I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:125 med förslag om tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt gäller
bilaga 10 (näringsdepartementet),
dels proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.
(kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga I:10
(näringsdepartementet),
dels två motioner som har väckts med anledning av
förstnämnda proposition,
dels en motion från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Samtliga förslag i proposition 1991/92:125 som behandlas här
tillstyrks av utskottet. Dessa gäller bl.a. ökat anslag till
utredningsverksamheten inom näringsdepartementet, ett
engångsanslag för infriande av en garanti för FFV AB:s
pensionsåtaganden och ett ökat bemyndigande inom det europeiska
rymdsamarbetet. Vidare tillstyrker utskottet en lagändring som
möjliggör att även andra organ än statliga myndigheter skall
kunna utses till riksmätplatser. Utskottet har inget att erinra
mot vad regeringen anför om avveckling av Bruksinvest AB och om
upphörande av nämnden för fartygsfinansiering.
Utskottet avstyrker två motioner (s; v), i vilka regeringens
förslag till ökat utredningsanslag avvisas. Motionerna får stöd
i en reservation (s). En motion (s) rörande Bruksinvest avstyrks
också av utskottet. Även denna motion följs upp i en reservation
(s).
Proposition 1991/92:125 bilaga 10
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:125 bilaga 10
(näringsdepartementet) -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- följande förslag under angivna punkter:
1. Utredningar m.m. (A 3) (s.20f.)
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1600000 kr.
2. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (E3)
(s.21f.)
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 600000000 kr.
3. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (F5) (s.22f.)
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under
kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst
400000000 kr. (Det sammanlagda bemyndigandet för regeringen
beträffande nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete
kommer då att uppgå till högst 541000000 kr.)
4. Förslag att även andra organ än myndigheter skall kunna
utses till riksmätplatser (s.23--25)
att riksdagen antar förslag till lag om ändring [i] lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.
5. Ökning av garantifonden vid Svenska
skeppshypotekskassan (s.25f.)
att riksdagen
1. antar förslag till lag om ändring [i] lagen (1980:1097) om
Svenska skeppshypotekskassan,
2. bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda en
garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i Svenska
skeppshypotekskassans garantifond.
8. Affärsverket svenska kraftnät, installation av s.k.
optokablar i storkraftnätet (s.28f.)
att riksdagen godkänner en total ram för investeringar i
optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde,
under en femårsperiod i enlighet med vad föredragande statsrådet
har anfört.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört
dels (6) om upphörande av nämnden för fartygsfinansiering
(s.27),
dels (7) om Bruksinvest AB (s.27 f.).
Proposition 1991/92:150 bilaga I:10
I proposition 1991/92:150 bilaga I:10 (näringsdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av
kommunikationsminister Mats Odell -- förslag om att riksdagen --
under förutsättning av att riksdagen godkänner regeringens
förslag i proposition 1991/92:125 bilaga 10 om anslag till
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -- skall upphäva det
tidigare under riksmötet (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU17,
rskr.156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för
budgetåret 1992/93.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:125 och behandlas här är följande:
1991/92:N35 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå förslaget om 1,6 milj.kr. till ändamålet att
privatisera statliga företag.
1991/92:N36 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag till reservationsanslag på
1600000 kr. till den s.k. privatiseringskommissionen.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1991/92:N241 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av Bruksinvest.
Utskottet
Utredningar m.m.
I proposition 1991/92:125 bilaga 10 (näringsdepartementet)
föreslås ett ökat anslag för innevarande budgetår med 1,6
milj.kr. för utredningsverksamheten inom näringsdepartementet.
Detta motiveras med ökade kostnader dels i samband med
försäljning av statliga företag, dels för förberedelser inför
bolagisering av vissa verksamheter. Även utredningsverksamheten
i övrigt har blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad
som tidigare förutsågs, sägs det i propositionen.
På förslag av regeringen beslöt riksdagen i december 1991 att
bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna
företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Förslaget avstyrktes av
Socialdemokraternas företrädare i utskottet.
Regeringens begäran om ökat anslag avvisas i motionerna
1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v).
