Utskottet tillstyrker de ändringar i alkoholbeskattningen som
föreslås i proposition 1991/92:116 och avstyrker samtliga
motioner som behandlas i detta sammanhang.
I två reservationer yrkar Ny demokrati i anslutning till olika
motioner successiva lättnader i alkoholbeskattningen och
förbättrade villkor för vissa färjelinjer m.m.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1991/92:116 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag
till
1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,
2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).
Förslaget i fråga om tulltaxelagen behandlas i annat
sammanhang.
I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av
alkoholhaltiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som
beräknas på detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i
stället bli helt relaterad till alkoholhalten, och den skall tas
ut enligt en progressiv skatteskala. För alkoholdrycker med
lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker, föreslås
dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom
vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av
alkoholpolitiska skäl uppdelad i två klasser med olika skatt.
Skatten föreslås vara lägre för det starköl som har en
alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5 volymprocent
alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i princip
totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset
för enskilda produkter kommer dock i vissa fall att kraftigt
förändras. Reformen innebär bl.a. att priset på billigare
drycker kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda
i kraft den 1 juli 1992.
Det aktuella lagförslaget har följande lydelse.
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1991/92:Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari yrkas
att riksdagen beslutar att de i propositionen föreslagna
grundbeloppen justeras upp med 5%.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
39. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt
på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts,
40. att riksdagen, vid avslag på yrkande 39, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en snar höjning av skatten på alkohol,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformandet av en ny alkoholbeskattning
enligt förslagen från alkoholskatteutredningen,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om alkoholbeskattningen och EG.
1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen
Simrishamn--Allinge till lång rutt, samt om att frågan omgående
tas upp till diskussion med Danmark.
1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 10 § i lagen (1977:306) om
dryckesskatt skall ha den lydelse som anges i motionen,
2. att riksdagen upphäver 11 § lagen om dryckesskatt.
1991/92:Sk622 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen beslutar att tax-free-försäljning på Gotlandsfärjorna
blir tillåten.
1991/92:Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattefri servering för Gotlandstrafiken.
1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tax-free-försäljning på lederna
Sverige--Bornholm,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Lex Öresund.
1991/92:Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skattehöjningar på alkohol.
1991/92:Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen beslutar göra Gotland till frihandelszon.
1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om klassificering av färjeförbindelsen
Simrishamn--Allinge som lång rutt.
1991/92:Sk656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Systembolaget bör ge sina storkunder
vederbörlig grossistrabatt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om människors rätt att umgås utan
diskriminerande höga kostnader.
1991/92:Sk657 av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om på vilken
nivå alkoholpriserna bör ligga för att prisbilden skall bidra
till minskad konsumtion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att priserna på alkoholdrycker bör
indexregleras och regleras kvartalsvis i enlighet med
konsumentprisindex utveckling.
1991/92:Sk659 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och
tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.
1991/92:Sk660 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den skattefria handeln på båtar och flyg.
1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga
drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell- och
restaurangbranschen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas år 1993 med
ytterligare 1 miljard samt år 1994 med 2 miljarder för att
anpassa priserna till EG-nivå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koppling av alkoholbeskattningen till
dryckens alkoholhalt.
1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
11. att riksdagen beslutar att höja alkoholskatten med 10%
från den 1 juli 1992 enligt vad i motionen anförts om att sänka
totalkonsumtionen av alkohol i enlighet med WHO:s mål för
Europa,
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att
avgiftsbelägga teknisk sprit enligt vad i motionen anförts om 35
milj.kr. till förebyggande och vårdande insatser.
1991/92:So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om punktskatterna och gränshandeln.
1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prisinstrument.
1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar att höja skatten på alkohol med
10%.
1991/92:So500 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avgift på 2 1/2 öre per cigarrettpaket
för information om tobakens skadeverkningar, med skolungdom som
målgrupp.
1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre per cigarett för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1991/92:SoU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Alkoholbeskattning m.m.
