har utformats med hänsyn till att den s.k.
genomsnittsmetoden antogs för beräkning av aktievinster.
Reglerna har en motsvarighet i de begränsningar som gäller för
avdrag för reaförluster inom hushållssektorn. Utskottet finner
inte skäl att frångå det ställningstagande i denna fråga som
gjordes vid skattereformbeslutet våren 1990. Utskottet avstyrker
motionen.
Frågan om beskattningen av enskild näringsverksamhet har
tagits upp i motion Sk328 yrkande 19 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s). Enligt motionen skall ett reformerat system för
egenföretagarnas beskattning vara neutralt i förhållande till
andra företagsformer och beskattningen av löntagare och inte
heller leda till ökade möjligheter till skatteplanering.
Ett förslag om ändrade skatteregler fr.o.m. den 1 januari 1993
för enskild näringsverksamhet och handelsbolag har lagts fram i
betänkandet SOU 1991:100 Neutral företagsbeskattning.
Betänkandet bereds i regeringskansliet med sikte på en
proposition till riksdagen under hösten 1992. Riksdagen kommer
alltså inom en relativt nära framtid att få ta ställning till
hur nya regler för beskattning av enskild näringsverksamhet bör
vara utformade. Utskottet anser att regeringens kommande förslag
bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Enligt motion Sk346 av Margit Gennser (m) bör den i samband
med skattereformen slopade möjligheten för handelsbolag och
enskilda firmor att använda sig av brutet räkenskapsår åter
införas.
Som framgått av vad utskottet anfört tidigare i betänkandet
ser en särskild utredning över frågor om redovisning och
beskattning. Brutet räkenskapsår behandlas i det sammanhanget.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen.
I några motioner har väckts förslag som gäller utvidgade
möjligheter till resultatutjämning och fondering i
näringsverksamhet. Enligt motion Sk324 av Nic Grönvall (m) bör
fartygsfonder för fiskerinäringen åter införas i skattesystemet.
Enligt motion Sk350 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
bör företag få möjlighet att sätta av en årsvinst, dock högst
500000 kr., till en obeskattad reservfond. Karin Starrin (c)
yrkar i motion Sk366 om inrättande av energisparfonder efter
mönster av tidigare investeringsfonder.
Den reformerade företagsbeskattningen bygger på sänkt
skattesats i förening med slopade eller inskränkta
reserveringsmöjligheter. Intresset av att kunna spara vinstmedel
för olika ändamål underlättas rent allmänt för närvarande av
systemet med skatteutjämningsreserv. I avvaktan på den fortsatta
översynen av företagsbeskattningen är det inte möjligt att ta
ställning till hur finansieringen av kapitalkrävande
investeringar, som t.ex. fartyg, skall behandlas i ett förändrat
system. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund de i motionerna
Sk324, Sk350 yrkande 3 och Sk366 framförda förslagen om nya
resultatutjämningsmöjligheter.
Upphovsmannakonto
I motion Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin
(båda s) yrkas att medel som satts in på upphovsmannakonto skall
kunna flyttas över till annan bank utan att detta skall medföra
beskattning som för uttag från kontot.
En motsvarande justering gjordes för några år sedan i fråga om
medel på skogskonto. Ändringen syftade till att undanröja
eventuella olägenheter med att vara bunden till en bank. Härvid
framhölls skogskontots förhållandevis långa omloppstid, tio år.
Upphovsmannakontot har i likhet med skogskontot behållits i det
reformerade skattesystemet. Även om omloppstiden för ett
upphovsmannakonto är väsentligt kortare än för skogskonto, finns
det enligt utskottets mening anledning att pröva om en möjlighet
att byta bank utan skattekonsekvenser skall införas även för
innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet anser det vara
lämpligt att regeringen gör denna prövning. Detta bör enligt
utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av
motionen.
Förlust vid rån eller stöld
I tre motioner begärs ett klarläggande angående bl.a.
avdragsrätten vid förlust av pengar vid rån och andra
tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk320 av Ingbritt Irhammar
(c), Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) och
Sk374 av Göran Hägglund (kds).
Skatteutskottet har vid behandling av liknande motioner för
några år sedan inte varit främmande för att nuvarande regler kan
behöva omprövas. Vid behandlingen av frågan våren 1991 (bet.
