I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:119 om ombildning av
Stadshypotek, m.m.,
dels två motioner som har väckts med anledning av
propositionen,
dels -- helt eller delvis -- två motioner från allmänna
motionstiden.
Skatteutskottet har avgivit yttrande (1991/92:SkU4y) i ärendet
(se bilaga).
En skrivelse med anledning av propositionen har inkommit från
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ombildning av
Stadshypotek. Förslaget innebär att stadshypotekskassan och
stadshypoteksföreningarna skall fusioneras varefter rörelsen
skall övertas av ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB.
Aktierna i detta bolag skall successivt avyttras, bl.a. så att
låntagarna får ett betydande delägande. Företrädarna för
Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för
motionsyrkanden (s) enligt vilka stadshypotekskassan skall
ställa ut en revers till staten på fem miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
lagändringar på skatteområdet som föranleds av ombildningen.
Även övriga framlagda förslag till ändringar i
skattelagstiftningen, som bl.a. avser att underlätta vissa
ombildningar på det finansiella området, tillstyrks av
utskottet.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av
finansminister Anne Wibble -- att riksdagen antar förslag till
1. lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,
2. lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
3. lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv,
6. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver,
7. lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid
inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,
8. lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från
skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,
m.m.,
9. lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse
från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och
bostadskreditinstitutionerna, m.m.
Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns på s.3--18
i propositionen.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:119 är följande:
1991/92:N54 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att av det överskott som uppstår vid likvidationen 5
miljarder kronor överförs till statskassan.
1991/92:N55 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1991/92:119 i sin helhet.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1991/92:Fi604 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandet (4)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stadshypotekskassans och dess föreningars
framtid.
1991/92:N212 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att ombilda
Stadshypotek, varvid behållningen på ca 5 miljarder kronor bör
överföras till staten för fördelning enligt beslut som riksdagen
senare fattar.
Utskottet
Bakgrund
Stadshypoteksinstitutionen (Stadshypotek) regleras av lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar (stadshypotekslagen) samt av reglementet
(1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för
stadshypoteksföreningar. Organisationen består av
stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för
upplåningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter
utlåningen.
Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora
institutionella placerare och sker främst mot obligationer och
certifikat. Som säkerhet för kassans förbindelser har staten
ställt en garanti, den s.k. grundfonden. Denna utgörs av en
garantiförbindelse utfärdad av riksgäldskontoret på för
närvarande 27 miljarder kronor. För garantin betalar kassan en
årlig avgift till staten på 0,33 %. Kassans upplåningsrätt är
maximerad till tio gånger summan av grundfonden och kassans eget
kapital. Vid utgången av år 1991 gällde att högst 336 miljarder
kronor fick lånas upp, varav ca 307 miljarder kronor hade
utnyttjats. Stadshypoteks utlåning är genom lag i huvudsak
begränsad till bostads-, kontors- och affärsfastigheter samt
bostadsrätter i sådan bebyggelse. Fastighetsägare,
tomträttshavare eller samfällighetsförening som erhåller lån
från en stadshypoteksförening blir automatiskt medlem i
föreningen.
Kassan och föreningarna var i princip inte skattskyldiga före
år 1943, men beskattas sedan dess med vissa undantag som andra
juridiska personer. Kassan och föreningarna har t.ex. inte varit
skyldiga att erlägga den numera slopade vinstdelningsskatten.
Vidare har Stadshypotek inte givits rätt att göra avsättning
till skatteutjämningsreserv (surv). I stället har avdragsrätten
för avsättning till reserv- och säkerhetsfond behållits. En
motsvarighet till koncernbidragsreglerna har funnits genom att
kassan har haft avdragsrätt för bidrag till föreningarna.
Våren 1991 lämnade den dåvarande regeringen ett förslag till
ombildning av Stadshypotek (prop. 1990/91:190). Efter
regeringsskiftet hösten 1991 återkallades propositionen (skr.
1991/92:27). Det nu framlagda förslaget i proposition
1991/92:119 överensstämmer i stora delar med det tidigare
förslaget, men avviker på följande punkter: någon revers från
stadshypotekskassan till staten på fem miljarder kronor skall
inte utfärdas; låntagarinflytandet stärks bl.a. genom att
låntagarna får utse majoriteten i den ombildade kassans styrelse
och tillförsäkras delägande i det nybildade bolaget; den lokala
förankringen bevaras.
