Allmän kulturverksamhet m.m.



<div class="sidhuvud_publikation">Kulturutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1991/92:KRU18</div>
<h1>Allmän kulturverksamhet m.m.</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bprop">Propositionen</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#binh">Innehållsförteckning</li></a></ul>
<pre>1991/92
KrU18</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser
kulturfrågor av övergripande eller av allmän natur. Vidare
behandlas i budgetpropositionen framlagda förslag till
medelsanvisning under tre av de fyra anslag som tas upp under
rubriken Allmän kulturverksamhet m.m. Anslaget Stöd till
icke-statliga kulturlokaler har behandlats av bostadsutskottet i
betänkandet 1991/92:BoU11. Kulturutskottet behandlar också vissa
motionsyrkanden som rör ett av anslagen eller har nära samband
med detta.</pre>
<pre>Kulturutskottet föreslår enhälligt att det skall tillsättas en
kulturpolitisk utredning med parlamentarisk sammansättning och
med huvuduppgift att utvärdera i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppfyllts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
decentraliseringsmålet. Utredningen skall också bl.a. redovisa
sin principiella syn på hur de mål som föreslås för framtiden
skall uppnås. En prövning skall ske av frågan om särskilda
statliga insatser bör göras för att främja tillkomsten av
kulturella centra utanför Stockholm.</pre>
<pre>Utskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt att
regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut
som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning
skall kunna ske av den centrala del av det svenska kulturarvet
som många av våra kulturmiljöer utgör. Kulturutskottet föreslår
mot denna bakgrund -- också enhälligt -- att det förslag som
lagts fram av en utredare om inrättandet av en nationell
stiftelse för kulturmiljöförvaltning blir föremål för ingående
överväganden.</pre>
<pre>Motioner som avser bl.a. insatser för  barn- och
ungdomskultur, vissa konkreta regionala kulturfrågor,
folkbiblioteksfrågor, kulturturism och kulturadministration
avstyrks.</pre>
<pre>Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens
kulturråd (23852000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur
(6872000 kr.) tillstyrks.</pre>
<pre>Även förslaget i propositionen till medelsanvisning till
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
tillstyrks (113744000 kr.). Detta innebär bl.a. att  flera
motionsyrkanden om en ökad medelsanvisning under anslaget
avstyrks, nämligen för bidrag till centrumbildningar, för kultur
i arbetslivet och för försöksverksamhet med länskonstnärer.</pre>
<pre>Vid betänkandet har fogats tolv reservationer och ett särskilt
yttrande. Vidare har en meningsyttring avgivits.</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m.
avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.</pre>
<pre>dels under punkt B 1 (s. 14--15) föreslagit riksdagen att
till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 23852000 kr.,</pre>
<pre>dels under punkt B 2 (s. 15--24) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
113744000 kr.,</pre>
<pre>dels under punkt B 3 (s. 24--26) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 6872000 kr.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>1991/92:Kr204 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stimulera till fortsatta enskilda
kulturinitiativ genom resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna,
Södertälje kommun.</pre>
<pre>1991/92:Kr205 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibliotekens öppethållande på söndagarna.</pre>
<pre>1991/92:Kr209 av Birger Hagård (m) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
fideikommisslagen.</pre>
<pre>1991/92:Kr212 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att folkbibliotekens bokutlåning också i
framtiden skall vara avgiftsfri.</pre>
<pre>1991/92:Kr213 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)
vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sättet för besked om stöd till verksamma
inom kulturområdet.</pre>
<pre>1991/92:Kr228 av Siw Persson (fp) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det angelägna i att låta se över statens
kulturråds organisation, lokalisering och beräkningsgrunder.</pre>
<pre>1991/92:Kr232 av Bertil Persson (m) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevarande av de värdefullaste svenska
slotts- och herrgårdsmiljöerna.</pre>
<pre>1991/92:Kr239 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översynen av det administrativa systemet i
svensk kulturpolitik.</pre>
<pre>1991/92:Kr240 av Lennart Fridén (m) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om klarare fördelning av ansvar för och medel
till landets stora specialmuseer.</pre>
<pre>1991/92:Kr252 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar
2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
8331000 kr.</pre>
<pre>1991/92:Kr253 av Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark (c,
fp) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen för budgetåret 1992/93 beviljar Stiftelsen
Internationella Vadstena-Akademien ett i förhållande till
regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt anslag att
finansieras genom motsvarande reducering av de medel som står
till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet.</pre>
<pre>1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen till centrumbildningarna för budgetåret
1992/93 anvisar 1800000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 9018000 kr.,</pre>
<pre>1991/92:Kr270 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållande av grundbidragssystemet på
museiområdet.</pre>
<pre>1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgiftsfria boklån,</pre>
<pre>2. att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar
2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
8331000 kr.,</pre>
<pre>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Svenska riksteaterns
produktioner är tillgängliga även på orter med mindre scener,</pre>
<pre>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att beakta kulturinstitutionernas behov
vid beredningen av kommunalekonomiska kommitténs förslag,</pre>
<pre>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya utgångspunkter för kulturpolitiken,</pre>
<pre>17. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om en
nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och
kulturturism i enlighet med vad som anförts i motionen,</pre>
<pre>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge nationella uppdrag till
kulturinstitutioner utanför Stockholm,</pre>
<pre>20. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen för
riksdagen redovisar resultatet av förda förhandlingar om
finansieringen av Dansens Hus,</pre>
<pre>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att öka de samlade offentliga
bidragen till Dansens Hus,</pre>
<pre>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Moderna museet,</pre>
<pre>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de regionala kulturinstitutionerna och
amatörkulturen,</pre>
<pre>28. att riksdagen under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för anslagsposten Till
kulturrådets disposition anvisar ett belopp som är 1000000
kr. lägre än det av regeringen beräknade eller således
17236000 kr.,</pre>
<pre>29. att riksdagen under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, m.m., för en ny
anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer,
anvisar 3000000 kr.,</pre>
<pre>1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den kulturella identiteten,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ökat internationellt
kulturutbyte,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd från enskilda och företag till
kulturen,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att inom en treårsperiod skapa
förutsättningar att fördubbla anslagen till kulturen,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i kulturdepartementets budget 1993/94
anvisa ytterligare 1 miljard kronor till kultursektorn,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om önskade prioriteringsområden i
kulturdepartementets budget för 1993/94,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturens lönsamhet,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbättrat resursutnyttjande av kulturella
medel,</pre>
<pre>10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
kulturturismen kan främjas i enlighet med vad som i motionen
anförts,</pre>
<pre>12. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om minskad
byråkrati och rationalisering av fördelningspolitiken kring
kulturmedel.</pre>
<pre>1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Riksteatern, Riksutställningar och
Rikskonserters produktion för de mindre scenerna i glesbygden,</pre>
<pre>6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om kulturfonder.</pre>
<pre>1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om barn- och ungdomskultur,</pre>
<pre>1991/92:Kr276 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)
vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av länsmuseerna.</pre>
<pre>1991/92:Kr277 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Röhsska museet.</pre>
<pre>1991/92:Kr279 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari
yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Konsthallen Rooseum.</pre>
<pre>1991/92:Kr283 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd får i
uppdrag att studera förutsättningarna för att inrätta en
nationalscen i Skåne.</pre>
<pre>1991/92:Kr287 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas</pre>
<pre>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att
bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.</pre>
<pre>1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)
vari yrkas</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ytterligare fonder för
stipendier inom idrott och kultur.</pre>
<pre>1991/92:Sk673 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)
vari yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsmuseerna skall vara självständiga
och fria kulturinstitutioner.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Övergripande frågor m.m.</pre>
<pre>En kulturpolitisk utredning</pre>
<pre>De kulturpolitiska målen</pre>
<pre>Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga
kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. KrU15 s. 3 och 19--20,
rskr. 248). Målen har inte ändrats sedan de lades fast. Enligt
målen skall kulturpolitiken
medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas,
ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och
främja kontakt mellan människor,
motverka kommersialismens negativa verkningar inom
kulturområdet,
främja en decentralisering av verksamhet och
beslutsfunktioner inom kulturområdet,
utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och
behov,
möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,
garantera att äldre tiders kultur tas till vara och
levandegörs,
främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom
kulturområdet över språk- och nationsgränserna.</pre>
<pre>Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska
kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret
innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom
särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.</pre>
<pre>Det bör här framhållas att de mål för den statliga
kulturpolitiken, som i enlighet med det anförda fastställts, är
avsedda att kunna tjäna som vägledning då kommuner och landsting
beslutar om mål för sin kulturpolitik.</pre>
<pre>Aktuella motionsförslag samt viss tidigare riksdagsbehandling</pre>
<pre>Det råder fortfarande i princip enighet om de kulturpolitiska
målen. Under årens lopp har emellertid i olika sammanhang, bl.a.
i riksdagsmotioner och i reservationer i kulturutskottet,
framställts krav på en komplettering av målen med andra sådana.
I motioner har uttalats önskemål om särskilda kulturpolitiska
mål fastställda med utgångspunkt i begreppen frihet, mångfald
och kvalitet. Företrädarna i kulturutskottet för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet har i gemensamma
reservationer till utskottsbetänkanden under senare år förordat
en prövning av en komplettering av målen. De har därvid yrkat i
första hand att prövningen skall avse frågan huruvida särskilda
mål om konstnärlig kvalitet och rimliga arbetsvillkor för
landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas. De har också
anfört synpunkter av innehåll att det bör övervägas om det nu
gällande s.k. decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det
klarare framgår att samhället skall verka för att det i alla
delar av landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.</pre>
<pre>Kraven har -- sedan de med mycket utförliga motiveringar
avstyrkts av utskottet (se senast bet. 1990/91:KrU20 s. 9) --
avslagits av riksdagen.</pre>
<pre>I den nu aktuella motionen Kr272 (nyd) återupprepas kraven på
att det uttryckligen skall slås fast att kulturpolitiken skall
värna om frihet, mångfald och kvalitet (yrkande 1). Yrkandet
innefattar också krav på att det skall slås fast att kulturen
skall göras tillgänglig för så många som möjligt. Utskottet vill
här skjuta in att -- som närmare redovisas i ett följande
avsnitt -- statens kulturråd inom en nära framtid kommer att
redovisa ett uppdrag att samla och analysera erfarenheter som
vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i
kulturverksamheten. Till här behandlade motionsyrkande kan också
hänföras synpunkter i motionen om ett bättre samspel mellan
staten, landstingen och kommunerna i syfte att förbättra
bedömningen av det totala ekonomiska stödet till olika
konstarter och kulturaktiviteter. En precisering av de olika
aktörernas roll och ansvar för kulturpolitiken bör enligt
motionen göras.</pre>
<pre>Vad som anförs i nämnda motion i sist angivna hänseende ger
utskottet anledning nämna att i den socialdemokratiska motionen
Kr271 -- som delmotivering till ett yrkande som behandlas senare
i detta betänkande (yrkande 14) -- framhålls att en första
utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att den
skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika
kulturverksamheter i landet; ett i verklig mening nationellt
kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och erfarenhetsutbyte
mellan olika konst- och kulturområden.</pre>
<pre>I motion Kr272 anförs även vissa synpunkter om den kulturella
identiteten, synpunkter som nära ansluter till det
kulturpolitiska mål som innebär att vi skall värna om vårt
kulturarv (yrkande 2).</pre>
<pre>En utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut har påyrkats
av företrädare för Centerpartiet under de senaste åren (se bl.a.
res. 3 till bet. 1990/91:KrU20). Enligt kraven finns  ett behov
av att få till stånd en samlad utvärdering av hur de olika målen
uppnåtts. Det finns anledning tro att medlen för att nå målen i
centrala delar måste förnyas bl.a. vad gäller
decentraliseringsmålet. Vid en utvärdering måste också de
ändrade förutsättningarna på det mediepolitiska området vägas
in, har det hävdats.</pre>
<pre>Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet våren
1989 uttalade att det är utomordentligt viktigt att det sker en
kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på kulturområdet
och att slutsatser för framtiden dras av vad som därvid kommer
fram (bet. 1988/89:KrU15 s. 10). En övergripande parlamentarisk
utredning om kulturpolitiken skulle dock, om den tillsattes
under den närmaste tiden, anförde utskottet, innebära betydande
risker för att angelägna delreformer skulle skjutas på
framtiden. Inom olika delar av kultursektorn hade nämligen
särskilda utredningsuppdrag givits och det fanns anledning utgå
från att ytterligare sådana skulle tillkomma. Utskottets synsätt
stämde överens med vad som anförts i den då aktuella
budgetpropositionen (prop. 1988/89:l00 bil. 10, s. 327--328).
