Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition
1991/92:90 med förslag till ändringar i medborgarskapslagen och
i föräldraledighetslagen. Utskottet tillstyrker bifall till
regeringens förslag att reglerna om barns förvärv och förlust
av svenskt medborgarskap i flera fall än tidigare skall gälla
även för utländska barn som adopteras av svenska
adoptivföräldrar och att tiden för adoptivföräldrars rätt till
ledighet enligt föräldraledighetslagen skall räknas från det
att de fått barnet i sin vård.
I betänkandet behandlas vidare fyra motioner med anknytning
till frågor om svenskat medborgarskap. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna.
Propositionen
I proposition 1991/92:90 om svenskt medborgarskap för
adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldraledighet vid
adoption har regeringen (kulturdepartementet) föreslagit att
riksdagen antar
1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt
medborgarskap,
2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn, m.m.
Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92
1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av reglerna angående dubbelt
medborgarskap.
1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möjligheterna måste förbättras
för de invandrare som inte är svenska medborgare att delta i
den demokratiska beslutsprocessen i det svenska samhället genom
att i ökad utsträckning i stället acceptera dubbla
medborgarskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en parlamentariskt sammansatt
kommitté bör utreda hithörande frågor varvid en nordisk
samordning bör ske,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige internationellt bör verka
för att synen på dubbla medborgarskap förändras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en uppmjukning av praxis i s.k.
naturalisationsärenden omgående bör komma till stånd.
1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en välkomstceremoni för nya medborgare på nationaldagen den
6 juni.
1991/92:Sf626 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om krav på minimikunskaper i svenska för att invandrare skall
kunna erhålla svenskt medborgarskap.
Utskottet
Svenskt medborgarskap
Inledning
Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap återfinns i
lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och i
medborgarskapskungörelsen (1969:235).
Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap
genom födelse, legitimation, naturalisation eller anmälan.
Föreskrifter om naturalisation finns i 6 §
medborgarskapslagen. Enligt första stycket i lagrummet kan en
utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare om han/hon
fyllt 18 år, sedan fem år (nordiska medborgare sedan två år)
har hemvist här i riket samt fört en hederlig vandel. Avvikelse
från dessa villkor kan enligt lagrummets andra stycke ske om
det skulle medföra gagn för riket, om sökanden förut varit
svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk medborgare
eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden
finns särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap.
I 7--9 §§ medborgarskapslagen finns bestämmelser om förlust
av svenskt medborgarskap.
Svenskt medborgarskap för adoptivbarn
Enligt nu gällande regler blir barn med utländskt
medborgarskap som adopteras av svenska adoptivföräldrar inte
automatiskt svenska medborgare. Härför krävs en ansökan om
naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen.
När en förälder som har vårdnaden om ett ogift barn under 18
år förvärvar eller förlorar svenskt medborgarskap medför detta
till följd av bestämmelser i 5 och 7 §§ medborgarskapslagen
normalt byte av medborgarskap även för barnet. Enligt 13 a § i
lagen gäller detta dock inte för adoptivbarn i andra fall än då
en far eller en mor har adopterat sitt eget barn.
I propositionen föreslås att medborgarskapslagen kompletteras
med en bestämmelse om att ett barn som inte har fyllt tolv år
och som har adopterats av svensk medborgare förvärvar svenskt
medborgarskap dels vid adoption i Sverige eller i Danmark,
Finland, Island eller Norge, dels vid godkännande i Sverige
av en adoption som ägt rum i utlandet.
Vidare föreslås i propositionen att bestämmelserna i
medborgarskapslagen om ett barns förvärv eller förlust av
svenskt medborgarskap med anledning av att barnets far eller
mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall gälla
även för adoptivbarn under förutsättning att de adopterats i
Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge eller att
de adopterats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts
i Sverige.
Regeringens förslag till ändringar i medborgarskapslagen har
inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet tillstyrker
bifall till förslaget.
Dubbelt medborgarskap
Regleringen i medborgarskapslagen av förvärv och förlust av
svenskt medborgarskap bygger på principen om ett enda
medborgarskap. Ett syfte med bestämmelserna är att -- bortsett
från barns förvärv av medborgarskap -- söka förhindra
uppkomsten av dubbelt medborgarskap.
Enligt 6 § medborgarskapslagen krävs att en utlänning för att
förvärva svenskt medborgarskap måste kunna visa att han
förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det
svenska. Om det utländska medborgarskapet inte förloras
automatiskt vid förvärv av det svenska utan utlänningen måste
ansöka om befrielse från medborgarskapet, kan det i samband med
naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för att svenskt
medborgarskap skall kunna förvärvas att utlänningen inom viss
tid visar att han förlorar det utländska medborgarskapet.