Propositionen innebär att alkoholbeskattningen läggs om enligt
alkoholskatteutredningens förslag (SOU 1991:52) så att skatten
kommer att utgå enbart med hänsyn till alkoholhalten i
dryckerna. Skatten skall beräknas enligt en progressiv
skatteskala och blir alltså högre per centiliter alkohol för de
starkare dryckerna. Den nuvarande procentavgiften, som beräknas
på detaljhandelspriset, slopas så att alkoholskatten blir lika
hög för alla drycker med samma alkoholhalt. Skatteskalan har
utformats så att priset på de vanligaste alkoholstarka
spritsorterna och vinerna kommer att stiga med 10 % eller mer.
När det gäller öl och andra drycker med en alkoholhalt på högst
7 % har utredningsförslaget justerats bl.a. genom att sänka
skatten på starköl som innehåller högst 4,5 volymprocent
alkohol. Syftet härmed är att behålla en jämförelsevis hög skatt
på det vanligaste starkölet och samtidigt skapa gynnsammare
betingelser för alkoholsvagare alternativ till denna dryck.
I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk25 av
Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) ställer sig motionärerna
bakom de nya principerna men yrkar att skattesatserna av
alkoholpolitiska skäl höjs med 5 %.
Även två motioner från den allmänna motionstiden -- motionerna
Sk612 av Mikael Odenberg (m) och Sk351 av Lars Werner m.fl. (v)
yrkande 41 -- innehåller yrkanden som ansluter till
alkoholskatteutredningens förslag. Samtidigt yrkas i motion
So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) samt motionerna
Sk351 (yrkandena 39 i denna del och 40) och So271 (yrkande 11)
av Lars Werner m.fl. (v) en höjning av alkoholskatterna med 10
%. Mer allmänt hållna yrkanden om behovet att av
alkoholpolitiska skäl höja beskattningen framställs i motionerna
Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s), So289 (yrkande 3) av Göran
Magnusson m.fl. (s) och Sk657 (yrkande 1) av Carl Olov Persson
och Liisa Rulander (kds). Den sistnämnda motionen innehåller
också ett yrkande om att priserna på alkoholdrycker bör
indexregleras kvartalsvis (yrkande 2).
Däremot yrkas i motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
att alkoholskatterna skall sänkas med 500 milj.kr. för hotell
och restauranger, att skatterna skall sänkas med ytterligare 1
miljard 1993 och 2 miljarder 1994 för att anpassa priserna till
EG-nivå och att skatterna uteslutande skall kopplas till
alkoholhalten (yrkandena 4, 5 och 7). I motion Sk656 från samma
håll framställs yrkanden som bl.a. går ut på att storkunder
skall få grossistrabatt (yrkandena 2 och 3).
Socialutskottet anför i sitt yttrande att propositionen bl.a.
syftar till att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker
och att på sikt främja en minskning av den totala
alkoholkonsumtionen. Socialutskottet ser positivt härpå och
tillstyrker den nya beskattningsformen. Enligt socialutskottet
är det viktigt att pröva prisinstrumentet för att minska
alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den översyn som den
nyligen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen (S 1991:17)
skall bedriva anser socialutskottet emellertid att det saknas
skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de
aktuella motionerna. Socialutskottet tillstyrker den i
propositionen föreslagna skattenivån.
Skatteutskottet konstaterar att det råder full enighet om att
man nu bör övergå till en rent progressiv beskattning efter
alkoholhalt. Utskottet instämmer i uppfattningen att en ny
skattemodell är önskvärd och att man inom ramen för de nya
principerna kan uppfylla både alkoholpolitiska och andra
önskemål. Så t.ex. torde detaljutformningen av propositionen
tillgodose socialstyrelsens synpunkter i fråga om det vanliga
starkölet samtidigt som konsumtionen styrs mot alkoholsvagare
alternativ till denna dryck. Förslaget innebär enligt utskottets
uppfattning inte heller så stora inbördes förändringar av
skatteuttaget för de olika dryckesslagen att det finns skäl att
av denna anledning befara ej önskvärda effekter på konsumtionen.
