I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om stöd till trossamfund m.m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning,
72007000 kr. Förslaget innefattar inte någon uppräkning av
anslagsposten till lokalbidrag. Ett motionskrav om uppräkning av
denna post med omkring 17 % till 17 milj.kr. avstyrks. Med
anledning av andra yrkanden i samma motion föreslår utskottet
att riksdagen skall uttala sig dels för att den reala uppräkning
av verksamhets- och lokalbidragen som påbörjades förra året bör
fortsätta under kommande budgetår, dels för att behovet av en
ytterligare medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande
anslag ges hög prioritet vid beredningen av årets
kompletteringsproposition.
Ett enhälligt utskott föreslår med anledning av en
sjupartimotion att riksdagen som bidrag till återuppbyggnaden av
Katarina kyrka skall anvisa 15 milj.kr. över statsbudgeten.
Kyrkan, som har betecknats som en av Nordeuropas märkligaste
centralkyrkor från barocktiden, härjades natten till den 17 maj
1990 av en omfattande brand. Återuppbyggnadskostnaderna har ökat
väsentligt till följd av ändrade mervärdesskatteregler efter
branden.
I en reservation föreslås en medelsanvisning till Stöd till
trossamfund m.m. i enlighet med det ovan redovisade
motionskravet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 14
(civildepartementet) under C. Stöd till trossamfund m.m.
under punkt C 1 (s. 37--39) föreslagit riksdagen att till Stöd
till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 72007000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr425 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida utvecklingen av verksamhets-
och lokalbidraget till de fria trossamfunden,
2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1992/93 höja
lokalbidragsanslaget med 2514000 kr. eller således till 17
milj.kr., vilket betyder att anslaget C 1 Stöd till trossamfund
m.m. skall upptas till 74521000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen i kommande tilläggsbudget
bör anvisa medel till extra lokalbidrag av sysselsättningsskäl,
1991/92:Kr427 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, s, m, c, kds,
nyd, v) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslå 21 milj.kr.
till återuppbyggnaden av Katarina kyrka i Stockholm.
Utskottet
Stöd till trossamfund m.m. (C 1)
Från anslaget Bidrag till trossamfund betalas för innevarande
budgetår statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan
för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m.
(utbildningsbidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i
förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än
svenska kyrkan. I förordningen anges vilka trossamfund som har
bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som
riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10,
rskr. 111) och till vilka utbildningar bidrag får beviljas.
Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som
var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera
också till anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska
kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de judiska
församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas
ekumeniska råd, Stockholms katolska stift och ungerska
protestantiska kyrkan.
Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden
prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.
Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.
Ledamöterna i samarbetsnämnden utses av regeringen.
I budgetpropositionen anförs att, med ändring av vad som
hitintills varit fallet, bidrag till ekumenisk verksamhet och
bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör med hänsyn
till bidragens storlek inte anvisas under särskilda anslag. I
stället beräknas medel för dessa ändamål under anslagsposten
Till regeringens disposition. Anslagets rubrik bör i samband
härmed ändras så att det får beteckningen Stöd till trossamfund
m.m.
Regeringens förslag innebär att anslagsposten
Verksamhetsbidrag höjs med 2 010 000 kr. till 52260000 kr.
och att anslagsposten Lokalbidrag blir oförändrad 14486000
kr.
Anslagsposten Utbildningsbidrag höjs också enligt
regeringsförslaget, nämligen med 80000 kr. till 2080000
kr.
Anslagsposten Till regeringens disposition ökas med
2181000 kr. till 3181000 kr.; eftersom det från denna
anslagspost i fortsättningen skall kunna utgå bidrag även till
ovan angivna båda ändamål innebär den redovisade
medelsberäkningen för anslagsposten en minskning i förhållande
till innevarande år. Det bör dock framhållas att, som anges i
propositionen, den reservation som vid utgången av budgetåret
1991/92 eventuellt kan finnas kvar under anslaget Bidrag till
restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör föras över till nämnda
anslagspost.
I enlighet med det sagda föreslås en total medelsanvisning
under anslaget Stöd till trossamfund m.m. på 72007000 kr.
Efter förslag av kulturutskottet uttalade sig riksdagen våren
1990 för en real uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en
uppräkning av lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för
riksdagens ställningstagande var främst den omständigheten att
antalet medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under
1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).
Med hänvisning till riksdagens begäran föreslog regeringen
förra året en uppräkning av anslaget Bidrag till trossamfund med
10 milj.kr. Av höjningen avsåg 7 milj.kr. verksamhetsbidraget
och 2335000 kr. lokalbidraget.