1990/91:SkU30) konstaterade utskottet att regeringsrätten i en
dom godtagit avdrag för pengar som förlorats vid rån i
bankverksamhet. Även om det torde kunna förväntas att avdrag
skall kunna medges enligt nuvarande regler även i andra
näringsverksamheter än bankverksamhet ansåg utskottet att
tillämpningen av reglerna fortfarande måste anses som oklar.
Utskottet uttalade att detta förhållande på nytt aktualiserade
frågan om en lagändring borde genomföras. Utskottet förutsatte
att regeringen skulle uppmärksamma de uppkommande
skatteproblemen och, om det behövdes, i lämpligt sammanhang
återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottet utgår ifrån att dess tidigare uttalande beaktas i
samband med den översyn av olika skattefrågor som pågår.
Utskottet anser det därför inte vara nödvändigt med ett
tillkännagivande till regeringen och avstyrker motionerna Sk320,
Sk332 och Sk374.
Avskrivning
I motion Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (båda fp)
återkommer motionärerna till ett tidigare prövat förslag om en
regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivning i
stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och
inventarier.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt
motsvarande motionsyrkanden. Utskottet vidhåller det tidigare
ställningstagandet och avstyrker motionen.
I motion Sk350 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
hemställs om införande av nuvärdeavskrivning för maskiner,
kontorshjälpmedel och inventarier i företag med upp till 50
anställda.
Ett förslag om nuvärdeavskrivning har lagts fram under
utredningsarbetet till skattereformen. Förslaget har varit
föremål för ytterligare utredning. Ett definitivt
ställningstagande får ske inom ramen för den fortsatta översynen
av företagsskattefrågorna. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill det i motionen väckta yrkandet om rätt till
nuvärdeavskrivning för vissa företag.
Konferenser, deklarationshjälp
I motion Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkas att företag
bör få avdrag för konferenser, kurser och liknande i
utlandet endast om det av särskilda och sakliga skäl är
motiverat att förlägga dessa utanför Sverige.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om begränsad
avdragsrätt för utbildning, kurser och konferenser utomlands.
Ett sådant avdragsförbud skulle fungera som ett konkurrensskydd
för den svenska konferensnäringen gentemot utlandet och komma i
konflikt med den senast i den reviderade finansplanen uttalade
målsättningen om skärpt konkurrenstryck i den svenska ekonomin.
Utskottet anser att det heller inte är möjligt med en sådan
begränsning på grund av Sveriges internationella åtaganden.
Oavsett om en konferens etc. äger rum här i landet eller
utomlands är det dock viktigt att skattemyndigheternas kontroll
är effektiv och att de ingriper i den mån det förekommer
nöjesinslag i en omfattning som aktualiserar
beskattningsåtgärder. Riksskatteverket har i den handledning som
sammanställts till ledning för taxering och utbildning inom
skattemyndigheterna berört hur skattemyndigheterna bör hantera
sådana kontrollfrågor. Utskottet förutsätter att regeringen är
uppmärksam på om det kan behövas ytterligare åtgärder för att
stävja ett eventuellt missbruk av reglerna. Utskottet finner
emellertid för närvarande inte något behov av uttalande från
riksdagens sida.
Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga
om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill
utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn
av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att
överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för
att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler
som gäller för förrättningar inom Sverige. Utskottet anser även
här att det inte finns behov av åtgärder från riksdagens sida.
Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motion
Sk353.
Enligt motion Sk369 av Rune Thorén (c) bör det göras en
översyn av skattelagstiftningen i syfte att få likformiga
avdragsregler i fråga om kostnader för deklarationshjälp och
advokatkostnader. Utskottet vill framhålla att avdragsfrågan
prövas utifrån den allmänna principen om vilka kostnader som är
nödvändiga för intäkternas förvärvande och bibehållande. Det
finns inga särskilda regler som i detta hänseende gör skillnad
mellan olika typer av näringsverksamhet. Utskottet avstyrker
motionen.