I propositionen anförs också att den nya skattemodellen närmar
den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende
kommer att gälla inom EG. När det gäller skattenivån ligger
alkoholbeskattningen visserligen betydligt lägre inom EG än i
Sverige, men det finns inte något formellt hinder för ett
enskilt EG-land att ha höga alkoholskatter. Uskottet instämmer i
regeringens uppfattning att det med hänsyn till de
alkoholpolitiska målen och det statsfinansiella läget inte finns
skäl till en lägre skattenivå än vad som föreslås i
propositionen. Med tanke på den nuvarande låga inflationen och
till att propositionen innebär väsentliga prishöjningar för de
vanligaste alkoholstarka dryckerna kan utskottet inte heller
tillstyrka att skatten höjs ytterligare. Utskottet finner alltså
i likhet med socialutskottet att propositionen är väl avvägd men
att prisinstrumentet även i fortsättningen bör prövas för att
minska alkoholkonsumtionen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionerna i nu återgivna delar.
När det gäller EG-frågorna utgår utskottet från att regeringen
även i fortsättningen kommer att verka för att Sverige så långt
som möjligt får behålla möjligheterna att bekämpa missbruk av
alkohol och tobak, utan särskilda direktiv från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker därför det i motion Sk351 framställda
yrkandet om ett särskilt uttalande i dessa frågor (yrkande 42)
och yrkande 1 i motion So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s)
angående punktskatterna och gränshandeln.
Färjetrafiken, m.m.
Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar
fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som har
fyllt 20 år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1
liter sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter.
Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. -- Försäljningen
på färjelinjerna i s.k. taxfree shops begränsar sig till vad som
får införas tullfritt. Försäljningen på s.k. korta rutter, t.ex.
Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge, omfattar
inte alkoholdrycker och begränsar sig till högst två paket
cigarretter. För den skattefria serveringen ombord gäller inga
särskilda restriktioner. -- Frågan om korta eller långa rutter
regleras i avtal mellan de berörda länderna. Efter
överenskommelse mellan Danmark och Sverige omklassificerades
linjen Ystad--Rönne till lång rutt 1989. I sammanhanget kan
nämnas att EG nyligen har fattat beslut rörande den skattefria
provianteringen för passagerartrafiken av innebörd att den skall
finnas kvar till 1999.
I motionerna Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk630 av Bertil
Persson (m) och Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m)
yrkas bl.a. att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge skall
likställas med Ystad--Rönne och alltså omklassificeras till lång
rutt. Motion Sk630 innehåller också ett yrkande av innebörd att
"Lex Öresund" skall avskaffas. Motionerna Sk622 av Ian
Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m)
går ut på att man skall ha taxfreeförsäljning även på
Gotlandsfärjorna, och i motion Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd)
yrkas att Gotland skall bli en frihandelszon. I motion Sk660 av
Gudrun Norberg (fp) yrkas däremot ett riksdagsuttalande om att
den skattefria handeln på båtar och flyg bör avskaffas.
Frågan om korta eller långa rutter bör enligt utskottets
uppfattning så långt som möjligt lösas på ett likartat sätt för
jämförliga färjelinjer. Utskottet utgår från att regeringen
försöker lösa frågan i sina kommande förhandlingar med Danmark.
Med hänvisning till alkoholkommissionens pågående arbete med
övriga frågor och till tidigare års ställningstaganden avstyrker
skatteutskottet i likhet med socialutskottet de aktuella
motionerna.
Teknisk sprit
I motion So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. att
teknisk sprit beläggs med avgifter på sammanlag 35 milj.kr. i
syfte bl.a. att komma till rätta med missbruket av denna vara.
Utskottet instämmer i uppfattningen att det är viktigt att i
möjligaste mån motverka missbruket av teknisk sprit. Detta är
emellertid frågor som bör lösas på andra vägar än genom
beskattningsåtgärder. Utskottet avstyrker därför motion So271 i
denna del (yrkande 16).
Tobak
Motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller bl.a. ett
yrkande om att tobaksskatten skall höjas med 10 % (yrkande 39 i
denna del). Vidare yrkas i motionerna Sk659 av Roland Larsson
(c), So500 av Tuve Skånberg (kds) och So502 av Barbro Westerholm
m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) bl.a. att en särskild hälso- och
sjukvårdsavgift tas ut på tobaksvaror. Yrkandet i motion Sk659
innefattar en sådan avgift även på alkoholvaror.