Enligt vad utskottet erfarit i ett tidigare ärende (jfr bet.
1990/91:SfU3) tillämpas villkoren om befrielse från utländskt
medborgarskap i praxis så att en sökande, som visar att han
gjort vad som skäligen kan begäras för att få befrielse från
sitt utländska medborgarskap men inte fått svar inom två år,
ändå kan beviljas svenskt medborgarskap.
Svenska medborgare som förvärvar utländskt medborgarskap
efter ansökan eller uttryckligt samtycke eller som förvärvar
utländskt medborgarskap genom att inträda i allmän tjänst i
annan stat förlorar enligt 7 § medborgarskapslagen sitt svenska
medborgarskap. Även deras ogifta barn under 18 år förlorar då i
allmänhet sitt svenska medborgarskap.
Sverige har liksom nio andra europeiska länder anslutit sig
till 1963 års Europarådskonvention om begränsning av fall av
flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall
av flerfaldigt medborgarskap (SÖ 1969:24). Sverige har även
biträtt ett tilläggsprotokoll med bestämmelser om vissa
ändringar i konventionen (SÖ 1978:117). I konventionen
föreskrivs bl.a. att en vuxen person som är medborgare i en av
konventionsstaterna och som av fri vilja förvärvar
medborgarskap i en annan sådan stat genom naturalisation,
anmälan eller åtagande skall förlora sitt tidigare
medborgarskap.
Frågan om dubbelt medborgarskap har utretts av den år 1985
tillkallade medborgarskapskommittén, som avgivit ett
delbetänkande DsA 1986:6, Dubbelt medborgarskap, och sedermera
slutfört sitt arbete med en rapport år 1989. Kommittén
konstaterar i betänkandet att utvecklingen i Europa har
inneburit ett ständigt ökande antal personer med dubbelt
medborgarskap. Enligt kommittén bör -- om inte påtagliga
nackdelar med dubbla medborgarskap kan visas föreligga -- det
intresse många invandrare har av att kunna behålla sitt
ursprungliga medborgarskap vid förvärv av svenskt få väga
över. Innan ställning tas måste emellertid dels frågan om
dubbla medborgarskap har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt,
dels frågan om den som har flera medborgarskap skall få utöva
politiska rättigheter i mer än ett land diskuteras. I den
senare frågan anvisar kommittén vägen att med konventioner och
överenskommelser med andra länder nå ömsesidiga lösningar.
Kommittén föreslår att Sveriges inställning till
Europarådskonventionen analyseras ytterligare och att
ytterligare underlag tas fram för bedömning av möjligheten att
anta ett andra medborgarskap efter lång tids bosättning.
Utskottet har erfarit att en expertkommitté inom Europarådet
har utarbetat ett utkast till ett andra tilläggsprotokoll till
1963 års Europarådskonvention. I utkastet föreslås vidgade
möjligheter till dubbelt medborgarskap för personer som fötts i
eller som före 18 års ålder flyttat till det land vars
medborgarskap de sedan förvärvar, för personer som frivilligt
förvärvar sin makes medborgarskap samt för barn till föräldrar
med olika medborgarskap. Protokollet kan förväntas bli
presenterat för Europarådets medlemsstater av rådets
ministerkommitté under hösten 1992. -- Utöver uppdraget att
utarbeta protokollsutkastet har expertkommittén ett vidare
uppdrag att överväga frågor rörande medborgarskap och
Europarådskonventionen.
Frågor om dubbelt medborgarskap behandlas i två motioner.
I motion 1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) begärs en
översyn av reglerna angående dubbelt medborgarskap. Enligt
motionären kan dubbelt medborgarskap vara motiverat t.ex. då
personer som kommit till Sverige såsom politiska flyktingar
senare återvänder till sina ursprungsländer för att delta i en
demokratisk återuppbyggnad och då utländska medborgares barn,
som bott större delen av sitt liv i Sverige, får svårigheter
med studier, yrkesval eller politiskt arbete på grund av det
utländska medborgarskapet.
Motionärerna bakom motion 1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl.
