I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100
bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till bidrag till Stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed resp. till bokföringsnämnden. Utskottet
behandlar även två motioner om miljöredovisning och miljörevision resp.
förenklade bokföringsregler.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande delar och
avstyrker motionerna.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 3 (justitiedepartementet) föreslår
regeringen under punkt H 5 (s. 150 och 151) att riksdagen till Bidrag till
Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
Vidare föreslår regeringen i proposition 1991/92:100 bilaga 8
(finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 127 och 128) att riksdagen till
Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4
377 000 kr.
Motionerna
1991/92:L201 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att redovisningskommittén får i uppdrag att utreda behovet av och
möjligheterna till att genomföra regler om miljörevision i företag.
1991/92:L206 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommitté som skall
tillsättas för översyn av redovisningslagstiftningen får i uppdrag att beakta
synpunkterna på förenklingar i bokföringen, speciellt för mindre företag.
Utskottet
I proposition 1991/92:100, bilaga 3, föreslås att till bidrag till Stiftelsen
för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93 anvisas ett
förslagsanslag på 400 000 kr.
I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till bokföringsnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.
Den centrala författningen på redovisningsområdet är bokföringslagen
(1976:125). Den fungerar som en generell redovisningslag och upptar ett
grundläggande regelsystem som, med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall,
är gemensamt för alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga.
Bokföringsplikten skall fullgöras genom löpande bokföring som för varje
räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av
resultaträkning och balansräkning.
Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs officiella men
inte offentliga redovisning. I fråga om företagens skyldighet att avge
offentlig redovisning (årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen
(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet god
redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av auktoritativa besked i
fråga om vad som är god redovisningssed inrättades år 1976 bokföringsnämnden.
Staten -- genom bokföringsnämnden -- samt Föreningen Auktoriserade Revisorer
(FAR) och Sveriges Industriförbund bildade dessutom år 1989 ett gemensamt
organ, Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för
stiftelsen har utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig
uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god redovisningssed i
börsföretag och andra större bolag.
Bestämmelser om revision beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar
finns i aktiebolagslagen resp. lagen om ekonomiska föreningar. För vissa andra
företag finns föreskrifter om revision i lagen om årsredovisning m.m. i vissa
företag.
Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande Stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed och bokföringsnämnden föranleder inte några
erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till
propositionen i dessa delar.
I motion L201 av Nic Grönvall (m) framhålls att tiden nu är mogen för att
miljöfrågor uppmärksammas i redovisningen. Sålunda bör enligt motionären i
årsredovisningen särskilt anmärkas i vilken omfattning som företaget haft att
utbetala miljöavgift eller miljöskatt. Motionären anser också att en skuld
eller ansvarsförbindelse som ett företag ådragit sig till följd av att det inte
efterlevt koncessionsbestämmelser eller annars åstadkommit miljöskada bör
noteras i årsredovisningen. Det är vidare enligt motionären angeläget att
regler meddelas om miljörevision så att auktoriserade revisorer, vilka allmänt
sett saknar kompetens att bedöma miljöfrågor, i enlighet med god revisionssed
skall kunna anlita särskilda miljörevisorer.
Utskottet vill erinra om att motioner om miljöredovisning i företag
behandlats i riksdagen såväl hösten 1990 som hösten 1991. Då frågan prövades år
1990 (bet. 1990/91:LU2) hänvisade utskottet till att spörsmålet rymdes inom
ramen för direktiven till miljöskyddskommittén.