I den förstnämnda motionen erinras om Socialdemokraternas
principiella inställning till det statliga ägandet. Denna
innebär att staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll
som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra
branscher. Detta utgör dock inget hinder mot att förändringar i
det statliga ägandet kan övervägas i enskilda fall, anförs det i
motionen. De nu aktuella ökade kostnaderna skulle emellertid
inte ha uppstått om Socialdemokraternas avståndstagande till
regeringens förslag om avyttring av aktier i statliga företag
hade följts, menar motionärerna.
Om det statliga ägandet hanteras på ett ansvarsfullt sätt är
det föreslagna anslaget onödigt, sägs det i den andra motionen.
Regeringens dogmatiska syn på utförsäljning av statliga företag
leder, enligt motionären, troligen till ökad privat
maktkoncentration, till underpriser på företagen och till att
kapitalmarknaden dräneras på riskkapital.
Enligt vad utskottet har erfarit fördelar sig det begärda
anslagsbeloppet -- 1,6 milj.kr. -- enligt följande. Ökade
kostnader för den s.k. privatiseringskommissionen (N 1991:01)
beräknas till 0,9 milj.kr. och omkostnader i anslutning till
bolagiseringen av domänverket till 0,5 milj.kr. För
utredningsverksamheten i övrigt beräknas ökade kostnader på 0,2
milj.kr., främst avseende en översyn av verksamheten vid statens
institut för byggnadsforskning.
Riksdagen har nyligen anslagit medel till
utredningsverksamheten inom näringsdepartementet för nästa
budgetår i enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen
(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU20). Därmed avslogs en motion
(v) med krav på ett lägre anslag än vad regeringen hade
föreslagit; motionärerna motiverade sitt yrkande med att
utförsäljning av statliga företag inte kunde anses vara en så
angelägen uppgift att den motiverar ökat anslag.
Utskottet har under innevarande budgetår redovisat sin syn på
det statliga ägandet i betänkandena 1991/92:NU10 och
1991/92:NU17. Enligt utskottets mening utgör ett fritt enskilt
ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk
politik. För att svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin
konkurrenskraft krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin,
ökar näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder
kan inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av
företag.
Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga
ägandet tillstyrks propositionen i berörd del och motionerna
1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) avstyrks.
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB
Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, bet. NU35) att
bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till
aktiebolag. I samband därmed beslöt riksdagen att också utställa
en garanti för FFV AB:s pensionsåtaganden. Enligt denna har
staten påtagit sig FFV AB:s pensionsförpliktelser intill ett
belopp av 1112 milj.kr.
Celsius Industrier AB förvärvade den 1 juni 1991 samtliga
aktier i FFV AB. I en skrivelse till regeringen i februari 1992
har Celsius tagit upp frågan om FFV AB:s pensionsskuld, bl.a.
mot bakgrund av koncernens kommande privatisering.
I propositionen föreslås att staten snarast skall fullgöra
sina förpliktelser gentemot FFV AB och betala ut
nuvärdesbeloppet av garantin till företaget. Regeringen
framlägger därför förslag om ett anslag på 600 milj.kr. för
slutligt infriande av pensionsgarantin för FFV AB. Detta belopp
beräknas motsvara nuvärdet av statens garantiåtagande.
Riksdagen beslöt i mars 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet.
NU17) att för nästa budgetår anvisa 80 milj.kr. för infriande av
pensionsgarantin för FFV AB. I proposition 1991/92:150
(kompletteringspropositionen) bilaga I:10 föreslås, under
förutsättning av att riksdagen anvisar engångsbeloppet på 600
milj.kr., att beslutet om nämnda anslag för nästa budgetår skall
upphävas.
Utskottet har inget att erinra mot här redovisade förslag; de
tillstyrks sålunda.
Europeiskt rymdsamarbete m.m.
Inom det europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Agency
(ESA) deltar Sverige sedan år 1990 i ett förberedande program
inom fjärranalysområdet benämnt POEM 1 -- Polar Earth
Observation Mission.