Ombildning av stadshypoteksinstitutionen
I propositionen konstateras att Stadshypotek ursprungligen
bildades för att stödja kreditgivningen till bostadssektorn,
samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Genom
avregleringen av kreditmarknaden finns det inte längre skäl för
staten, anförs det, att i fördelningssyfte ställa garantier till
institut inom olika delar av kreditmarknaden. Dessutom leder
stödåtgärder enligt regeringen ofta till negativa effekter av
olika slag. Att staten ställer garantier för vissa
kreditinstituts förbindelser är heller inte förenligt med
strävandena efter konkurrensneutralitet, sägs det i
propositionen.
Som skäl för att Stadshypoteks organisation behöver ändras
anförs vidare att Stadshypotek saknar ägare. När det behövs
kapitaltillskott som kan räknas som primärt kapital finns det
därför inte någon som kan ge sådana tillskott. Det framhålls
också att Stadshypotek är särpräglad på flera sätt i jämförelse
med andra kreditinstitut, bl.a. genom att verksamheten genom
särskild lagstiftning är reglerad i betydande omfattning.
Dessutom finns andra olikheter i förhållande till konkurrerande
institut, t.ex. när det gäller den skattemässiga behandlingen.
Regeringen understryker att den främsta målsättningen för en
förändring av Stadshypoteks organisation är att föra över den
nuvarande verksamheten i en organisationsform som ger
Stadshypotek varaktiga förutsättningar att konkurrera på
kreditmarknaden på motsvarande villkor som övriga
kreditinstitut. Ett annat viktigt syfte är att Stadshypotek
skall kunna bestå som en fristående och konkurrensfrämjande
långivare på kreditmarknaden.
I propositionen föreslås att Stadshypoteks rörelse skall föras
över till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag.
Bolagsformen har valts för att konkurrerande institut är
aktiebolag och för att Stadshypotek därmed får tillgång till
riskkapitalmarknaden. Härutöver anförs att aktiebolag även är en
internationellt välkänd företagsform, vilket underlättar
verksamhet utomlands.
Ombildningen avses gå till så att kassan och föreningarna
fusioneras, varefter rörelsen överlåts till ett av kassan bildat
aktiebolag, Stadshypotek AB. En nyemission riktas därefter till
låntagarna och till de anställda så att dessa sammanlagt
erhåller en tredjedel av kapital och röster i bolaget. Enligt
förslaget till ny lag om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa blir kassans roll bl.a. att förvalta den
kvarvarande obligationsskulden, att se till att riksdagens
intentioner med ombildningen fullföljs och att låna upp medel åt
bolaget t.o.m. år 1994. Kassan avses successivt avyttra sina
aktier i Stadshypotek AB på ett sådant sätt att de låntagare och
anställda som tecknar aktier erhåller 55% av det kapital som
fanns vid ombildningen. För att Stadshypotek skall kunna förbli
självständigt erfordras en stabil ägarbild. I propositionen
anförs att det därför inte bör uteslutas att flera större
investerare erbjuds aktieposter. Avvecklingen av aktieinnehavet
bör göras av kassan på affärsmässiga grunder. Kassan skall ha en
styrelse med elva ledamöter. Av dessa skall fem utses av
regeringen och sex av låntagarna.
I motion 1991/92:N55 (v) hävdas att regeringen inte framför
några tungt vägande skäl för en ombildning av Stadshypotek.
Enligt motionären är det en fördel om olika företagsformer kan
konkurrera på marknaden. Det är vidare av stort värde om
verksamhetsformer av den typ som hypoteksinstituten utgör -- där
det inte ställs externa krav på avkastning -- kan utvecklas.
Stadshypoteks kapitalbehov kan tillgodoses genom tillskott från
staten, menar motionären, som hemställer att propositionen i sin
helhet skall avslås.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
Stadshypotek får en moderniserad organisationsform så att det
blir möjligt för institutet att verka och utvecklas efter sina
egna förutsättningar i den nya marknadssituationen.
Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet
har radikalt ändrat verksamhetsförutsättningarna för
Stadshypotek, och dess roll på marknaden har blivit en annan.