Prisutvecklingen och konsumtionsutvecklingen för tobaksvaror
efter den senaste skattehöjningen 1990 motiverar inte enligt
utskottets mening en ytterligare höjning av tobaksskatten. Med
hänvisning härtill och till att anslagsfrågorna för information
om skadeverkningarna av drogmissbruk bör prövas i vanlig ordning
och inte lösas genom en specialdestinering av skatterna
avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alkoholbeskattningen
att riksdagen antar det i proposition 1991/92:116 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
och avslår motionerna 1991/92:Sk25, 1991/92:Sk351 yrkandena
39 i denna del, 40 och 41, 1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640,
1991/92:Sk656 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Sk657,
1991/92:So249 yrkandena 4, 5 och 7, 1991/92:So271 yrkande
11, 1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4,
res. 1 (nyd)
2. beträffande vissa EG-frågor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 42 och
1991/92:So288 yrkande 1,
3. beträffande färjetrafiken m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk606,
1991/92:Sk622, 1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630,
1991/92:Sk645, 1991/92:Sk646 och 1991/92:Sk660,
res. 2 (nyd)
5. beträffande skatten på tobak, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 39 i
denna del, 1991/92:Sk659, 1991/92:So500 yrkande 2 och
1991/92:So502 yrkande 3.
Stockholm den 12 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry
Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik
Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter
(fp) och Tage Påhlsson (c).
Reservationer
1. Alkoholbeskattningen (mom. 1)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Inom Ny demokrati tror vi inte på att problemen i vårt
samhälle kan lösas med höga skatter, krångel och onödig
byråkrati. Enligt vår uppfattning är det dags att använda det
sunda förnuftet och mjuka upp den gammaldags mentaliteten när
det gäller drycker av olika slag. Gränserna mot andra länder
finns inte kvar på samma sätt som förr, och människorna har inte
längre förståelse för en förmyndarpolitik när det gäller
alkoholhaltiga drycker. Missbruksproblemen bör i stället mötas
genom att satsa på upplysning och en allmän förbättring av de
sociala förhållanden som ligger till grund för problemen. Det
gäller också att skapa förutsättningar för goda umgängesformer
inom familjerna och i det offentliga livet.
Som framgår av motionerna Sk656 och So249 bör den alltför höga
alkoholbeskattningen sänkas av två skäl. För det första att vi
snarast bör anpassa oss till förhållandena utomlands. Detta
medför att vi kan konkurrera med utlandet och behålla
försäljningen av alkoholdrycker och därmed också
skatteintäkterna inom landet. För det andra kan man på detta
sätt minska det s.k. mörkertalet. En stor del av
alkoholkonsumtionen sker för närvarande i samband med resor
utomlands. Resandeinförseln är betydande liksom smugglingen, och
den legala och illegala hemtillverkningen ligger också på hög
nivå.
Därtill kommer att sunda umgängesformer allvarligt försvåras
av vår prispolitik. Så t.ex. har man knappast råd längre att
umgås på ett normalt sätt på restauranger och dansställen.
Förslagen i propositionen går i rätt riktning men innebär att
den alltför höga skattenivån på vanliga drycker kommer att
behållas eller skärps ytterligare.
Inom Ny demokrati anser vi att alkoholskatterna så snart som
möjligt bör sänkas till en mer acceptabel nivå. De förslag i
denna riktning som läggs fram i motionerna Sk656 och So249 är
enligt vår uppfattning väl avvägda. Motionärernas förslag bör
alltså genomföras, och de lagändringar som behövs bör snarast
läggas fram av regeringen.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande alkoholbeskattningen
att riksdagen dels antar det i proposition 1991/92:116
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om
dryckesskatt, dels avslår motionerna 1991/92:Sk25,
1991/92:Sk351 yrkandena 39 i denna del, 40 och 41,
1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640, 1991/92:Sk657,
1991/92:So249 yrkande 7, 1991/92:So271 yrkande 11,
1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4,
dels med bifall till motion 1991/92:Sk656 yrkandena 2 och
3 och med anledning av motion 1991/92:So249 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om alkoholbeskattningen.
