dels proposition 1991/92:135 om produktansvar för skador
orsakade av elektrisk ström,
dels två motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bestämmelser
om produktansvar för skador orsakade av elektrisk ström skall
införas i den s.k. ellagen (1902:71 s.1). De föreslagna
bestämmelserna ansluter till reglerna i produktansvarslagen
(1992:18), vilken riksdagen fattade beslut om i december 1991.
Två motioner om skyddsbestämmelser för halogenlampor (c) resp.
installation av jordfelsbrytare (fp) avstyrks av utskottet med
hänvisning till pågående arbete inom resp. område.
Propositionen
I proposition 1991/92:135 föreslås -- efter föredragning av
näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:N278 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tillverkning och försäljning av halogenlampor utan skyddsglas.
1991/92:N412 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om jordfelsbrytare,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på installation av jordfelsbrytare.
Utskottet
Produktansvar för skador orsakade av elektrisk ström
Efter beslut av riksdagen i december 1991 (prop. 1990/91:197,
bet. LU14) kommer en produktansvarslag (1992:18) att träda i
kraft den 1 januari 1993. Den nya lagen reglerar
skadeståndsansvaret när bristfälliga produkter orsakar
personskador eller skador på konsumentegendom. Bestämmelserna
bygger på ett EG-direktiv om produktansvar från år 1985. Det
grundläggande syftet med lagen är att stärka enskilda människors
skydd mot att drabbas av produktskador. Skadeståndsansvaret
gäller i sådana fall där skadan har orsakats av att produkten
inte har varit så säker som skäligen kunnat förväntas. Detta
skall bedömas med hänsyn bl.a. till hur produkten har kunnat
förutses bli använd och till hur den har marknadsförts.
Med produkt avses i lagen "lösa saker", vilket innebär att
elektrisk ström faller utanför. Det har i stället förutsatts att
bestämmelser om produktansvar för skador orsakade av elektrisk
ström skall tas in i lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). Där finns
sedan tidigare regler om skadestånd för skada genom inverkan av
elektrisk ström, och det har ansetts lämpligast att ha alla
sådana skadeståndsregler samlade i ellagen (jfr prop.
1990/91:197 s.14).
I februari 1991 beslutade regeringen att en särskild utredare
skulle tillkallas för en översyn av det svenska
elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och organisation. I
uppdraget (dir. 1991:10) har också ingått att utarbeta förslag
till hur den nuvarande skadeståndsregleringen i ellagen borde
kompletteras med bestämmelser om produktansvar. Utredaren
(civilingenjör Hans Aronsson) redovisade resultatet av sitt
arbete i november 1991 i betänkandet (SOU 1991:94) ELSU 91 --
Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det
svenska elsäkerhetsarbetet. I ett särskilt avsnitt i betänkandet
behandlas den nämnda skadeståndsfrågan.
Med utgångspunkt i utredningsbetänkandet framläggs nu i
proposition 1991/92:135 förslag om att det i ellagen skall intas
bestämmelser om produktansvar för skador orsakade av elektrisk
ström. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1januari 1993,
dvs. samtidigt som produktansvarslagen.
De grundläggande bestämmelserna om den nya skadeståndsgrunden
anges i två nya paragrafer, 4a och 4b§§, som ansluter till
motsvarande regler i produktansvarslagen. Enligt förslaget skall
den som innehar en elektrisk anläggning med egen generator eller
transformator vara skyldig att betala skadestånd för skada som
har orsakats av en säkerhetsbrist i elektrisk ström som har
satts i omlopp från anläggningen. Från skadeståndsskyldigheten
gäller vissa undantag, bl.a. om den annars ansvarige gör
sannolikt att säkerhetsbristen inte fanns när han satte den
elektriska strömmen i omlopp.
Vidare föreslås i propositionen att tillägg om jämkning på
grund av medvållande, självrisk och preskription skall göras i
7, 8 och 11§§ för att få samma reglering som i
produktansvarslagen.
Regeringens förslag har inte föranlett några motioner. Det
tillstyrks av utskottet.
Övriga frågor
I detta sammanhang behandlar utskottet även två motioner från
allmänna motionstiden som rör frågor om elsäkerhet.
