I detta betänkande behandlas -- helt eller delvis -- fem
motioner från allmänna motionstiden om utrikeshandel.
Frågor rörande handel med tekovaror behandlar utskottet i
betänkandet 1991/92:NU20. I betänkandet 1991/92:NU23 tar
utskottet upp motioner om exportfinansiering m.m. i anslutning
till behandlingen av proposition 1991/92:108 om statens roll i
den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd.
Sammanfattning
Motioner (s; v) om handelspolitikens inriktning avstyrks av
utskottet, som konstaterar att de synpunkter som kommer till
uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden
i GATT och andra internationella organisationer. Vidare
förutsätter utskottet att Sverige inom ramen för ett medlemskap
i EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global
frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i
övrigt.
Krav på att en miljöklausul skall införas i internationella
handelsavtal förs fram i en motion (v). Utskottet noterar med
tillfredsställelse det arbete kring denna fråga som bedrivs i
främst GATT och OECD och avstyrker även detta motionsyrkande.
Vidare avstyrker utskottet motioner med krav på en översyn av
marknadsföringen utomlands och exporten av alkoholdrycker (fp;
c) resp. tobaksvaror (fp). I båda frågorna följs yrkandena upp i
reservationer (fp, c, kds). Också en motion (fp) där det begärs
ett uttalande av riksdagen om avskaffande av gränskontroller i
Norden avstyrks. Strävan bör vara att alla gränskontroller som
inte är nödvändiga skall avvecklas, anser utskottet, som
förutsätter att arbetet med detta nu påskyndas.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:U202 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen begär att regeringen verkar för
minskade internationella handelshinder dels genom att verka för
en för u-länderna gynnsam överenskommelse i de pågående
GATT-förhandlingarna, dels genom att i det närmare samarbete med
EG som nu utvecklas verka för en öppen europeisk handelspolitik.
1991/92:U543 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i
Norden.
1991/92:N222 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av
alkohol,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av
tobaksvaror.
1991/92:N276 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svensk alkoholreklam utomlands.
1991/92:N277 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frihandel,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Uruguayrundan,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöregler i internationella handelsavtal,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sociala skyddsregler i internationella handelsavtal.
Utskottet
Handelspolitikens inriktning
De år 1986 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan, skulle
ha avslutats i december 1990. Till följd av en rad tvistefrågor,
där handeln med jordbruksprodukter intar en nyckelställning, har
förhandlingarna ännu inte lett fram till en slutlig uppgörelse.
Skulle det inte gå att nå en överenskommelse skulle det innebära
bl.a. att en rad nya områden, t.ex. tjänster, inte som planerat
tas in i det multilaterala regelverket för handel. De nuvarande
GATT-reglerna kommer däremot att gälla även i fortsättningen.
Förenta nationernas konferens för handel och utveckling
genomförde i februari 1992 sin åttonde session (UNCTAD VIII) i
Cartagena, Colombia. Organisationen utgör ett forum för dialog
mellan u-länderna och i-länderna. Konferensen samlade deltagare
från 125 länder. Behovet av en reformering av UNCTAD har under
årens lopp kommit att alltmer diskuteras. Sverige har drivit
reformfrågan aktivt. Under konferensen uppnåddes en samsyn när
det gäller bl.a. förutsättningar för en revitalisering av
organisationen. Ett viktigt resultat av UNCTAD VIII var sålunda
antagandet av ett nytt arbetsprogram. I detta ges en överordnad
prioritet åt åtgärder för de minst utvecklade länderna liksom åt
en anpassning av tillväxtstrategierna till vad som krävs med
hänsyn till miljön, dvs. främjandet av en hållbar utveckling.
Vid konferensen behandlades fem större sakområden, däribland
handel och råvaror. Miljöfrågorna togs upp inom vart och ett av
dessa områden. Beträffande råvarufrågor, som är av avgörande
betydelse för u-ländernas ekonomiska situation, antogs en
särskild resolution. Allmänt anses att UNCTAD VIII -- till
skillnad från tidigare konferenser -- präglades av en anda av
samarbete.
