dels proposition 1991/92:100 bilaga 13
(näringsdepartementet) littera E (statsägda företag m.m.),
dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna
motionstiden om statliga företag.
Sammanfattning
Regeringen bemyndigades av riksdagen i december 1991 att sälja
statens aktier i 34 angivna företag. Samtidigt beslutades att
det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.
Utskottet avstyrker nu sju motioner (s; v) med krav på att det
lämnade bemyndigandet skall återkallas. Vidare avstyrks två
motionsyrkanden (s) med begäran om att ett statligt
förvaltningsbolag på nytt skall bildas. Enligt utskottets mening
är ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens grundstenar i
en vital ekonomisk politik. Motionerna får stöd i reservationer
(s).
Med hänvisning till pågående förhandlingar inom OECD avstyrker
utskottet även en motion (s) om konkurrensvillkoren för den
svenska varvsindustrin. I en reservation (s) krävs ett uttalande
av riksdagen om att regeringen bör verka för att det
internationellt skapas likvärdiga konkurrensförhållanden i fråga
om stöd till varvsindustrin.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker
föreslås:
E 1. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (s.54)
att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s.55)
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 130000000
kr.
E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s.55f.)
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80000000
kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:N209 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. återkallar det tidigare beslutade bemyndigandet för
regeringen att sälja statens aktier m.m.,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om staten som ägare av företag,
3. hos regeringen begär att ett förvaltningsbolag bildas för
en effektiv ledning av de statliga företagen.
1991/92:N210 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson
(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om privatiseringen av statliga
företag.
1991/92:N220 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen återkallar det tidigare fattade beslutet om
privatisering av LKAB.
1991/92:N242 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag
för att få en bättre ledning,
2. hos regeringen begär att försäljningen av statens
naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället överväger
att bilda en statlig skogskoncern.
1991/92:N248 av Leif Marklund och Bruno Poromaa (båda s) vari
yrkas att riksdagen
1. beslutar återkalla bemyndigandet till regeringen att sälja
statens aktier i Satellitbild i Kiruna AB,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten skall förbli majoritetsägare i företaget.
1991/92:N250 av Sten Östlund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa sunda och likvärdiga
konkurrensvillkor.
1991/92:N255 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar återkalla bemyndigandet att sälja aktier m.m. i
statliga företag i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:N270 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga företag,
14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller
utförsäljningen av statliga företag enligt vad som anförts i
motionen.
1991/92:N274 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson
(bådas) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
privatiseringsutredning tillsätts.
1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen beslutar återkalla det tidigare
beslutade bemyndigandet att sälja statens aktier m.m.
Utskottet
Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m.
Riksdagen beslutade i december 1991 att bemyndiga regeringen
att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag (prop.
1991/92:69, bet. NU10). Till dessa företag hör Procordia AB,
Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB (SSAB), AB Statens
Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt
-- efter genomförd ombildning till aktiebolag -- statens
vattenfallsverk och domänverket. En förteckning över företagen
och uppgifter om dessa lämnas i nyssnämnda betänkande, till
vilket hänvisas. Regeringen bemyndigades vidare att avveckla
Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket har förvaltat statens
aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild
kommission, den s.k. privatiseringskommissionen (ordförande:
tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma
vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.
För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför
försäljningarna och för direkta försäljningskostnader anvisade
riksdagen ett förslagsanslag om formellt 1000 kr. för
innevarande budgetår.
I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v),
avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de
aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en
viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som
andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga
ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och
i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) föreslås att
riksdagen också för budgetåret 1992/93 skall anvisa medel för
vissa omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten
om nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med
vad som gäller för innevarande budgetår, att ett förslagsanslag
om 1000 kr. skall anvisas.
Detta förslag har inte tagits upp i någon motion. I ett
flertal motioner begärs dock att riksdagen skall återkalla det
lämnade bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i
de angivna företagen. Sådant yrkande finns i motionerna
1991/92:N209 (s), 1991/92:N242 (s), 1991/92:N255 (v),
1991/92:N270 (v) och 1991/92:A482 (s). I motionerna 1991/92:N220
(s) och 1991/92:N248 (s) krävs att bemyndigandet skall
återkallas beträffande LKAB resp. Satellitbild i Kiruna AB.