Motionskrav på området har under åren 1990 och 1991 avstyrkts
med i huvudsak samma motivering (bet. 1989/90:KrU17 s. 12,
l990/91:KrU20 s. 10).</pre>
<pre>I fyra motioner, Kr240 (m), Kr271 (s), Kr277 (fp) och Kr283
(fp), vilka väckts under den allmänna motionstiden i år,
framställs yrkanden som har nära samband med det kulturpolitiska
decentraliseringsmålet. Motionerna kan sägas avse den
övergripande frågan om kulturinstitutionerna utanför Stockholm
bör få nationella uppdrag som åtminstone i vissa fall kan
begränsa det ansvar de centrala institutionerna nu har. En
närliggande följdfråga är vilka ekonomiska konsekvenser för
staten ett sådant delat ansvar bör leda till.</pre>
<pre>Den utförligaste diskussionen förs i motion Kr271 i
motiveringen till yrkande 19. Motionärerna framhåller att de
nationella kulturinstitutionerna är kraftcentra för vårt lands
kulturliv. De utför inom sina respektive konstområden uppgifter
som är betydelsefulla för hela landet. De ger också
Stockholmsregionens invånare ett förnämligt kulturutbud, som
nästan helt och hållet finansieras över statsbudgeten.</pre>
<pre>Motionärerna anknyter i den fortsatta diskussionen till
synpunkter som framfördes i den rapport rörande statlig
kulturpolitik i Sverige som en europeisk expertgrupp för något
år sedan genomförde inom ramen för programmet för Europarådets
länderexaminationer. I rapporten framhålls bl.a. att ett nytt
program för statens stöd till kulturen bör syfta till bl.a. att
det utanför Stockholm byggs upp ett begränsat antal kulturella
centra med internationellt rykte. Motionärerna framhåller att
detta skulle gynna vitalitet och rörlighet i kulturlivet. De
anför slutligen:</pre>
<pre>Redan i dag har Göteborgs, Malmö, Sundsvalls och Umeå kommuner
genom en ambitiös kulturpolitik påtagit sig uppgifter som är av
betydelse för hela västra, södra och norra Sverige -- och därmed
för hela landet. I huvudsak är dock detta ett resultat av
målmedvetna kommunala insatser.</pre>
<pre>En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är
att gynna uppkomsten av fler kulturella centra utanför
Stockholm. Investeringsbidraget till byggandet av en ny
musikteater i Göteborg om 347 milj.kr. markerar härvidlag en
inledning. Men för att fullfölja denna början krävs fortsatta
långsiktiga insatser som utformas i samråd med berörda kommuner.
Målet bör vara att i varje landsända åstadkomma starka
kulturverksamheter som har ett nationellt uppdrag.</pre>
<pre>I två motioner anförs synpunkter på den angivna frågan i vad
avser museiområdet. I motion Kr240 (m) erinras om de pågående
övervägandena rörande dokumentationsansvaret och
arbetsfördelningen mellan landets sjöfartsmuseer. Det påpekas
vidare i motionen att det på konsthantverks- och formområdet
redan finns ett specialmuseum av rikskaraktär, nämligen Röhsska
konstslöjdmuseet. Motionärerna pekar vidare på att de båda
etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg har samlingar som
kompletterar varandra och att vinster skulle kunna göras genom
en samordning mellan museerna. Motionen syftar till att det bör
göras en genomgång av dokumentations-, forsknings- och
insamlingsansvaret hos de stora specialmuseerna, främst i Malmö,
Göteborg och Stockholm. I motion Kr277 (fp) framförs likartade
synpunkter vad gäller Röhsska konstslöjdmuseet. Motionärerna
framhåller att museet i praktiken redan har karaktär av
riksinstitution och att det därför bör få i uppdrag att ansvara
för erforderlig samordning på området och inneha rollen av
centralt museum.</pre>
<pre>Slutligen redovisas här motion Kr283 (fp), enligt vilken
kulturrådet bör få i uppdrag att studera möjligheterna att
inrätta en nationalscen i Skåne.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>Som redovisats i det föregående gjorde utskottet våren 1989
uttalanden som hade den innebörden att en övergripande
parlamentarisk utredning om kulturpolitiken borde komma till
stånd inom en inte alltför avlägsen framtid.</pre>
<pre>Enligt den plan som lagts fast för en övergång till treåriga
budgetramar skall kultursektorn inträda i systemet efter förslag
i nästa års budgetproposition. Den första treårsbudgeten skall
således omfatta de tre budgetåren 1993/94--1995/96. Till grund
för regeringens förslag skall ligga i första hand myndigheternas
fördjupade anslagsframställningar vilka skall inges till
regeringen senast den 1 september i år. Vidare aviseras i årets
budgetproposition (bil. 12 s. 1 och 8) en översyn och en analys
avseende frågor som rör kultursektorns myndighetsstruktur,
ansvars- och kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och
marknadens betydelse för kulturverksamheten.</pre>
<pre>Kulturutskottet anser att det är nödvändigt att riksdagen nu
tar ställning till frågan om huruvida en kulturpolitisk
utredning skall tillsättas. Vid sina överväganden har utskottet
kommit fram till att det är nödvändigt att beslut om en sådan
utredning bör fattas redan under innevarande riksmöte, om
resultatet av utredningens arbete fullt ut skall kunna påverka
de beslut på kulturområdet som i fråga om treårsbudgeten för
perioden 1996/97--1998/99 skall fattas våren 1996.
Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att en
kulturpolitisk utredning tillsätts.</pre>
<pre>Utskottets bedömning bygger på att utredningen arbetar med
snabbhet så att resultatet av utredningsarbetet -- efter
remissbehandling -- kan läggas till grund för bl.a. direktiv
till myndigheterna våren 1994 i fråga om de fördjupade
anslagsframställningar som skall avges påföljande höst.</pre>
<pre>Den tidsplan för utredningsarbetet som utskottet förordar
innebär att detta inte bör påverka det pågående arbetet med
fördjupade anslagsframställningar för den första perioden med en
treårig budgetram eller rubba förutsättningarna för den
strukturöversyn som i enlighet med det anförda skall komma till
stånd.</pre>
<pre>I enlighet med det anförda bör den av utskottet förordade
utredningen vara långsiktig.</pre>
<pre>Utskottet anger i det följande fyra uppgifter för den
kulturpolitiska utredningen.</pre>
<pre>l. Utredningens huvuduppgift bör -- mot bakgrund av den
utförliga redovisning utskottet lämnat i det föregående -- vara
att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts.
Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt bedömningen av
decentraliseringsmålet. Vad utskottet anför i ett följande
avsnitt bör beaktas vid utvärderingsarbetet.</pre>
<pre>2. Utredningen bör vidare -- på grundval av resultatet av
utvärderingen -- ta ställning till frågan om huruvida det finns
skäl att förorda en jämkning av innehållet i de gällande
kulturpolitiska målen.</pre>
<pre>3. Behovet och lämpligheten av att ytterligare kulturpolitiska
mål läggs fast bör prövas.</pre>
<pre>4. Utredningen bör redovisa sin principiella syn på genom
vilka medel de mål som föreslås för framtiden skall uppnås.
Frågan om särskilda statliga insatser bör göras för att främja
tillkomsten av kulturella centra i landet bör ingående prövas
med utgångspunkt i decentraliseringsmålet. Utskottet anför i det
följande vissa synpunkter på frågan. Även frågan om hur
samspelet på kulturområdet mellan stat, landsting och kommun
skall utformas bör utredas. I linje härmed ligger den fråga som
tagits upp motionsvägen om samspelet mellan olika kulturformer.
Även den frågan bör övervägas.</pre>
<pre>Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska
målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst
uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket
betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på
kulturområdet. De statliga insatserna -- likaväl som insatserna
från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu
kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning.
Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att
specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker
härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska
kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en
grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av
ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in
kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för
bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden
som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall
analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad
(dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8)
är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en
parlamentarisk beredning.</pre>
<pre>Då det gäller frågan om särskilda statliga insatser för att
främja tillkomsten av kulturella centra i landet vill utskottet
anföra följande.</pre>
<pre>De centrala kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av
stor betydelse för hela landets kulturliv. Detta har både direkt
och indirekt i olika sammanhang understrukits av statsmakterna
och även kommit till uttryck bl.a. i budgetbedömningar.</pre>
<pre>Det sagda står inte i motsättning till att man utifrån ett
riksperspektiv diskuterar om hur man bäst skall ta till vara och
utveckla de mycket stora kulturella resurser -- materiella och
immateriella -- som finns även på andra håll i landet än i
Stockholm. Den kulturella växtkraft som finns i landet måste tas
till vara. Staten har ett övergripande ansvar för hur detta
skall ske. Åtgärder i detta syfte måste enligt utskottets mening
kunna vidtas utan att detta innebär -- eller upplevs som -- att
centrala institutioner försvagas. Det måste tvärtom, särskilt i
ett mera långsiktigt perspektiv, vara ett intresse för dessa
institutioner att få en möjlighet att genom sin kompetens och
sina resurser medverka till ytterligare utveckling av
kulturområdet i fråga.</pre>
<pre>I sammanhanget är de synpunkter som ånyo aktualiserats genom
Europarådsrapporten om starka kulturella centra utanför
Stockholm inte utan intresse (Statlig kulturpolitik i Sverige,
Rapport från en europeisk expertgrupp, Kulturpolitik i Europa
2:2 s. 146 och 156). Vilka betydande problem ett statligt
ställningstagande för sådana centra kan rymma kan man dock få en
föreställning om genom att se på det arbete som föregick
tillkomsten av en ny opera i Göteborg. Det krävdes ett
långtgående samarbete mellan kommunerna och landstingen i
regionen för att -- trots ett mycket betydande statligt stöd --
en finansiering skulle bli möjlig. Tillkomsten av sådana centra
som anges ovan skulle kräva ett regionalt samarbete i ännu högre
grad, eftersom ett sådant samarbete måste avse inte endast
ett kulturområde. Det kan därför -- redan av denna anledning
-- anföras starka skäl för att låta utvecklingen av regionala
kulturcentra bli helt beroende av regionala initiativ. Å andra
sidan talar andra skäl för att staten på ett mera övergripande
sätt bör medverka till utvecklingen av regionala centra på
kulturområdet.</pre>
<pre>Utskottet har genom diskussionen i det föregående önskat peka
på problem som kan vara förknippade med inrättandet av
kulturella centra. Utskottet anser att det är av värde att en
fortsatt diskussion äger rum inom den av utskottet förordade
utredningen.</pre>
<pre>Utredningen bör vara parlamentarisk. Företrädare för samtliga
riksdagspartier bör ingå i utredningen.</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om
kulturpolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av följande motioner, nämligen motionerna
Kr240, Kr271 yrkande 19, Kr272 yrkandena 1 och 2, Kr277 och
Kr283.</pre>
<pre>Synpunkter rörande kulturens lönsamhet</pre>
<pre>Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill också att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vissa synpunkter
på kulturens lönsamhet (yrkande 8).</pre>
<pre>Motionärerna framhåller att det sällan föreligger renodlade
ekonomiska motiv bakom kultursatsningar. Utskottet har inte
svårt att ansluta sig till denna uppfattning. Snarare måste
uttalandet ses som en underdrift. Utskottet delar också
uppfattningen att kultursektorn har stor betydelse i
samhällsekonomin. Däremot vill utskottet klart ta avstånd från
uttalanden i motionen om att det är hög tid att börja betrakta
kulturen som en näring. En följd av ett sådant betraktelsesätt
borde rimligen bli bl.a. att sådana kultursatsningar som inte
kan bevisas vara ekonomiskt lönsamma skall upphöra. Det försök
till samhällsekonomiskt resonemang som görs i motionen i syfte
att motivera offentligt kulturstöd visar också vilka svårigheter
det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på
kulturen om man begränsar sig till att betrakta den rent
ekonomiska lönsamheten. Sålunda anförs i motionen att
kultursektorn, bl.a. i form av skatter och sociala avgifter,
betalar tillbaka mer än den får i offentligt kulturstöd. Härvid
förbiser emellertid motionärerna att de sociala avgifter som i
dag tas ut -- med ganska betydande belopp -- inte utan vidare
kan avräknas mot utgifterna för kulturstödet, eftersom de
sociala avgifterna skall finansiera kulturarbetarnas förmåner
inom bl.a. socialförsäkringssystemet.</pre>
<pre>Utskottet anser att frågan om offentliga kultursatsningar även
i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra
värderingar än rent ekonomiska. Detta hindrar självfallet inte
att det -- om man drar slutsatser med försiktighet -- kan vara
av intresse att göra sådana undersökningar som motionärerna
åsyftar, där bedömningen av kultursatsningar görs utifrån ett
ekonomiskt perspektiv. Utskottet vill erinra om att det under
förra året publicerades studien (Ds 1991:22) Kultur som
lokaliseringsfaktor. Studien avser satsningar som görs på kultur
i Tyskland. I studien förs fram tolv teser, däribland tesen att
kulturen är ekonomiskt lönsam. I detta sammanhang vill utskottet
också erinra om den positiva inställning till kultursatsningar
utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, som utskottet i olika
sammanhang gett uttryck åt, och som i allt väsentligt vunnit
riksdagens stöd (se. bl.a. yttr. 1989/90:KrU7y).</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 8
i motion Kr272.</pre>
<pre>Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet</pre>
<pre>I den socialdemokratiska motionen Kr271 framförs i tre punkter
vad som enligt motionärerna bör utgöra utgångspunkter för
kulturpolitiken på 1990-talet. I sammanfattning -- och med viss
komplettering med vad som angetts i de socialdemokratiska
budgetpropositionerna under åren 1988--1991 -- anför
motionärerna följande.</pre>
<pre>1974 års kulturpolitik utgjordes av dels allmänt formulerade
mål och riktlinjer för det kulturpolitiska arbetet, dels
konkreta reformprogram för olika delar av kulturområdet. Målen
äger givetvis giltighet för lång tid framåt. Reformprogrammen
måste däremot förändras och utvecklas i takt med att
erfarenheter vinns och nya behov kommer till uttryck.</pre>
<pre>Reformprogrammen är nu genomförda. För det närmaste årtiondet
behöver fastställas nya program. I det socialdemokratiska
treårsprogrammet för kulturen framhölls följande riktlinjer för
nittiotalet. Förtur skulle ges åt att</pre>
<pre>förbättra de konstnärliga yrkesutövarnas arbetsvillkor genom
att bredda deras arbetsmarknad och höja ersättningarna för
det offentliga utnyttjandet av deras verk,
förstärka kulturen i hela landet,
förbättra barns och ungdomars möjligheter att möta kultur och
utveckla eget skapande,
stimulera bredd och kvalitet i amatörverksamheterna,
utveckla de nationella kulturinstitutionerna.</pre>
<pre>Dessa riktlinjer för nittiotalets kulturpolitik är fortfarande
giltiga. Men den konkreta tillämpningen behöver utformas så att
bättre hänsyn kan tas till redan inträffade förändringar i
kultur- och mediemiljön och till sådana förändringar som kan
väntas inträffa under nittiotalet.</pre>
<pre>Till ovanstående riktlinjer bör läggas ytterligare en,
nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om statens
ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet.</pre>
<pre>Uppgiften att bygga upp kulturens länsinstitutioner är nu i
huvudsak avklarad. Det finns i dag ett fungerande nätverk av
länsteatrar, länsmuseer och länsorkestrar. Den fortsatta
utvecklingen av dessa är i huvudsak huvudmännens ansvar. Denna
insikt får dock inte leda till slutsatsen att behovet av en
kulturpolitik som är inriktad på hela landet har minskat i
betydelse; det är en självklarhet att riksdag och regering skall
ha ett fortsatt ansvar för att garantera kulturens
tillgänglighet i hela landet. Vad som nu behöver diskuteras är
hur de framtida statliga insatserna skall utformas för att vara
till största nytta för det lokala och regionala kulturlivet.</pre>
<pre>En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör
vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan
olika kulturverksamheter i landet. Ett i verklig mening
nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och
erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.