I två motioner berörs frågor om handelspolitikens inriktning.
Regeringen bör uppmanas att verka för minskade internationella
handelshinder, heter det i motion 1991/92:U202 (s). Två vägar
att uppnå detta mål anvisas av motionärerna. Regeringen borde
sålunda medverka till att en för u-länderna gynnsam
överenskommelse i GATT-förhandlingarna uppnås. Vidare borde
regeringen -- i det närmare samarbete med EG som nu utvecklas --
arbeta för en öppen europeisk handelspolitik. I fråga om
u-länderna motiverar motionärerna sin ståndpunkt med att
exportinkomsterna är av avgörande betydelse för dessa länders
utveckling. De beklagar därför att de handelshinder som
u-länderna möter har ökat. I motionen erinras om den
förutvarande socialdemokratiska regeringens insatser när det
gäller att öppna Sverige för import av t.ex. textilvaror från
u-länderna. Nu, menar motionärerna, måste Sverige gå vidare
genom att påverka andra länder, och då inte minst EG, att
genomföra motsvarande avregleringar av importen.
Sverige är på ett avgörande sätt beroende av import och
export, anförs det i motion 1991/92:N277 (v). En öppen och fri
handel är därför ett starkt svensk intresse. Motionären
framhåller samtidigt vikten av att även u-länder och de nya
demokratiska staterna i Central- och Östeuropa kan sälja sina
produkter på en världsmarknad och få tillgång till avancerad
teknik och till produkter och tjänster till lägsta möjliga
kostnad. Uruguayrundan visar hur svårt det är att föra den fria
handelns stolta paroller till bindande avtal, heter det.
Sveriges ansvar härvidlag betonas. Motionären begär att
riksdagen skall göra uttalanden om vikten av frihandel och om
Sveriges roll i Uruguayrundan.
Riksdagen behandlade senast hösten 1991 motioner om
utrikeshandel. Härvid gav utskottet (bet. 1991/92:NU1 s. 4 f.)
en allmän översikt över då aktuella förhållanden på det
utrikeshandelspolitiska fältet, till vilken nu hänvisas. På
förslag av utskottet avslogs motionsyrkanden (m; fp; c) med krav
på uttalanden om frihandelns betydelse. Med hänvisning bl.a.
till Sveriges insatser i GATT-förhandlingarna och till det
handelspolitiska samarbetet med Central- och Östeuropa fann
utskottet att den svenska inriktningen låg väl i linje med vad
som kom till uttryck i motionerna. Även ett motionsyrkande (c)
om u-ländernas roll i världshandeln avslogs. Utskottet hänvisade
härvid till Sveriges aktiva deltagande i såväl GATT som UNCTAD.
I en utrikespolitisk deklaration i riksdagen i februari 1992
(RD 1991/92:70) betonade utrikesminister Margaretha av Ugglas
(m) att frihandeln har en avgörande betydelse för tillväxt i
alla länder. Sverige, fortsatte hon, deltar aktivt i
ansträngningarna att föra förhandlingarna i GATT om ett
förbättrat och utvidgat internationellt frihandelssystem till en
lyckosam avslutning. Hon berörde också de fattiga ländernas
utveckling. Flera asiatiska länder har demonstrerat att det går
att bryta fattigdomsspiralen genom ett ökat deltagande i
världsekonomin, anförde hon.
Utskottet konstaterar att de synpunkter som kommer till
uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden
i GATT och andra internationella organisationer. Utskottet vill
särskilt peka på att Sverige i GATT har verkat för att en öppen
och liberal handelsregim, inte minst på jordbruks- och
tekoområdena, skall åstadkommas.
I takt med att det europeiska samarbetet fördjupas och breddas
vidgas EG:s kontakter med länderna utanför gemenskapen. Ett
svenskt medlemskap i EG innebär att Sverige får fullt inflytande
över besluten; förutsättningarna för ett svenskt agerande i
linje med vad som anförs i motionerna skulle därigenom öka.