I proposition 1991/92:125 begär regeringen ett bemyndigande
att ikläda staten nya förpliktelser inom ramen för det
europeiska rymdsamarbetet med 400 milj.kr. för innevarande
budgetår. Därigenom kan Sverige utöka sitt deltagande i det
nämnda fjärranalysprogrammet, vilket enligt regeringen får ses
som en markering av det svenska intresset för fjärranalys och
övervakning av förhållandena i atmosfären.
Utskottet anser att det är angeläget att Sverige aktivt deltar
i den typ av samarbete som det här är fråga om. Förslaget
tillstyrks därmed.
Riksmätplatser
Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och
om mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser.
För närvarande finns tre sådana riksmätplatser -- statens
provningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och statens
strålskyddsinstitut.
Kravet på ställning som statlig myndighet är enligt regeringen
otidsenligt. Därför föreslås i propositionen en lagändring så
att såväl statliga som privaträttsliga organ skall kunna utses
till riksmätplatser. De organ bör därvid väljas som har den
högsta kompetensen för uppgifterna i fråga om såväl personal som
utrustning, sägs det i propositionen. Organen skall vidare
bedömas vara opartiska. Tillsynen bör enligt regeringen utövas
av styrelsen för teknisk ackreditering.
Utskottet anser att den föreslagna lagändringen är
välmotiverad och tillstyrker den sålunda.
Garantifonden vid Svenska skeppshypotekskassan
Svenska skeppshypotekskassan, som bildades år 1929, har till
ändamål att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som
bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person
som domineras av svenskt rederi. Utestående lån uppgick vid
utgången av år 1991 till 4000 milj.kr. och det egna kapitalet
till 351 milj.kr. Nuvarande garantiförbindelse från statens sida
uppgår till 167 milj.kr.
I en skrivelse till regeringen i december 1991 har styrelsen
för kassan begärt att garantifonden skall ökas med 183 milj.kr.
till 350 milj.kr. Skälet är att kassan annars inte kan genomföra
den för år 1992 budgeterade utlåningen.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall
besluta om den begärda utökningen. Utskottet tillstyrker
förslaget.
Upphörande av nämnden för fartygsfinansiering
Efter beslut av riksdagen upphörde nämnden för
fartygskreditgarantier som myndighet den 1 juli 1986 (prop.
1985/86:120, bet. NU34). Verksamheten överfördes till statens
industriverk (SIND), numera närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK). En rådgivande nämnd -- nämnden för fartygsfinansiering
-- inrättades vid myndigheten. Ledamöterna utses av regeringen.
NUTEK har i en skrivelse till regeringen i december 1991
föreslagit att nämnden skall upphöra och att det bör ankomma på
verket att under flexibla och lämpliga former knyta till sig
expertis på området. I propositionen meddelar näringsminister
Per Westerberg sin avsikt att föreslå regeringen att nämnden
skall upphöra den 1 juli 1992. Med hänsyn till att inrättandet
av nämnden anmäldes för riksdagen anses riksdagen böra
underrättas även om att den skall upphöra.
Utskottet har inget att erinra mot det anförda.
Avveckling av Bruksinvest AB
Under åren 1983--1984 medverkade staten till en
omstrukturering av den del av specialstålindustrin som då var
inriktad på rostfritt stål. En förutsättning för detta var att
de berörda företagen bildade ett särskilt bolag -- Bruksinvest
AB -- med uppgift att medverka till skapandet av nya
verksamheter i sådana regioner som berördes av
strukturförändringarna, i första hand bruksorterna. Enligt avtal
i mars 1984 mellan staten, Avesta Jernverks AB (numera Avesta
AB), Fagersta AB (numera Industriförvaltnings AB Kinnevik),
Sandvik AB och Uddeholms AB (numera Uddeholm Tooling AB)
tillsköt företagen sammanlagt 100 milj.kr. till bolaget.
Bruksinvest har kritiserats från olika håll för att ha varit
mindre framgångsrikt med att skapa nya arbetstillfällen,
konstateras det i propositionen. En viktig förklaring till denna
passivitet har ansetts vara Bruksinvests ägarkonstellation med
fyra sinsemellan konkurrerande företag som delägare.