Den år 1989 tillsatta miljöskyddskommittén (ME 1989:04) överlämnade i början
av år 1991 principbetänkandet (SOU 1991:04) Miljölagstiftningen i framtiden. I
betänkandet tar kommittén ställning till utformningen i stort av den framtida
miljölagstiftningen och till vilka väsentliga ändringar som bör genomföras i
samband med en sådan ny lagstiftning. Enligt kommittén bör
tillsynsmyndigheterna på miljövårdsområdet med rimliga mellanrum gå igenom de
verksamheter för vilka de har tillsyn för att bedöma behovet av omprövning av
tidigare givna tillstånd. Som underlag för sådana bedömningar bör
tillståndshavarna, enligt kommitténs mening, kunna åläggas att inför utgången
av den löpande tillståndsperioden i en särskild miljörapport särskilt redogöra
för de omständigheter som kan vara av betydelse för frågan om behovet av en
omprövning av villkoren för verksamheten. Miljöskyddskommitténs
principbetänkande redovisades våren 1991 i proposition 1990/91:90 En god
livsmiljö. I anslutning till redovisningen uttalade regeringen att kommittén
bör fortsätta sitt arbete i enlighet med de ursprungliga direktiven. Uttalandet
föranledde inte några erinringar vid riksdagsbehandlingen av propositionen
(bet. 1990/91:JoU30).
Vid riksdagsbehandlingen hösten 1991 (bet. 1991/92:LU10) konstaterade
utskottet bl.a. att spörsmålet om miljöredovisningar för företag som bedriver
enligt miljöskyddslagstiftningen tillståndspliktig verksamhet är uppmärksammat
inom det utredningsarbete som miljöskyddskommittén fullgör. Något särskilt
tillkännagivande i saken var därför inte nödvändigt. På hemställan av utskottet
avslog riksdagen de då aktuella motionerna.
Även spörsmålet om särskilda miljörevisorer i företagen har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen tidigare med anledning av motionsyrkanden.
Senast prövades frågan våren 1991 i samband med riksdagens behandling av
regeringens proposition om en god livsmiljö och ett stort antal motioner på
miljöområdet (se bet. 1990/91:JoU30). Jordbruksutskottet erinrade om att det
primära ansvaret för verksamheter som bedrivs inom ramen för
miljöskyddslagstiftningens regler vilar på företag och andra huvudmän för
verksamheterna. Egenkontrollen är basen för myndigheternas tillsyn och
kontroll. Den som har tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) är sedan den
1 juli 1989 skyldig att årligen avge en miljörapport till tillsynsmyndigheten.
I rapporten skall, fortsatte utskottet, redovisas bl.a. vilka
miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av dessa. Utskottet pekade
bl.a. på att allt fler företag frivilligt inlett en verksamhet med intern
miljörevision som ett viktigt led i egenkontrollen och som grund för
miljörapporterna. Utskottet hänvisade vidare till att länsstyrelserna under de
senaste åren fått väsentligt stärkta resurser för tillsynsarbetet. Det var
enligt utskottet ännu för tidigt att bedöma effekten av den skärpta
egenkontrollen och tillsynsverksamheten. Utskottet var därför inte berett att i
förevarande sammanhang förorda något riksdagsuttalande i den riktning som
angetts i motionerna. Riksdagen avslog motionerna i fråga (rskr. 1990/91:338).
Då frågorna nu åter aktualiserats vill utskottet peka på att miljöfrågor fått
en framträdande plats i årets budgetproposition. I finansplanen (prop.
1991/92:100, bilaga 1) redovisar regeringen i en särskild bilaga (bilaga 1.5)
ett antal principer som regeringen anser bör läggas fast för ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken. Utgångspunkten, anges det, är att de ekonomiska
styrmedlen i många fall bör användas i kombination med regleringar och andra
åtgärder. Ett viktigt komplement till styrmedlen är information om sambanden
mellan miljö och ekonomi. Mer information om miljöproblem och samverkan mellan
miljö och ekonomi kan enligt regeringen underlätta den enskildes
ansvarstagande. Regeringen redovisar även ett antal åtgärder som den anser bör
vidtas för att utveckla informationen.