2. Färjetrafiken m.m. (mom. 3)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som framgår av motionerna har man tvingats lägga ned
färjelinjen Simrishamn--Allinge eftersom den har klassificerats
som kort rutt i motsats till vad som gäller för den
konkurrerande linjen Ystad--Rönne. Det är inte rimligt att man
på detta sätt har skapat helt olika förutsättningar för trafiken
på Bornholm och skapar onödiga problem för de berörda
rederierna, kommunerna och trafikanterna.
Riksdagen bör ställa sig bakom kraven i motionerna Sk606,
Sk630 yrkande 1 och Sk646 om att regeringen skyndsamt tar upp
förhandlingar med Danmark om att omklassificera linjen
Simrishamn--Allinge till lång rutt.
I motionerna Sk622 och Sk628 yrkas att man bör tillåta
taxfreeförsäljning även i Gotlandstrafiken. Syftet är att lösa
problemet med att Gotland håller på att isoleras och att
förbättra framtidsutsikterna för ön. Förslaget kommer att leda
till att biljettpriserna kan sänkas kraftigt och att man skapar
likvärdiga förhållanden som för färjelinjerna till våra
grannländer. Man kan räkna med att turistnäringen kommer att få
en kraftig uppgång. Resultatet blir också att staten slipper att
subventionera färjetrafiken till ön.
En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter
och bidra till att bota de nuvarande Gotlandsproblemen är att --
som föreslås i motion Sk645 -- göra Gotland till en
frihandelszon.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag som föranleds
av motionerna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande färjetrafiken m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk606,
1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630 yrkande 1 och 1991/92:Sk646,
med anledning av motionerna 1991/92:Sk622 och 1991/92:Sk645
och med avslag på motionerna 1991/92:Sk630 yrkande 2 och
1991/92:Sk660 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående omklassificering av färjelinjen
Simrishamn--Allinge och om vissa Gotlandsfrågor.
Socialutskottets yttrande
1991/92:SoU4y
Bilaga
Dryckesbeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra
sig över dels proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen
(1977:306) om dryckesskatt, m.m. och motion 1991/92:Sk25 väckt
med anledning av propositionen, dels de under allmänna
motionstiden väckta motionerna Sk351 (v) yrkandena 39, delvis,
40 och 41, Sk606 (s), Sk612 (m) yrkandena 1--2, Sk630 (m)
yrkandena 1--2, Sk640 (s), Sk646 (m), So249 (nyd) yrkandena 5
och 7, So271 (v) yrkande 11 och So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4.
Utskottet
Propositionen
Enligt propositionen har det nuvarande systemet för
beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna med en kombination
av en alkoholrelaterad grundavgift och en värderelaterad
procentavgift ansetts vara tekniskt krångligt och svårt att
förstå. Bortsett från de tekniska invändningarna mot det
nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken dock riktats mot
att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut kunnat tillgodoses
inom ramen för gällande ordning. Detta har framför allt gällt
möjligheterna att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker.
I propositionen föreslås därför ett nytt system för
beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Förslagen, som
föranleder ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt och i
tulltaxelagen (1987:1068), innebär att den nu utgående
procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas.
Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till
alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv
skatteskala. För alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför
allt viner och maltdrycker, föreslås dock att skatten av
praktiska skäl tas ut med samma belopp inom vissa intervall.
Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara sammansatt av ett
grundbelopp och -- för drycker med en alkoholhalt som
överstiger 19 volymprocent -- ett tilläggsbelopp. Den nuvarande
starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska skäl uppdelad i två
klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre för det
starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller
4,5 volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs
inom ett i princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten
och därmed priset för enskilda produkter kommer dock i vissa
fall att kraftigt förändras. Förslagen överensstämmer med de
förslag som alkoholskatteutredningen lagt fram i sitt betänkande
(SOU 1991:52) Alkoholbeskattningen, utom vad avser beskattningen
av starkölet. Reformen innebär enligt propositionen bl.a. att
priset på billigare drycker, som i många fall missbrukas, kommer
att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft den 1
juli 1992.
