Frågor om bidrag till folkbildningen bereds fr.o.m.
innevarande riksmöte av kulturutskottet.
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga
bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens
och folkhögskolornas verksamhet samt motioner som väckts i
anslutning härtill.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 338,1 milj.kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften
används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till
folkbildningen.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att
-- efter pris- och löneomräkning -- göra en besparing om 300
milj.kr. på anslaget Bidrag till folkbildningen nästa budgetår.
Utskottet föreslår att riksdagen under nämnda anslag skall
anvisa 100 milj.kr. utöver regeringens förslag eller totalt
1942344000 kr. De extra medlen skall fördelas av
Folkbildningsrådet till de utbildningsanordnare inom
folkbildningen som anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning
under läsåret 1992/93. Folkbildningens möjligheter och förmåga
att snabbt och flexibelt anordna utbildning av skiftande
utformning och innehåll kan på detta sätt utnyttjas för att -- i
den svåra arbetsmarknadssituation som råder -- erbjuda
utbildning för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att folkbildningens, särskilt
studieförbundens, bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet
från studie- och informationskampanjer bör tas till vara vid
kommande information inför en folkomröstning om svensk
anslutning till EG.
Motionsyrkanden, i vilka begärs att riksdagen skall göra
särskilda uttalanden om folkhögskolans eller studieförbundens
särskilda betydelse, om konstnärernas inkomstmöjligheter inom
folkbildningen, om folkbildningens betydelse för handikappades
möjligheter till studier samt om förläggning av
högskoleutbildning i anslutning till viss folkhögskoleutbildning
m.m., avstyrks av utskottet.
Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 44991000 kr.
och att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa
7594000 kr. tillstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), vilka avser
dels förslag att endast 113,1 milj.kr. av
utbildningsavgiftsmedlen skall användas för att delvis
finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen, dels en
uppräkning av anslaget Bidrag till folkbildningen med 250
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag, dels ock
ett uttalande om folkbildningens betydelse för konstnärernas
arbets- och inkomstmöjligheter.
Ett särskilt yttrande (s) om folkbildningens betydelse för
människor med funktionshinder har avgivits.
I en meningsyttring (v) uttalas att riksdagen bör anvisa 306,3
milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit under anslaget Bidrag
till folkbildningen.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 9
(utbildningsdepartementet) under C Folkbildning
dels under punkt C 1 (s. 69--72) föreslagit riksdagen att
2. godkänna att 338100000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93
används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till
folkbildningen,
3. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93
anvisa ett anslag på 1842344000 kr.
dels under punkt C 2 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att
4. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på
44991000 kr.
dels under punkt C 3 (s. 74--75) föreslagit riksdagen att
5. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7594000kr.
Motionerna
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkbildningens betydelse för
konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter.
1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkbildningen,
3. att riksdagen till Folkbildningen för budgetåret 1992/93
anvisar 306300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 2148644000 kr.
1991/92:Kr403 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.
1991/92:Kr404 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning vid Tidaholms Grafiska
verkstad.
1991/92:Kr405 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93
anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 2092344000 kr.
1991/92:Kr407 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge ökade medel till folkbildningen.
1991/92:Kr410 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
folkhögskoleverksamheten för att få bättre resursutnyttjande.
1991/92:Kr411 av Bo Nilsson och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medel för att rädda
folkbildningen i Skåne,
2. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen anvisar 250
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 2092344000
kr.
1991/92:Kr412 av Lisbeth Staaf-Igelström och Jarl Lander (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamheten.
1991/92:Kr413 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att förbättra rekryteringen till
teckenspråks/dövblindtolkutbildningen.
1991/92:Kr414 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av medel för utbildning av
teckenspråkstolkar vid Fellingsbro folkhögskola.
1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att
garantera tolkkostnaderna vid studier vid studieförbund och
folkhögskolor.
1991/92:Kr419 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslaget i budgetpropositionen om bidraget
till folkbildningen.
1991/92:Kr420 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att besparingen på 300 milj.kr. inte skall omfatta
folkhögskolornas verksamhet.
1991/92:Kr421 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det år 1991 fattade beslutet om
folkhögskolorna ligger fast.
1991/92:Kr422 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att folkhögskolorna bör ges sådana villkor
att de grundläggande intentionerna i 1991 års riksdagsbeslut i
allt väsentligt kan fullföljas.
1991/92:Kr428 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till folkbildningen.
1991/92:Kr429 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93
anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 2092344000 kr.
1991/92:Kr430 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studieförbundens stora betydelse för
demokrati, livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur.
1991/92:Kr431 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om folkhögskolornas betydelse i utbildningens tjänst.
1991/92:Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen godkänner att 113100000 kr. av de medel
som tillfaller staten genom utbildningsavgiften används för att
delvis finansiera anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen.
1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkbildningens betydelse för människor
med funktionshinder.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar öka anslaget till folkbildning i
enlighet med vad i motionen framförts.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen
Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga
bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och
folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skall utgå från
ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop.