Den detaljerade regleringen av Stadshypoteks verksamhet och
organisation, i sina huvuddrag utformad i seklets början,
framstår nu som otidsenlig. Enligt utskottets uppfattning är,
såsom regeringen anför, aktiebolag den lämpligaste
associationsformen för Stadshypotek efter ombildningen. På det
sättet ges Stadshypotek samma spelregler och ramar för sin
verksamhet som de konkurrerande företagen. Utskottet anser
sålunda att en ombildning av Stadshypotek är angelägen och
avstyrker därför kravet i motion 1991/92:N55 (v) på att
propositionen i sin helhet skall avslås.
Enligt regeringens förslag till ny stadshypotekslag skall
kassan efter ombildningen ha till uppgift att bl.a. förvalta
obligationsskulden och reverser utställda av bolaget. Under en
övergångstid kommer kassan också att äga alla aktier i bolaget.
Grundfonden ställs under en period på två år till kassans
förfogande för ytterligare upplåning. Härigenom får bolaget
utrymme att bygga upp en sådan ekonomisk styrka att det kan
svara för sin egen upplåning. Därefter skall kassan börja
avveckla den utestående obligationsstocken. Grundfonden skall
trappas av vartefter låneskulden sjunker och i en sådan takt att
kassans kreditvärdighet inte försämras. Så länge grundfonden
finns kvar till tryggande av utestående lån bör kassan, enligt
regeringen, ha ett tillfredsställande inflytande över
verksamheten i bolaget. När låneskulden är slutligt reglerad
efter ca tio år bör kassans innehav av aktier avvecklas helt.
Därefter skall kassan likvideras.
Regeringen anför att överskottet vid likvidationen skall
användas så att statens intressen tillgodoses på ett
tillfredsställande sätt. Regeringen avser lämna förslag till
riksdagen i denna fråga så snart det är möjligt.
Enligt det förslag till ombildning av Stadshypotek som den
föregående regeringen lade fram i proposition 1990/91:190 skulle
regeringen kunna föreskriva att kassan till staten skulle betala
ett belopp som svarade mot kassans värde före fusionen mellan
kassan och föreningarna. Det angavs i propositionen att detta
belopp beräknades uppgå till ca fem miljarder kronor. Lagrådet
ifrågasatte vid sin prövning av förslaget på vilken rättslig
grund som staten kunde göra anspråk på Stadshypoteks tillgångar.
I motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s), varav den
sistnämnda avlämnades under den allmänna motionstiden, föreslås
att riksdagen -- i enlighet med förslaget i proposition
1990/91:190 -- skall besluta att av överskottet vid kassans
likvidation skall fem miljarder kronor överföras till staten.
Skälet till detta anges vara att Stadshypotek under lång tid har
kunnat bygga upp en förmögenhet tack vare gynnsamma
skatteregler.
I en annan motion från allmänna motionstiden, motion
1991/92:Fi604 (m), föreslås att kassan och dess föreningar
skall ombildas till aktiebolag. Motionären anser att bolaget
därefter skall privatiseras och att låntagarna därvid skall ges
ett visst delägande.
Stadshypotekskassan har under årens lopp kunnat bygga upp
betydande fonder genom en förmånlig skattebehandling och en
statlig garanti för sina förbindelser. Enligt utskottets
uppfattning framstår det som rimligt att staten i princip
bestämmer hur överskottet vid kassans likvidation skall
disponeras. Likvidationen kommer emellertid att genomföras först
om ca tio år och föregås av en rad steg.
Kassans rörelse skall i samband med ombildningen överföras
till Stadshypotek AB mot att kassan får samtliga aktier i
bolaget. Aktierna skall, som tidigare nämnts, sedan successivt
avyttras, bl.a. så att låntagarna och de anställda erhåller 55 %
av det kapital som fanns vid ombildningen. Försäljning avses
också kunna ske till t.ex. större investerare. Storleken av den
likvid som inflyter till kassan blir beroende av aktiernas värde
och därmed värderingen av bolaget. Detta påverkas i sin tur av
situationen på kredit- och fastighetsmarknaderna. Till detta
kommer att kassan skall avyttra sina aktier under en period på
flera år. Det framstår därför, enligt utskottets mening, som
uppenbart att överskottet vid likvidationen och statens anspråk
på detta, sedan låntagarna erhållit sin andel, inte kan
fastställas nu. Utskottet ansluter sig därför till uttalandet i
propositionen att regeringen bör lämna förslag till riksdagen i
denna fråga när så är möjligt. Med hänsyn till det anförda
avstyrks motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s).
