I ärendet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:112 om
F-skattebevis med viss komplettering av reglerna om
förtidsåterbetalning av skatt.
Vidare behandlar utskottet ett antal motioner från den
allmänna motionstiden beträffande taxeringsfrågor. Med anledning
av ett motionsyrkande som gäller beskattningen av personer med
bostad och arbete i olika länder föreslår utskottet ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av fortsatt
utredning beträffande reglerna på detta område. I övrigt
avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats nio reservationer och ett särskilt
yttrande samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition
1991/92:112 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Efter justering med hänsyn till de förslag som läggs fram i
proposition 1991/92:129 om socialavgifter på vissa förmåner m.m.
har lagförslagen följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ändring i det nordiska
dubbelbeskattningsavtalet.
1991/92:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande möjlighet för
RSV att begära förhandsbesked i skattefrågor i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1991/92:Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändring i taxeringslagens 2 kap.
7 §.
1991/92:Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen framförts om behovet av en översyn av
reglerna för anstånd med deklarationer.
1991/92:Sk804 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklingar av skatteprocedurerna för
småföretagaren.
1991/92:Sk805 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta
juridiska personer.
1991/92:Sk807 av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ändring i 33 § uppbördslagen.
1991/92:Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller
regeringsrätt måste få full ersättning för sina
rättegångskostnader,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva
riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen
som olaglig,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lagen mot skatteflykt, den s.k. generalklausulen, skall
avskaffas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag,
där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som
tidigare förutsätts gälla,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande
skattefordringar som inte är fastställda,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan
beslut fattas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
underrättelse om avvikelse från självdeklarationen aldrig skall
få sändas ut senare än en månad före taxeringsperiodens utgång
så att den skattskyldige får rimlig tid på sig att bemöta
avvikelsen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör få
anstånd med att betala den kvarskatt som kan ha blivit följden
av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där det är
uppenbart att besvär över taxeringsnämndens beslut inte kan
bifallas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två
år och endast skall vidtas i fall av uppenbara
skatteundandraganden,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall
av uppenbara skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i
dessa fall skall sänkas till 20 %,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste
finnas.
1991/92:Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad som praktiskt
kan göras för att förbättra förutsättningarna för hederligt
företagande och arbete så att den svarta sektorn -- med
bibehållen dynamik -- kan byta färg.
1991/92:Sk810 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av rutinerna vid skatteförvaltningen.
1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot den tillfälliga handelns
bristande redovisning av skatter och sociala avgifter.
Yttrande
Skatteutskottet har inhämtat riksskatteverkets yttrande över
motion 1991/92:Sk329 om en ändring i nordiska
dubbelbeskattningsavtalet. Yttrandet har fogats som bilaga till
detta betänkande.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen nya regler för
skatteavdrag och betalning av socialavgifter. Reglerna innebär
att skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt vid
utbetalning av ersättning för arbete och betala
arbetsgivaravgifter på ersättningen knyts till mottagarens
skattsedel på preliminär skatt. Om mottagaren innehar den
skattsedel som tilldelas företagare, F-skattesedel, behöver
utbetalaren inte innehålla någon preliminär A-skatt och är inte
heller skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. I
övriga fall, dvs. om mottagaren innehar en A-skattesedel eller
inte har någon skattsedel alls, skall preliminär A-skatt
innehållas och arbetsgivaravgifter erläggas på ersättningen. Ett
undantag görs. Någon skyldighet att innehålla preliminär A-skatt
och betala arbetsgivaravgifter skall inte föreligga om utgivaren
är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen
understiger 10 000 kr. per år och inte utgör en utgift i
näringsverksamhet.
Skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt utvidgas att
gälla i princip all ersättning för arbete. Den nuvarande
begränsningen till huvudarbetsgivare tas således bort, och
preliminär skatt skall innehållas också på ersättning till
juridiska personer. Beloppsgränsen på 1 000 kr. när det gäller
skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter skall i
fortsättningen gälla också för skyldigheten att innehålla
preliminär A-skatt.
F-skattesedeln tilldelas skattskyldiga som bedriver eller kan
antas komma att bedriva näringsverksamhet. Har näringsidkaren
dessutom tjänsteinkomst skall han tilldelas både en
F-skattesedel och en A-skattesedel. Övriga skattskyldiga skall
ha A-skattesedel. Om en skattskyldig har både en F-skattesedel
och en A-skattesedel gäller F-skattesedeln bara om den åberopas
skriftligen.
Juridiska personer tilldelas A- eller F-skattesedel efter
samma mönster som gäller för fysiska personer. Ett handelsbolag
måste vara registrerat för att kunna få en F-skattesedel. Om en
juridisk person har en A-skattesedel föreligger skyldighet att
innehålla preliminär A-skatt på ersättning för arbete till den
juridiska personen.
En F-skattesedel skall kunna återkallas vid missbruk. Har en
F-skattesedel återkallats på denna grund får en ny normalt inte
utfärdas förrän två år förflutit. Återkallelse kan också ske på
annan grund som t.ex. konkurs, näringsförbud, underlåtenhet att
avlämna deklaration, bristande skatte- eller avgiftsbetalning
etc.
Förslaget innehåller också särskilda regler om utvidgat
betalningsansvar för skatter och socialavgifter vid uppenbart
missbruk av en F-skattesedel eller en A-skattesedel.
Den som innehar en A-skattesedel skall kunna åläggas att själv
betala in preliminär skatt (särskild A-skatt) vid sidan av den
preliminära A-skatt som innehålls på tjänsteinkomster. Vid
beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall
hänsyn tas till sådan mervärdesskatt som den skattskyldige
redovisar i allmän självdeklaration.
