I detta betänkande behandlas proposition 1991/92:71
(näringsdepartementet) om upphävande av regler om utländska
företagsförvärv m.m. och två motioner som har väckts med
anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bestämmelserna
om kontroll av utländska förvärv av företag m.m. skall upphävas.
Ett viktigt motiv för reformen, som avses träda i kraft den 1
januari 1992, är att utländska direktinvesteringar i Sverige
skall stimuleras. Reformen innebär en anpassning till EGs regler
om etableringsrätt och kapitalrörelser. Från vänsterpartiets
sida har yrkats att propositionen skall avslås.
Propositionen
Förslag
I proposition 1991/92:71 föreslår regeringen -- efter
föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen
antar av lagrådet granskade förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv
av svenska företag m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,
4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,
6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,
7. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
8. lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Lagförslagen finns på s.2--12 i propositionen.
Förslagens innebörd
Regeringens förslag innebär att lagstiftningen om kontroll av
utländska förvärv av dels företag och aktier, dels fastigheter
som är avsedda för näringsverksamhet avskaffas i huvudsak.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:71 är följande:
1991/92:N24 av Lars Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en översyn av lagstiftningen om förvärv av
hyresfastighet m.m.
1991/92:N25 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1991/92:71 om upphävande av regler
om utländska företagsförvärv m.m. i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Utskottet
Regler om kontroll av utländska förvärv av svenska företag
finns i Sverige sedan år 1916. Nu gällande bestämmelser infördes
år 1983 genom lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m.m. Den innebär att utländska förvärv av aktier i
svenska företag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser
som drivs här i landet -- med vissa undantag -- inte får ske
utan tillstånd. De som omfattas av lagens bestämmelser benämns
kontrollsubjekt. Härmed avses dels utländska, dels vissa svenska
rättssubjekt. Det senare fallet gäller svenska aktiebolag som
inte har s.k. utlänningsförbehåll i bolagsordningen, svenska
handelsbolag -- om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt --,
svenska stiftelser med vissa undantag samt vissa svenska
ekonomiska föreningar. I allt fler industriländer har
motsvarande system för förvärvskontroll avskaffats under senare
tid. Inom EG har i stort sett alla regler om företagsförvärv som
diskriminerar medlemsländerna avvecklats.
I propositionen lägger regeringen nu fram förslag om att den
hittillsvarande förvärvskontrollen när det gäller företag
och aktier skall slopas i huvudsak. Detta innebär att
företagsförvärvslagen upphävs. Sådan tystnadsplikt i fråga om
enskilds affärs- eller driftsförhållanden som har följt av lagen
skall dock bestå.
Företagsförvärvslagen har nära samband med annan lagstiftning.
Utlänningars etablering av näringsverksamhet i Sverige påverkas
också av deras möjligheter att förvärva fastigheter. Regeringen
föreslår beträffande lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m. (fastighetsförvärvslagen) att ett generellt
undantag från lagens tillståndskrav införs för sådan fast
egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet. I
denna lag skall samtidigt kapitlet om tillståndskrav för vissa
gruvrättigheter upphävas. I propositionen omnämns att en översyn
av fastighetsförvärvslagen pågår. Ytterligare ett förslag avser
lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen). När det gäller
definitionen av utlänningsförbehåll hänvisas i
tillverkningslagen till företagsförvärvslagen. För att en
fortsatt kontroll av krigsmaterielproduktion skall vara möjlig
efter avskaffandet av företagsförvärvslagen föreslår regeringen
att motsvarande bestämmelser i relevanta delar införs i
tillverkningslagen. Tillstånd enligt kreditupplysningslagen
(1973:1173) att driva kreditupplysningsverksamhet får inte
meddelas kontrollsubjekt. En föreslagen ändring i lagen innebär
att denna restriktion -- som strider mot EGs bestämmelser om
etableringsrätten -- behålls tills vidare i avvaktan på resultat
av en pågående utredning om EG-anpassning av och andra ändringar
i kreditupplysningslagen. Övriga lagändringar som föreslås är av
formell natur.
Den föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari
1992.
Regeringen anger att ett syfte med förvärvslagstiftningens
avskaffande är att man skall åstadkomma en stimulans av
utländska direktinvesteringar i Sverige och därmed en förbättrad
kapitalförsörjning för näringslivet. Ett ökat utländskt ägande
förväntas medföra att konkurrensen skärps på områden där den nu
är bristfällig. Lagändringarna innebär vidare en anpassning till
internationella strävanden att restriktioner i fråga om
etableringsrätt och kapitalrörelser skall avvecklas. En svensk
anpassning till EGs regler på området kräver, anför regeringen,
att förvärvslagstiftningen upphävs.