Utskottet anmärker här att dessa synpunkter övervägs även under
det inledande avsnittet om en kulturpolitisk utredning.</pre>
<pre>En andra utgångspunkt bör vara att de framtida statliga
insatserna koncentreras till de områden som kommunerna inte kan
eller har svårt att själva klara av.</pre>
<pre>En tredje utgångspunkt för de statliga insatserna bör vara att
stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter
och unga artister en chans att nå sin publik.</pre>
<pre>Motionärerna framför utifrån den grundsyn som sålunda
redovisats -- och som motionärerna vill att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna -- konkreta yrkanden på
sex områden av betydelse för kulturen i hela landet. Yrkandena
behandlas av utskottet senare i detta betänkande, i särskilda
budgetbetänkanden under våren eller, i ett fall, i ett
betänkande under hösten 1992.</pre>
<pre>Utskottet gör följande bedömning.</pre>
<pre>De förslag som den av utskottet förordade kulturpolitiska
utredningen kommer att lägga fram kan då det gäller den senare
delen av 1990-talet få betydelse för bedömningen av sådana
synpunkter som redovisats i det föregående. Utskottet vill
därutöver framhålla att riksdagen inte bör föregripa de
ställningstaganden bl.a. i fråga om stödet till kulturen i hela
landet som riksdagen skall göra nästa år vid behandlingen av
frågan om treårsbudgeten på kulturområdet. I enlighet med det
sagda bör det enligt utskottets mening i detta sammanhang inte
läggas fast några utgångspunkter för kulturpolitiken på
1990-talet. Motion Kr271 yrkande 14 avstyrks därför.</pre>
<pre>Insatser för barn- och ungdomskultur</pre>
<pre>I motion Kr274 (v) tas upp frågor om insatser för barn- och
ungdomskultur. I mycket stark sammanfattning kan sägas att
motionärerna menar att det statliga stödet till barn- och
ungdomskulturen inte har varit tillräckligt och att många
människor därför inte kunnat utveckla den medfödda förmåga de
har till fantasi, skapande och uttrycksförmåga. En sådan
utveckling är nödvändig för att motverka passivitet och
destruktivitet och ger glädje och självförtroende. En
genomgripande genomlysning av förhållandena behövs, menar
motionärerna (yrkande 1).</pre>
<pre>Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla
följande. Utskottet har i en rad sammanhang framhållit
betydelsen av att stöd ges till barn- och ungdomskultur.
Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde i sitt betänkande
1990/91:KrU20 (s. 11 och 12) om bl.a. ett treårigt
utvecklingsarbete där erfarenheterna från kulturprojekten i
skolan skall prövas systematiskt. Utskottet vill också nämna att
kulturrådet i denna månad för regeringen skall redovisa bl.a.
vilka insatser kulturinstitutionerna gör för barn och ungdom.
Det omfattande material som tagits fram på området kommer att
bearbetas vidare inom ramen för arbetet med myndighetens
fördjupade anslagsframställning. I denna kommer kulturrådet att
redovisa sina slutsatser i vad avser såväl principiell
inriktning som behovet av långsiktiga planer och ökade resurser.
Det förtjänar också nämnas att stöd till kulturprojekt för barn
och ungdom kan utgå även från allmänna arvsfonden (se härom
bl.a. bet. 1991/92:KrU14). I ett längre perspektiv kan
självfallet resultatet av arbetet av den av utskottet i det
föregående förordade utredningen få betydelse för den i motionen
upptagna frågan.</pre>
<pre>Enligt utskottets mening är det inte påkallat med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.</pre>
<pre>Vissa biblioteksfrågor</pre>
<pre>Frågan om avgifter för den service som de allmänna
folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt
godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken
skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt
utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas
upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr212 (s) och
motion Kr271 (s) yrkande 1.</pre>
<pre>Även frågan om folkbibliotekens öppethållande är en
kommunal fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr205 (kds).
I motionen förordas att regeringen för kommunerna skall betona
vikten av att låta något bibliotek i varje kommun ha
söndagsöppet.</pre>
<pre>Vissa regionala kulturfrågor, m.m.</pre>
<pre>Ett förslag i motion Kr271 (s) innebär att -- inför
byggstarten av nya lokaler för moderna museet -- museets
ansvar för konstbildning och konstutställningar i hela
landet skall fastställas (yrkande 22).</pre>
<pre>I egenskap av ansvarsmuseum har statens konstmuseer ett
särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom konstområdet.
Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a. samverkan med
konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Ansvarsmuseiuppgiften
har lagts fast i första hand genom beslut av riksdagen våren
1987 (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 347). Uppgiften har
vidareutvecklats av statens kulturråd och museerna själva. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet
inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen. Detta avstyrks.</pre>
<pre>Med anledning av motion Kr279 (fp, c), som syftar till att
statens kulturråd skall medverka i ansträngningarna att
konsthallen Rooseum i Malmö skall kunna fortleva, har
utskottet inhämtat följande.</pre>
<pre>Sedan motionen väcktes, har det kommunalråd i Malmö kommun som
har ansvaret för kulturfrågor gjort en framställning hos
kulturrådet om myndighetens medverkan till att rädda
institutionen. Kulturrådet har ställt sig positivt till en sådan
medverkan, och fortlöpande kontakter mellan företrädare för
kommunen och för kulturrådet äger rum i det angivna syftet.
Något slutligt resultat av ansträngningarna att rädda Rooseum
har ännu inte uppnåtts.</pre>
<pre>Utskottet anser med hänsyn till vad som redovisats i det
föregående att det inte är erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen. Denna avstyrks därför.</pre>
<pre>Frågan om huvudmannaskapet för länsmuseerna tas upp i
motion Sk673 (nyd) yrkande 2. Motionärerna framhåller att om ett
länsmuseum -- något som skett i Södermanlands län -- förlorar
sin självständighet och går upp i en landstingskommunal
kulturstiftelse blir resultatet en politisering av verksamheten
och ökad byråkrati. Motionärerna framhåller också att
länsmuseerna inte bör tillåtas få avdelningsliknande status inom
landstingen i ett läge, där landstingen kan komma att avskaffas.
Motionärerna anser att institutionerna skall vara självständiga
och fria institutioner.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att den hitintills vanliga
konstruktionen av huvudmannaskapet för länsmuseerna haft och har
stort värde. Detta konstaterande står inte i motsättning till
att även andra lösningar av huvudmannaskapsfrågan kan vara
lämpliga. Utskottet är inte berett att med anledning av
motionskravet lagstiftningsvägen eller genom att förorda en
ändring i statsbidragsbestämmelserna ingripa i den regionala
självbestämmanderätten på detta område. Motionsyrkandet avstyrks
därför.</pre>
<pre>I motion Kr271 (s) framhålls angelägenheten av att Svenska
riksteatern ökar produktionen av föreställningar som är
lämpliga för de allra minsta scenerna och för lokaler som saknar
scen (yrkande 12). I motion Kr273 (s) framställs samma yrkande.
Motionären vill därutöver uppmärksamma behovet av att
Riksutställningar fortsätter och kanske ännu mer utvecklar
utställningsverksamhet lämplig för glesbygdens små
samlingslokaler. Även tillgängligheten till Svenska
rikskonserters produktion måste utökas, anser motionärerna
(yrkande 2).</pre>
<pre>Som motionärerna framhåller har Riksteatern nyligen antagit
ett program inför 90-talet i vilket man bl.a. betonar sitt
ansvar för publiken i glesbygd och i de regioner som saknar egen
länsteater. Utskottet har under hand inhämtat bl.a. följande
kompletterande information om Riksteaterns produktioner. Efter
hand har antalet teaterföreningar som önskar ett grundutbud från
Riksteatern ökat, något som inneburit svårigheter för teatern
att tillgodose alla önskemål. De allra minsta scenernas behov
har dock alltid prioriterats. Beslut har fattats om att inte
höja gagerna under nästa budgetår. Samtidigt ökas utbudet till
de mindre scenerna och lokaler som saknar scen med flera s.k.
caféteaterprogram.</pre>
<pre>Riksutställningar har under hand lämnat följande information
och synpunkter på motionskravet i motion Kr273.</pre>
<pre>Riksutställningar erbjuder varje år över 100 olika
utställningar som bokas för visning runt om i landet på skolor,
bibliotek, museer, konsthallar, Folkets hus m.fl. Större
satsningar som Utställningståget i samarbete med SJ och
särskilda utställningsbussar har som viktigt syfte att nå mindre
orter runtom i landet. En viktig del i
riksutställningsverksamheten är dessutom service- och
konsultverksamhet, dvs. stöd till lokal utställningsverksamhet,
varvid glesbygden prioriteras.</pre>
<pre>Riksutställningar skapades bl.a. för den typ av verksamhet som
motionären värnar om. Syftet med motionen vad gäller
Riksutställningars verksamhet stämmer alltså väl överens med
Riksutställningars mål.</pre>
<pre>Vad slutligen angår Rikskonserters verksamhet vill utskottet,
såvitt här är av intresse, framhålla att Rikskonserter gör
40--50 produktioner per år. Dessa erbjuds bl.a.