De nya reglerna föreslås bli tillämpliga fr.o.m. den 1 april
1993.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot
förslaget om nya regler för skatteavdrag och betalning av
socialavgifter och tillstyrker att propositionen bifalls i denna
del.
I propositionen lägger regeringen vidare fram ett förslag som
har anknytning till de nya regler för redovisning av
mervärdesskatt som gäller sedan inkomståret 1991. Enligt dessa
skall mervärdesskatt i vissa fall redovisas i den allmänna
självdeklarationen och ingå i den slutliga skatt som debiteras
på slutskattesedeln. Uppkommer överskjutande ingående
mervärdesskatt skall denna avräknas från den slutliga skatten.
Enligt det förslag som läggs fram i propositionen skall den
avräkning av överskjutande ingående mervärdesskatt som på detta
sätt görs i slutskattesedeln kunna beaktas också vid den
beräkning av den slutliga skatten som ligger till grund för ett
beslut om förtida återbetalning av preliminär skatt.
Utskottet har inte någon invändning mot förslaget men anser
att det behöver kompletteras. I de fall då den överskjutande
ingående mervärdesskatten överstiger den slutliga skatten leder
förslaget visserligen till att all preliminär skatt normalt kan
förtidsåterbetalas, men den skattskyldiges rätt att återfå den
del av den överskjutande ingående mervärdesskatten som
överstiger den slutliga skatten kan inte tillgodoses på samma
sätt. Enligt utskottets mening bör också överskjutande ingående
mervärdesskatt som beräknas överstiga den slutliga skatten kunna
förtidsåterbetalas.
Reglerna om förtidsåterbetalning av preliminär skatt finns i
45 § 2 mom. uppbördslagen. Till momentet bör fogas ett andra
stycke där det framgår att överskjutande ingående mervärdesskatt
som beräknas överstiga den slutliga skatten kan
förtidsåterbetalas. Där bör också anges att de regler som i
övrigt gäller i fråga om förtida återbetalning av preliminär
skatt skall äga motsvarande tillämpning när det gäller
överskjutande ingående mervärdesskatt. Avsikten är att
beloppsgränsen på 500 kr. i förekommande fall skall avse det
sammantagna beloppet av preliminär skatt och överskjutande
ingående mervärdesskatt. Vidare bör preliminär skatt som
understiger 500 kr. kunna återbetalas i anslutning till en
återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt.
Återbetalning bör kunna ske först efter inkomstårets utgång. Vid
sidan av dessa ändringar krävs en justering av 27 § 2 mom.
uppbördslagen och av ikraftträdandebestämmelserna.
Riksdagen har genom ett beslut tidigare i vår (1991/92:SkU24)
gjort det möjligt att beakta överskjutande ingående
mervärdesskatt i de ärenden om förtida återbetalning av
preliminär skatt för inkomståret 1991 som nu handläggs av
skattemyndigheterna. Reglerna härom finns i lagen (1992:101) om
jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för
inkomståret 1991. Även denna lag bör kompletteras med en
bestämmelse som gör det möjligt att förtidsåterbetala
överskjutande ingående mervärdesskatt i nu avsedda fall.
Av det anförda framgår att utskottet i denna del tillstyrker
propositionen med den komplettering som redovisats och att
utskottet samtidigt föreslår att den särskilda lagen om
förtidsåterbetalning för inkomståret 1991 kompletteras på
motsvarande sätt.
I propositionen föreslås vidare att uppbördslagens bestämmelse
om att skattetabeller skall fogas till skattsedel på
preliminär A-skatt slopas. Härigenom får skattemyndigheterna
möjlighet att själva bedöma i vilken omfattning skattetabeller
bör bifogas.
I motion Sk807 -- som väckts under den allmänna motionstiden
-- av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) begär motionärerna
ett tillkännagivande om att skattemyndigheterna själva bör få
avgöra i vilken omfattning skattekort och skattetabeller skall
bifogas preliminärskattesedlar.
Utskottet delar bedömningen att den aktuella bestämmelsen kan
slopas och tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Härigenom är motionen delvis tillgodosedd. Någon anledning till
ett tillkännagivande till regeringen finns det emellertid inte,
varför utskottet avstyrker motionen.
När det gäller propositionen i övrigt har utskottet inte
funnit anledning till erinran mot de förslag som läggs fram och
tillstyrker därför att de genomförs. Utskottet återkommer till
vissa lagtekniska frågor under en särskild rubrik närmast före
hemställan.
Motioner som väckts under allmänna motionstiden
Förhandsbesked
Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig
och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av
synnerlig vikt för sökanden. Gäller ansökan tillämpningen av
lagen mot skatteflykt räcker det att beskedet är av vikt för
sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas i s.k.
prejudikatsfall, dvs. om beskedet är av vikt för en enhetlig
lagtolkning eller rättstillämpning.
I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) tar motionären upp en
fråga som rör prejudikatbildningen. Enligt motionären är det
inte tillfredsställande att skattemyndigheterna driver enskilda
fall hela vägen genom länsrätt och kammarrätt och upp till
regeringsrätten med den huvudsakliga motiveringen att man vill
få till stånd ett prejudicerande avgörande. Motionären föreslår
att problemet löses genom att riksskatteverket får en möjlighet
att begära förhandsbesked hos skatterättsnämnden utan att det
finns något samband med en enskild taxering.
I motion Sk808 (yrkande 15) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att det måste finnas möjlighet
att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor.
Utskottet noterar att skatteförenklingskommittén i betänkandet
Tolkningsbesked i skattefrågor (Ds Fi 1987:1) föreslagit att
staten skall kunna ansöka om förhandsbesked i skattefrågor som
har ett mer allmänt prejudikatintresse (s.k. tolkningsbesked).