Behovet av lagstiftning
I motion 1991/92:Sk351 yrkande 41 av Lars Werner m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
alkoholskatteberedningens förslag till nya principer för
alkoholbeskattningen bör läggas till grund för en ny
lagstiftning.
Även i motion 1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) yrkas
att alkoholskatteutredningens förslag genomförs fr.o.m. den 1
juli 1992. Motionären hemställer att 11 § lagen om dryckesskatt
upphävs och att 10 § samma lag ändras på det sätt som
alkoholskatteutredningen föreslagit (se motionen).
I motion 1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
alkoholskatten uteslutande bör kopplas till dryckens
alkoholhalt.
Som ovan nämnts innebär propositionens förslag att
alkoholskatten blir helt relaterad till alkoholhalten och att
den tas ut enligt en progressiv skatteskala. Propositionen
överensstämmer med alkoholutredningens förslag utom vad avser
beskattningen av starkölet. Den lägre skattesatsen för starköl
bör enligt propositionen omfatta drycker med en alkoholhalt över
3,5 volymprocent men med högst 4,5 volymprocent. Utredningen
hade här föreslagit 5 volymprocent som övre gräns. När det
gäller skattesatserna innebär propositionen att de
alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning jämfört med
utredningens förslag. Syftet är att göra den alkoholsvagare
drycken mer konkurrenskraftig och därmed på sikt uppnå en
sänkning av den totala alkoholkonsumtionen.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet konstaterar att förslaget till ny utformning av
dryckesbeskattningen bl.a. syftar till att styra konsumtionen
mot alkoholsvagare drycker och att på sikt främja en minskning
av den totala alkoholkonsumtionen. Utskottet ser positivt härpå
och föreslår att propositionen tillstyrks såvitt avser
beskattningsformen. Utskottet återkommer i det följande till
skattenivån.
De nu aktuella motionerna Sk351 (v) yrkande 41, Sk612 (m) och
So249 (nyd) är tillgodosedda genom de lagförslag som nu lagts
fram. Utskottet föreslår därför att motionerna avstyrks.
Höjd alkoholskatt
I motion Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp, kds, s)
hemställs att riksdagen i anslutning till behandlingen av den nu
aktuella propositionen beslutar att grundbeloppen för skatten
justeras upp med 5 %, vilket enligt motionärerna i viss mån
motsvarar inflationen. Motionärerna anser att propositionens
förslag i princip är riktiga och konsekventa, men att regeringen
inte tagit hänsyn till att någon höjning av alkoholpriserna inte
företagits sedan i maj 1990. Vidare hänvisar motionärerna till
att riksdagen hösten 1991 avstyrkte en allmän höjning av
alkoholpriserna med hänvisning till att den nu aktuella
propositionen var aviserad.
I flera motioner, väckta under den allmänna motionstiden,
framförs förslag om höjda alkoholskatter.
I motionerna Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 39,
delvis, och So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 11
begärs att alkoholskatten höjs med 10 % från den 1 juli 1992.
Vid avslag på motion Sk351 (v) yrkande 39 begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vikten av att regeringen
snarast lägger fram ett förslag om höjd alkoholbeskattning
(samma motion, yrkande 40).
I motion So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds)
yrkas att alkoholskatten höjs med 10 % (yrkande 4).
I motion Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om behovet av skattehöjningar på alkohol.
Motionärerna anser att det är angeläget att prisinstrumentet
används så att totalkonsumtionen minskar. Det förutsätter större
genomsnittliga prishöjningar per år på alkohol än på andra
konsumtionsvaror.
I motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), däremot,
yrkas att riksdagen beslutar att sänka skatten på
alkoholhaltiga drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell-
och restaurangbranschen (yrkande 4). Vidare yrkas att
skatten år 1993 sänks med ytterligare 1 miljard samt år 1994 med
2 miljarder för att anpassa priserna till EG-nivå (yrkande
5).
Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7
maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).
Utskottet gör följande bedömning.
Regeringen beslutade i december 1991 att tillsätta en
parlamentarisk alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124).