Utskottet utgår från att Sverige inom ramen för ett medlemskap i
EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global
frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i
övrigt.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1991/92:U202 (s) och 1991/92:N277 (v), båda i här behandlade
delar.
Miljöklausul i internationella handelsavtal
Miljöregler i internationella handelsavtal efterlyses i motion
1991/92:N277 (v). Även om principen om fri handel borde gälla
måste det enskilda landet ha rätt att skydda vissa vitala
samhällsintressen. Ett land måste kunna vägra import eller
export av produkter eller verksamheter som skadar miljö och
människor, hävdar motionären. Han kräver därför att regler med
förbud mot miljödumpning och andra regler för skydd av miljön
skall införas i internationella handelsavtal.
I flertalet sådana avtal finns en undantagsbestämmelse som
tillåter ett land att reglera eller helt förbjuda importen om
det bedöms nödvändigt för att skydda människors och djurs hälsa
eller för att bevara växter. En förutsättning är att samma
restriktioner också gäller motsvarande inhemska produkter. I
GATT finns intaget en sådan klausul. De åtgärder som vidtas med
stöd av denna artikel i avtalet får inte innebära en förtäckt
inskränkning av internationell handel. Den allmänt accepterade
tolkningen av artikeln är att denna i första hand avser att
skydda inhemska förhållanden; den ger sålunda inte uttryckligen
stöd för åtgärder riktade mot företeelser i andra länder.
Miljöproblemen tillmäts en allt större betydelse i många
länder. Mot denna bakgrund har Sverige i internationella
sammanhang tagit initiativ till en översyn i fråga om sambanden
mellan miljöpolitik och handelspolitik. Målet är att en
överenskommelse skall nås om lämpliga modifieringar i
internationella regelverk för att avvägningen mellan de olika
intressena skall bli bättre balanserad.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD), i vilken 24 industriländer är medlemmar, drivs ett av
Sverige initierat arbete rörande handelsrelaterade miljöfrågor.
Sedan mitten av år 1991 diskuterar en arbetsgrupp inom OECD --
bestående av miljö- och handelspolitiska experter -- hithörande
frågor. I fokus för intresset står för närvarande frågan om
risken för den konflikt som kan uppkomma mellan GATT:s
regelverk, som syftar till att handeln skall liberaliseras, och
internationella miljökonventioner, som ibland innebär att
handeln bör begränsas. Formellt är arbetsgruppen inriktad på att
utveckla ett förslag till OECD-rekommendationer inom området
miljö--handel. Arbetet är av betydelse inte bara för de
deltagande länderna inom OECD utan även som en förberedelse för
diskussioner i den bredare medlemskretsen i GATT. Sverige deltar
aktivt i detta arbete.
Inom GATT, som numera har hundratalet avtalsslutande parter,
drivs parallellt ett arbete på samma tema. En år 1972 bildad
arbetsgrupp för miljöfrågor har nyligen återinkallats. Flera
möten har hållits sedan hösten 1991. Gruppen, som främst kan
betecknas som ett diskussionsforum, har tagit upp tre områden
för närmare granskning. Det första gäller samma fråga som nyss
har nämnts beträffande det pågående arbetet i OECD, nämligen
förhållandet mellan multilaterala miljökonventioner och GATT:s
regelverk. Det andra området gäller informationsutbytet om
miljöåtgärder med handelseffekter; frågan är här i vilken
utsträckning som de nuvarande notifikationssystemen i GATT
förmår fånga upp miljöåtgärder som har betydelse för
handelsutbytet länder emellan. Det tredje området tar sikte på
förpackningar och bestämmelser för produktmärkning.
Arbetsgruppen är inte förhindrad att ta upp även andra
handelsrelaterade miljöfrågor. Sverige, som är representant för
de nordiska länderna i gruppen, deltar aktivt även i detta
arbete. U-ländernas deltagande betecknas som konstruktivt efter
en inledningsvis starkt tveksam inställning.
Vid den nyligen genomförda UNCTAD-konferensen diskuterades,
som nyss har nämnts, miljöfrågor i anslutning till vart och ett
av de fem större sakområden som togs upp under konferensen.