Skogsbeskattning
I motion Sk315 yrkar Lennart Fremling (fp) att
skogsavdraget skall omfatta likvider som betalas för att
finansiera omarrondering. Ulf Björklund (kds) yrkar i motion
Sk358 yrkande 1 att skogsavdrag skall kunna medges med upp till
100% av likvider vid omarrondering.
Enligt gällande regler kan fysiska personer göra skogsavdrag
med sammanlagt 50% av skogens anskaffningsvärde. För juridiska
personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det årliga
avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli högre,
men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) får inte
överstiga 50% av anskaffningsvärdet för
rationaliseringsförvärvet. Skatteutskottet har vid upprepade
tillfällen avstyrkt yrkanden om att höja avdragsutrymmet.
Utskottet har inte funnit skäl att ändra detta ställningstagande
och avstyrker motionsyrkandet.
I motion Sk358 har också tagits upp en tidigare behandlad
fråga om direktavdrag för förrättningskostnader vid
omarrondering (yrkande 2). Gällande regler innebär att
lantmäterikostnaderna vid ett rationaliseringsförvärv räknas in
i underlaget för skogsavdrag. Detta innebär att avdrag för
sådana kostnader kan medges mot skogsinkomster med 50% av den
totala kostnaden. Mot bakgrund av att frågan aktualiserats av
fastighetsbildningskostnadsutredningen i betänkandet SOU 1990:9,
som för närvarande bereds i regeringskansliet, anser utskottet
det inte vara motiverat med ett tillkännagivande till
regeringen. Motionen avstyrks därför.
I motion Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (båda
c) begärs en utredning av konsekvenserna av friare användning
av skogskontomedel. Motionärerna vill utreda konsekvenserna av
att skogskontomedel skulle få användas för att investera i nya
näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats. Motionärerna
anser att frågan har särskilt intresse i en situation där det
råder brist på riskkapital och att det även finns
regionalpolitiska aspekter.
En användning av skogskontomedel på det sätt motionärerna vill
uppnå skulle innebära en helt ny typ av reserveringsform som
inte har mycket gemensamt med skogskontot i dess nuvarande
utformning. Utskottet har i annat sammanhang under våren
behandlat frågor om att allmänt förbättra tillgången på
riskvilligt kapital och förutsättningarna för nyföretagande.
Utskottet har hänvisat till den beredning av dessa frågor som
pågår i regeringskansliet. Utskottet avstyrker motionärernas
förslag om en särskild utredning i fråga om användningen av
skogskontomedel.
I motion Jo316 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)
hemställs om direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.
Skogsvägar (och täckdikningar) kan enligt gällande regler
normalt skrivas av med 10% årligen på anskaffningsvärdet,
vilket medger snabbare avskrivning än för andra markanläggningar
(5%). Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang ta
ställning till frågan om eventuella förändringar i avdraget.
Frågan kan överblickas bättre när utredningen av de
skogspolitiska frågorna är klar. Utskottet förutsätter att
regeringen följer upp frågan och avstyrker med hänvisning
härtill motion Jo316 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagervärdering
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:86,
2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk26,
res. 1 (nyd)
3. beträffande den allmänna inriktningen av
företagsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 6--8,
men. (v)
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi208 yrkande 17,
res. 2 (nyd)
5. beträffande inkomstberäkning i aktiebolag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk348,
6. beträffande enskild näringsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 19,
res. 3 (s)
7. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk346,
10. beträffande energisparfonder
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk366,
11. beträffande upphovsmannakonto
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk333 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
möjlighet för innehavare av upphovsmannakonto att utan
skattekonsekvenser flytta kontot till annan bank,
12. beträffande förlust av pengar vid rån
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk320, 1991/92:Sk332
och 1991/92:Sk374,
res. 6 (nyd)
13. beträffande snabbare avskrivning i stödområden
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk307,
21. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar
de vid proposition 1991/92:86 fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen.
Stockholm den 21 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Värdering av vissa pågående arbeten (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Med anledning" och slutar med "följaktligen
motionen" bort ha följande lydelse:
De nya reglerna för värdering av fastprisarbeten krånglar till
deklarationsarbetet, särskilt för små företag med liten
administration. Att gå tillbaka till de gamla reglerna, som
yrkas i motion Sk26, kanske kan vara en lösning. Enligt
utskottets mening bör regeringen undersöka hur skattereglerna
skall göras enklare och återkomma till riksdagen med ett
förslag.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk26 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya
regler för pågående arbeten till fast pris.
2. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Den ekonomiska" och slutar med "följaktligen
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den ekonomiska krisen är det under de närmaste
åren viktigare än på mycket länge att det finns ett starkt
intresse för företagande och att sätta i gång nya verksamheter.
Det är viktigt att skattereglerna utformas för att tillgodose
detta, bl.a. så att tillgången på riskvilligt kapital kan öka.
En bra åtgärd på skatteområdet är att avveckla den
dubbelbeskattning som nu sker av företagens vinster. Utskottet
tillstyrker följaktligen förslaget i motion Fi208 yrkande 17.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi208 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör avvecklas.
3. Enskild näringsverksamhet (mom. 6)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Ett förslag" och slutar med "följaktligen
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
En skattemässig likformighet mellan olika företagsformer är
ett viktigt mål för en reformering av beskattningen av enskild
näringsverksamhet. Men det är också viktigt att en rationell
skattemodell för företagare inte bidrar till ökade
skatteskillnader mellan företagare och löntagare. Regeringen
arbetar för närvarande med ett förslag till riksdagen om en
reformerad beskattning av egenföretagare. Utskottet anser att
riksdagen bör klargöra att den inte kan acceptera att
reformeringen leder till ökade möjligheter till skatteplanering
och omotiverade skattelättnader för enskilda näringsidkare utan
hänsyn till verksamhetens omfattning, ägarens engagemang i
företaget och dess investerings- och konsolideringsbehov. En
reformering av egenföretagarnas beskattning måste också ta
hänsyn till krav på en rättvis fördelning mellan löntagare och
egenföretagarna. Det är även viktigt att ta hänsyn till de
statsfinansiella kraven för att upprätthålla välfärden.
Utskottet tillstyrker förslaget om ett tillkännagivande av
ovan angiven innebörd i den socialdemokratiska motionen Sk328
yrkande 19.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande enskild näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om egenföretagarnas beskattning.
4. Fartygsfonder (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att utskottets yttrande i fråga om fartygsfonder bort
ha följande lydelse:
Kapitalbildningen inom fiskerinäringen skulle underlättas av
att en reserveringsmöjlighet liknande tidigare fartygsfonder
infördes. Regeringen bör lägga fram ett förslag till riksdagen
som ger näringen bättre reserveringsmöjligheter än för
närvarande. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av
motion Sk324.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande fartygsfonder
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk324 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
reserveringsmöjligheter i fiskerinäringen.
5. Obeskattad reservfond (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att utskottets yttrande i fråga om obeskattad
reservfond bort ha följande lydelse:
Som komplement till de förslag Ny demokrati har för att
stimulera riskkapitalbildningen förordas i motion Sk350 att
företag skall ha rätt att sätta av ett års vinst, dock högst
500000 kr. i en obeskattad reservfond. Utskottet biträder
detta förslag. Ett lagförslag härom bör utarbetas av regeringen
och skyndsamt föreläggas riksdagen.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande obeskattad reservfond
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 3
hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om rätt att göra
avsättning i enlighet med motionen.
6. Förlust av pengar vid rån (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Skatteutskottet har" och slutar med "och Sk374" bort
ha följande lydelse:
En bank har redan av regeringsrätten fått rätt att dra av för
rånade pengar. Samma rätt bör naturligtvis tillkomma andra
näringsidkare som blir utsatta för rån. Eftersom problemet
fortfarande inte är klargjort i praxis bör det göras en
lagändring så att oklarheterna försvinner. Regeringen bör få i
uppdrag att lägga fram ett sådant förslag.
dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:
12. beträffande förlust av pengar vid rån
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk320,
1991/92:Sk332 och 1991/92:Sk374 hos regeringen begär förslag
till klara regler i fråga om avdragsrätten, m.m.
7. Nuvärdeavskrivning (mom. 14)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Ett förslag" och slutar med "vissa företag" bort ha
följande lydelse:
Det förslag Ny demokrati lagt fram om nuvärdeavskrivning i
företag med upp till 50 anställda bör genomföras med förtur.
Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett
lagförslag.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:
14. beträffande nuvärdeavskrivning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 4
hos regeringen begär förslag till lagstiftning om
nuvärdeavskrivning i enlighet med motionen.
8. Konferenser, kurser och liknande (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Oavsett om" och slutar med "motion Sk353" bort ha
följande lydelse:
Det är dock viktigt, att företagens utbildning, kurser och
konferenser i så stor utsträckning som möjligt förläggs till
Sverige. Därför måste skattemyndigheterna i likhet med vad som
sker i vissa EG-länder intensifiera sina kontroller av sådan
verksamhet som förlagts till utlandet för att kunna ingripa i
den mån det förekommer nöjesinslag i en omfattning som
aktualiserar beskattningsåtgärder. Detta bör med anledning av
motionen ges regeringen till känna.
Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga
om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill
utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn
av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att
överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för
att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler
som gäller för förrättningar inom Sverige. Utredningen bör
enligt utskottets mening behandla skattereglerna för
utlandstraktamenten med förtur. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottet under moment 15 bort hemställa:
15. beträffande konferenser, kurser och liknande
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk353 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
intensifierad skattekontroll och beskattningen av
utlandstraktamenten.
9. Skogsbilvägar (mom. 20)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Skogsvägar" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Företagsekonomiskt är byggande av skogsbilvägar i de flesta
fall en mycket lönsam investering. Då skogsvårdsavgiften
avskaffas ökas dessutom skogsägarnas möjligheter att
egenfinansiera vägbyggandet. Markägarna bör stimuleras till att
samverka över ägogränserna vid byggande av skogsbilvägar. Med
någon form av samrådsförfarande i kombination med direktavdrag
för investeringar i byggande av skogsbilvägar skulle
incitamenten att samarbeta vara sådana att bristfälligt
planerade vägbyggen inte görs och att standarden hålls uppe på
en rimlig nivå, vilket i sin tur skonar miljön och stödjer
skogsnäringen. Utskottet tillstyrker yrkande 2 i motion Jo316 om
att det bör införas ett direktavdrag för skogsbilvägar.
dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:
20. beträffande skogsbilvägar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo316 yrkande 2
hos regeringen begär förslag om införande av direktavdrag för
investeringar i skogsbilvägar.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Översyn av företagsbeskattningen
Sverige har en av OECD:s lägsta bolagsskatter. Det är
emellertid en defensiv industri- och näringspolitisk strategi
att söka trygga den ekonomiska tillväxten genom en låg
bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet av
en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och
inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar
därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.
En ny samlad översyn av hela företagsbeskattningen bör därför
genomföras. Den grundläggande uppgiften för en sådan utredning
skall vara att se över det totala skatteuttaget från
produktionen så att företagsbeskattningen utformas efter en
samlad fördelnings- och näringspolitisk bedömning.
Vänsterpartiet anser att det genomsnittliga skatteuttaget från
företagssektorn bör ökas, och då främst på de större
börsnoterade företagen.
Skattesystemet skall vara enkelt och motverka inlåsningar av
kapital i företag, liksom snedvridningar av satsningar i
industri och övrigt näringsliv. Av dessa skäl bör det
komplicerade SURV-systemet avvecklas. Översynen skall omfatta
alla skatter och avgifter som har betydelse för skatteuttaget på
produktionen, alltså även löneskatter, indirekta skatter och
avgifter.
I ett hänseende är det angeläget att åtgärder vidtas omgående
på grundval av ett redan genomfört utredningsarbete. Det gäller
förslaget i SOU 1990:46 om en särskild skatt på finansiella
tjänster. Regeringen bör direkt lägga fram ett förslag om en
särskild skatt på finansiella tjänster på grundval av
betänkandet. Skattesatsen på de finansiella företagen skall dock
som förordas i motionen bestämmas till 6%.
Enskild näringsverksamhet, konferenser och kurser
Jag biträder reservationerna 3 och 8 (s) rörande dessa frågor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
3 borde ha hemställt:
3. beträffande den allmänna inriktningen av
företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande
6--8 som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om en
samlad översyn av företagsbeskattningen samt hos regeringen
begär att den lägger fram ett förslag om en särskild skatt på
finansiella tjänser i enlighet med motionen.