I propositionen meddelas att tilläggsavtal har tecknats i
januari 1992 om uppsplittring av Bruksinvest i fyra mindre
bolag. Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma
inriktning som har gällt för Bruksinvest AB, dvs. med syfte att
på kommersiella grunder bidra till att nya verksamheter skapas i
Bergslagen och då i första hand på de orter som direkt berördes
av omstruktureringen av den nämnda specialstålindustrin. Det
kapital som tillförs de nya bolagen motsvarar resp. företags del
av Bruksinvests totala nettotillgångar vid avvecklingen.
Riksdagen bör i anslutning till uppsplittringen av Bruksinvest
AB göra ett uttalande av innebörd att vissa synpunkter och krav
som har framförts av de berörda fackliga organisationerna skall
tillgodoses, anförs det i motion 1991/92:N241 (s). Uttalandet
skulle gå ut på följande:
halva styrelsen bör utses av resp. företag och halva styrelsen
av de fackliga organisationerna,
ordföranden, som har utslagsröst, bör utses gemensamt av
ägaren och de fackliga organisationerna,
vid oenighet bör regeringen utse ordföranden,
de fackliga organisationerna bör ha rätt att välja en
utomstående representant från bygden,
representanter för orterna Fagersta och Långshyttan bör ingå i
styrelsen för det bolag som Industriförvaltnings AB Kinnevik
bildar.
Näringsminister Per Westerberg besvarade i april 1992 (RD
1991/92:102) en fråga (1991/92:680) av Yngve Wernersson (s) om
användningen av Bruksinvests medel. I sitt svar framhöll
näringsministern att de nya bolagen beräknas bli etablerade
under sommaren 1992. Han meddelade vidare att han anser sig ha
fått försäkringar om att omfattande investeringar kommer att
göras, efter det att det nya avtalet har trätt i kraft.
Frågan om facklig representation i styrelserna för de aktuella
företagen regleras inte vare sig i det ursprungliga avtalet från
år 1984 eller i det i januari 1992 träffade tilläggsavtalet.
Enligt vad utskottet har erfarit har det ansetts ankomma på
parterna själva att reglera denna fråga.
Genom att Bruksinvest AB avvecklas och att verksamheten drivs
vidare inom fyra nya bolag skapas, enligt utskottets mening,
bättre förutsättningar för att ökad sysselsättning på de berörda
bruksorterna skall kunna åstadkommas. Utskottet har sålunda
inget att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande
avveckling av Bruksinvest AB.
Utskottet anser vidare att det inte finns skäl för riksdagen
att göra något uttalande med anledning av de synpunkter och krav
som framförs i motion 1991/92:N241 (s). De frågor som tas upp i
motionen rörande sammansättningen av styrelserna för de berörda
företagen är sådana som enligt gällande rätt och vedertagen
praxis ankommer på parterna att själva lösa. Motionen avstyrks
därmed.
Installation av s.k. optokablar i storkraftnätet
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), som
inrättades den 1 januari 1992, har enligt sin instruktion
(1991:2013) till uppgift att svara för drift och utbyggnad av
storkraftnätet och att främja konkurrens inom
elöverföringsområdet. I samband med bolagiseringen av statens
vattenfallsverk (Vattenfall) övertog Svenska kraftnät
förvaltningen och driften av storkraftnätet. Samtidigt övertogs
påbörjade förhandlingar avseende installation av s.k. optokablar
i storkraftnätet. Optokablar är en typ av kablar, där
telekommunikation sker med ljus i glasfibrer, i stället för som
traditionellt är med elektricitet i metalliska ledare. En fördel
med optokablar är att de har en mångdubbelt större
överföringsförmåga.
Svenska kraftnäts styrelse har, med reservation för
regeringens ställningstagande, godkänt ett avtal med bolaget
Tele 2. Avtalet innebär att Svenska kraftnät installerar
optokablar på storkraftnätet och mot årliga avgifter överlåter
rätten att utnyttja teletransmissionskapaciteten till Tele 2.