Utskottet tillstyrker vidare de olika förslagen i propositionen
rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen.
Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad utskottet har
anfört innebär att motion 1991/92:Fi604 (m) blir tillgodosedd i
nu berörd del. Det aktuella yrkandet avstyrks därför.
Härutöver föreslår utskottet en ny övergångsbestämmelse till
den nya stadshypotekslagen. Enligt bestämmelsen skall -- efter
den gamla lagens upphörande -- ombudsstämman fastställa
stadshypoteksföreningarnas balansräkningar och godkänna
styrelsernas förvaltning.
Övriga lagförslag
I propositionen framläggs också vissa förslag till
lagstiftning på skatteområdet. Det gäller dels sådana förslag
som föranleds av ombildningen av stadshypoteksinstitutionen,
dels sådana som rör andra finansiella företag. Sålunda föreslås
att de särskilda skatteregler som tillämpas vid vissa fusioner
skall gälla även vid fusionen mellan kassan och föreningarna.
Obeskattade reserver återförs till beskattning med undantag för
vissa äldre fondavsättningar. Avskattningen får ske i
aktiebolaget, vilket också ges rätt att göra avsättning till
surv. Det föreslås vissa begränsningar i fråga om underlagen för
surv och s.k. Annell-avdrag för att neutralisera att en del av
aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital.
Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare
och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i
bolaget.
Regeringen framlägger vidare förslag om att Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolags (SBAB) obeskattade reserver
skall återföras till beskattning i enlighet med de principer som
föreslås gälla för andra finansiella företag. SBAB skall även
ges rätt att göra avsättning till surv. Propositionen innehåller
också förslag till ändrade skatteregler för att underlätta
ombildning av utländska bankers dotterbolag i Sverige till
filialer och ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till
försäkringsaktiebolag. Slutligen föreslås att finansiella
företag skall få en alternativ möjlighet att återföra sina
obeskattade reserver enligt de generella reglerna för
icke-finansiella företag.
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen såvitt gäller nu beskrivna frågor.
Skatteutskottet (1991/92:SkU4y) meddelar i sitt yttrande (se
bilaga, s.10) att utskottet inte har något att erinra mot de i
propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet. Med
instämmande i vad skatteutskottet har anfört tillstyrker
näringsutskottet regeringens förslag i nu aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1991/92:N55,
2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4 och
motionerna 1991/92:N54 och 1991/91:N212 antar de i proposition
1991/92:119 framlagda förslagen till
a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,
b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att
det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med
följande lydelse:
4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra
frågor om fastställande av balansräkning för
stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses
förvaltning.
res. (s)
3. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar de i proposition 1991/92:119 framlagda
förslagen till
a) lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa
omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,
b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
c) lag om ändring i lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv,
d) lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver,
e) lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid
inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,
f) lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från
skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,
m.m.,
g) lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse
från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och
bostadskreditinstitutionerna, m.m.
Stockholm den 19 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell
Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd),
Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo
Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Anita Modin (s), Hans
Stenberg (s) och Carl Olov Persson (kds).
Reservation
Ombildning av stadshypoteksinstitutionen (mom.2)
Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats
Lindberg, Bo Bernhardsson, Anita Modin och Hans Stenberg (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.5 med "Stadshypotekskassan har" och slutar på s.6 med "av
stadshypoteksinstitutionen" bort ha följande lydelse:
Stadshypotekskassan har utvecklats under nära medverkan från
statens sida genom särskild lagstiftning och genom subventioner
i form av en förmånlig skattebehandling och en statsgaranti på
gynnsamma villkor. Kassans reserv- och kapitaltäckningsfonder
uppgick vid utgången av år 1991 till hela 6,6 miljarder kronor,
en ökning med 1 miljard kronor sedan året innan.
Med hänsyn till att stadshypotekskassan har kunnat bygga upp
denna betydande förmögenhet, bl.a. till följd av de förmånliga
regler som staten har utformat, är det rimligt att huvuddelen av
förmögenheten överförs till staten. Statens anspråk på denna
förmögenhet bör komma till uttryck genom att kassan ställer ut
ett skuldebrev till staten på fem miljarder kronor. Kassan bör
betala en rimlig ersättning för denna kredit. Det får ankomma på
regeringen att i förhandlingar med kassan bestämma vilken
ersättning som skall utgå och hur skulden skall avvecklas.