Den dåvarande rättsnämnden var knuten till riksskatteverket och
fattade beslut i riksskatteverkets namn. Kommittén föreslog
därför att ett hos riksskatteverket placerat allmänt ombud
skulle ges den formella rätten att ansöka om tolkningsbesked.
Sedan förslaget avlämnats har rättsnämnden den 1 juli 1991
brutits ut ur riksskatteverket och bytt namn till
skatterättsnämnden (prop. 1990/91:89, SkU21).
Enligt utskottets mening har frågan om ett genomförande av
skatteförenklingskommitténs förslag fått förnyad aktualitet
genom att skatterättsnämnden sedan den 1 juli 1991 har en
gentemot riksskatteverket självständig ställning. Utskottet har
inhämtat att kommitténs förslag nu är föremål för förnyade
överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att
resultatet av dessa överväganden bör avvaktas och avstyrker
motionsyrkandena med hänvisning härtill.
Antalet ledamöter i skattenämnd
I motion Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
anför motionärerna att det föreskrivna antalet ledamöter i
skattenämnd bör ökas från 4--5 till 4--6. Motionärerna vill på
detta sätt minska risken för att nämnden inte blir beslutsför
när ledamöter uteblir utan att ha anmält förhinder. De begär ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av en utökning av
antalet ledamöter.
Enligt utskottets mening bör problemet kunna lösas på annat
sätt än genom en ökning av det antal ledamöter som kallas till
varje sammanträde. Skulle det ändå visa sig att det föreligger
ett behov av en ändring av reglerna utgår utskottet ifrån att
riksskatteverket tar de initiativ som kan anses påkallade. Någon
anledning till ett tillkännagivande till regeringen anser
utskottet inte att det finns. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Anstånd med avlämnande av allmän självdeklaration
I motion Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
begärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn av reglerna
för anstånd med att avlämna allmän självdeklaration. Enligt
motionärerna får det stora antalet ansökningar om anstånd till
följd att i princip alla ansökningar bifalls eftersom en
granskning skulle bli alltför resurskrävande. Motionärerna anser
att detta leder till att en för stor del av deklarationerna
kommer in sent och att personalen till viss del sitter utan
material när granskningen av rörelsedeklarationer börjar i
april. Något förslag till lösning lägger motionärerna inte fram
men de anser att önskemålet bör vara att möjligheterna till
anstånd blir mindre och att tillämpningen stramas upp. De begär
därför en översyn av anståndsförfarandet.
Enligt utskottets mening bör frågor om anståndsreglernas
inverkan på skattemyndigheternas möjligheter att på ett
effektivt sätt utföra sina arbetsuppgifter i första hand bevakas
av riksskatteverket som har möjlighet att ta erforderliga
initiativ. Utskottet är inte berett att tillstyrka något
uttalande i saken och avstyrker därför motionen.
Förenklade procedurer för småföretagare
I motion Sk804 av Lennart Fremling (fp) begärs ett
tillkännagivande om att vissa förenklingar av skatteprocedurerna
för småföretagare bör genomföras. Skyldigheten att lämna
löneuppgift bör enligt motionärerna inträda vid samma nivå som
skyldigheten att lämna arbetsgivaruppgift, dvs. 1 000 kr., och
löneuppgiften kunna lämnas ända fram till den 15 februari året
efter inkomståret. När det gäller de månadsvisa
uppbördsdeklarationerna bör myndigheterna tillhandahålla en
särskild blankett för årsvis frivillig rättelse. Vid
momsredovisningen bör enligt motionären den s.k. kontantmetoden
få tillämpas i stället för bokslutsmetoden.
Utskottet har i dagarna avstyrkt ett yrkande om
kontantredovisning av mervärdesskatt med hänvisning bl.a. till
att det visat sig innebära avsevärda komplikationer att ha en
kontantmetod vid sidan av en redovisning enligt
bokföringsmässiga principer (1991/92:SkU24). Utskottet har inte
ändrat uppfattning i denna fråga.
Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter bygger på att
avgifterna redovisas till sina definitiva belopp månaden efter
den till vilken avgifterna hänför sig. Visar det sig i efterhand
att uppgiften är felaktig kan den rättas genom en ny deklaration
för den aktuella månaden. Något behov av en särskild blankett
för rättelse efter årets utgång bör det enligt utskottets
bedömning därför inte föreligga. När det gäller
kontrolluppgiftsskyldigheten för tjänsteinkomster bör denna
enligt utskottets mening ansluta till skattepliktsgränsen. Vad
slutligen angår förslaget om en senareläggning av sista dagen
för löneuppgiften skulle en sådan ändring, vilket motionären
också framhåller, påverka hela taxeringsprocessen. Utskottet är
mot bakgrund härav inte heller berett att tillstyrka detta
förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller
gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska
personer.
I motion Sk805 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (båda s) med en begäran om ett förslag som innebär att
skyldigheten att lämna kontrolluppgift utvidgas till räntor som
uppbärs av juridiska personer. Införandet av en sådan
uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att man
kommer till rätta med en betydande underdeklaration av
ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av yrkanden med
detta innehåll, senast i betänkandet 1990/91:SkU14, ställt sig
tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga
kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna
förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare
sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker
motionen.
Rättegångskostnader
Huvudregeln är att den skattskyldige själv skall svara för
sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt. En möjlighet
har dock införts att med statliga medel ersätta en skattskyldig
för hans eller hennes kostnader för ombud, utredning eller annat
som skäligen behövts för att ta vara på hans eller hennes rätt i
ett ärende eller ett mål om skatt, om det med hänsyn till
omständigheterna är oskäligt att han eller hon står för
kostnaderna själv (prop. 1988/89:126, SkU31).