Genom installation av optokabelnät kan, enligt
näringsministern, storkraftnätet utnyttjas på ett affärsmässigt
och samhällsekonomiskt riktigt sätt. Risken för inslag av
konkurrensbegränsning bedöms som liten. Den investeringsplan för
Svenska kraftnät som regeringen föreslog i budgetpropositionen
(prop. 1991/92:100 bil. 13) -- och som utskottet nyligen har
tillstyrkt (bet. 1991/92:NU25) -- omfattade inte de nu aktuella
investeringarna på 200 milj.kr. som förutsätts ske enligt
avtalet med Tele 2. Riksdagens godkännande bör därför enligt
regeringen inhämtas.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 1 och med avslag på motionerna 1991/92:N35 och
1991/92:N36 till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 1600000 kr.,
res. 1 (s)
2. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 2 och proposition 1991/92:150 bilaga I:10
dels till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
600000000kr.,
dels upphäver det tidigare under riksmötet (prop.
1991/92:100 bil. 13, bet. NU17, rskr. 156) fattade beslutet om
anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93,
3. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 3 bemyndigar regeringen att under budgetåret
1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under
kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst
400000000 kr., varigenom det sammanlagda bemyndigandet för
regeringen beträffande nya förpliktelser inom europeiskt
rymdsamarbete kommer att uppgå till högst 541000000 kr.,
4. beträffande riksmätplatser
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga
10 punkt 4 antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk
provning och om mätning,
5. beträffande garantifonden vid Svenska
skeppshypotekskassan
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 5
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan,
dels bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret
utfärda en garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i
Svenska skeppshypotekskassans garantifond,
6. beträffande upphörande av nämnden för
fartygsfinansiering
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 7 och med avslag på motion 1991/92:N241 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (s)
8. beträffande installation av s.k. optokablar i
storkraftnätet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 8 godkänner en total ram för investeringar i
optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde,
under en femårsperiod i enlighet med vad som anges i
propositionen.
Stockholm den 12 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),
Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s),
Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström
(m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och
Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Utredningar m.m. (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo
Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo
Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "1991/92:N36 (v)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottets principiella inställning till det statliga ägandet
sammanfaller med vad som kommer till uttryck i motionerna
1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v). Staten bör sålunda även
fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom
såväl basindustrierna som andra branscher. Det är enligt
utskottets mening angeläget att de privata makthavare som utövar
ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en
motvikt. Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett
statligt ägande av företag i vissa speciella branscher.
Utskottet avvisar dock inte kategoriskt alla förändringar i det
statliga ägandet -- i enskilda fall kan sådana förändringar vara
motiverade.
Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga
ägandet avstyrks förslaget i propositionen om ökat anslag.
Motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) blir därmed
helt tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N35 och
1991/92:N36 avslår proposition 1991/92:125 bilaga 10 punkt 1.
2. Avveckling av Bruksinvest AB (mom.7)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo
Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo
Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Genom att" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha
följande lydelse:
Det är ytterst angeläget att de medel som har satts in i
Bruksinvest AB kommer till sådan användning att ökad
sysselsättning skapas på de berörda bruksorterna, särskilt mot
bakgrund av dagens arbetsmarknadsläge. För att se till att en
ökad sysselsättning verkligen kommer till stånd bör det, som
anförs i motion 1991/92:N241 (s), ställas vissa krav vad avser
sammansättningen av styrelserna för de fyra företagen.
Detta är särskilt angeläget i de fall -- t.ex. beträffande
Uddeholm Tooling AB -- där det förekommer ett utländskt ägande.
Även då måste garantier skapas för att de medel som var avsedda
att bidra till en ökad sysselsättning i den aktuella regionen
verkligen utnyttjas för detta ändamål. Ett sätt att åstadkomma
det är att tillse att majoriteten av styrelsen, inkl.
ordföranden, har en regional förankring. Såsom föreslås i
motionen bör de fackliga organisationerna utse halva styrelsen
och ordföranden utses gemensamt av ägaren och de fackliga
organisationerna. Vid oenighet om ordförandeposten bör det
överlåtas på regeringen att utse ordförande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att dra försorg om att här
angivna krav blir tillgodosedda. Därmed tillstyrker utskottet
motion 1991/92:N241 (s).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125
bilaga10 punkt 7 och med bifall till motion 1991/92:N241 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som
företrädare för Socialdemokraterna för fram i de båda
reservationerna till detta betänkande.