Kommissionens främsta uppgift är enligt direktiven att formulera
en strategi för att nå målen att minska den totala
alkoholkonsumtionen och att begränsa alkoholens skadeverkningar.
Kommissionen bör vidare bl.a. kartlägga och redovisa de ökade
svårigheter att uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk
anpassning till EG kan inrymma.
I ett läge där det till följd av internationaliseringen och
den europeiska integrationen kan bli svårare att begränsa
alkoholens tillgänglighet genom prispolitiken, finns det enligt
direktiven skäl att lägga ännu större vikt än tidigare vid det
attityd- och opinionsbildande arbetet för att påverka
människornas efterfrågan på alkoholdrycker.
Kommissionen skall presentera förslag till insatser som medför
att de alkoholpolitiska målen kan uppnås, även inom ramen för
EG-integrationen. Kommissionen bör överväga hur det
opinionsbildande och attitydpåverkande arbetet inom detta område
kan förstärkas. Kommissionen bör avsluta sitt arbete före
utgången av år 1993.
Utskottet anser det viktigt att bl.a. prisinstrumentet prövas
för att minska alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den
översyn alkoholkommissionen skall göra anser utskottet
emellertid att det saknas skäl för riksdagen att nu ta något
initiativ med anledning av motionerna Sk25 (c, fp, kds, s),
Sk351 (v) yrkande 39, delvis, och 40, So271 (v) yrkande 11,
So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4, Sk640 (s) och So249 (nyd)
yrkandena 4 och 5. Utskottet föreslår att propositionens förslag
till skattenivå tillstyrks och att motionerna avstyrks i här
aktuella delar.
Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken
Bakgrund
Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning
och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På
alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit
utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin
och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin
medföras. Tullfrihet gäller inte alkohohaltiga drycker som har
anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex.
Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I
samband med utlandsresa kan den som reser med flyg eller båt
inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops
begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och
skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord
gäller inga särskilda restriktioner.
Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller
korta rutter regleras i en överenskommelse mellan Sverige,
Danmark, Norge och Finland, den s.k. nordiska
provianteringsöverenskommelsen (bil. 4302 till TFS 1968:210).
Passagerarfartyg som går i trafik mellan hamnar i Danmark,
Finland, Norge och Sverige har s.k. fri provianteringsrätt, dvs.
rätt att slippa skatt på varor som säljs för förtäring ombord
eller för ilandförsel. Sverige kan inte ensidigt ändra
klassificeringen av färjelinjerna utan att säga upp
överenskommelsen. Våren 1989 omklassificerades linjen
Ystad--Rönne genom beslut av regeringen till s.k. lång rutt, och
därmed får skattefri försäljning ske ombord.
Lex Öresund innebär att rätt till tullfri införsel av
varor som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller
starköl och inte mer än 40 cigaretter eller cigarrer för resande
som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid Öresund
eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län
eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 § resandeförordningen
(1987:1072).
EG:s ministerråd har uttalat sig för ett avskaffande av
resandebestämmelserna från 1993. Danmark har dock haft
reservationer i detta avseende.
Motionerna
I motionerna 1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s),
1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) yrkande 1 och
1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (båda m)
begärs tillkännagivanden till regeringen om att
färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till
lång rutt. Motionärerna hänvisar till att Ystad--Rönne är en
lång rutt och anser det orimligt ur konkurrenssynpunkt att två
närliggande rutter behandlas på olika sätt.
I motion Sk630 (m) yrkande 2 begärs också att Lex Öresund
ändras, eftersom den enligt motionärens mening lett till klart
sämre förhållanden i trafiken över Öresund.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om omklassificering av färjelinjen
Simrishamn--Allinge till lång rutt och om ett avskaffande av Lex
Öresund behandlades av skatteutskottet senast våren 1991 efter
hörande av socialutskottet (1990/91:SkU22, 1990/91:SoU4y).
Socialutskottet instämde i sitt yttrande i uppfattningen att
närliggande rutter borde behandlas lika. Enligt utskottets
bedömning vore det från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den
skattefria försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde.