I motion Sk808 (yrkande 4) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att den som får bifall till sina
besvär i länsrätt, kammarrätt eller i regeringsrätten måste få
full ersättning för sina rättegångskostnader.
Av de direktiv som den nya regeringen meddelat den nyligen
tillsatta parlamentariska kommittén med uppdrag att se över
rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27) framgår att
utredningsuppdraget bl.a. avser reglerna om ersättning för
rättegångskostnader och att nuvarande regler bedöms som alltför
restriktiva. När det gäller frågan om ersättning för kostnader i
skattedomstol har denna behandlats nyligen i
domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet
(SOU 1991:106). Domstolsutredningen föreslår att de särskilda
reglerna i lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål
om skatt ersätts med särskilda regler i en ny
domstolsförfarandelag. Enligt de angivna direktiven avser
regeringen att avvakta remissbehandlingen av
domstolsutredningens förslag innan ställning tas till hur
ersättningsfrågorna bör lösas. Frågor som avser ersättning för
kostnader hos myndighet tas dock upp av utredningen om
rättssäkerhet vid beskattningen.
Av det anförda framgår att dessa frågor är föremål för
regeringens uppmärksamhet och att inriktningen är att de
nuvarande reglerna skall göras mindre restriktiva. Redan
härigenom är motionen i viss mån tillgodosedd. I den mån så inte
är fallet avstyrker utskottet motionen med hänvisning till det
arbete med dessa frågor som regeringen tagit initiativ till.
Lagen mot skatteflykt
I motion Sk808 (yrkande 6) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att lagen mot skatteflykt måste
avskaffas.
Som framgår av regeringsförklaringen och av direktiven för den
parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att se över
rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27 s. 3) har
regeringen för avsikt att senare i år lägga fram ett förslag om
avskaffande av lagen mot skatteflykt. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet detta yrkande.
Ändrad praxis m.m.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs
tillkännagivanden om att den som i dag vidtar en helt laglig
handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i
framtiden betraktar handlingen som olaglig (yrkande 5) och om
att det bör vara förbjudet för domstolarna att tillämpa ny
praxis i fråga om rättshandlingar som företagits före en
praxisändring (yrkande 7).
Den parlamentariska kommitté med uppgift att se över
rättssäkerheten vid beskattningen som regeringen nyligen
tillsatt har möjlighet att ta upp och överväga förändringar av
bl.a. den typ som motionärerna föreslår. Enligt utskottets
mening finns det anledning att avvakta resultatet av kommitténs
arbete. Utskottet avstyrker därför yrkandena.
Betalningssäkring
Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation
tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att
fordringen betalas på sedvanligt sätt eller kan bli föremål för
indrivning. Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring av
fordringar på skatter eller avgifter motsvarar i princip vad som
gäller för kvarstad inom civil- och straffprocessen.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför
motionärerna att möjligheterna att använda betalningssäkring
måste begränsas (yrkande 8), att betalningssäkring inte bör ske
för skattefordringar som inte fastställts (yrkande 9) och att
den som drabbas alltid måste höras innan beslut fattas (yrkande
10).
Även vissa frågor rörande betalningssäkringsinstitutet skall
ses över av den parlamentariska kommittén med uppgift att se
över rättssäkerheten vid beskattningen. Kommittén tar bl.a. upp
frågor med anknytning till betalningssäkring av ej fastställda
fordringar. Enligt utskottets mening bör resultatet av
utredningens arbete avvaktas, och utskottet avstyrker därför de
nu aktuella yrkandena.
Tidsgräns för meddelande om avvikelse
Av 4 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen framgår att beslut till
den enskildes nackdel inte får fattas under taxeringsperiodens
sista månad och att den skattskyldige skall underrättas om ett
sådant beslut utan dröjsmål.
I motion Sk808 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att ett meddelande om avvikelse
från självdeklaration inte bör få sändas ut senare än en månad
före taxeringsperiodens utgång så att den skattskyldige får
rimlig tid på sig att bemöta avvikelsen.
Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet tillgodosett
med reglernas nuvarande utformning. Utskottet avstyrker
yrkandet.
Anstånd med betalning av skatt
I motion Sk808 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att den som överklagar ett beslut
till länsrätt automatiskt bör få anstånd med att betala den
skatt som kan ha blivit följden av taxeringsnämndens beslut med
undantag för de fall där det är uppenbart att överklagandet inte
kan bifallas.
Också reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det
uppdrag som regeringen givit kommittén för rättssäkerhet vid
beskattningen. Inriktningen är att möjligheterna till anstånd
skall förbättras. Enligt utskottets mening bör resultatet av
kommitténs arbete avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Eftertaxering och skattetillägg
Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin
taxering och den oriktiga uppgiften medfört att
taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får inte ske
om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår som
uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt
meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs skattetillägg
om skatten blivit för låg till följd av den oriktiga uppgiften.
Skattetillägg tas normalt ut med 40 % av inkomstskatten men
reduceras till 20 % om den oriktiga uppgiften kunnat rättas med
ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid
taxeringen. Skattetillägg efterges om den oriktiga uppgiften på
olika grunder bedöms som ursäktlig eller om det framstår som
uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett
tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering bör
begränsas till två år och att eftertaxering endast bör få
företas i fall av uppenbara skatteundandraganden (yrkande 13).
Vidare begärs ett tillkännagivande om att skattetillägg skall
begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden och sänkas
till 20 % (yrkande 14).
Utskottet har så sent som under hösten 1991 medverkat till
uppmjukningar och tillrättalägganden av dessa regler för att på
det sättet få till stånd en mer rättvis och likformig
tillämpning (prop. 1991/92:43, SkU7). Bl.a. har en ny
eftergiftsgrund införts när det gäller skattetillägg som gör det
möjligt att väga in samtliga omständigheter och därmed få en mer
flexibel ordning. De nya reglerna tillämpas i huvudsak fr.o.m.