kammarmusikföreningar, jazzklubbar och folkmusikorganisationer i
hela landet. Turnéerna är starkt subventionerade, vilket ger
möjlighet även för arrangörer på mindre orter och i glesbygd att
köpa produktionerna.</pre>
<pre>Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena starkt
understryka angelägenheten av att de nämnda institutionerna --
de tre R:en -- liksom hitintills varit fallet uppmärksammar
behovet av produktioner för de minsta scenerna och för lokaler
utan scen samt, för Riksutställningars del, de lokalmässiga
motsvarigheterna i detta hänseende. Med hänsyn till de
redovisningar utskottet lämnat i det föregående och med
beaktande av att institutionernas styrelser bör ha frihet att
inom ramen för de riktlinjer som gäller för verksamheten -- och
de kompletteringar som i begränsad utsträckning förekommer i
samband med medelsanvisningen till institutionerna -- anser
utskottet att motionsyrkandena inte erfordrar någon åtgärd av
riksdagen. Yrkandena avstyrks.</pre>
<pre>Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Kr271
(s), såvitt däri förordas att de regionala
kulturinstitutionerna bör ha som en deluppgift att utgöra
replipunkt och kompetenscentrum för amatörkulturen (yrkande
27). I sammanhanget framhåller motionärerna att det är en viktig
framtida uppgift för kommuner och landsting att ge kulturens
länsinstitutioner tillräckliga resurser för att stödja
amatörkulturen.</pre>
<pre>Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att
statsmakterna inte styr innehållet i de regionala
kulturinstitutionernas arbete. Självfallet är det dock viktigt
att dessa har en god förankring i regionens kulturliv. Då det
gäller stödet till amatörkulturen vill utskottet också nämna att
kulturrådet i denna månad kommer att redovisa bl.a. ett uppdrag
att samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för
att aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Kulturrådet har
lagt fram sex rapporter på området, i vilka frågor om
amatörkultur behandlas tillsammans med andra former av
kulturyttringar (Att vidga deltagandet i kulturlivet, Rapporter
från statens kulturråd 1990:4, 1991:1--4, 8). Kulturrådet kommer
också att inom ramen för arbetet med den fördjupade
anslagsframställning som skall ges in till regeringen senare i
år bearbeta de remissyttranden över rapporterna som inhämtats. I
anslagsframställningen kommer, enligt vad utskottet inhämtat,
från kulturrådets sida att dras slutsatser som avser såväl
principiell inriktning som behovet av långsiktiga planer och
ökade resurser.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>
Grundbidragssystemet m.m.</pre>
<pre>Den kommunalekonomiska kommittén, som redovisade sitt uppdrag
i slutet av förra året i betänkandet SOU 1991:98, har föreslagit
att en rad statsbidrag på kulturområdet till regionala och
kommunala institutioner skall avskaffas och att motsvarande
medel skall stoppas in i ett nytt generellt
skatteutjämningssystem. Förslaget har nyligen remissbehandlats.</pre>
<pre>I tre motioner, nämligen Kr270 (c) yrkande 2, Kr271 (s)
yrkande 13 och Kr276 (nyd) framställs yrkanden som innehåller
stark kritik av utredningsförslaget i vad avser stödet till de
regionala museerna och, i en av motionerna, även andra
länsinstitutioner. Motionärerna känner stark oro för att ett
genomförande av utredningsförslaget kan få mycket negativa
konsekvenser för institutionerna.</pre>
<pre>Enligt utskottets mening bör den fortsatta beredningen av
utredningsförslaget inte föregripas. Utskottet anser det dock
angeläget att redan i detta sammanhang uttala att det framstår
som uteslutet att det framlagda förslaget om avskaffande av
bl.a. stödet till de regionala kulturinstitutionerna kan
genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget
gjorts. Som angetts i det inledande avsnittet om en
kulturpolitisk utredning behövs en sådan analys. Eftersom en
sådan analys inte finns är det därför inte möjligt att föra en
närmare diskussion om utredningsförslaget i här aktuell del.
Utskottet, som delar motionärernas oro i här aktuellt avseende,
anser med hänsyn till det anförda att motionsyrkandena inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>Frågor om inrättandet av en nationell stiftelse för
förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala
kulturfonder, m.m.</pre>
<pre>I fem motioner framställs yrkanden som har till syfte att det
skall bildas en nationell stiftelse eller fond för bevarande av
värdefulla kulturmiljöer eller att det i vart fall skall göras
närmare överväganden i bevarandefrågan. Som framgår av den
följande redovisningen har några av motionerna även andra
likartade syften eller ett syfte som innebär att en eller flera
fonder med en delvis annan inriktning skall tillskapas.</pre>
<pre>I det följande lämnar utskottet en kort redovisning för
motionskraven.</pre>
<pre>I motion Kr271 (s) föreslås att en parlamentarisk utredning
skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en
nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och
kulturturism (yrkande 17). Motionärerna vill att det skall
skapas en nationell kulturfond som kan ge investeringsbidrag
till kulturella ändamål utanför storstadsregionerna.
Utgångspunkten för motionärerna är att man måste uppmärksamma
även "andra- och tredjestäderna" och de mindre kommunernas behov
och deras betydelse för det samlade kulturutbudet i ett län.
Motionärerna vill att den av dem förordade nationella
kulturfonden skall i första hand ge investeringsbidrag till
projekt som har ett besöks- och publikvärde. Målet skall vara
att ge invånarna på orten och besökare möjlighet till nya
kulturupplevelser. Motionärerna lämnar exempel på lämpliga
projekt för stöd från fonden. De erinrar om att planer på nya
teatrar, konserthallar, konsthallar och museer finns i många
kommuner, att det finns ett växande behov av kulturturism som
skulle kunna tillgodoses genom att bidrag lämnas till större
projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den
egna bygden samt att det finns ett tilltagande behov när det
gäller att bevara industriminnen, slott och herrgårdar men att
många små kommuner saknar ekonomisk förmåga att ensamma ta
ansvaret för det nationella kulturarvet.</pre>
<pre>Motion Kr273 (s) har ett med motion Kr271 likartat innehåll.
Motionären vill dock även ha lokala kulturfonder (yrkande 6).</pre>
<pre>Motionerna Kr232 (m) och Kr287 (fp) anknyter till den
organisation för bevarande av kulturmiljöer som finns i
Storbritannien, The National Trust. I motion Kr232 förordas en
inventering av de mest värdefulla slotts- och
herrgårdsmiljöerna. Om ägarna så önskar skall staten, anför
motionären, ta över drift och underhåll av byggnad och park mot
att anläggningen sommartid på regelbundna tider hålls öppen för
besökare. I den andra motionen, Kr287, anförs att den egendom
som enligt proposition 1991/92:44 om den statliga
fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen,
m.m. skall överföras till en särskilt bildad myndighet i nästa
steg bör överföras till en stiftelse. Till denna kan också föras
naturskyddade vattenområden, mark som skall skyddas av
miljöskäl, t.ex. "naturvårdsskog", vid domänverkets bolagisering
och byggnader som bör bevaras och förvaltas på ett
ändamålsenligt sätt av kulturhistoriska skäl. Stiftelsen bör
således förvalta natur- och kulturmiljöer. Motionärerna hänvisar
till rapporten (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljöer, vilken
rapport närmare redovisas i det följande.</pre>
<pre>I motion Kr209 (m) begärs en översyn av fideikommisslagen. Vid
en sådan översyn bör främst de kulturhistoriska aspekterna
beaktas. Det obligatoriska avvecklandet av fideikommiss bör i
vart fall ersättas med ett fakultativt. Motionen har till syfte
att förbättra möjligheterna att bevara värdefulla kulturmiljöer.</pre>
<pre>
Vad först angår de delar av yrkandena i motionerna Kr271 och
Kr273 som innefattar krav på upprättandet av en eller flera
fonder för investeringar i teatrar, konserthallar och andra
kulturbyggnader vill utskottet hänvisa till att det under ett
särskilt anslag under kulturhuvudtiteln anvisas medel för bidrag
för ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler (B 4).
Utskottet anser sig inte kunna förorda att det parallellt med
detta anslag inrättas en eller flera särskilda statliga fonder
för att tillgodose motionsönskemålen. Utskottet vill dock påpeka
att resultatet av den i det föregående förordade utredningen om
kulturpolitiken kan få betydelse för dessa. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.</pre>
<pre>Då det gäller motionskraven i övrigt anser utskottet det
motiverat att först redovisa resultatet av det utredningsarbete
som gjorts av utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa
kulturmiljöer.</pre>
<pre>I en motion till riksmötet 1984/85 föreslogs att en utredning
borde göras om vidgade möjligheter att stödja bevarandet av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Motionärerna
åsyftade främst herrgårdar och liknande byggnadskomplex i privat
ägo. Motionärerna åberopade de förslag som tidigare förts fram
av byggnadsvårdsutredningen i betänkandet (SOU 1979:17)
Kulturhistorisk bebyggelse -- värd att vårda och
fideikommissnämnden i en skrivelse till regeringen den 27
augusti 1980 och ansåg att en sådan utredning främst borde
arbeta med den särskilda stiftelsen, the National Trust, som
finns i Storbritannien, som förebild.</pre>
<pre>Riksdagen (KrU 1985/86:8 s. 19--20, rskr. 47) tillstyrkte
motionsförslaget med det tillägget att översynen borde ges en
vidare omfattning än den som föreslagits i motionen. Även frågan
om bevarande av industriminnen borde sålunda uppmärksammas.</pre>
<pre>I september 1988 tillkallades efter regeringens bemyndigande
en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av
vissa kulturmiljöer.</pre>
<pre>I juli förra året avgav utredaren betänkandet (SOU 1991:64)
Att förvalta kulturmiljöer.</pre>
<pre>Utredningsarbetet inriktades i hög grad på att undersöka
förhållanden för de privat ägda herrgårdarna och slotten, bl.a.
i syfte att utröna om de ekonomiska villkoren för denna privata
förvaltning står i rimlig överensstämmelse med den
kulturpolitiskt viktiga bevarandeinsats som utförs av dess
ägare. Utredaren har lagt fram flera förslag på skatteområdet i
syfte att skapa goda förutsättningar och ett gynnsamt klimat för
ägare och brukare av egendomen. Utredaren föreslår också att det
skall öppnas möjligheter för den familj eller släkt som så
önskar att överföra egendomen till en särskild stiftelse vars
syfte är att bevara den kulturhistoriskt värdefulla
herrgårdsmiljön. Motprestationen från det allmännas sida skulle
lämnas företrädesvis genom skatteförmåner. Möjligheterna att
skapa stiftelser av detta slag bör förbehållas de
kulturhistoriskt mest värdefulla miljöerna. Stiftelsebildningar
av detta slag bör enligt utredaren tillåtas endast om till
stiftelsen förs, inte bara den kulturhistoriskt värdefulla
miljön, utan också sådana förmögenhetsvärden att framtida
underhåll kan anses säkrat.</pre>
<pre>Utredaren uttrycker som sin bestämda uppfattning att
industriminnesvårdens problem har både sådan bredd och sådant
djup att de kräver en särskild utredning. Som närmare framgår i
det följande anser dock utredaren att, om det bildas en
nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning, förvaltning av
industriminnen bör ingå i stiftelsens uppgifter. Även i vissa
andra avseenden anför utredaren synpunkter i fråga om
industriminnesvården, bl.a. då det gäller engagemanget från
näringslivet och dess organisationer.</pre>
<pre>Vissa synpunkter rörande det offentligt ägda beståndet av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framförs av utredaren,
bl.a. i fråga om den förändring av den statliga
lokalförsörjningen som förbereddes då utredningsförslaget lades
fram. Utredaren erinrar dock om att han inte haft något
speciellt uppdrag när det gäller det offentligt ägda beståndet
annat än vad gäller frågan om det finns gemensamma behov och
problem hos olika förvaltarkategorier som kan lösas gemensamt
och i samverkan. Denna fråga behandlas tillsammans med
övervägandena angående förutsättningarna för att bilda en
nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning.</pre>
<pre>I sistnämnda hänseende anför utredaren i sammanfattningen av
betänkandet att utredningens uppgift enligt direktiven är att
kartlägga vilka behov som finns inom olika förvaltarkategorier
av att finna nya former för förvaltning och hantering av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Strävan skall
vara att samordna gemensamma behov hos de olika intressenterna
och finna lösningar som kan bygga på samverkan och gemensamt
ansvarstagande från dem som förvaltar det byggda kulturarvet.