Regeringens förslag avstyrks i motion 1991/92:N25 (v). I fråga
om företagsförvärvslagen innebär det slopade tillståndskravet
bara att man slår in öppna dörrar, anförs det; hittillsvarande
ansökningar har alltid beviljats. Enligt motionärernas
uppfattning innebär inte närmandet till EG att lagen behöver
avskaffas. För medlemskap torde en viss omarbetning krävas,
medan EES-avtalet däremot medger att lagen bibehålls under två
år från avtalets ikraftträdande. Det har inte visats hur de
begränsade direktinvesteringarna från utlandet skulle vara ett
resultat av gällande lagstiftning, säger motionärerna vidare. I
fråga om fastighetsförvärvslagen hänvisar de till att lagen för
närvarande är föremål för översyn; någon ändring av gällande
regler är knappast motiverad innan denna är färdig, menar de.
Det kan noteras att i promemorian (Ds1991:76) Utländska
förvärv av fast egendom föreslås att begränsningarna i fråga om
rätten att här i landet förvärva fast egendom i huvudsak skall
upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om upphävande av
företagsförvärvslagen och om andra lagändringar i anslutning
därtill. Det är, anser utskottet, angeläget att statsmakterna
ger ett otvetydigt budskap när det gäller avskaffande av de
hinder för utländska etableringar i Sverige som hittills har
gällt.
I fråga om företagsförvärvslagen anser utskottet liksom
regeringen att det är motiverat att lagen upphör att gälla vid
utgången av år 1991. Även de nu aktuella ändringarna i
fastighetsförvärvslagen bör, som regeringen föreslår, träda i
kraft vid denna tidpunkt. Med vad nu har anförts avstyrker
utskottet motion 1991/92:N25 (v).
Utvecklingen på fastighetsmarknaden inger oro, heter det i
motion1991/92:N24 (s). Eftersom bostaden är en social
rättighet måste hyresgästerna skyddas mot oseriösa
fastighetsförvärvare. Motionären hävdar att en översyn av lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. framstår som än
mer motiverad när prövningen av utländska förvärv nu slopas.
I direktiven (dir. 1989:44) för 1989 års hyreslagskommitté
ingår att göra en översyn av lagstiftningen om förvärv av
hyresfastighet. Kommittén skall därvid undersöka om den
nuvarande regleringen är tillräcklig för att de syften som
ligger till grund för den nuvarande lagen skall tillgodoses och
föreslå de åtgärder som bedöms motiverade.
Motionen rör, som har framgått, inte i första hand den
lagstiftning som föreslås i propositionen. Med det sagda
avstyrker utskottet motion 1991/92:24 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upphävande av lagen om utländska förvärv av
svenska företag m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:N25 antar i
proposition 1991/92:71 framlagda förslag till
a) lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv
av svenska företag m.m.,
b) lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,
c) lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,
d) lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
e) lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.,
f) lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden,
g) lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
h) lag om ändring i minerallagen (1991:45),
men. (v)
2. beträffande lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet
m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:N24.
Stockholm den 10 december 1991
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Axel Andersson
(s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist
(s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund
(kds), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström
(m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och
Gudrun Norberg (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening finns det fog för allvarlig kritik mot
regeringens brådska att lägga fram förslagen till ändringar i
en rad viktiga lagar.
När det gäller företagsförvärvslagen framgår det av
propositionen att tillstånd i princip alltid ges när någon
ansöker om detta. Lagen kan därför inte anses utgöra något
hinder för en utlänning att köpa svenska företag. Förslaget om
slopande av lagen innebär att regeringen visar sin
handlingskraft genom att slå in en öppen dörr. Inte heller en
EG-anpassning motiverar den snabbhet med vilken regeringen
agerar. Visserligen kan ett EG-medlemskap kräva att lagen skrivs
om; EES-avtalet medger däremot att lagen kan behållas i två år
från det att avtalet har trätt i kraft. Under denna tid kan
lagen omarbetas, bl.a. i syfte att de anställdas berättigade
behov av inflytande skall tillgodoses. När det gäller obalansen
i investeringar har regeringen inte visat hur den omständigheten
att utlandsinvesteringarna är relativt låga skulle vara ett
resultat av företagsförvärvslagen. Något sådant samband
redovisades inte heller i den utfrågning om investeringar som
näringsutskottet genomförde våren 1991. Av vad jag nu har sagt
framgår att det inte finns något omedelbart behov av ändring i
företagsförvärvslagen.
Inte heller är förslagen rörande fastighetsförvärvslagen
motiverade. Den lagen ses över inom regeringskansliet; innan
denna översyn är färdig bör inga separata ändringar genomföras.
Det finns, enligt min mening, inget som tyder på att de
ändringar som regeringen nu föreslår är ändamålsenliga för att
en ökning av de utländska investeringarna i Sverige skall
åstadkommas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande upphävande av lagen om utländska förvärv av
svenska företag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N25 avslår
proposition 1991/92:71.