(s) framhåller vikten av att invandrarna ges delaktighet i det
politiska livet. Ett sätt att göra det möjligt för invandrare
att få fullständig rösträtt är enligt motionärerna att i större
utsträckning än hittills acceptera dubbla medborgarskap
(yrkande 1). Motionärerna påpekar att de nuvarande reglerna
leder till ett stort antal fall av dubbla medborgarskap. Detta
följer särskilt av bestämmelserna om barns och makars
medborgarskap och av praxis vid tillämpningen av regeln i 6 §
medborgarskapslagen om förlust av tidigare medborgarskap som
villkor för förvärv av svenskt. Motionärerna anser vidare att
en parlamentariskt sammansatt kommitté under nordiskt samarbete
bör utreda hithörande frågor (yrkande 2). Enligt dem bör
Sverige internationellt verka för att synen på dubbla
medborgarskap förändras (yrkande 3). De hänvisar till det
pågående arbetet inom Europarådet. Praxis i
naturalisationsärenden bör uppmjukas, anser motionärerna
(yrkande 4).
Som utskottet anfört ovan kommer resultatet av Europarådets
expertgrupps arbete att presenteras för medlemsstaterna inom en
snar framtid. I avvaktan på denna presentation bör enligt
utskottets mening inte något riksdagsinitiativ tas till svenska
eller nordiska särlösningar på området. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna Sf608 och Sf621.
Övriga medborgarskapsfrågor
Utskottet behandlar under detta avsnitt dels en motion om
kunskaper i svenska språket som villkor för förvärv av
medborgarskap, dels en motion som syftar till införandet av en
statlig välkomstceremoni för nyblivna svenska medborgare.
Kunskaper i svenska språket är inte något krav för
förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion 1991/92:Sf626 att ett
krav på kunskaper i svenska bör ställas på dem som söker
svenskt medborgarskap. Enligt motionären bör sökanden
åtminstone hjälpligt förstå och kunna göra sig förstådd på
svenska. Undantag föreslås kunna medges t.ex. vid hög ålder.
Utskottet har flera gånger tidigare, senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1991/92:SfU4, avstyrkt
motionsyrkanden om krav på kunskaper i svenska som villkor för
naturalisation. Utskottet hänvisade i betänkandet till sin
tidigare bedömning att det varken var rimligt eller möjligt att
ställa krav på kunskaper i svenska språket som svenskt
medborgarskap. Utskottet framhöll samtidigt den utomordentliga
betydelsen för invandrare att ha kunskaper i svenska språket.
Utskottet, som ännu en gång vill framhålla vikten av att
invandrare tillägnar sig svenska språket, anser att riksdagen
bör vidhålla sin tidigare inställning och avstyrker därför
bifall till motion Sf626.
När någon efter naturalisation blir svensk medborgare
utfärdar invandrarverket ett skriftligt bevis om det.
I motion 1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) anförs att
länsstyrelserna bör arrangera en välkomstceremoni för nya
medborgare på nationaldagen den 6 juni.
Frågan om införande av en sådan ceremoni som motionären avser
har behandlats av utskottet flera gånger, senast under hösten
1991 (bet. 1991/92:SfU4). Utskottet har vid dessa tillfällen
avstyrkt bifall till motioner med samma syfte som den aktuella.
I det nämnda betänkandet anförde utskottet att det fortfarande
inte fann anledning att föreslå en statligt arrangerad ceremoni
vid förvärv av svenskt medborgarskap. Utskottet framhöll dock
att det står kommunerna fritt att anordna en sådan ceremoni.
Utskottet finner inte skäl att ändra den bedömning som
redovisats i det ovan nämnda betänkandet och avstyrker därför
bifall till motion Sf624.
Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av barn
I 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m. finns bestämmelser om arbetstagares rätt till
ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet,
dels i form av förkortning av arbetstiden till tre
fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet
gäller till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års
ålder, medan rätten till förkortning av arbetstiden gäller till
dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då
barnet har avslutat det första skolåret.
I propositionen föreslås att tiden ett och ett halvt år skall
räknas från den tidpunkt då arbetstagaren får ett barn i sin
vård vid tillämpning av bestämmelsen om hel ledighet på
arbetstagare som har adopterat barnet eller tagit emot barnet i
avsikt att adoptera det. Syftet med förslaget anges vara att
undanröja den skillnad avseende rätten till hel ledighet som
uppstår därigenom att adoptivbarnet vanligen inte kommer till
sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar förrän en
tid efter födelsen.
Regeringens förslag har inte föranlett några motionsyrkanden,
och utskottet tillstyrker bifall till förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenskt medborgarskap för adoptivbarn
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,
2. beträffande dubbelt medborgarskap
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf608 och
1991/92:Sf621,
3. beträffande krav på kunskaper i svenska språket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf626,
4. beträffande en välkomstceremoni för nya medborgare
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf624,
5. beträffande adoptivföräldrars rätt till ledighet för
vård av barn
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Stockholm den 28 april 1992
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik
(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Börje Nilsson (s),
Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson
(s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von
Essen (m), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar
Andersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.