Halogenlampor har funnits länge och de har många fördelar,
påpekas det i motion 1991/92:N278 (c). Dock har forskarresultat
visat att ultraviolett strålning från halogenlampor kan orsaka
ögonskador och hudcancer, anför motionären. Han erinrar om att
det pågår ett arbete med att fastställa en internationell
säkerhetsstandard på området. Intill dess att sådana
säkerhetsföreskrifter har antagits bör enligt motionären i
första hand ett förbud mot tillverkning och försäljning av
halogenlampor utan skyddsglas införas i Sverige. I andra hand
krävs att lampor som saluförs utan skyddsglas skall förses med
varningstext om att de är hälsovådliga.
På förslag av utskottet avslog riksdagen i november 1991
liknande motioner (s; c). Härvid lämnade utskottet en
redogörelse (bet. 1991/92:NU3 s.9), till vilken nu hänvisas,
för pågående verksamhet på området. Inom arbetsmiljöinstitutet
och statens strålskyddsinstitut bedrivs arbete med att ta fram
kriterier för ultraviolett strålning i överensstämmelse med
gällande internationella gränsvärden. Vidare pågår inom den
globala standardiseringsorganisationen för elektrisk materiel
(International Electrotechnical Commission; IEC) ett arbete med
att fastställa en internationell säkerhetsstandard för vissa
ljusarmaturer. Ett förslag till sådan standard togs fram under
hösten 1991. Utskottet redovisade att det hade erfarit att detta
förslag innebär att krav kommer att ställas på att armaturer som
är avsedda för halogenlampor skall vara försedda med någon form
av avskärmning i form av glas eller liknande. Huvudskälet för
ett sådant krav är risken för explosioner och brännskador. Som
en sekundär effekt erhålls också ett skydd mot den ultravioletta
strålningen. Utskottet lämnade även uppgift om att SEMKO AB
räknar med att säkerhetsstandarden kan implementeras i Sverige
under år 1993.
Utskottet hänvisar återigen till pågående arbete på området
och avstyrker motion 1991/92:N278 (c).
I motion 1991/92:N412 (fp) pläderas för installation av
jordfelsbrytare. Därigenom skulle många dödsfall och
olycksfall samt egendomsskador kunna förhindras, anför
motionären. Han menar att ansvarig myndighet bör åläggas att
informera om lämpligheten med att installera jordfelsbrytare i
befintlig bebyggelse. Vidare borde det införas krav på att
jordfelsbrytare skall installeras vid nybyggnation av bl.a.
bostäder, daghem och servicehus.
Jordfelsbrytaren fungerar så att den jämför den elström som
går in i en apparat med den som går ut. Om strömmen går fel väg
känner jordfelsbrytaren av detta och bryter strömmen. Enligt
uppgift från närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kan
kostnaden för installation av jordfelsbrytare i ett småhus
beräknas till ca 1000 kr. vid nyproduktion och till i
storleksordningen 1500 kr. vid befintlig bebyggelse.
Svenska elverksföreningen har med bidrag från NUTEK utarbetat
en broschyr om installation av jordfelsbrytare avsedd att
skickas med elräkningen. NUTEK har också tagit initiativ till
information om jordfelsbrytare i tidskriften El, vilken gratis
distribueras till elabonnenterna. Inom NUTEK pågår vidare arbete
med utarbetande av en informationsskrift om installation av
jordfelsbrytare, främst avsedd för installatörer.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:N412
(fp) om vikten av information om installation av
jordfelsbrytare. Därigenom kan elsäkerheten ytterligare
förbättras. Av den föregående redogörelsen framgår att NUTEK på
olika sätt har lämnat sådan information. Utskottet förutsätter
att NUTEK i sitt fortsatta arbete för höjd elsäkerhet tar
initiativ till ökad information om installation av
jordfelsbrytare i såväl ny som befintlig bebyggelse. Något
uttalande av riksdagen i saken är dock enligt utskottets mening
inte erforderligt. Motionen avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande produktansvar för skador orsakade av
elektrisk ström
att riksdagen antar det i proposition 1991/92:135 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s.1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,
2. beträffande halogenlampor
att riksdagen avslår motion 1991/92:N278,
3. beträffande installation av jordfelsbrytare
att riksdagen avslår motion 1991/92:N412.
Stockholm den 7 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist
(s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s),
Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s),
Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Lében (kds) och
Göran Magnusson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.