Frågan om miljö och handel behandlades senast hösten 1991 av
riksdagen. Med hänvisning till dittillsvarande arbete på
området inom GATT, OECD och UNCTAD avstyrkte utskottet (bet.
1991/92:NU1) och avslog riksdagen motionsyrkanden (c; mp) i
ämnet.
Utskottet har förståelse för det syfte som motionären har för
sitt yrkande, nämligen att miljöproblemen -- via handeln -- inte
skall kunna flytta över gränserna. Som litet
utrikeshandelsberoende land har Sverige emellertid anledning att
värna om en restriktiv tolkning av undantagsbestämmelserna i
GATT. En ökad tillämpning av dem skulle kunna medföra
handelsrestriktioner, riktade även mot Sverige. Det är mot denna
bakgrund angeläget att resultat i frågan åstadkoms genom en
internationell samordning. Härigenom undviks en snedvridning av
olika länders konkurrensförutsättningar. Utskottet noterar
därför med tillfredsställelse att arbetet på att åstadkomma en
multilateral överenskommelse när det gäller miljörelaterade
handelsfrågor nu drivs vidare och att därtill vissa framsteg kan
noteras. Med hänvisning till vad som här har sagts avstyrker
utskottet motion 1991/92:N277 (v) i den nu aktuella delen.
Socialklausul i internationella handelsavtal
Omänskliga arbetsförhållanden skall inte kunna vara ett
konkurrensmedel under den fria handelns täckmantel, heter det
vidare i nyssnämnda motion. Motionären anser därför att Sverige
bör verka för att det i internationella handelsavtal införs
sociala skyddsregler. Därigenom skulle det bli möjligt att vidta
åtgärder mot import av produkter som framställs genom barnarbete
eller under andra omänskliga och ovärdiga
produktionsförhållanden.
I en socialklausul skulle intas regler om miniminivåer
beträffande anställnings- och arbetsvillkor. Frågan om införande
av en socialklausul i GATT har diskuterats under en längre tid.
Det är i första hand Förenta Staterna och Sverige som har tagit
initiativ härtill och varit drivande i frågan. Senast
behandlades ämnet på ett rådsmöte år 1990. Därefter har frågan
om socialklausul fått stå tillbaka, främst till förmån för
ansträngningarna att bringa Uruguayrundan till ett framgångsrikt
slut. Det arbete som pågår i GATT tar sikte på att en
arbetsgrupp skall upprättas för att studera sambanden mellan
handel och sociala skyddsregler. Från många u-länders sida ses
diskussionen i i-länderna om en socialklausul som uttryck för
ytterligare protektionistiska strävanden riktade mot u-länderna.
Intrycket härav torde ha förstärkts genom att debatten om
socialklausuler särskilt har berört branscher i vilka i-länderna
har varit utsatta för konkurrens från u-länderna, exempelvis
tekobranschen.
Frågan om socialklausul har behandlats av riksdagen vid
åtskilliga tillfällen. Senast hösten 1991 avslogs på förslag av
utskottet (bet. 1991/92:NU1) en motion (c) som bl.a. berörde
frågan om sociala förhållanden i samband med produktion. Härvid
hänvisade utskottet till att frågan om socialklausul var under
behandling i GATT. I en meningsyttring (v) begärdes att
regeringen i GATT skulle ta förnyade initiativ till införande av
bl.a. socialklausul i internationella handelsavtal.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och
avstyrker motion 1991/92:N277 (v) även i här aktuellt avseende.
Marknadsföring och export av alkoholdrycker
I utlandet marknadsförs svensktillverkade alkoholdrycker med
metoder som inte är tillåtna i Sverige, anförs det i motion
1991/92:N222 (fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och
export av alkohol utomlands krävs av motionärerna.