Detta krävde dock nya förhandlingar med Danmark, påpekade
utskottet, som föreslog att de då aktuella motionerna
avstyrktes. En motion om att avskaffa Lex Öresund föreslogs
avstyrkt med hänvisning till att en utvidgning av rätten till
tullfri införsel av alkoholdrycker enligt socialutskottets
bedömning skulle motverka den sänkning av den totala
alkoholkonsumtionen som riksdagen tidigare uttalat sig för.
Skatteutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till vad
socialutskottet anfört.
Utskottet gör följande bedömning.
Som ovan nämnts har EG:s ministerråd uttalat sig för ett
avskaffande av resandebestämmelserna från år 1993. Den ovan
nämnda alkoholkommissionen skall enligt sina direktiv bl.a.
analysera om det svenska regelsystemet behöver förändras med
hänsyn till EG:s regelverk och vid behov lägga fram förslag till
sådan reviderad lagstiftning.
Utskottet anser att resultatet av alkoholkommissionens arbete
bör avvaktas innan riksdagen överväger något initiativ i fråga
om tax-free-försäljningen i Öresund. Utskottet föreslår att
motionerna Sk606 (s), Sk630 (m) yrkandena 1 och 2 samt Sk646 (m)
avstyrks.
Stockholm den 23 april 1992
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),
Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Jan Andersson (s), Jerzy
Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s),
Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s) och Maud
Ekendahl (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Alkoholskatten
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson,
Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Regeringen beslutade" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
Riksdagen har under bred politisk enighet hos regeringen
hemställt om förslag som innebär en mer aktiv alkoholpolitik. I
sitt av riksdagen godkända betänkande ansåg utskottet att
regeringen måste besluta om konkreta åtgärder som leder till en
varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen (1989/90:SoU2).
Regeringen har nu valt att tillsätta en alkoholkommission.
Detta innebär enligt utskottets uppfattning att vi förlorar tid.
Enligt direktiven skulle kommissionen vara klar 1993. Efter
remissarbete kan det bli beslut i riksdagen först 1994. Det
betyder i praktiken att ingenting nytt kommer att tillföras
under denna mandatperiod.
Det finns också skäl att reagera mot de uttalanden och
beskrivningar i alkoholkommissionens direktiv som berör
Europapolitiken och EG. De väcker farhågor beträffande
konsekvensen i det svenska förhållningssättet till den hittills
förda restriktiva alkoholpolitiken.
Det är utskottets uppfattning att alkoholpolitiken skall
utvecklas inom ramen för en aktivare folkhälsopolitik. Det
innebär att information, opinionsbildning och andra förebyggande
åtgärder bör ges en framträdande roll. Utskottet vill också
framhålla att en aktiv prispolitik ingår i de riktlinjer för
alkoholpolitiken som riksdagen beslutade om år 1977 och som
utskottet flera gånger därefter ställt sig bakom. Utskottet
anser det alltså angeläget att vi använder prisinstrumentet så
att alkoholkonsumtionen minskar.
Utskottet föreslår att vad utskottet här anfört med anledning
av motion Sk640 (s) ges regeringen till känna. Övriga motioner
-- Sk25, Sk351 yrkande 39, delvis och yrkande 40, So271 yrkande
11, So291 yrkande 4 och So249 yrkandena 4 och 5 -- avstyrks.
2. Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson,
Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Som
ovan nämnts" och slutar med "Sk646 (m) avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör
behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från
alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria
försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver
dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår
utskottet att motionerna Sk606, Sk630 yrkande 1 och Sk646
avstyrks.
En utvidgning av rätten till tullfri införsel av
alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den
sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen
tidigare uttalat sig för. Utskottet föreslår därför att motion
Sk630 yrkande 2, om en ändring av Lex Öresund, avstyrks.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för
individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa personliga
tragedier och samhällsekonomiska kostnader för vård och förlorad
produktion. Jag anser därför i likhet med motionärerna i
motionerna Sk351 yrkande 39, delvis och So271 yrkande 11 att det
är motiverat med ett högt skatteuttag på alkohol. Skatten bör
höjas med 10 % från den 1 juli 1992. De nu nämnda motionerna
tillstyrks alltså.
Övriga motioner angående alkoholskattens nivå avstyrks till
den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.