1992 års taxering. Utskottet anser att erfarenheten av de nya
reglerna nu bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.
Skatteundandragande
I motion Ju810 (yrkande 9) av Hans Göran Franck m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas mot den
tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter och
avgifter.
Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller
behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där
skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Det är inte minst
ur konkurrensneutralitetssynpunkt viktigt att näringsidkare som
sköter sina åligganden när det gäller skatter och avgifter inte
förlorar på detta. Utskottet utgår ifrån att regeringen noga
följer utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder
som kan anses påkallade. Något tillkännagivande till regeringen
om behovet av åtgärder torde inte vara behövligt. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår
motionärerna att en utredning mot skattefusk tillsätts för
att ta fram åtgärder mot det enligt motionärernas uppfattning
utbredda skattefusket. Åtgärder som bör övervägas är sänkta
skatter och avgifter, en skärpning av konkurslagen, avdragsrätt
för reparation av villa, grossistrabatter på systemet, snabb
behandling av skattefuskare etc.
Utskottet ser inte något skäl att tillsätta en särskild
utredning med denna inriktning och avstyrker därför motionen.
Misstag och fel i skattemyndigheternas handläggning
I motion Sk810 av My Persson (m) begärs ett tillkännagivande
beträffande rutinerna inom skatteförvaltningen. Enligt
motionären förekommer det att ett beslut som godkänts av den
skattskyldige inte verkställs vid taxeringen. Detta föranleder
ett enligt motionären oacceptabelt rättelseförfarande där
beslutet måste fattas på nytt. Enligt motionären kan det
misstänkas att fler missförhållanden av detta slag finns, och
motionären begär därför ett tillkännagivande om att rutinerna
bör ses över av t.ex. riksrevisionsverket.
Utskottet kan inte finna att det finns grund för ett
tillkännagivande av denna innebörd och avstyrker därför
motionen.
Gränsgångare
I motion Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) tar
motionärerna upp en fråga som rör beskattningen av s.k.
gränsgångare. Enligt särskilda bestämmelser i
dubbelbeskattningsavtalet med bl.a. Danmark skall en person med
stadigvarande anställning i Danmark beskattas i Sverige om han
har sin fasta bostad här och regelmässigt vistas i sin bostad.
Motsvarande gäller vid det omvända förhållandet. Eftersom lönen
utbetalas i Danmark och beskattningen skall ske i Sverige medger
nuvarande regler inte att preliminär skatt innehålls.
Gränsgångare debiteras i stället B-skatt som de själva skall
betala in. Enligt motionärerna har gränsgångarna blivit ett
problem för bl.a. kronofogdemyndigheten i Malmö. Ett antal
gränsgångare med anställning i Danmark och uppgiven bostad i
Sverige är restförda för ett sammanlagt belopp på över två
milj.kr. Utmätningsbara tillgångar saknas i Sverige, och i
Danmark kan införsel i lönen endast erhållas med 20 % av
bruttolönen. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att reglerna bör ändras så att
preliminär skatt kan innehållas av arbetsgivaren oavsett var
arbetstagaren är bosatt.
Riksskatteverket har avgivit ett yttrande i ärendet. Yttrandet
har fogats som bilaga till detta betänkande.
I sitt yttrande anför riksskatteverket bl.a. att nuvarande
regler för beskattning av arbetstagare med ankytning till mer än
ett nordiskt land förutsätter ett omfattande utbyte av
information både under inkomst- och taxeringsåret. Det har
enligt vad riksskatteverket anfört också visat sig att reglerna
är svåra att tillämpa och att de utnyttjas av vissa
skattskyldiga för att undgå skatt. Enligt riksskatteverket
skulle bestämmelser som överensstämmer med motionens syfte
innebära en reglering som är klar och lätt att tillämpa.
Riksskatteverket tillstyrker därför ett vidare utredningsarbete
med den inriktning som åsyftas i motionen.
Enligt utskottets uppfattning pekar både de förhållanden som
tagits upp i motionen och den redovisning som riksskatteverket
lämnat i sitt yttrande på att det finns ett behov av ett vidare
utredningsarbete på detta område och med den inriktning som
motionärerna åsyftar. Även om ett sådant arbete i första hand
kommer att vara inriktat på de nordiska förhållandena bör enligt
utskottets mening också behovet av en liknande samordning med
EG-länderna beaktas.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av
motionen som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Lagregleringen
Ändringarna i 4 § 1 mom. och 12 § uppbördslagen (lagförslag 1)
och i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag 7) bör utgå och i
stället genomföras i anslutning till de ändringar i samma
paragrafer som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga 1.5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nya regler för skatteavdrag och
socialavgifter
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del,
2. beträffande förtida återbetalning av skatt
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:112
beslutar att överskjutande ingående mervärdesskatt skall beaktas
vid förtida återbetalning av preliminär skatt fr.o.m.