Samma fråga tas upp i motion 1991/92:N276 (c). I Vin & Sprit
AB:s årsredovisning redogör företaget med stolthet, anför
motionären, för den reklamkampanj som ligger bakom den mycket
lyckade exporten av Absolut Vodka. Han menar att det är
anmärkningsvärt att ägaren, svenska staten, inte har gjort klart
för företaget att staten inom Världshälsoorganisationen (WHO)
har förbundit sig att verka för en 25-procentig minskning av
alkoholkonsumtionen bland medlemsländerna.
Motioner (s; fp; c; mp) om marknadsföring utomlands av
alkoholdrycker behandlades av riksdagen senast våren 1991.
Utskottet anförde (bet. 1990/91:NU47) därvid följande.
Bestämmande för statsmakternas inställning till frågan om export
av alkoholdrycker har varit att ett producentföretag, även då
det som Vin & Sprit AB är statsägt, skall ha frihet att på eget
ansvar unyttja förekommande exportmöjligheter. Undantag från
principen att exporten skall vara fri har införts i mycket
begränsad utsträckning. De gäller huvudsakligen krigsmateriel
och farliga kemikalier samt konsumentvaror som medför särskilda
risker för allvarliga personskador. Utskottet åberopade
samtidigt sin tidigare uttalade ståndpunkt, att ensidiga
handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod om Sverige vill
bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I
stället borde vårt land liksom hittills stödja och ta del i
adekvata alkoholpolitiska åtgärdsprogram som utformas i
internationellt samarbete, bl.a. inom WHO. Samtidigt erinrades
om att riksdagen år 1989 på utskottets förslag (bet.
1988/89:NU13) uppmanade regeringen att sörja för att WHO aktivt
söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av
alkohol. Motionerna följdes upp i två reservationer (fp, c; mp).
Utskottet står kvar vid sin uppfattning. Motionerna
1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c), den förra i här berörd
del, avstyrks med vad som nu har sagts.
Marknadsföring och export av tobaksvaror
Att Sverige engagerar sig i olika internationella strävanden
för minskat tobaksbruk (t.ex. inom WHO och Europarådet)
samtidigt som delstatliga Svenska Tobaks AB bedriver en intensiv
marknadsföring för sina produkter i ett stort antal länder är
ett uttryck för dubbelmoral, anförs det i motion 1991/92:N222
(fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och export av
tobaksvaror borde därför komma till stånd.
Även frågan om marknadsföring m.m. utomlands av svenska
tobaksvaror har behandlats av riksdagen vid ett flertal
tillfällen. Under förra riksmötet berördes ämnet två gånger. Vid
det senare tillfället, våren 1991, avslogs motioner (fp) av
motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet (bet.
1990/91:NU47) menade att tobaksföretagens marknadsföring
utomlands -- som hittills -- borde få bedrivas på vederbörande
företags eget ansvar. Det är i första hand varje avnämarlands
sak, anförde utskottet vidare, att fastställa vilka regler som
skall gälla för reklam och andra marknadsföringsåtgärder i
landet. Utskottet hänvisade samtidigt till de etiska riktlinjer
som Procordia United Brands AB, moderbolag till Svenska Tobaks
AB, självt hade antagit och som kunde innebära vissa
restriktioner därutöver. Av statsmakterna initierade svenska
insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder
borde även fortsättningvis göras inom ramen för ett
internationellt samarbete, ansåg utskottet. I en reservation
(fp, c) uttalades att det inte är försvarbart att hänvisa till
att marknadsföringen i varje land får ske enligt där gällande
regler; i stället borde det i statens regi utvecklas regler för
marknadsföringen utomlands av tobaksvaror.
I de etiska riktlinjer för marknadsföring av rökfria
tobaksprodukter som Procordia United Brands AB har antagit
understryks bl.a. att snus är en produkt som är avsedd för
vuxna; marknadsföringen skall utformas i enlighet därmed och
inte riktas till ungdomar.