Som ett huvudalternativ för sådana samverkanslösningar skall
utredningen studera förutsättningarna för att skapa en särskild
stiftelse för kulturmiljöförvaltning. Vid sina fortsatta
överväganden kommer utredaren fram till att det finns ett behov
av och ett utrymme för en nationell stiftelse för
kulturmiljöförvaltning som (a) förvaltar ett eget bestånd av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, (b) på
entreprenad förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och
miljöer som ägs av andra, (c) verkar för att levandegöra det
bestånd man förvaltar genom återanvändning och genom att göra de
förvaltade byggnaderna och miljöerna tillgängliga och attraktiva
för besökare och på olika sätt sprida kunskap och erfarenheter
inom detta område till andra förvaltare och intressenter, (d)
bygger upp en bred kompetens när det gäller förvaltningen av
denna typ av miljöer och på olika sätt sprider denna kunskap
eller ställer den till andra förvaltares förfogande, (e)
understödjer lokalt och regionalt förankrad verksamhet inom sitt
kompetensområde genom idégivning och rådgivning i t.ex.
juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor samt genom att
själv gå in som partner och medstiftare, (f) arbetar aktivt och
praktiskt med finansieringsfrågor inom kulturmiljövården. Som
ovan angetts bör enligt utredaren förvaltning av industriminnen
ingå i stiftelsens uppgifter om den bildas.</pre>
<pre>Vissa förutsättningar bör enligt utredaren vara uppfyllda för
att en nationell stiftelse skall kunna skapas. Stiftelsen måste
vara en självständig institution med fullständigt ansvar för den
egna ekonomiska förvaltningen och således inte beroende av
fortlöpande driftanslag från staten. Detta förutsätter att
stiftelsen väsentligen lever på avkastningen av sin egen
förmögenhet, som kan bestå av fastigheter -- bl.a. de
kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna -- samt andra
förmögenhetsvärden. Stiftelsen bör inte ta på sig
förvaltningsuppgifter -- genom gåva, testamente eller på annat
sätt -- vars långsiktiga finansiering inte är säkrad. Detta
kräver, om en stiftelse skall kunna spela någon påtaglig roll
inom en överskådlig framtid, att två förutsättningar måste vara
för handen; den behöver få ett ordentligt startkapital och den
behöver tämligen omgående få ta över ett bestånd av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som är
tillräckligt stort för att man skall kunna börja bygga upp en
kompetent och väl fungerande förvaltningsorganisation.</pre>
<pre>Då det gäller tillgänglighet m.m. anför utredaren bl.a. att
väl bevarade kulturmiljöer utgör viktiga besöksmål inom
turistnäringen och att det är av stor vikt för svensk
turistnäring att både bevara och förbättra utbudet av
kulturhistoriska sevärdheter.</pre>
<pre>Sedan utredaren lagt fram sitt förslag, har riksdagen beslutat
om vissa förändringar på skatteområdet av betydelse för den typ
av jordegendomar där herrgårdarna ofta återfinns. Som anges i
budgetpropositionen (bil. 12 s. 80) överväger regeringen förslag
till ytterligare förändringar på skatteområdet.</pre>
<pre>Utskottet gör följande bedömning av motionskraven i den mån de
inte behandlats i det föregående.</pre>
<pre>Kulturutskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt
att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar
beslut som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig
förvaltning skall kunna ske av den centrala del av det svenska
kulturarvet som många av våra kulturmiljöer utgör. Den utredning
som kommit till stånd efter förslag av utskottet har visat på
olika möjligheter som var för sig är ägnade att bidra till en
lösning. På grundval av den kunskap utskottet skaffat sig om de
förvaltningsproblem som finns -- bl.a. genom studieresor i olika
landsdelar och genom föredragningar i olika sammanhang av främst
företrädare för riksantikvarieämbetet -- anser sig utskottet ha
fog för bedömningen att en godtagbar lösning av
förvaltningsproblemen kan nås endast om man gör denna mycket
ingripande. Den gjorda utredningen har inte remissbehandlats.
Likväl vågar utskottet uttala att den lösning av
förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar
föreslagits av utredaren och som innebär inrättandet av en
nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning synes ha så många
fördelar att utskottet vill förorda att förslaget snarast
möjligt blir föremål för ingående överväganden. Därvid bör --
med hänsyn till intresset av att kulturmiljöerna är tillgängliga
för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas åt
tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena måste självfallet
hänsyn tas till innehållet i de beslut som kan komma att fattas
i en nära framtid då det gäller formerna för statens ägande och
förvaltning av fastigheter (se närmare härom budgetpropositionen
bil. 12 s. 80, bet. 1991/92:FiU8, lagrådsremiss med förslag till
riktlinjer angående domänverkets mark- och fastighetsinnehav i
samband med verkets ombildning till aktiebolag, prop.
1991/92:102 om totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret
1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93).</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna Kr209,
Kr232, Kr271 yrkande 17 i denna del, Kr273 yrkande 6 i denna del
och Kr287 anfört om överväganden rörande inrättandet av en
nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>Det finns ett mycket stort antal stipendiefonder på
kulturområdet. Merparten av dem torde ha tillkommit genom
enskilda initiativ. Även på idrottsområdet finns
stipendiefonder. Såvitt känt har fonderna tillkommit utan
föregående statlig utredning. Utskottet avstyrker mot denna
bakgrund att riksdagen tar något initiativ till en
utredningsverksamhet syftande till att fonder skapade med hjälp
av privat kapital för stipendier för att fler ungdomar skall
satsas på kultur och idrott. Motion Sk349 (nyd) yrkande 3 bör
därför avslås.</pre>
<pre>Utskottet avstyrker även motion Kr272 (nyd) yrkande 4.
Motionärerna vill ha en översyn som syftar till att det skall
vara gynnsamt för företag eller enskilda att tillföra medel
till kulturen genom direkta bidrag, sponsring eller inrättande
av fonder. Utskottet hänvisar till att frågor av det slag som
motionärerna tar upp årligen behandlas av skatteutskottet.</pre>
<pre>Kulturturism</pre>
<pre>Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill att det skall göras
en snabbutredning för att kartlägga hur en utveckling av
kulturturismen skall kunna främjas (yrkande 10). Diskussioner
och samarbete mellan turistindustrin och företrädare för
kultursektorn, inklusive kulturmiljöområdet, bör uppmuntras på
nationell, regional och lokal nivå.</pre>
<pre>Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
insatser för att främja kulturturism. Utskottet har i olika
sammanhang behandlat frågor därom. Bl.a. har under de senaste
åren särskilda medel beräknats under kulturmiljöanslaget för vad
som betecknas som aktiv kulturmiljövård. I detta betänkande
uttalar sig utskottet i ett tidigare avsnitt för att närmare
överväganden om tillkomsten av en nationell kulturmiljöstiftelse
skall komma till stånd. Därvid understryker utskottet särskilt
vikten av att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas; som framhålls
i den övergripande utredning som gjorts på området utgör väl
bevarade kulturmiljöer viktiga besöksmål inom turistnäringen,
och det är av stor vikt för svensk turistnäring att både bevara
och förbättra utbudet av kulturhistoriska sevärdheter. Vidare
hänvisar utskottet till de synpunkter rörande kulturturism som
utskottet redovisar i det nyligen avgivna betänkandet KrU16 om
turism.</pre>
<pre>Utskottet anser att motionsyrkandet får anses besvarat med det
anförda. Detta avstyrks således.</pre>
<pre>Internationella kontakter</pre>
<pre>Utskottet kan helt ansluta sig till uppfattningen i motion
Kr272 (nyd) om vikten av ett ökat internationellt kulturutbyte
(yrkande 3). Denna uppfattning står i god överensstämmelse med
vad som anförs i budgetpropositionen i ett särskilt avsnitt om
internationellt kulturutbyte (bil. 12 s. 23). I avsnittet
framhåller kulturministern bl.a. att hon har för avsikt att
senare ta initiativ till ett fortsatt arbete inom
kulturdepartementet för den kulturella integrationen i Europa.
Utskottet anser att motionsyrkandet inte påkallar något
riksdagens initiativ.</pre>
<pre>Kulturadministration, m.m.</pre>
<pre>I flera motioner tas upp frågor om den statliga
kulturadministrationen. Motionerna har i
huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall utnyttjas på
ett effektivt sätt och att de möjligheter till rationaliseringar
av administrationen som kan finnas skall tas till vara.
Motionerna är följande, nämligen Kr228 (fp), Kr239 (m) och Kr272
(nyd) yrkandena 9 och 12. Härutöver bör nämnas att i motion
Kr239 tas upp även frågan om överförande av beslut om fördelning
av bidrag till annat än statliga organ och till organ på
regional eller lokal nivå.</pre>
<pre>Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i den rapport
rörande statlig kulturpolitik i Sverige som en europeisk
expertgrupp för något år sedan genomförde inom ramen för
programmet för Europarådets länderexaminationer framhålls att
även om de offentliga utgifterna för kultur är exceptionellt
höga, den centrala byråkrati som administrerar dem är påfallande
liten. Detta konstaterande av utomstående bedömare och de
synpunkter dessa framför i sammanhanget står självfallet inte i
motsättning till att fortsatta ansträngningar måste göras i
syfte att så stor del som möjligt av de resurser som kan
avsättas för kulturområdet tillförs själva kulturverksamheten.</pre>
<pre>Som anges i budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8) har
regeringen för avsikt att se över och analysera frågor som rör
kultursektorns myndighetsstruktur, ansvars- och
kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och marknadens betydelse
för kulturverksamheten. Det framstår som naturligt att de
synpunkter som förs fram i motionerna uppmärksammas vid detta
översynsarbete. Såvitt utskottet kan bedöma ligger nämligen
motionsfrågorna i allt väsentligt inom ramen för
översynsarbetet. Då det gäller den i motion Kr239 upptagna
frågan om medelsfördelning vill utskottet också hänvisa till vad
utskottet tidigare anfört i frågan (se senast bet. 1990/91:KrU20
s. 14).</pre>
<pre>Motionsyrkandena avstyrks.</pre>
<pre>Utskottet avstyrker även motion Kr213 (s). Denna har till
syfte att kulturrådet skall lägga fram förslag till hur andra
bidragsmottagare än institutioner skall kunna få besked om
bidragsbeslut i ett tidigare skede än vad som för närvarande
är fallet.</pre>
<pre>Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att
bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Övergången till
treåriga budgetramar bör, som motionärerna framhåller, vara
ägnad att förbättra möjligheterna till att ge bidragsmottagarna
bättre planeringsförutsättningar. Även det översynsarbete som
redovisats ovan kan få betydelse i detta hänseende. Utskottet
vill också erinra om att kulturrådet under senare år i vissa
fall informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i
fråga om kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt
framhålla att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende
i de fall bidragsbesluten är beroende av beslut av
statsmakterna, som ännu inte fattats.</pre>
<pre>Vissa resursfrågor</pre>
<pre>Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) ställer sig mycket
positiva till ökade statliga insatser på kulturområdet -- dock
först fr.o.m. budgetåret 1993/94.</pre>
<pre>För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning
under anslag som förts upp under huvudavsnittet Kulturverksamhet
m.m. med drygt 2,9 miljarder kronor. Motionärerna vill ha en
ökning av dessa anslag och -- utan närmare precisering -- till
kulturturism. En fördubbling av anslagen till kulturområdet bör
ske under den kommande treårsperioden (yrkande 5). Yrkandet
innebär således krav på en planering för en ökning med i varje
fall omkring 3 miljarder kronor under perioden.</pre>
<pre>Härutöver gör motionärerna den preciseringen av sina önskemål
att de kräver att det under nästa budgetår skall planeras för en
ökning med 1 miljard kronor för budgetåret 1993/94 (yrkande 6).