inkomståret 1992 och att överskjutande ingående mervärdesskatt
som överstiger den slutliga skatten skall kunna
förtidsåterbetalas fr.o.m. inkomståret 1991,
3. beträffande skattetabeller
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del och
avslår motion Sk807,
4. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i övrigt,
5. beträffande förhandsbesked
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk801 och
1991/92:Sk808 yrkande 15,
res. 1 (nyd)
6. beträffande antalet ledamöter i skattenämnd
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk802,
7. beträffande anstånd med avlämnande av allmän
självdeklaration
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk803,
8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk804,
res. 2 (nyd)
9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk805,
men. (v)
10. beträffande rättegångskostnader
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 4,
res. 3 (nyd)
s.y. (s)
11. beträffande lagen mot skatteflykt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 6,
s.y. (s)
12. beträffande ändrad praxis m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 5 och 7,
res. 4 (nyd)
s.y. (s)
13. beträffande betalningssäkring
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 8, 9 och
10,
res. 5 (nyd)
14. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 11,
15. beträffande anstånd med betalning av skatt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 12,
res. 6 (nyd)
s.y. (s)
17. beträffande skattetillägg
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 14,
18. beträffande den tillfälliga handelns bristande
redovisning av skatter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju810 yrkande 9,
res. 8 (s)
19. beträffande en utredning mot skattefusk
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk809,
res. 9 (nyd)
20. beträffande misstag och fel i skattemyndigheternas
handläggning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk810,
21. beträffande gränsgångare
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk329 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av vidare utredningsarbete,
22. beträffande lagförslag
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt
dels antar de inledningsvis redovisade förslagen till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), med dels den
ändringen att 4 § 1 mom. och 12 § utgår och ingressen ändras i
enlighet härmed, dels den ändringen att 27 § 2 mom., 45 § 2 mom.
och punkt 1 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelser.
Regeringens förslag Utskottets förslag
27 §
2 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig
gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild
A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges
arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har
betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts
för betalning av innehållen preliminär skatt enligt
bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande 4. överskjutande
ingående mervärdeskatt; ingående mervärdeskatt i
samt den mån skatten inte
betalats ut enligt 45 § 2
mom. andra stycket; samt
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått
överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också
gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt
enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den
skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats
här.
Regeringens förslag Utskottets förslag
45 §
2 mom. Har skattskyldig betalat preliminär skatt med belopp,
som beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt, i
förekommande fall minskad med överskjutande ingående
mervärdeskatt, med minst en femtedel av den sålunda minskade
slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av
skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande
beloppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som
anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga
skatten. Då särskilda omständigheter föranleder det, får
skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd
preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte
överstiger den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall,
minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som
nyss har angivits.
Om den överskjutande
ingående mervärdeskatten
beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt,
skall det överskjutande
beloppet efter inkomstårets
utgång på ansökan
betalas ut till den
skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i
första stycket i
tillämpliga delar.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1993. Äldre den 1 januari 1993. Äldre
bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock
i fråga om preliminär i fråga om preliminär
skatt som avser tid före skatt som avser tid före
den 1 april 1993. Vid den 1 april 1993. Vid
tillämpning av tillämpning av
bestämmelserna om bestämmelserna om
jämkning i samband med jämkning i samband med
sådan återbetalning av sådan återbetalning av
för mycket betald för mycket betald
preliminär skatt som avses preliminär skatt som avses
i 45 § 2 mom. och i 45 § 2 mom. första
anvisningarna till 45 § stycket och anvisningarna till
skall vid återbetalningar 45 § skall vid
som avser inkomståret 1992 återbetalningar som avser
hänsyn tas också till inkomståret 1992 hänsyn
överskjutande ingående tas också till
mervärdeskatt. överskjutande ingående
mervärdeskatt. De nya
bestämmelserna i 27 § 2
mom. första stycket 4 och
45 § 2 mom. andra stycket
tillämpas första
gången i fråga om
överskjutande ingående
mervärdeskatt som avser
inkomståret 1992.
2. lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän
försäkring,
4. lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter,
6. lag om ändring i lagen
(1990:659) om särskild
löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:101) om jämkning och
återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret
1991
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:101) om jämkning och
återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret
1991 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med
sådan återbetalning av för mycket betald preliminär skatt som
avses i 45 § 2 mom. och anvisningarna till 45 § uppbördslagen
(1953:272) skall vid återbetalningar som avser inkomståret 1991
hänsyn också tas till överskjutande ingående mervärdeskatt.
Om den överskjutande
ingående mervärdeskatten
beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt,
skall det överskjutande
beloppet efter ansökan
betalas ut till den
skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i
45 § 2 mom.
uppbördslagen i
tillämpliga delar. Vid
gottskrivning enligt 27 § 2
mom. första stycket 4
uppbördslagen eller vid
beräkning av
ö-skatteränta enligt 69
§ 1 mom. samma lag
medräknas inte skatt som
betalats ut enligt detta
stycke.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt
uppgift på den utkom från trycket.
Stockholm den 28 april 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl
Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl
Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Förhandsbesked (mom. 5)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hänvisning
härtill." bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en
enskilds begäran om ett hållbart besked beträffande en
skattefråga med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig
betydelse för den enskilde. Detta är inte acceptabelt. Det finns
inte några hållbara skäl för denna typ av begränsningar när det
gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet
anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla
skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening
regeringen till känna.
I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) framhåller motionären
att det inte är tillfredsställande att skattemyndigheterna
ibland driver enskilda fall hela vägen till sista instans med
den huvudsakliga motiveringen att man vill få till stånd ett
prejudicerande avgörande. Enligt motionären kan problemet lösas
genom att riksskatteverket får möjlighet att begära
förhandsbesked i sådana frågor, något som också föreslagits av
skatteförenklingskommittén i betänkandet Tolkningsbesked i
skattefrågor (Ds Fi 1987:1). Utskottet delar motionärens
bedömning och tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som innebär att riksskatteverket får möjlighet att
begära förhandbesked i skattefrågor som har ett mer allmänt
prejudikatintresse.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk801 och
Sk808 yrkande 15.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande förhandsbesked
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk801 och
1991/92:Sk808 yrkande 15 dels hos regeringen begär förslag som
innebär att riksskatteverket kan begära förhandsbesked i
rättsfrågor, dels som sin mening ger regeringen till känna att
det måste finnas möjlighet att få förhandsbesked i alla
skattefrågor.