Inom EG behandlas för närvarande ett förslag till direktiv om
förbud mot tobaksreklam. Såväl direkt reklam, t.ex. i TV och i
tidningar, som indirekt skulle omfattas av förbudet. I mars 1992
har Europaparlamentet med knapp majoritet tagit ställning till
förmån för förslaget. Denna viljeyttring är emellertid inte
bindande. En avgörande beslutsomgång i ministerrådet avses äga
rum i maj 1992. Vidare har ett aktionsprogram mot cancer inletts
inom EG. I detta har frågan om tobaksbrukets skadeverkningar
givits en framskjuten roll. Sverige deltar som fullvärdig medlem
i detta program.
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att ensidiga
handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod för att minska
skadligt tobaksbruk. Det är i första hand varje avnämarlands sak
att fastställa vilka regler som skall gälla för reklam och
marknadsföringsåtgärder i landet. Av statsmakterna initierade
svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra
länder bör, menar utskottet, även fortsättningsvis göras inom
ramen för ett internationellt samarbete, i första hand inom WHO,
samt inom EG. Utskottet noterar att det inom EG pågår ett arbete
som går ut på att marknadsföringen av tobaksvaror skall
begränsas. Med hänsyn till det sagda avstyrker utskottet det
aktuella yrkandet i motion 1991/92:N222 (fp).
Norden som hemmamarknad
En fri varu- och tjänstehandel i Norden värnas om i motion
1991/92:U543 (fp). Målet måste vara att svenska företag skall
kunna betrakta Norden som hemmamarknad; tullprocedurer och
gränskontroller av varor borde i princip vara avskaffade vid
utgången av år 1992. Motionärerna anser att det nordiska
samarbetet inte skall ses som ett alternativ utan som ett
komplement till det europeiska samarbetet. Arbetet på en fri
varu- och tjänstehandel i Norden har nu fått ökad intensitet
endast tack vare den europeiska integrationsprocessen, hävdas
det.
Vid Nordiska rådets möte i mars 1992 antogs en rekommendation
som bl.a. går ut på att de nordiska länderna bör sträva efter
att förverkliga en fri rörlighet i Norden för varor, tjänster,
kapital och personer.
Ikraftträdandet av ett EES-avtal kommer att innebära en
väsentlig fördjupning av frihandeln även mellan de nordiska
länderna. Genom avtalet kommer det bl.a. att införas enhetliga
regler för upphandling, gemensamma tekniska krav och ömsesidigt
erkännande av provningar m.m. (bl.a. för byggprodukter). Även en
viss ökad frihandel med jordbruksvaror kan bli följden. Vad ett
EES-avtal däremot inte täcker är dels vissa samarbetsfrågor, i
vilka de nordiska länderna kan gå längre än vad EES-avtalet
innebär, dels vissa andra frågor såsom gränskontroller.
I betänkandet 1991/92:NU1 (s. 8) lämnade utskottet en
redogörelse för det nordiska samarbetet såvitt det berör
handelsfrågorna. Där framhölls att målen med det nordiska
samarbetet till stor del kommer att uppnås i en vidare europeisk
ram. Utskottet betonade betydelsen av att det nordiska
samarbetet drivs vidare.
Utskottet instämmer med motionärerna i uppfattningen om vikten
av en nordisk hemmamarknad. I detta avseende vidhåller utskottet
sin tidigare uttalade ståndpunkt. Strävan bör vara att alla
slags gränskontroller mellan de nordiska länderna som inte är
nödvändiga skall avvecklas. Utskottet förutsätter att arbetet
med detta nu påskyndas. Något uttalande av riksdagen med
anledning av det berörda yrkandet i motion 1991/92:U543 (fp) är
däremot inte behövligt. Detta avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande handelspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motion 1991/92:U202 yrkande 5 och motion
1991/92:N277 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 3,
men. (v) - delvis
3. beträffande socialklausul i internationella
handelsavtal
att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 4,
men. (v) - delvis
4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker
att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 1 och motion
1991/92:N276,
res. 1 (fp, c, kds)
5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror
att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 2,
res. 2 (fp, c, kds)
6. beträffande Norden som hemmamarknad
att riksdagen avslår motion 1991/92:U543 yrkande 6.
men. (v) - delvis
Stockholm den 19 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo
Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt
Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats
Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland
Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Marknadsföring m.m. av alkoholdrycker (mom.4)
Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Utskottet står" och slutar med "har sagts" bort ha
följande lydelse:
Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för
alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och
att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i
Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna
bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- Vin &
Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker
utomlands, samtidigt som ägaren, den svenska staten, i
internationella organ har förbundit sig att verka för en
minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för
marknadsföringen skall utvecklas.