De anger i ett antal punkter vilken inriktning en sådan
planering bör ha (yrkande 7).</pre>
<pre>De av motionärerna framställda yrkandena om mycket stora
ökningar av kulturbudgeten inom en nära framtid är enligt
utskottets mening orealistiska. Det framstår som helt uteslutet
att det skulle kunna skapas utrymme inom statsbudgeten för att
nästa år fatta beslut om en ökning av kulturbudgeten med 1
miljard kronor. Inte ens om resurser av denna storleksordning
skulle finnas tillgängliga skulle det kunna anses vara rationell
medelsanvändning att med så kort varsel som det här är fråga om
öka kulturbudgeten med så betydande belopp, eftersom det
exempelvis för kulturinstitutionerna skulle behövas
investeringar som kräver betydligt längre planeringstid än ett
år. Vad nu sagts äger sin motsvarighet i fråga om kravet på en
fördubbling av stödet till kulturen under en treårsperiod.</pre>
<pre>Som en följd av utskottets ställningstagande till frågorna om
en mycket stor och snabb höjning av kulturanslaget avstyrks även
yrkandet om viss utredningsverksamhet.</pre>
<pre>Utskottet avstyrker således samtliga yrkanden.</pre>
<pre>Statens kulturråd (B 1)</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker att det för nästa budgetår anvisas ett
förslagsanslag på 23852000 kr. till kulturrådet.</pre>
<pre>Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(B 2)</pre>
<pre>Inledning</pre>
<pre>Från detta reservationsanslag anvisas bidrag till skilda
ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet
samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar
enligt regeringens förslag 30 anslagsposter eller delposter (se
bil. 12 s. 16 och 17). Det föreslås under anslaget en
medelsanvisning på totalt 113744000 kr.</pre>
<pre>I det följande tar utskottet upp till särskild bedömning
endast anslagsposter beträffande vilka motionsyrkanden
framställts. Eftersom -- i förhållande till regeringens förslag
-- viss nedskärning av anslagspost 1 Till statens kulturråds
disposition för utvecklingsverksamhet yrkas i syfte att
finansiera viss uppräkning av annan anslagspost (nr 4) eller att
delfinansiera ny anslagspost (Försöksverksamhet med
länskonstnärer) behandlas förstnämnda anslagspost inte förrän
utskottet gjort en bedömning av sakfrågorna.</pre>
<pre>Centrumbildningar (delpost 2.2)</pre>
<pre>Regeringen föreslår en uppräkning av anslagsposten med 4 %
till 7218000 kr.</pre>
<pre>En ytterligare uppräkning, nämligen med 1800000 kr.,
föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2. Motionärerna framhåller
att, som slagits fast i en rapport från kulturrådet,
centrumbildningarna inom respektive konstområde har fyllt, och
kommer att fylla, en viktig funktion för den icke
institutionsbundna kulturverksamheten. Eftersom det inte är
möjligt att effektivisera administrationen ytterligare, är det
av avgörande betydelse för centrumbildningarnas fortsatta
verksamhet att anslagsposten räknas upp.</pre>
<pre>Utskottet vill erinra om att riksdagen efter förslag av
utskottet förra året gjorde en medelsberäkning för anslagsposten
som översteg den av regeringen föreslagna med 1 milj.kr. En viss
del av de ökade resurserna tillfördes -- i enlighet med
utskottets intentioner -- den nya centrumbildningen Centrum för
konst & hantverk men de skapade även utrymme för en icke
oväsentlig höjning av bidragen till de övriga
centrumbildningarna.</pre>
<pre>Med beaktande av den uppräkning av anslagsposten som gjordes
förra året och med hänsyn till angelägenheten av att riksdagen
iakttar stor försiktighet med anslagsuppräkningar även då det är
fråga om relativt begränsade belopp avstyrker utskottet
motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning.</pre>
<pre>Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten (anslagspost 4)</pre>
<pre>För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1300000
kr. I budgetpropositionen föreslås en uppräkning med 52000
kr., motsvarande 4 %, dvs. samma uppräkning som görs för
merparten av bidragsanslagen.</pre>
<pre>Utskottet har vid flera tillfällen föreslagit riksdagen att
göra en uppräkning av bidraget utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet har anfört bl.a. att Vadstena-akademien har stor
betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt.
Utskottet gör inte någon ändring i denna bedömning. Med hänsyn
till den nivå  bidraget till Vadstena-akademien nu nått är
utskottet emellertid inte berett att för nästa budgetår föreslå
en större uppräkning än vad regeringen föreslagit. Utskottet
avstyrker därför motion Kr253 (c, fp), såvitt däri föreslås en
extra uppräkning med 500000 kr. Uppräkningen skulle
finansieras genom motsvarande begränsning av anslagspost 1.</pre>
<pre>Dansens Hus (anslagspost 5)</pre>
<pre>Stiftelsen Dansens Hus startade sin verksamhet i januari 1991.
Stiftelsebildare är Operan, Svenska riksteatern, Göteborgs
musikteater, Östergötlands länsteater, Malmö stadsteater,
Dansmuseifonden och Danscentrum. Enligt en överenskommelse
mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad
skulle verksamheten finansieras genom att staten bidrar med 50 %
och landstinget och staden med 25 % vardera. Under kalenderåret
1991 bidrog Stockholms stad med 2080000 kr. och landstinget
med 1 milj.kr. Staten bidrog med 5 milj.kr. till driften under
detta anslag och med 1,1 milj.kr. för att täcka upp uteblivet
bidrag från landstinget. Enligt vad som anges i
budgetpropositionen (bil. 12 s. 21) kommer Stockholms stad att
kalenderåret 1992 bidra med 2150000 kr. och Stockholms läns
landsting med 1 milj.kr.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att det totala
statsbidraget för budgetåret 1992/93 beräknas till 6820000
kr. Beloppet har beräknats för att ge full kostnadstäckning för
ökade hyror för befintliga lokaler samt för nya
repetitionslokaler för Cullbergbaletten i anslutning till
Dansens Hus.</pre>
<pre>I motion Kr271 (s) yrkas att riksdagen skall begära att
regeringen redovisar resultatet av förda förhandlingar om
finansieringen av Dansens Hus (yrkande 20). Motionärerna vill
också att riksdagen skall uttala sig för behovet av att öka de
samlade offentliga bidragen till Dansens Hus (yrkande 21).</pre>
<pre>Utskottet, som fått information om bl.a. de nuvarande
ekonomiska förhållandena för Dansens Hus av företrädare för
detta, anser att de grundförutsättningar för verksamheten som
förelåg vid starten inte får raseras. Utskottet har
uppmärksammat att den första verksamhetsperioden har varit
framgångsrik med en ökande danspublik med stort ungdomligt
inslag. Verksamheten har fått goda omdömen både inom och utom
landet. Trots pressade ekonomiska förhållanden har verksamheten
kunnat genomföras planenligt. En mångfald utländska gästspel har
redan genomförts. Samproduktioner med institutioner i andra
delar av landet förbereds och planeras. Cullbergbaletten har
fått den hemmascen den länge behövt. Andra svenska dansgrupper
och koreografer har fått nya tillfällen att framträda. De har
därigenom även fått ökade möjligheter till engagemang utomlands
genom att de vid föreställningarna i Dansens Hus har kunnat
presentera sig inför tillresande representanter för dansscener i
andra länder.</pre>
<pre>För utskottet framstår verksamheten vid Dansens Hus som en
angelägen del av kulturlivet i landet. Verksamheten har
därutöver särskild betydelse för Stockholmsregionen. Liksom
hitintills bör staten stå för en betydande del av det allmännas
ekonomiska bidrag. Det är emellertid ytterst angeläget att --
som överenskoms då verksamheten startade -- också Stockholms
kommun och Stockholms läns landsting tar sin del av ansvaret för
att verksamheten ges sådana ekonomiska villkor att en mera
långsiktig planering blir möjlig. I budgetpropositionen anförs
att den omständigheten att landstinget inte fullt ut vill stå
för sin andel av bidragsgivningen naturligtvis skapar
svårigheter att driva verksamheten. Kulturministern har uttalat
att hon avser att ta initiativ till överläggningar med
Stockholms läns landsting i den här aktuella frågan. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer överläggningar att hållas även med
kommunen. Utskottet vill understryka angelägenheten av att
finansieringsfrågan får en mera långsiktig lösning. Utskottet
förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang informerar
riksdagen om resultatet av överläggningarna. Det här aktuella
motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening inte någon
riksdagens åtgärd (yrkande 20).</pre>
<pre>Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om
en ökning i framtiden av de samlade offentliga bidragen till
Dansens Hus. Motion Kr271 yrkande 21 avstyrks därför.</pre>
<pre>Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)</pre>
<pre>Regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten har
gjorts med utgångspunkt i att bidrag till Riksskådebanan -- för
innevarande budgetår 1484000 kr. -- föreslås bli beräknade
under en ny anslagspost, Skådebaneverksamhet. En uppräkning av
anslagsposten föreslås med 4 %. Det sagda innebär att posten
beräknas till 6331000 kr.</pre>
<pre>I två motioner, Kr252 (s) och Kr271 (s) yrkande 2, föreslås en
medelsberäkning för anslagsposten som är 2 milj.kr. högre än den
av regeringen föreslagna. I förstnämnda motion utvecklas
utförligt behovet av ett ökat stöd till kultur i arbetslivet.
Motionärerna framhåller bl.a. att kultur i arbetslivet har sin
största betydelse som ett "verktyg" för att rättvisare fördela
samhällets insatser på kulturområdet.</pre>
<pre>Som närmare redovisats i ett tidigare avsnitt i betänkandet
avser statens kulturråd enligt vad utskottet inhämtat att senare
i denna månad för regeringen redovisa bl.a. ett uppdrag att
samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för att
aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Som utskottet
framhöll förra året bör det bli möjligt att på grundval av
reaktionerna i remissomgången ta ställning till bl.a. stödet
till kultur i arbetslivet. För nästa budgetår bör medel under
förevarande anslagspost beräknas med belopp som regeringen
föreslagit eller således 6331000 kr. Motionsyrkandena
avstyrks således.</pre>
<pre>Till regeringens disposition (anslagspost 13)</pre>
<pre>Regeringen föreslår en medelsberäkning som ger kompensation
för prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker förslaget, vilket
innebär att ett belopp om 3796000 kr. skall beräknas under
anslaget.</pre>
<pre>I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr204 (fp) om
resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna i Södertälje
kommun. Sedan länge bedrivs antroposofisk verksamhet i kommunen.
Den är förlagd till Järna och har nu nått en betydande
omfattning. Den samverkan som utvecklats mellan bl.a. medicinsk,
pedagogisk och konstnärlig verksamhet har vunnit även
internationell uppmärksamhet. Detta gäller också
institutionernas arkitektur. Skapare av denna är Erik Asmussen.
Denne är också arkitekt för ett kulturhus, i vilket skall
bedrivas aktiviteter som är ägnade att vidareutveckla
verksamheten. Kulturhuset beräknas komma att kosta totalt 45
milj. kr. då det är färdigställt. Hitintills har 29 milj.kr.