I Socialdemokraternas partimotion 1991/92:N209 begärs dessutom
att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om staten
som ägare av företag. Det statliga företagsägandet har
tillkommit dels av hänsyn till att viktiga naturtillgångar skall
skyddas, dels av sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska
skäl. För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras är
det angeläget att de statliga företagen i huvudsak behålls i
statlig ägo och utvecklas på bästa möjliga sätt, anser
motionärerna. De menar att statligt ägda företag, liksom
kooperativa företag, utgör en motvikt till privata maktgrupper.
Den planerade utförsäljningen av statliga företag kommer också,
sägs det vidare i motionen, att innebära att det övriga
näringslivets möjligheter att tillförsäkra sig riskkapital
försämras. Motionärerna motsätter sig inte förändringar av det
statliga ägandet när så anses motiverat. Dessa förändringar
måste dock prövas från fall till fall och får inte genomföras
med enbart ideologiska utgångspunkter och framför allt inte i
form av en realisation.
Liknande synpunkter framförs i motion 1991/92:N242 (s). Det
finns ingen anledning, anförs det, att sälja ut välskötta
företag som sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra
ekonomiskt resultat. Enligt motionärerna bör regeringen överväga
bildandet av en statlig skogskoncern bestående av domänverket,
ASSI och Ncb AB.
En blandning av olika ägarformer är önskvärd, sägs det i
Vänsterpartiets partimotion 1991/92:N270. Det statliga ägandet
bör på ett rimligt sätt kunna balansera det privata utan att
dominera. Också i denna motion föreslås att riksdagen skall göra
ett uttalande till regeringen om statliga företag. Statligt
ägande är främst motiverat i fråga om strategiska
produktionsmedel eller i fråga om vissa basindustrier och
framtidsbranscher. Motionärerna avvisar en ideologiskt motiverad
försäljning av statliga företag. De anser också att riksdagen
skall ta ställning till varje enskild förändring i ägandet.
Motionerna 1991/92:A482 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N248
(s) och 1991/92:N255 (v) tar i första hand sikte på statliga
företag i Norrbottens län. Ett statligt ägande är den
ojämförligt tryggaste garantin för basindustriernas fortsatta
existens i Norrbotten, anförs det i förstnämnda motion. Ett
ändrat ägande i LKAB skulle, heter det i motion 1991/92:N220
(s), innebära ett hot mot det långsiktiga handlingsmönster som
företagande inom gruvbranschen förutsätter. Staten skall enligt
ett yrkande i motion 1991/92:N248 (s) förbli majoritetsägare i
Satellitbild i Kiruna AB. I detta företag, som bearbetar och
säljer data från fjärranalyssatelliter, äger staten för
närvarande 90 % av aktiekapitalet. I Norrbottens län, sägs det i
motion 1991/92:N255 (v), finns en stark folklig oro för att
utförsäljningen av statliga företag kommer att leda till stora
svårigheter för länet. De statligt ägda företagen har en viktig
regionalpolitisk betydelse, anser motionären.
En motsatt inställning till försäljningarna av statliga
företag kommer till uttryck i motion 1991/92:N210 (m). Dock
menar motionärerna att staten bör bevaka att privatiseringen av
statliga företag i möjligaste mån leder till mångfald och därmed
ökad konkurrens. I motionen påpekas att Bryggeri AB Falken, i
vilket Procordia AB äger ca 90 % av aktiekapitalet, planerar att
lägga ned sin bryggeriverksamhet i Östersund. Enligt
motionärerna bör denna verksamhet i stället utbjudas till
försäljning för att en positiv regional utveckling skall kunna
stimuleras.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion
1991/92:N274 (s), i vilken det krävs att en
privatiseringsutredning skall tillsättas. Motionärerna anser att
konsekvenserna av privatisering av såväl statlig företagsamhet
som kommunala verksamheter är otillräckligt belysta. Det måste
ur demokratisk och konstitutionell synvinkel men också från
rättssäkerhetssynpunkt ifrågasättas, hävdas det, om frågor med
denna dignitet och med en sådan principiell räckvidd skall kunna
avgöras utan föregående belysning i en bred parlamentarisk
beredning. Därför borde en parlamentariskt sammansatt kommitté
tillkallas med uppgift att göra en genomgripande analys av
konsekvenserna av privatiseringar på statlig och kommunal nivå.