Som framgår av redovisningen ovan föreslås i årets
budgetproposition endast en uppräkning av verksamhetsbidraget,
nämligen med 4 %.
I motion Kr425 (s) anförs att regeringen snarast måste
fullfölja arbetet med att återställa verksamhetsbidragets värde
till den reala nivå det hade vid ingången av 1980-talet.
Motionärerna hänvisar till att detta är särskilt angeläget med
hänsyn till att invandrarsamfunden växt kraftigt under hela
1980-talet och att en offensiv invandrar- och flyktingpolitik
måste inrymma ett rejält stöd till invandrarkyrkorna.
Motionärerna uttalar också att det är ännu allvarligare att
regeringen inte föreslagit någon uppräkning av lokalbidraget.
Ett bifall till regeringsförslaget skulle omöjliggöra extra stöd
till invandrarkyrkorna.
Motionärerna pekar i sammanhanget på den betydelse
lokalbidraget har för sysselsättningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en
fortsatt real uppräkning av verksamhets- och lokalbidragen.
Bidragen har stor betydelse för de fria samfunden. Den
anslagsuppräkning som påbörjades förra året bör fortsätta under
kommande budgetår. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Kr425 i här aktuell del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 1).
Då det gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 är
utskottet inte berett att frångå regeringens förslag. Utskottet
avstyrker därför motion Kr425, såvitt däri yrkas en uppräkning
av anslagsposten Lokalbidrag med 2 514 000 kr. till 17 milj.kr.
och således en total medelsanvisning under anslaget på
74521000 kr. (yrkande 2). Propositionens förslag till
medelsanvisning tillstyrks således.
Enligt nämnda motion, Kr425, bör riksdagen också uttala att
regeringen i kommande tilläggsbudget bör bereda utrymme för en
omfattande sysselsättningssatsning genom att föreslå riksdagen
att anvisa medel till extra lokalbidrag för trossamfunden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalbidragen
kan generera investeringar som ger god sysselsättningseffekt.
Behovet av lokalbidrag är också stort.
Då det gäller det formella yrkandet vill utskottet framhålla
att regeringens beredning av propositionen med förslag till
tilläggsbudget II uppenbarligen befinner sig i sitt slutskede.
Med beaktande härav anser utskottet att riksdagen med anledning
av motionen i denna del (yrkande 3) bör som sin mening ge
regeringen till känna att behovet av en ytterligare
medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande anslag ges hög
prioritet vid beredningen av årets kompletteringsproposition.
Frågan om bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka
I en sjupartimotion, Kr427 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), yrkas
att riksdagen skall anslå 21 milj.kr. till återuppbyggnaden av
Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm.
Katarina kyrka började byggas i mitten på 1600-talet. Karl X
Gustaf hade planer på att en ny stadsdel med palats och
administrationsbyggnader skulle förläggas till Södermalm.
Katarina kyrkas arkitektur och dess placering ingick som ett led
i planerna. Kyrkan togs i bruk redan under byggnadstiden men den
stod efter en brand år 1723 helt färdig först på 1730-talet, då
den kopparklädda kupolen av stadsarkitekten Adelcrantz
fullbordades. Tjugo år senare var de viktigaste beståndsdelarna
i interiören färdigställda. Katarina kyrka har betecknats som en
av Nordeuropas märkligaste centralkyrkor från barocktiden. Trots
ombyggnader och moderniseringar under 1800- och 1900-talen
behöll kyrkan sin karaktär av stor barockkyrka.
Natten till den 17 maj 1990 härjades kyrkan av en omfattande
brand. Efter branden återstod av den yttre delen av kyrkan
endast murverket. En mycket stor del av inredningen förstördes,
bl.a. orgeln som ansågs ha stort kulturhistoriskt värde.
Kostnaderna för återuppbyggnaden beräknades i januari 1991 av
församlingen -- som utgör ett s.k. enförsamlingspastorat -- till
95 milj.kr. för den yttre delen och till 96 milj.kr. för den
inre delen eller således tillhopa till 191 milj.kr. Siffrorna
avser 1990 års kostnadsläge. I motionen anges att säkrast
möjliga beräkningar av återuppbyggnadskostnaden för närvarande
pekar på en kostnad av 217 milj.kr., exklusive kostnaden för
konstnärlig utsmyckning. Det anges vidare att med tidigare
gällande mervärdesskatt hade kostnaden för återuppbyggnaden
stannat på ett 21 milj.kr. lägre belopp eller således 196
milj.kr.
För återuppbyggnaden finns tillgängliga eller har utlovats
följande medel.