Rimligen borde det därför ligga i Sveriges intresse att
förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring utomlands
av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet utreds. En
utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara att
samstämmighet skall uppnås i frågan vad gäller försäljning till
den svenska och till den utländska marknaden. De sociala mål som
riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken bör
sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i detta
arbete bör vara att målet för Vin& Sprit AB:s exportverksamhet
preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till
etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands.
Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag
kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna
innebörd blir motionerna 1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c)
tillgodosedda, den förra i här aktuellt avseende.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 1
och motion 1991/92:N276 (c) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
2. Marknadsföring m.m. av tobaksvaror (mom.5)
Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion
1991/92:N222 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att ett förbud mot tobaksreklam kan
komma att införas i EG. Om direktivförslaget om reklamförbud --
som inom kort blir föremål för omröstning i ministerrådet --
skulle antas, måste detta betecknas som ett viktigt steg i
kampen mot tobaksmissbruket.
I olika internationella sammanhang har Sverige dock gått före
och visat vägen i fråga om åtgärder för att skydda människors
liv och hälsa. Att fullfölja denna linje när det gäller svenska
företags tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt
utskottets mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt
lands inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i
WHO och andra internationella organ.
Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu
aktuella frågan förs fram i motion 1991/92:N222 (fp).
Som begärs i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer
för marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror.
Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.
Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli
tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I tre av de ämnen som behandlas i detta betänkande har jag en
annan uppfattning än utskottet, nämligen i fråga om
miljöklausul, socialklausul och det nordiska samarbetet när det
gäller handelsfrågor.
Det inger visserligen ett visst hopp att frågan om
miljörelaterade handelsfrågor har kommit att uppmärksammas i
ökad utsträckning i internationella handelsorganisationer, inte
minst i GATT. Behovet av skyndsamhet i fråga om värnandet av den
globala miljön gör sig emellertid påmint i en accelererande
takt. Genom handel kan man flytta -- exportera och importera --
miljöproblem på ett sätt som innebär att man inte blir varse
dem. Att åstadkomma regler som motverkar sådan handel är därför
en av de viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför måste nu
alla tänkbara insatser göras för att arbetet på detta område
skall bringas till ett genombrott. Sverige har ett stort ansvar
att så sker. Riksdagen bör, anser jag, anmoda regeringen att
verka i denna riktning. Härigenom skulle det aktuella yrkandet i
motion 1991/92:N277 (v) bli tillgodosett.
Frågan om socialklausul förefaller däremot, enligt vad som
framgår i det föregående, inte vara föremål för GATT:s intresse
och ännu mindre åtgärder. Detta är beklagligt, menar jag,
eftersom införandet av en socialklausul i GATT -- och
tillämpningen av den -- skulle innebära att viktiga framsteg
kunde nås när det gäller att undanröja de värst utsatta
arbetsmiljöerna och arbetsförhållandena i övrigt, inte minst i
u-länderna. Sverige, som har varit pådrivande till att frågan
har tagits upp i GATT, bör nu ta nya initiativ. Ett uttalande av
riksdagen av denna innebörd skulle tillgodose det här berörda
yrkandet i motion 1991/92:N277 (v).
Arbetet på en nordisk hemmamarknad är ytterligare ett av de
handelspolitiska områden där en förlamning tycks ha inträffat.
Trots åratal av gemensamt nordiskt arbete har endast begränsade
resultat kunnat uppnås. Riksdagen bör med bifall till motion
1991/92:U543 (fp) i aktuell del nu anmoda regeringen att ta
initiativ i detta avseende.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 2, 3 och 6 bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
3. beträffande socialklausul i internationella
handelsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
6. beträffande Norden som hemmamarknad
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U543 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del.