Regeringens förslag till lag om ombildning av
stadshypoteksinstitutionen bör kompletteras i enlighet härmed.
Utskottet tillstyrker därmed motionerna 1991/92:N54 (s) och
1991/92:N212 (s). Övriga delar av förslagen i propositionen
rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen tillstyrks av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N54 och
1991/92:N212 och med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4
antar de i proposition 1991/92:119 framlagda förslagen till
a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen, dock med
den ändringen att det i 3 § skall införas ett andra stycke med
följande lydelse:
I samband med beslut enligt första stycket får regeringen
förordna att stadshypotekskassan till staten skall betala ett
belopp som svarar mot kassans värde före fusionen.
b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att
det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med
följande lydelse:
4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra
frågor om fastställande av balansräkning för
stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses
förvaltning.
Skatteutskottets yttrande
1991/92:SkU4y
Bilaga
Ombildning av Stadshypotek, m.m.
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1991/92:119 om ombildning av
Stadshypotek, m.m. jämte motioner såvitt gäller frågor inom
skatteutskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås att Stadshypotek skall ombildas per
den 1 januari 1993 och att rörelsen skall överföras till ett för
ändamålet bildat kreditaktiebolag. De särskilda skatteregler som
gäller vid vissa fusioner föreslås gälla även vid fusion mellan
kassan och föreningarna. Obeskattade reserver återförs till
beskattning med undantag för vissa äldre fondavsättningar som
omfattas av riksdagens tidigare ställningstagande (SkU
1984/85:64) rörande skatteplikten vid upplösning av dessa
avsättningar. Avskattningen får ske i aktiebolaget, vilket också
får rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv. Vissa
begränsningar i fråga om underlagen för skatteutjämningsreserv
och Annell-avdrag föreslås för att neutralisera att en del av
aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital.
Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare
och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i
bolaget.
I sammanhanget föreslås att de obeskattade reserverna i
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB återförs till
beskattning i enlighet med de principer som föreslås gälla för
andra finansiella företag. Även SBAB får rätt att göra
avsättning till skatteutjämningsreserv.
Propositionen innehåller också förslag till ändrade
skatteregler för att underlätta ombildning av utländska bankers
dotterbolag i Sverige till filialer och ombildning av ömsesidiga
livförsäkringsföretag till försäkringsaktiebolag.
I propositionen tas upp ytterligare ett par
företagsskattefrågor. Med verkan fr.o.m. 1992 års taxering
föreslås en justering i reglerna om skatteutjämningsreserv för
att lageraktier skall kunna ingå i underlaget för reserven
oberoende av hur stort röstetal innehavet representerar.
Slutligen föreslås att de finansiella företagen skall få en
alternativ möjlighet att återföra sina obeskattade reserver
enligt de generella reglerna för icke-finansiella företag.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna N54 av
Anita Gradin m.fl. (s) och N55 av Rolf L Nilson (v).
Motionärerna i den förstnämnda motionen ansluter sig till
propositionen med undantag av fördelningen av det överskott som
uppkommer vid kassans likvidering. I motion N55 yrkas avslag på
propositionen i dess helhet. Frågan om fördelningen av
överskottet har Anita Gradin m.fl. tagit upp även i sin under
den allmänna motionstiden väckta motion N212 angående
ombildningen av Stadshypotek. Från den allmänna motionstiden
finns därutöver motion Fi604 av Alf Wennerfors (m) som gäller
ombildning av Stadshypotek.
I ärendet har kommit in en skrivelse från Stadshypotek som
gäller de i propositionen föreslagna begränsningarna vid
beräkningen av underlag för skatteutjämningsreserv och
Annell-avdrag i det nybildade kreditaktiebolaget.
Skatteutskottet har inte något att erinra mot de i
propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet i fråga om
den planerade ombildningen av Stadshypotek eller i övrigt.
Skatteutskottet tillstyrker följaktligen propositionen såvitt
avser frågor inom utskottets beredningsområde och avstyrker
motion N55. Yrkandet i motion N54 gäller inte skatteförslagen i
propositionen och föranleder därför liksom de under allmänna
motionstiden väckta motionerna N212 och Fi604 inte något
yttrande från skatteutskottets sida.
Stockholm den 12 maj 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).