influtit genom donationer. Kulturhuset innehåller bl.a. en
rymlig scen. Antalet åskådare kan uppgå till 500. Den totala
golvytan är 3 500 kvm.</pre>
<pre>I den mån motionen syftar till att medel över statsbudgeten
skall utgå för investeringsändamål hänvisar utskottet till de
möjligheter huvudmannen för anläggningen har att söka bidrag av
medel som anvisas under anslaget på kulturhuvudtiteln för stöd
till icke-statliga kulturlokaler (B 4). Då det gäller medel till
särskilda projekt som är avsedda att komma till stånd på
kulturhuset finns möjlighet att söka stöd av medel från
förevarande anslagspost eller från anslagspost 1 som behandlas i
det följande. Motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening
inte någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks.</pre>
<pre>Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd
Försöksverksamhet med länskonstnärer</pre>
<pre>Ett belopp om 3 milj.kr. bör enligt motion Kr271 (s) yrkande
29 beräknas under en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet
med länskonstnärer. Anslagsposten bör delfinansieras genom en
begränsning av anslagspost 1 som avser kulturrådets
utvecklingsmedel med 1 milj.kr. (yrkande 28 som behandlas i
följande avsnitt). Motionärerna framhåller med hänvisning till
erfarenheterna i Finland värdet av arbetsstipendier åt
konstnärer som vill ägna sig åt pedagogiskt utvecklingsarbete
med amatörer. De erinrar om att en påbörjad försöksverksamhet på
området i Sverige inte kunnat fullföljas på grund av att
kulturrådets utvecklingsmedel varit otillräckliga.</pre>
<pre>Beträffande den av kulturrådet inledda försöksverksamheten med
s.k. länskonstnärer vill utskottet redovisa följande.</pre>
<pre>Efter förslag i 1990 års budgetproposition beräknades medel
för att en treårig försöksverksamhet skulle kunna inledas. I av
kulturrådet fastlagda riktlinjer för verksamheten angavs att
syftet var att höja kvaliteten inom amatörkulturen, ge
konstnärer möjlighet att arbeta som pedagoger för nya grupper av
deltagare, främja en bättre geografisk spridning av
kvalificerade konstnärliga insatser inom ett län samt pröva
metoder för en permanent verksamhet med eller utan statligt
stöd. Verksamhet med barn och framför allt ungdom borde
prioriteras. Riktlinjerna i övrigt innehöll bl.a. att en
fördelning på olika konstområden borde göras och att huvudmannen
för verksamheten skulle göra en egen ekonomisk insats.</pre>
<pre>Sex projekt i olika delar av landet fick bidrag efter beslut
av kulturrådet. Våren 1991 fann kulturrådet att de ekonomiska
förutsättningarna för att fullfölja försöksverksamheten ändrats
som en följd av att riksdagen beslöt minska kulturrådets fria
resurs för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1 under
förevarande anslag). Bidragsmottagarna underrättades i april
månad om att de inte kunde påräkna fortsatta bidrag. Sedermera
har dock bidrag utgått i ett fall, nämligen till ett projekt för
samordning på konstområdet i Östergötlands län.</pre>
<pre>Utskottet vill erinra om att nedskärningen av kulturrådets
fria resurser för utvecklingsverksamhet vid förra årets
budgetbehandling skedde för att det skulle vara möjligt att
tillföra Svenska riksteatern ökade resurser. Som utskottet
anförde i sammanhanget ledde detta till att vissa
utvecklingsinsatser som i och för sig framstår som angelägna
måste anstå. Mot den nu angivna bakgrunden och att det även vid
årets budgetbehandling är angeläget att iaktta återhållsamhet
vid anslagsberäkningen avstyrker utskottet motionsyrkandet.</pre>
<pre>Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
(anslagspost 1)</pre>
<pre>Utskottet har i det föregående avstyrkt dels förslag om en
uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag, dels
förslag om inrättandet av en ny anslagspost avseende
försöksverksamhet med länskonstnärer. Med hänsyn härtill och med
beaktande av det behov som finns av att en fortsatt
utvecklingsverksamhet bedrivs på kulturområdet avstyrker
utskottet motion Kr253 (c, fp) i här aktuell del och motion
Kr271 (s) yrkande 28 samt tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning för anslagsposten. Detta innebär att ett belopp
om 18 236 000 kr. bör beräknas för denna.</pre>
<pre>Bidrag till samisk kultur (B 3)</pre>
<pre>Medlen under detta anslag fördelas av samefondens
kulturdelegation. För att öka delegationens möjligheter att
bevilja bidrag för bl.a. teaterverksamhet föreslår regeringen
att anslaget räknas upp med 1226000 kr. En total
medelsanvisning om 6872000 kr. föreslås.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag.</pre>
<pre>I detta sammanhang vill utskottet nämna att kulturrådet i
februari månad i år beslutat tilldela interimsstyrelsen för en
samisk teater i Kiruna 500000 kr. för utveckling av den
samiska teatern, som nu nybildats.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>1. beträffande en parlamentarisk utredning om
kulturpolitiken</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr240,
1991/92:Kr271 yrkande 19, 1991/92:Kr272 yrkandena 1 och 2,
1991/92:Kr277 och 1991/92:Kr283 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>2. beträffande kulturens lönsamhet</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 8,</pre>
<pre>3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på
1990-talet</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 14,
res. 1 (s)</pre>
<pre>4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr274 yrkande 1,
men. (v)</pre>
<pre>5. beträffande kostnadsfria boklån</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr212 och
1991/92:Kr271 yrkande 1,
res. 2 (s)</pre>
<pre>6. beträffande folkbibliotekens öppethållande</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr205,</pre>
<pre>7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 22,
res. 3 (s)</pre>
<pre>8. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr279,</pre>
<pre>9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk673 yrkande 2,
res. 4 (nyd)</pre>
<pre>10. beträffande viss kulturverksamhet på mindre orter</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 12 och
1991/92:Kr273 yrkande 2,</pre>
<pre>11. beträffande amatörkulturen och de regionala
institutionerna</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 27,</pre>
<pre>12. beträffande grundbidragssystemet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr270 yrkande 2,
1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276,
res. 5 (nyd)</pre>
<pre>13. beträffande fonder för vissa investeringar i
kulturbyggnader</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 17 och
1991/92:Kr273 yrkande 6, båda yrkandena i denna del,</pre>
<pre>14. beträffande en nationell stiftelse för
kulturmiljöförvaltning</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr209,
1991/92:Kr232, 1991/92:Kr271 yrkande 17 i denna del,
1991/92:Kr273 yrkande 6 i denna del och 1991/92:Kr287 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>15. beträffande vissa stipendiefonder</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk349 yrkande 3,</pre>
<pre>16. beträffande en översyn rörande kulturbidrag från företag
och enskilda</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 4,</pre>
<pre>17. beträffande kulturturism</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 10,</pre>
<pre>18. beträffande internationella kontakter</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 3,</pre>
<pre>19. beträffande den statliga kulturadministrationen</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr228, 1991/92:Kr239
och 1991/92:Kr272 yrkandena 9 och 12,
res. 6 (nyd)</pre>
<pre>20. beträffande besked om bidragsbeslut</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr213,</pre>
<pre>21. beträffande vissa resursfrågor</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkandena 5, 6 och
7,
res. 7 (nyd)</pre>
<pre>22. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 23852000 kr.,</pre>
<pre>23. beträffande beräknande av medel för delposten
Centrumbildningar</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar
att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas
7218000 kr.,
men. (v)</pre>
<pre>24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr253 i denna del beslutar att för
angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas
1352000 kr.,</pre>
<pre>25. beträffande överläggningar om finansieringen av Dansens
Hus</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 20,</pre>
<pre>26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen
till Dansens Hus</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 21,
res. 8 (s)</pre>
<pre>27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur
i arbetslivet</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och 1991/92:Kr271
yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under
anslaget vid moment 31 skall beräknas 6331000 kr.,
res. 9 (s)</pre>
<pre>28. beträffande resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr204,</pre>
<pre>29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost
benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer</pre>
<pre>att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 29 i denna
del,
res. 10 (s)</pre>
<pre>30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr253 i denna del och 1991/92:Kr271
yrkande 28 i denna del beslutar att för angivna anslagspost
under anslaget vid moment 31 skall beräknas 18236000 kr.,
res. 11 (s)</pre>
<pre>31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr252, 1991/92:Kr253,
1991/92:Kr257 yrkande 2 och 1991/92:Kr271 yrkandena 2, 28 och
29, samtliga yrkanden i denna del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 113744000 kr.,
res. 12 (s)
men. (v)</pre>
<pre>32. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk
kultur</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 872 000 kr.</pre>
<pre>Stockholm den 24 mars 1992</pre>
<pre>På kulturutskottets vägnar</pre>
<pre>
Åke Gustavsson</pre>
<pre>
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m) (mom. 2--32), Hugo
Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s) (mom.
2--32), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s) (mom. 2--32),
Göran Åstrand (m) (mom. 1), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran
(kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte
Branting (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och
Monica Widnemark (s) (mom. 1).</pre>
<pre>Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid besluten under mom. 2--32.</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>l. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (mom. 3)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "De förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Uppdraget för den övergripande kulturpolitiska utredning som
på utskottets initiativ skall komma till stånd ligger väl i
linje med vad som föreslås i den socialdemokratiska motionen
Kr271. Resultatet av utredningsarbetet bör därför vara ägnat att
i ett längre perspektiv främja en kulturpolitik som har den
inriktning som förordas i motionen.</pre>
<pre>Som anges i motionen är de riktlinjer för nittiotalets
kulturpolitik som lades fast av den socialdemokratiska
regeringen fortfarande giltiga. Riktlinjerna har angetts i det
föregående. Till de åsyftade riktlinjerna bör läggas ytterligare
en, nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om
statens ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet.
Utskottet ansluter sig till de synpunkter som redovisas i
motionen. I sammanfattning innebär synpunkterna att en
första utgångspunkt för de statliga insatserna för kulturen bör
vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan
olika kulturverksamheter i landet, att en andra utgångspunkt
för insatserna bör vara att de skall koncentreras till de
områden som kommunerna inte kan eller har svårt att klara av
och att en tredje utgångspunkt för insatserna bör vara att
stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter
och unga artister en chans att nå sin publik.</pre>
<pre>Utifrån den grundsyn som sålunda redovisats bör konkreta
insatser sättas in i enlighet med de förslag som läggs fram i
motion Kr271. Utskottet behandlar dessa förslag i andra
sammanhang, i några fall i andra betänkanden än detta.</pre>
<pre>Vad utskottet anfört om utgångspunkter för kulturpolitiken på
1990-talet bör riksdagen med anledning av motion Kr271 yrkande
14 som sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på
1990-talet</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>
2. Kostnadsfria boklån (mom. 5)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Frågan om" och slutar med "Kr271 (s) yrkande 1" bort
ha följande lydelse:</pre>
<pre>Frågan om avgifter för den service som de allmänna
folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt
godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken
skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna
princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser
utskottet att riksdagen med anledning av  motion Kr212 (s) och
motion Kr271 (s) yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till
känna att principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande
görs har regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om
principen ånyo skulle sättas i fråga.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>5. beträffande kostnadsfria boklån</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr212 och
1991/92:Kr271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.</pre>
<pre>3. Vissa uppgifter för moderna museet (mom. 7)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "I egenskap" och slutar med "detta avstyrks" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Statens konstmuseer -- i vilket moderna museet ingår -- har
ett särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom
konstområdet. Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a.
samverkan med konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Med ett
nytt modernt museum -- vi utgår från att nya byggnader kommer
att tas i bruk inom några år -- kommer det att ställas ökade
krav på att statens konstmuseer till fullo lever upp till sitt
ansvar i detta hänseende. Om så inte sker kommer det att bli
svårt att skapa förståelse för de stora investeringar som görs i
Stockholm för de nya museibyggnaderna.</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr271 (s)
yrkande 22 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (mom. 9)</pre>
<pre>Anne Sörensen (nyd) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>I enlighet med de synpunkter som kommer till uttryck i motion
Sk673 (nyd) vill utskottet framhålla att det är nödvändigt att
åtgärder vidtas för att förhindra att länsmuseerna förlorar sin
självständighet genom att det nuvarande huvudmannaskapet
förändras så att museerna blir direkt beroende av politikerna i
landstinget, något som erfarenhetsmässigt leder till en
politisering av verksamheten. I sammanhanget bör också beaktas
att det är ovisst vad som händer med landstingen i framtiden.
Det är därför olämpligt att länsmuseerna ges avdelningsliknande
status i landstingen. Det bör ankomma på regeringen att överväga
vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att förhindra en sådan
utveckling som motionärerna befarar.</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Sk673 i
här aktuell del (yrkande 2) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställande under 9 bort ha föjande
lydelse:</pre>
<pre>9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk673 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>5. Grundbidragssystemet m.m. (mom. 12)</pre>
<pre>Anne Sörensen (nyd) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Enligt utskottets" och på s. 18 slutar med
"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Kommunalekonomiska kommitténs förslag har under
remissbehandlingen med rätta utsatts för en mycket stark kritik
då det gäller utredningsförslaget att det regionala stödet till
kulturinstitutioner skall tas bort och bakas in i det allmänna
skatteutjämningssystemet. Som framhålls i motion Kr276 (nyd) är
statsbidragssystemet för länsmuseerna inte villkorslöst.
Systemet bygger på principen att museerna skall ge en
motprestation, nämligen i form av service till
riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna inom
kulturmiljövården. Det är viktigt att länsmuseerna finns kvar
för att värna om det regionala kulturarvet och man får därför
inte ta risken att huvudmännen i kärva tider skär ner resurserna
till museerna som en följd av att de specialdestinerade
statsbidragen tas bort. Det finns också risk för att andra
verksamheter som är viktiga för det regionala kulturlivet skärs
ner eller försvinner om dessa statsbidrag tas bort.</pre>
<pre>Utskottet anser i enlighet med det anförda att regeringen inte
bör lägga fram något förslag om avskaffande av de här aktuella
statsbidragen på kulturområdet. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna Kr270 yrkande 2, Kr271
yrkande 13 och Kr276 som sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>12. beträffande grundbidragssystemet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr270
yrkande 2, 1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>
6. Den statliga kulturadministrationen (mom. 19)</pre>
<pre>Anne Sörensen (nyd) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som
börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "bet.
1990/91:KrU20 s. 14)." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Som utskottet angett i det föregående har de här aktuella
motionerna i huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall
utnyttjas på ett effektivt sätt och att de möjligheter till
rationaliseringar av administrationen som kan finnas skall tas
till vara. Utskottet anser det vara självklart att så stor del
som möjligt av de resurser som kan avsättas för kulturområdet
tillförs själva kulturverksamheten och att administrationen
begränsas så mycket som möjligt.</pre>
<pre>Härutöver vill utskottet ställa sig bakom vad som anförs i
motion Kr272 (nyd) och som har en starkare inriktning på ett bra
resursutnyttjande hos kulturinstitutionerna.