2. Förenklade procedurer för småföretagare (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet motionen."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns ett
behov av att förenkla och samordna olika regler om
uppgiftslämnande etc. Härigenom får företagarna möjlighet att
ägna sig åt sin egentliga verksamhet i stället för onödig
administration. Enligt utskottets bedömning skulle ett
genomförande av motionärens förslag om en gemensam gräns för
skyldigheten att lämna löneuppgift och betala
arbetsgivaravgifter och om en möjlighet att redovisa moms efter
kontantmetod innebära en stor lättnad för många företagare.
Kontant redovisning av moms har också den fördelen att den
lindrar den likviditetspåfrestning som många företagare i dag
utsätts för på grund av att kunderna dröjer med betalningen. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk804 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om förenklade
procedurer för småföretagare.
3. Rättegångskostnader (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Av det anförda" och slutar med "initiativ till."
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att enskilda, som
tvingas ta strid med myndigheterna därför att dessa motsätter
sig en rimlig begäran från den enskilde eller hävdar en felaktig
uppfattning, inte skall behöva stå för sina rättegångskostnader
när det till sist visar sig att de hade rätt. Med nuvarande
begränsade möjligheter att få ersättning är varje försök från en
enskilds sida att hävda en annan uppfattning än myndigheterna i
frågor som kräver att råd inhämtas från skattejurister eller
liknande ett förlustprojekt. Om möjligheten att få
domstolsprövning i skattefrågor skall vara en möjlighet för alla
måste enskilda som vinner en skatteprocess få full ersättning
för sina kostnader.
Det är bra att regeringen arbetar med frågan om en utvidgning
av möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader i
skatteprocess. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet ha som
utgångspunkt att enskilda skall ha full ersättning för sina
rättegångskostnader när de får bifall till sina besvär. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande rättegångskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att
den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller
regeringsrätten måste få full ersättning för sina
rättegångskostnader.
4. Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Den parlamentariska" och slutar med "därför
yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Sk808 att
en enskild som företar en handling inte skall behöva riskera att
skattemyndigheterna i framtiden frångår den skattemässiga
bedömning av handlingen som gällde när den företogs och att det
bör införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis i fråga om
handlingar som företagits innan en praxisändring. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande ändrad praxis m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena
5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
5. Betalningssäkring (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Även vissa" och slutar med "aktuella yrkandena."
bort ha följande lydelse:
Genom betalningssäkring kan skattemyndigheterna frysa en
skattskyldigs tillgångar redan på grund av en misstanke om att
skattebelopp som kan komma att fastställas i framtiden inte
kommer att betalas. Ett sådant säkringsbeslut kan fattas och
verkställas utan att den skattskyldige får möjlighet att yttra
sig inför beslutet. Det har visat sig att betalningssäkringar
vidtagits på grundval av misstankar som visat sig vara obefogade
och som antagligen hade kunnat avvisas om den enskilde
tillfrågats. Utskottet anser att det finns skäl att möjligheten
att använda betalningssäkring bör begränsas, att
betalningssäkring inte bör ske i fråga om ej fastställda
skattekrav och att den som drabbas av en säkringsåtgärd alltid
måste höras innan beslut fattas. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen det anförda till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena
8, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts om betalningssäkring.
6. Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Också reglerna" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar
ett beslut till länsrätten automatiskt medges anstånd med
eventuell kvarskatt om det inte är uppenbart att besvär över
taxeringsnämndens beslut inte kan bifallas. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande anstånd med betalning av skatt
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
anstånd med betalning av skatt vid överklaganden.
7. Eftertaxering (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför
motionsyrkandena." bort såvitt avser eftertaxering ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är det bra att eftertaxering numera
inte får ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna
framstår som uppenbart oskäligt.
Härutöver finns det emellertid anledning att söka reducera den
tid under vilken en eftertaxering kan företas. En enskild skall
inte behöva riskera att de fem senaste årens skattebeslut
plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna. Enligt utskottets
mening bör tidsfristen för eftertaxering reduceras till två år.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande eftertaxering
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk808 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
att möjligheten att eftertaxera bör begränsas till två år.
8. Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter
(mom. 18)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet delar" och på s. 78 slutar med "därför
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller
behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där
skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Den ekonomiska
brottsligheten utgör ett svårt problem inom flera branscher och
från olika håll har tagits initiativ till åtgärder. Exempelvis
har LO-distriktet i sydöstra Sverige tillsammans med
skatteförvaltningen och riksdagens revisorer efter undersökning
på vissa orter kunnat konstatera att ca 90 % av den tillfälliga
handeln inte fullgör sina skyldigheter när det gäller moms och
sociala avgifter. Enligt utskottets mening bör åtgärder vidtas
för att komma till rätta med missförhållandena på detta onmråde.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande den tillfälliga handelns bristande
redovisning av skatter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
behovet av åtgärder mot den tillfälliga handelns bristande
redovisning av skatter och avgifter.
9. En utredning mot skattefusk (mom. 19)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "därför motionen."
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det en mängd konkreta åtgärder
som kan vidtas för att komma till rätta med det utbredda
skattefusket. I motion Sk809 redovisas bl.a. följande åtgärder.
sänk arbetsgivaravgifterna
sänk momsen
återinför byggmomsen
ta bort taximomsen
låt reparationer av villor och bostadsrätter bli avdragsgilla
snabb behandling av företag som uppenbarligen drivs
olagligt, som inte betalar sina sociala avgifter, moms, m.m.
Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med
uppgift att ta fram förslag om vad som praktiskt kan göras för
att minska skattefusket. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande en utredning mot skattefusk
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk809 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av
en utredning med uppgift att förbättra förutsättningarna för
hederligt företagande och arbete.