Utskottet vill i nu behandlade frågor anföra följande.
Riksdagen har som tidigare nämnts i december 1991 bemyndigat
regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag.
Utskottet finner inget skäl att nu återkalla detta bemyndigande.
Som utskottet anförde vid behandlingen av ärendet i december
1991 (1991/92:NU10 s.20) är ett fritt enskilt ägande och en
fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk politik. För att
svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin konkurrenskraft
krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar
näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan
inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag.
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste vara att
ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra till att
skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten därutöver
uppträder som företagsägare finns det en uppenbar risk för att
en osund konkurrenssituation kan uppstå. Privatiseringen av
statliga företag har också fördelar från ägarspridningssynpunkt.
Det finns ett betydande intresse hos enskilda människor för ett
ökat aktiesparande.
Med det anförda avstyrker utskottet nu aktuella yrkanden i
motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242 (s),
1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v),
1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s). Av det sagda framgår
att utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:N210
(m) om vikten av att privatiseringen av statliga företag leder
till ökad konkurrens. Något uttalande av riksdagen i saken är
emellertid enligt utskottets mening inte erforderligt. Även
denna motion avstyrks därför. Utskottet tillstyrker slutligen
förslaget i budgetpropositionen om anslag till kostnader för
vissa omstruktureringsåtgärder m.m.
Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen
Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35)
bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget
Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller
delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a.
Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.
I samband med riksdagens beslut i december 1991 om
privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare har
redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i
januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av
frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom
regeringskansliet.
Som redan nämnts har en privatiseringskommission tillsatts med
uppgift att pröva försäljningsvillkor m.m. i enskilda
försäljningsärenden. Kommissionen har bl.a. haft i uppgift att
bedöma villkoren i den sammanslagning av Procordia AB och
AB Volvo som styrelserna för de båda bolagen i januari 1992 har
föreslagit. Efter hörande av kommissionen har regeringen avvisat
det framlagda förslaget om samgående. Regeringen har därefter
utsett två förhandlare -- generaldirektör Tony Hagström och
advokat Johan Gernandt -- att företräda staten i de
förhandlingar som har påkallats av AB Volvo om statens och
AB Volvos innehav av aktier i Procordia AB.
I motionerna 1991/92:N209 (s) och 1991/92:N242 (s) krävs att
ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga
företagen. Ägarfunktionen måste utövas på effektivaste möjliga
sätt, sägs det i förstnämnda motion. Den nuvarande formen för
ledning av företagen, där dessa styrs från näringsdepartementet,
har tidigare kritiserats av företrädare för partier som nu ingår
i regeringen, anför motionärerna.
Utskottet har i det föregående förordat att den tidigare
beslutade privatiseringen av statliga företag fullföljs. Härav
följer att utskottet avvisar förslagen i motionerna 1991/92:N209
(s) och 1991/92:N242 (s) om bildande av ett nytt bolag för
förvaltning av statliga företag. De aktuella yrkandena i dessa
motioner avstyrks alltså.
Övriga frågor
Från anslaget räntestöd m.m. till varvsindustrin bekostas
dels räntestöd, dels kontantstöd till svensk varvsindustri. I
budgetpropositionen föreslås att 130milj.kr. skall anvisas
till detta anslag för nästa budgetår.
Sedan år 1990 beviljas inga nya ansökningar om räntestöd.
Kostnaden för räntestöd under budgetåret 1992/93 hänför sig till
beslut som har fattats före år 1990. Syftet med räntestödet har
varit att utjämna skillnader i konkurrensvillkor mellan svenska
och utländska varvsföretag när det gäller räntekostnader för lån
som tas upp med hjälp av kreditgarantier. Riksdagen beslutade år
1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. NU22) att systemet med
räntestöd skulle upphöra vid ingången av år 1990. Samtidigt
beslutades att det år 1986 införda systemet med kontantstöd
skall kunna utgå fram t.o.m. år 1992. Kontantstöd kan lämnas
till beställare av ny- eller ombyggnad av fartyg om
finansieringen sker utan statlig kreditgaranti.
Regeringens förslag om anslag till varvsindustrin tillstyrks
av utskottet.