Man bör utnyttja de möjligheter som finns att få in privata
pengar genom bl.a. samfinansierade projekt. Utbudet bör i större
utsträckning anpassas till vad som efterfrågas, något som enkelt
kan göras genom marknadsundersökningar. Det är viktigt att
institutionerna lär sig att utnyttja den ekonomiska potential
som kulturen utgör.</pre>
<pre>De synpunkter utskottet redovisat i det föregående bör enligt
utskottets mening övervägas under det översynsarbete rörande
bl.a. kultursektorns ansvars- och kostnadsfördelning och
marknadens betydelse för kulturverksamheten som aviseras i
budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8).</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
Kr228, Kr239 och Kr272 yrkandena 9 och 12 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>19. beträffande den statliga kulturadministrationen</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr228,
1991/92:Kr239 och 1991/92:Kr 272 yrkandena 9 och 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>
7. Vissa resursfrågor (mom. 21)</pre>
<pre>Anne Sörensen (nyd) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med "De av" och på s. 25 slutar med "samtliga yrkanden."
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med hänsyn
till det statsfinansiella läget för budgetåret 1992/93 inte
finns utrymme för en kulturbudget som är större än den av
regeringen föreslagna. Däremot bör under budgetåret planering
ske i avsikt att öka kulturanslagen med en miljard kronor för
nästföljande budgetår, dvs. 1993/94. Inom en treårsperiod bör
skapas förutsättningar för en fördubbling av anslagen till
kulturen. Kulturbudgeten bör således därefter uppgå till i vart
fall 6 miljarder kronor.</pre>
<pre>Självfallet krävs det en god planering för att en så kraftig
uppräkning av kulturanslagen som utskottet förordar skall kunna
genomföras med ett effektivt resursutnyttjande. Planeringen bör
ske utifrån de prioriteringar som anges i motion Kr272.
Ytterligare resurser bör inriktas på bl.a. projekt och program
som fokuserar experiment och förnyelse, ökat internationellt
kulturutbyte för statliga institutioner, kulturturism,
barnkultur, uppbyggnad av kulturella centra, kultur i media,
möjligheter för statens konstmuseer att löpande förnya sina
samlingar genom inköp av konst och ökade möjligheter att
genomföra attraktiva utställningar.</pre>
<pre>Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr272
yrkandena 5, 6 och 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>21. beträffande vissa resursfrågor</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr272 yrkandena
5, 6 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.</pre>
<pre>8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens
Hus (mom. 26)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför." bort
ha följande lydelse:</pre>
<pre>Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört om
verksamheten vid Dansens Hus är det enligt utskottets mening
motiverat att de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus
ökas i framtiden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Kr271 (s) yrkande 21 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen
till Dansens Hus</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr 271 yrkande
21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.</pre>
<pre>9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
(mom. 27)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som
börjar med "Som närmare" och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:</pre>
<pre>Som redovisats i det föregående innebär regeringens förslag
att endast en fyraprocentig uppräkning av anslagsposten skall
göras, nämligen till 6331000 kr. Den uppräkning med
ytterligare 2 milj.kr. som föreslås i motion Kr252 (s) och
motion Kr271 (s) yrkande 2 är enligt utskottets mening
välmotiverad. Utskottet anser att den utförliga motivering för
uppräkningen som finns i förstnämnda motion är bärande. "Kultur
i arbetslivet" blev under 70-talet ett begrepp som fick
betydelse för att öka kulturintresset hos nya grupper. Tanken
bakom den reguljära satsning på kultur i arbetslivet som sattes
i gång efter ett riksdagsbeslut år 1985 var att det går lättare
att bryta ner sociala och kulturella hinder i den vardagliga
miljön än att få människor att uppsöka för dem främmande
kulturmiljöer. Den verksamhet som nu finns bygger på gemenskapen
på arbetsplatserna och påverkan från arbetskamraterna.
Aktiviteterna spänner över hela kulturområdet. Utskottet
hänvisar till den redovisning som finns i motionen. I denna
redovisas bl.a. insatserna på litteraturområdet utförligt.</pre>
<pre>Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att kultur i
arbetslivet har sin största betydelse som ett "verktyg" för att
rättvisare fördela samhällets insatser på kulturområdet.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen med
bifall till motionsyrkandena för anslagsposten Kultur i
arbetslivet bör beräkna 8331000 kr.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur
i arbetslivet</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och
1991/92:Kr271 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna
anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas
8331000 kr.</pre>
<pre>10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd
Försöksverksamhet med länskonstnärer (mom. 29)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>I motion Kr271 (s) lämnas en utförlig motivering för behovet
av stöd till amatörkulturen. Därvid understryks bl.a.
angelägenheten av att den avbrutna försöksverksamheten med
länskonstnärer får en fortsättning. Det hänvisas till att
erfarenheterna i Finland varit goda.</pre>
<pre>Utskottet anser att en fortsättning av försöksverksamheten är
så angelägen att det är motiverat att utrymme skapas för denna
verksamhet genom att kulturrådets utvecklingsmedel begränsas med
1 milj.kr. och genom att en utökad medelsanvisning om 2 milj.kr.
görs.</pre>
<pre>Således bör med bifall till motion Kr271 (s) yrkande 29 3
milj.kr. beräknas för en ny anslagspost för ändamålet.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost
benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 29 i denna
del beslutar att för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet
med länskonstnärer under anslaget vid mom. 31 skall beräknas
3000000 kr.</pre>
<pre>
11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (mom.
30)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "för denna" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om en
uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag. Vidare
har utskottet tillstyrkt inrättandet av en ny anslagspost
avseende försöksverksamhet med länskonstnärer och därvid uttalat
att förevarande anslagspost bör begränsas med 1 milj.kr. I
enlighet med det anförda och med beaktande av det behov som
finns av att en fortsatt utvecklingsverksamhet bedrivs på
kulturområdet avstyrker utskottet motion Kr253 (c, fp) i här
aktuell del samt föreslår med bifall till motion Kr271 (s)
yrkande 28 och med anledning av regeringens förslag att ett
belopp om 17 236 000 kr. beräknas för anslagsposten.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1991/92:Kr271 yrkande 28 i denna del och med avslag
på motion Kr253 i denna del beslutar att för angivna anslagspost
under anslaget vid moment 31 skall beräknas 17236000 kr.,</pre>
<pre>
12.Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 31)</pre>
<pre>Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser att utskottets hemställan under 31 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna Kr252 och Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga
yrkanden i denna del, och med avslag på motionerna Kr253 och
Kr257 yrkande 2, båda yrkandena i denna del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 117744000 kr.</pre>
<pre>Särskilt yttrande</pre>
<pre>En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (mom. 1)</pre>
<pre>Hugo Hegeland, Göran Åstrand och Birgitta Wistrand (alla m)
anför:</pre>
<pre>Som vi moderater länge anfört är det nödvändigt att öka
kulturskaparnas frihet och överföra beslutskompetens och
ekonomiska medel från staten och statliga organ till kulturens
regionala och lokala institutioner och mer betona kvalitet än
kvantitet i svenskt kulturliv.</pre>
<pre>I alltför hög grad präglas denna av statlig styrning, tungrodd
central administration och fixering vid verksamheters volym. Mot
denna bakgrund är det värdefullt att utskottet föreslår en
översyn av 1974 års kulturpolitiska mål.</pre>
<pre>Vi utgår från att utredningen särskilt beaktar frågor
om kulturskaparnas frihet och arbetssituation, om en
omstrukturerad och minimerad kulturadministration,
om utökad kultursponsring, om breddad satsning på kulturturism
och om den svenska kulturpolitikens attityd till och samverkan
med kulturlivet i Europa.</pre>
<pre>
Meningsyttring av suppleant</pre>
<pre>Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.</pre>
<pre>Elisabeth Persson (v) anför:</pre>
<pre>l. Insatser för barn- och ungdomskultur (mom. 4)</pre>
<pre>Betydelsen av bl.a. statliga insatser för barn- och
ungdomskultur utvecklas utförligt i motiveringen till yrkande 1
i motion Kr274 (v). Skolan har inte levt upp till sin uppgift
att tidigt väcka lust till och behov av kultur. Som anförs i
motionen har den statliga kulturpolitiken i det stora hela
negligerat ungdomens behov av att uttrycka och spegla sin
situation.</pre>
<pre>Nyligen framlagda utredningar, bl.a. kulturrådets rapporter
med samlingsnamnet Att vidga deltagandet i kulturlivet, visar
att snedfördelningen beträffande deltagandet i kulturlivet ökat
på senare tid. Bl.a. har barn och ungdom inte fått den del av
kulturresurserna som varit motiverad. Det är värdefullt att den
nämnda  genomlysningen gjorts av deltagandet i kulturlivet,
likaväl som att en undersökning av institutionernas insatser för
barn och ungdom kommit till stånd. Jag förutsätter att den av
utskottet förordade kulturpolitiska utredningen ägnar stor
uppmärksamhet åt barn- och ungdomskulturen. I enlighet med vad
som föreslås i motionen bör emellertid en genomgripande
genomlysning göras av insatserna för barn- och ungdomskultur.
Därvid bör med utgångspunkt i synpunkterna i motionen prövas
bl.a. behovet av snabba stödinsatser för barn- och
ungdomskulturen.</pre>
<pre>
2. Beräknande av medel för delposten Centrumbildningar (mom.
23)</pre>
<pre>Jag anser att det är angeläget att den värdefulla verksamhet
som Centrumbildningarna bedriver får ett ökat stöd. Som framgår
av en av kulturrådet gjord utredning fyller dessa
sammanslutningar en viktig funktion för den icke
institutionsbundna kulturverksamheten. För nästa budgetår bör
som föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2 utöver vad regeringen
föreslagit en uppräkning med 1800000 kr. av bidraget göras.
Således bör den aktuella anslagsposten bestämmas till
9018000 kr.</pre>
<pre>3. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 31)</pre>
<pre>Jag anser att som en följd av mitt ställningstagande under 2
den totala medelsanvisningen under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. bör vara
115544000 kr.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 4, 23 och 31 bort ha hemställt:</pre>
<pre>4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur</pre>
<pre>att riksdagen i anledning av motion 1991/92:Kr274 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>23. beträffande beräknande av medel för delposten
Centrumbildningar</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar
att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas
9018000 kr.,</pre>
<pre>31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion Kr257 yrkande 2 i denna del och med avslag på
motionerna Kr 252, Kr253, Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga
yrkanden i denna del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115544000 kr.,</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2>Innehållsförteckning</h2><pre>Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 6
Övergripande frågor m.m. 6
En kulturpolitisk utredning 6
De kulturpolitiska målen 6
Aktuella motionsförslag samt viss tidigare
riksdagsbehandling 6
Utskottets bedömning 9
Synpunkter rörande kulturens lönsamhet 12
Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet 12
Insatser för barn- och ungdomskultur 14
Vissa biblioteksfrågor 14
Vissa regionala kulturfrågor, m.m. 15
Grundbidragssystemet m.m. 17
rågor om inrättandet av en nationell stiftelse för
förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala
kulturfonder, m.m. 18
Kulturturism 22
Internationella kontakter 23
Kulturadministration, m.m. 23
Vissa resursfrågor 24
Statens Kulturråd (B 1) 25
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (B
2) 25
Inledning 25
Centrumbildningar (delpost 2.2) 25
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten (anslagspost 4) 26
Dansens Hus (anslagspost 5) 26
Kultur i arbetslivet (anslagspost 7) 27
Till regeringens disposition (anslagspost 13) 28
Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd
Försöksverksamhet med länskonstnärer 28
Till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet (anslagspost 1) 29
Bidrag till samisk kultur (B 3) 30
Hemställan 30
Reservationer 33
1. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (s) 33
2. Kostnadsfria boklån (s) 34
3. Vissa uppgifter för moderna museet (s) 34
4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (nyd) 35
5. Grundbidragssystemet m.m. (nyd) 35
6. Den statliga kulturadministrationen (nyd) 36
7. Vissa resursfrågor (nyd) 37
8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens
Hus (s) 37
9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (s) 38
10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd
Försöksverksamhet med länskonstnärer (s) 38
11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (s)
39
12. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (s) 40
Särskilt yttrande 40
En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (m) 40
Meningsyttring av suppleant (v) 41</pre>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>