Särskilt yttrande
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) har anfört följande.
Rättegångskostnader (mom. 10)
Ett stort antal medborgare är varje år part i ett
skatteärende. För att detta förfarande inte skall bli alltför
kostsamt bygger det på insatser från de skattskyldiga själva och
på att myndigheter och domstolar hjälper de enskilda till rätta
på olika sätt. Att införa en generell rätt till ersättning för
kostnader skulle enligt vår mening innebära en alltför stor
belastning både vad gäller kostnader och ökad komplexitet och
knappast medföra någon förbättring av de enskildas möjlighet att
ta till vara sina intressen. Det finns anledning att erinra om
att det redan i dag finns möjlighet att ersätta en enskilds
kostnad för ombud, utredning eller annat om det framstår som
oskäligt att den enskilde själv står för kostnaden. Vi avstyrker
med hänvisning härtill yrkandet om en generell rätt till
ersättning för rättegångskostnader.
Lagen mot skatteflykt (mom. 11)
Vi anser att lagen (1980:865) mot skatteflykt har en viktig
funktion att fylla när det gäller att begränsa möjligheterna
till olika former av kringgåenden. Skatteflyktsutredningen har i
sitt betänkande Ny generalklausul mot skatteflykt (SOU 1989:81)
funnit att den nuvarande lagen tillämpats i en förhållandevis
begränsad omfattning och har lagt fram ett förslag till ny lag
mot skatteflykt med en förbättrad och mer precis utformning. Med
hänsyn till att den närmare utformningen av den nya lagen bör
prövas först sedan någon erfarenhet vunnits av skattereformens
regler har den nuvarande tidsbegränsade lagen mot skatteflykt
förlängts att gälla t.o.m. 1993. Enligt vår mening finns det
inte något skäl att nu överväga att avskaffa denna lag, utan
regeringen bör i stället i god tid före 1993 års utgång lägga
fram ett förslag till ny lag mot skatteflykt så att denna kan
gälla fr.o.m. 1994. Vi avstyrker därför yrkandet om att avskaffa
lagen mot skatteflykt.
Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
En lagregel om att domstolarna inte får tillämpa ny praxis på
redan företagna rättshandlingar skulle enligt vår mening inte
göra det enklare för de enskilda och myndigheterna att tolka och
tillämpa skattelagarna. Tvärtom kan det befaras att regeln
skulle ge upphov till en stor osäkerhet om vad som skall anses
utgöra praxis, i vilken mån en etablerad praxis kan frångås etc.
Liknande invändningar kan riktas mot yrkandet om att myndigheter
inte skall kunna frångå den bedömning av en rättshandling som
kunde förutsättas gälla när handlingen företogs. Vi avstyrker
därför dessa yrkanden.
Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
De nuvarande reglerna innebär bl.a. att anstånd med betalning
av skatt kan medges vid överklagande om utgången är oviss.
Enligt vår mening skulle en ordning med ett näst intill
automatiskt anstånd kunna leda till att enskilda överklagar sina
taxeringsbeslut för att få anstånd med skatten. Vi avstyrker
därför yrkandet härom.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Kontrolluppgift avseende räntor (mom. 9)
Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster
underdeklareras i betydande omfattning. Det är därför angeläget
att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även
juridiska personer. Jag anser att utskottet bort tillstyrka
motion Sk805.
Rättegångskostnader (mom. 10)
Redan i dag finns möjlighet att ersätta kostnader för ombud,
utredning eller annat om det framstår som oskäligt att den
enskilde själv står för kostnaderna. Att utvidga denna möjlighet
till en allmän rätt till ersättning för rättegångskostnader
skulle enligt min mening innebära en avsevärd belastning för
taxeringsprocessen och knappast medföra någon förbättring av
möjligheterna att meddela snabba och korrekta taxeringsbeslut.
Jag är således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om
en sådan utvidgning bör avstyrkas.
Lagen mot skatteflykt (mom. 11)
Det är enligt min mening viktigt att inskärpa att
skattelagarna gäller för alla och således även för dem som har
möjlighet att genomföra olika former av avancerade förfaranden.
Här har lagen mot skatteflykt en mycket viktig funktion. Det har
emellertid visat sig att lagen har brister, och
skatteflyktsutredningen har i sitt betänkande Ny generalklausul
mot skatteflykt (SOU 1989:81) lagt fram ett förslag till ny lag
mot skatteflykt där begreppet skatteflykt definieras bättre.
Enligt min mening bör arbetet med detta förslag påskyndas så att
ett förslag kan behandlas i god tid före utgången av år 1993, då
den nuvarande lagen mot skatteflykt upphör att gälla. Jag är
således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om ett
avskaffande av lagen mot skatteflykt bör avstyrkas.
Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
Inte heller de yrkanden om olika former av generella regler om
att handlingar alltid skall bedömas på samma sätt och efter den
praxis som gällde när handlingen företogs utgör enligt min
mening någon framkomlig väg när det gäller att förbättra de
enskildas möjlighet att bedöma effekten ur skattehänseende av en
viss handling. Jag är därför även på denna punkt ense med
majoriteten om att dessa yrkanden bör avstyrkas.
Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
En ordning med ett näst intill automatiskt anstånd skulle
kunna leda till att enskilda överklagar sina taxeringar för att
få anstånd med skatten. Jag instämmer därför i utskottets
avstyrkande av detta yrkande.
Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter
(mom. 18)
Jag delar de synpunkter som framförts i reservation 8.
Yrkande
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 9 bort hemställa
9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk805 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att
kontrolluppgiftsskyldigheten utvidgas att omfatta också
juridiska personer.