I anslutning till det anförda vill utskottet också hänvisa till att
EG-kommissionen i slutet av år 1991 lagt fram ett förslag till förordning om
miljörevision. Enligt förslaget skall företag frivilligt kunna registrera
enskilda anläggningar i det system som tillskapas genom förordningen samt
använda systemet i sina kontakter med allmänheten. Avsikten är att företagen
därmed skall förbinda sig till en hög miljöskyddsnivå och till att bli
kontrollerade av oberoende miljörevisorer.
Med hänsyn till regeringens uttalanden i årets finansplan rörande
miljöfrågorna och mot bakgrund av vad som i övrigt redovisats ovan utgår
utskottet från att spörsmål om miljöredovisning i företag kommer att
uppmärksammas av regeringen. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens
sida med anledning av motion L201 är därför inte nödvändigt, och utskottet
avstyrker bifall till motionen.
I motion L206 av Lars Biörck (m) anförs att den offentliga årsredovisningen
enligt gällande regler måste uppställas på ett visst formellt sätt som avviker
från den datamässigt framställda löpande bokföringen. Härigenom åsamkas enligt
motionären företagen ett onödigt merarbete och onödiga kostnader för
konsulthjälp. Särskilt för småföretag kan detta arbete bli betungande.
Motionären pekar på vissa redovisningsregler som bör kunna avskaffas för att
underlätta redovisningen för inte minst småföretagen. Enligt motionären bör
kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen få tilläggsdirektiv att ta
upp frågorna.
Hösten 1991 fattade regeringen beslut om att tillkalla en kommitté för en
allmän översyn av redovisningslagstiftningen. Kommittén, som ännu inte
tillsatts, har enligt sina direktiv (dir. 1991:71) som en av sina
huvuduppgifter att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är
påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till den snabba utveckling
som ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt.
Kommittén bör vidare ta upp bl.a. frågan om vilka syften som
redovisningslagstiftningen skall tillgodose och om det därvid -- mot bakgrund
av att företagens årsredovisningar traditionellt tjänat som underlag också för
beskattningen -- exempelvis finns anledning att ompröva sambandet mellan
redovisning och beskattning. Enligt direktiven bör kommittén även behandla
frågan huruvida den nuvarande uppdelningen av redovisningslagstiftningen i dels
en generell bokföringslag, dels olika associationsrättsliga lagar är
ändamålsenlig samt i vilken utsträckning lagstiftningen bör ha karaktär av ett
ramverk som fylls ut av normgivning av annat slag. Kommittén bör därvid
överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som
sker genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet.
Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara slutfört före den 1 december
1993.
Regeringen har nyligen beslutat tilläggsdirektiv till kommittén för en
översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1992:19). Samtidigt har regeringen
beslutat om tilläggsdirektiv till den år 1990 tillsatta aktiebolagskommittén
(Ju 1990:08). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att uppgiften att föreslå de
lagändringar på bolagsrättens område som erfordras med hänsyn till det
europeiska integrationsarbetet såvitt avser redovisningsområdet förs över från
aktiebolagskommittén till kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen.
Enligt utskottets mening ligger de spörsmål om redovisning som tas upp i
motionen inom ramen för det arbete som kommittén för översyn av
redovisningslagstiftningen skall bedriva. Utskottet utgår från att frågorna
också uppmärksammas i utredningsarbetet. Något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida med anledning av motion L206 är således inte erforderligt, och
utskottet avstyrker bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed för budgetåret 1992/93 under andra huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 400 000 kr.,
2. beträffande bokföringsnämnden
att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.,
3. beträffande miljöredovisning och miljörevisorer
att riksdagen avslår motion 1991/92:L201,
4. beträffande förenklade bokföringsregler
att riksdagen avslår motion 1991/92:L206.
Stockholm den 10 mars 1992
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per
Stenmarck (m), Margareta Gard (m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson
(fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson
(m), Gunnar Thollander (s), Lars Andersson (nyd), Lena Boström (s), Stig
Rindborg (m) och Hans Stenberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten John Andersson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.