I anslutning till detta anslag behandlar utskottet ett yrkande
i motion 1991/92:N250 (s). Motionärerna berör
konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin och då
särskilt för Cityvarvet i Göteborg, där all nybyggnadsverksamhet
har upphört. Den återstående reparationsverksamheten är, sägs
det i motionen, utsatt för hård konkurrens från särskilt tyska
varv, vilka erhåller kraftiga subventioner till sin produktion.
Konkurrensförhållandena bör uppmärksammas i regeringens
kontakter och förhandlingar med EG, anser motionärerna och
föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Nivån på kontantstödet till svensk varvsindustri fastställs
numera av närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) med
utgångspunkt i räntan för femåriga statsskuldväxlar och enligt
en överenskommen beräkningsmodell. Under åren 1990 och 1991 har
kontantstöd utgått med 8,4% av kontraktspriset. För första
halvåret 1992 har stödet fastställts till 5,6%.
EG har antagit direktiv om stöd till varvsindustrin.
Produktionsstöd till ett enskilt projekt får inte överstiga ett
visst "tak", uttryckt i procent av kontraktspriset. "Taket", som
revideras var tolfte månad, har reducerats successivt under
senare år. För närvarande uppgår "taket" till 9% vid
ordersummor över 10 milj. ECU (motsvarande ca 74 milj.kr.) och
4,5% vid ordersummor under denna nivå.
Inom OECD (Organization for Economic Cooperation and
Development) pågår förhandlingar om en överenskommelse med syfte
att allt stöd till varvsindustrin skall avvecklas. I dessa
diskussioner deltar både Sverige och EG.
Sveriges varvsindustriförening begärde i december 1991 i en
skrivelse till näringsminister Per Westerberg att nivån på
kontantstödet i Sverige under år 1992 skulle behållas oförändrad
(8,4%) jämfört med föregående år i avvaktan på resultatet av
förhandlingarna inom OECD. Näringsministern besvarade skrivelsen
i januari 1992 och hänvisade därvid till gällande regler för hur
nivån på stödet fastställs. Mot bakgrund av att kontantstödet
kommer att upphöra vid utgången av år 1992 fann statsrådet ingen
anledning att föreslå någon ändring av beräkningsreglerna. Han
påpekade emellertid att han var medveten om att andra länder kan
erbjuda subventioner till sin varvsproduktion som överstiger det
svenska stödet.
Som framgår av den tidigare redovisningen pågår inom OECD --
med deltagande från både Sverige och EG -- diskussioner med
inriktning på en överenskommelse om att allt stöd till
varvsindustrin skall avvecklas. Inom EG har "taket" för
produktionsstöd reducerats successivt under senare år. Med
hänvisning till de pågående förhandlingarna inom OECD anser
utskottet att det inte finns anledning till något initiativ av
riksdagen i saken. Det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N250
(s) avstyrks sålunda.
I budgetpropositionen framläggs vidare förslag om anslag för
infriande av pensionsgaranti för FFV AB. Våren 1990
beslutade riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35) om en
ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed
beslutades att staten skulle påta sig betalningsansvaret för
pensionskostnader för anställda vid affärsverket FFV intill ett
belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att belasta
statsbudgeten i takt med att pensioner betalas ut från staten
till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket. För
budgetåret 1992/93 beräknas kostnaden för garantin uppgå till
80milj.kr. Regeringen föreslår därför ett anslag av denna
storlek. Förslaget, som inte har föranlett några motioner,
tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag,
m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt E1 och med avslag på motion 1991/92:N209 yrkandena 1
och 2, motionerna 1991/92:N210 och 1991/92:N220, motion
1991/92:N242 yrkande 2, motionerna 1991/92:N248 och
1991/92:N255, motion 1991/92:N270 yrkandena 13 och 14, motion
1991/92:N274 och motion 1991/92:A482 yrkande 1 till
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 1000 kr.,
res. 1 (s)
2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda
företagen
att riksdagen avslår motion 1991/92:N209 yrkande 3 och motion
1991/92:N242 yrkande 1,
res. 2 (s)
3. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt E2 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för
budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 130000000 kr.,
4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska
varvsindustrin
att riksdagen avslår motion 1991/92:N250 yrkande 1,
res. 3 (s)
5. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
13 punkt E3 till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB
för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 80000000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),
Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström
(nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s)
och Bo Bernhardsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m. (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.5 med "Riksdagen har" och slutar på s.6 med
"omstruktureringsåtgärder m.m." bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1991/92:N209 (s)
anser utskottet att staten även fortsättningsvis bör ha en
viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som
andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som
utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en
motvikt. De statliga företagen, och även de kooperativa, har
härvid en betydelsefull uppgift.
Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt
ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning
av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av
landsbygden och glesbygden. En avveckling av det statliga
engagemanget i LKAB skulle, menar utskottet med instämmande i
vad som sägs i motion 1991/92:N220 (s), innebära ett hot mot
sysselsättningen i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och
mot den framtida gruvnäringen i landet. I fråga om statens
skogstillgångar tillstyrker utskottet förslaget i motion
1991/92:N242 (s) om att regeringen bör pröva möjligheten att
bilda en statlig skogskoncern bestående av domänverket, ASSI och
Ncb AB. Utskottet biträder också kravet i motion 1991/92:N248
(s) på att staten tills vidare skall vara majoritetsägare i
Satellitbild i Kiruna AB.
Enligt utskottets mening bör riksdagen sålunda återkalla
bemyndigandet för regeringen att avyttra statens aktier i de 34
angivna företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget
om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m.
i de aktuella företagen avstyrks följaktligen av utskottet. Även
motion 1991/92:N210 (m) avstyrks.
Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt
avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar
måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning
underställas riksdagen för beslut. De nu planerade
utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha
ideologiska utgångspunkter. Försäljningar i en sådan omfattning
kommer även att i ett slag ta i anspråk en stor del av det
riskkapital som det övriga näringslivet nu är i behov av. Som
sägs i motion 1991/92:N274 (s) saknas det också en ingående
analys av följderna av en försäljning av de olika företagen.
Utskottet ansluter sig därför till förslaget i denna motion om
att en parlamentariskt sammansatt kommitté skall tillsättas med
uppgift att analysera konsekvenserna av privatiseringar på
statlig och kommunal nivå. Kommittén bör belysa konsekvenserna
från demokratisk och konstitutionell synpunkt samt från
rättssäkerhetssynpunkt.
Med det anförda tillstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena
i motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242
(s), 1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v),
1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkandena 1
och 2, motion 1991/92:N220, motion 1991/92:N242 yrkande 2,
motionerna 1991/92:N248 och 1991/92:N255, motion 1991/92:N270
yrkandena 13 och 14, motion 1991/92:N274 och motion 1991/92:A482
yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:N210
dels avslår proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E 1,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion
på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsaktiebolaget Fortia
bildades med just syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin
roll som ägare av företag. Utskottet beklagar därför att detta
bolag har avvecklats. I de nu aktuella diskussionerna om statens
innehav av aktier i Procordia AB skulle AB Volvo i Fortia haft
en naturlig förhandlingsmotpart. En sammanslagning av bolagen
skulle ha kunnat planeras på ett sätt som inte blir till skada
för de båda företagen. Avvecklingen av Fortia har i kombination
med beslutsvånda i regeringen lett till en alltför utdragen
process.
I enlighet med vad som anförs i motionerna 1991/92:N209 (s)
och 1991/92:N242 (s) anser utskottet att ett nytt bolag för
förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas. Regeringen
bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle de nu aktuella
motionerna bli tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda
företagen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkande 3
och motion 1991/92:N242 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
3. Konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin
(mom.4)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.7 med "Som framgår" och slutar på s.8 med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det väsentligt att
konkurrensförhållandena för den återstående varvsindustrin i
Sverige uppmärksammas. Av den föregående redovisningen framgår
att stöd till ett enskilt fartygsprojekt kan utgå inom EG på en
högre nivå än den nuvarande nivån på kontantstödet i Sverige.
Med instämmande i vad som anförs i motion 1991/92:N250 (s) anser
utskottet att regeringen bör verka för att det internationellt
skapas likvärdiga konkurrensvillkor i fråga om stöd till
varvsindustrin. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen
härtill. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motionen i
nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska
varvsindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N250 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som
företrädare för Socialdemokraterna för fram i de tre
reservationerna till detta betänkande.