Försäkringsersättning utgår med 144 milj.kr.
Kyrkofondens styrelse beviljade i augusti i fjor Katarina
församling 5 milj.kr. i extra utjämningsbidrag för
återuppbyggnaden av kyrkan.
En rad aktiviteter i syfte att skaffa medel till
återuppbyggnaden av kyrkan har genomförts, i första hand av
Katarina församling och stiftelsen Rädda Katarina. Enligt
motionen har omkring 7,5 milj.kr. insamlats hitintills.
Från Wallenbergsstiftelsen har ett bidrag om 2 milj.kr.
utlovats.
Kulturutskottet gör följande bedömning av motionsyrkandet. Det
är bl.a. med hänsyn till det stora kulturhistoriska värde
Katarina kyrka representerar skäligt att staten ekonomiskt
medverkar till återuppbyggnaden av kyrkan. Bidrag till
återuppbyggnaden bör utgå över statsbudgeten med en del av det
belopp som motsvarar kostnadsökningen för Katarina församling
till följd av ändrade mervärdesskatteregler för bl.a.
byggnadsområdet vid årsskiftet 1990/91. Med beaktande av bl.a.
det belopp som utgått från kyrkofonden bör statsbidraget
bestämmas till 15 milj.kr.
Genom den omfattande brand som Katarina kyrka drabbades av
fick frågan om försäkringsförhållandena för såväl domkyrkor som
andra församlingskyrkor än Katarina kyrka stor aktualitet.
För de medeltida domkyrkorna med visst undantag och för
klosterkyrkorna i Vadstena och Varnhem har kyrkofondens styrelse
efter uppdrag av regeringen numera gjort en samordnad
upphandling avseende försäkring av kyrkorna. Försäkringsbeloppen
har höjts väsentligt. Trots detta har premienivån avsevärt
reducerats.
Kyrkofondens styrelse har också gjort en utredning om
kyrkokommunernas försäkringsskydd. Denna fråga diskuteras
ytterligare i en arbetsgrupp med representanter för
civildepartementet, kyrkofondens styrelse och Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund (pastoratsförbundet).
Utskottet har vidare inhämtat bl.a. följande av betydelse för
frågan om försäkringsförhållandena för församlingskyrkorna.
Pastoratsförbundet har inbjudit kyrkoråden till ett antal
informationsdagar under våren där syftet är att informera om
bl.a. upphandling av försäkringar och om
kyrkoförsäkringsvillkor. Pastoraten får således anledning att --
i den mån detta inte redan skett efter branden i Katarina kyrka
-- se över försäkringsavtalen rörande församlingskyrkorna. I
anslutning till den lämnade redovisningen vill utskottet
framhålla att från kyrkofondens kansli uppgivits att det även
för experter torde ha kommit som en överraskning att en kyrka
skulle kunna drabbas av en så omfattande totalskada som den som
Katarina kyrka drabbades av.
Utskottet har gjort sin bedömning av motionsyrkandet med
utgångspunkt i att det finns skäl att utgå från att behov av
statsbidrag likartat det som är aktuellt i detta ärende inte
skall uppstå i framtiden. Det finns nämligen befogad anledning
att utgå från att det redan skett eller inom en nära framtid
kommer att ske en översyn av försäkringarna för samtliga kyrkor.
Hemställan
Utskottet hemställer
l. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr425 yrkande 2 till Stöd till
trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 72007000 kr.,
res (s)
2. beträffande den framtida medelsanvisningen under anslaget
Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande l
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande begäran om ytterligare medelsanvisning för
lokalbidrag under anslaget Stöd till trossamfund m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande bidrag till återuppbyggnaden av Katarina
kyrka
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr427 till
Bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka för
budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 15000000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling
(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Stöd till trossamfund m.m. (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Då det" och slutar med "tillstyrks således" bort ha
följande lydelse:
Vad gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 anser
utskottet att uppräkningen av anslagsposten Lokalbidrag till
14486 000 kr. ej är tillräcklig. Mot bakgrund av behovet av
att återställa bidragsnivån till den reala nivå bidraget hade
vid ingången av 1980-talet och på grund av det rådande
arbetsmarknadsläget bör lokalbidraget höjas med 2514000 kr.
till 17 milj.kr., vilket föreslås i motion Kr425. Den totala
medelsanvisningen under anslaget bör som en följd härav
fastställas till 74521000 kr. Motionen tillstyrks således i
denna del (yrkande 2).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr425 yrkande 2
och med anledning av regeringens förslag till Stöd till
trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74 521 000 kr.