1991/92:82, bet. UbU18, rskr. 358). Bidraget utbetalas till den
ideella föreningen Folkbildningsrådet som bildats av
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet.
Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av
statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både
fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen
mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Denna ordning
innebär en markant förändrad ansvarsfördelning mellan staten och
folkbildningen.
Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för
statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja
sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för
människor att påverka sin livssituation och till att skapa
engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen.
Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna
och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall
prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.
I enlighet med förslag av utbildningsutskottet beslöt
riksdagen att en treårig budgetram skulle införas för
folkbildningen och att bidraget skulle justeras under mellanåren
med hänsyn till löne- och prisutvecklingen i samhället.
I årets budgetproposition (bil. 9 s. 5, 14, 20, 69--72) anförs
att det av statsfinansiella skäl är nödvändigt att budgetåret
1992/93 göra ett avsteg från den av riksdagen beslutade
principen om en årlig justering av bidraget till folkbildningen.
Utgångspunkten i budgetarbetet har varit att, under kärva
statsfinansiella omständigheter, ge ungdomsutbildning, högre
utbildning och forskning företräde framför andra
utbildningsinsatser. Regeringen föreslår att -- efter pris- och
löneomräkning -- en besparing på 300 milj.kr. skall göras på
anslaget Bidrag till folkbildningen. Vidare skall anslaget
tillföras 338,1 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom utbildningsavgiften. Anslaget föreslås föras upp med
1842344000 kr.
I motion Sf504 (s) yrkande 7 hemställs att endast
113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
utbildningsavgiften skall tillföras anslaget Bidrag till
folkbildningen. Motionärerna anser att samtliga avgiftsmedel på
sikt bör användas till vuxenstudiestöd i enlighet med de
ursprungliga intentionerna med avgiften.
Utskottet har inget att erinra mot att 338,1 milj.kr. av
utbildningsavgiftsmedlen används till att delvis finansiera
folkbildningsanslaget. Med avstyrkande av motionsyrkandet
tillstyrker utskottet således regeringens förslag.
Regeringens besparingsförslag tas upp i ett stort antal
motioner.
Någon besparing på bidraget till folkbildningen bör enligt
motion Kr274 (v) yrkandena 2 och 3 inte göras. Riksdagen bör
därför anvisa 306,6 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Motionärerna anser att en nedskärning av bidraget till
folkbildningen bl.a. skulle innebära ett avsteg från de
kulturpolitiska mål som riksdagen antog år 1974. Om anslaget
minskas försvåras folkhögskolans möjligheter att erbjuda sådan
utbildning som är speciellt utformad med tanke på
korttidsutbildade, handikappade, invandrare och dem som söker
sig till estetisk utbildning -- utbildning som inte erbjuds av
andra utbildningsanordnare. En minskning av anslaget skulle
enligt motionärernas mening även medföra att studieförbundens
verksamhet -- som för många utgör den enda möjligheten att
aktivt delta i kulturlivet -- i större utsträckning skulle komma
att utnyttjas av dem som har råd att betala högre avgifter.
Enligt motionerna Kr405, Kr411 och Kr429 (samtliga s) bör
riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Detta innebär att motionärerna godtar en besparing med 50
milj.kr. I dessa motioner -- liksom i den tidigare nämnda motion
Kr274 (v) -- betonas folkbildningens stora betydelse för de
korttidsutbildade, för dem som avbrutit sina gymnasiestudier,
för kvinnor som varit borta från arbetsmarknaden för att vårda
barn, för handikappade och för invandrare. De framhåller också
folkbildningens betydelse för demokratin då den ger människor
möjlighet att förbättra sin förmåga att självständigt ta
ställning till olika samhällsfrågor. Med hänvisning till
likartade motiveringar föreslås i motionerna Kr403, Kr407,
Kr419, Kr428 och Ub806 yrkande 2 (samtliga s) att riksdagen
skall uttala att någon besparing på folkbildningsanslaget inte
bör göras. I motionerna begärs dock inte någon ökning av
anslagsbeloppet. Anslaget till folkbildningen bör enligt motion
So224 (s) yrkande 5 hållas på en hög nivå med tanke på
folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder.
I motion Kr420 (m) godtas den av regeringen föreslagna
besparingen. Motionären vill dock att riksdagen skall uttala att
hela besparingen om 300 milj.kr. skall avse
studieförbundsverksamheten och att folkhögskolan inte skall
drabbas av någon bidragsminskning.
Någon besparing bör enligt motionerna Kr412 (s), Kr421 (s),
Kr422 (fp, m, c) och Kr431 (c) inte göras på bidraget till
folkhögskolan.
I motion Kr410 (nyd) framhålls folkhögskolans stora betydelse.
Motionärerna anser att de svårigheter en minskning av bidraget
kan medföra bör kunna motverkas genom ett bättre
resursutnyttjande. De föreslår därför att en översyn med detta
syfte görs av folkhögskoleverksamheten.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motionerna om folkbildningens stora betydelse för möjligheten
att utjämna utbildningsklyftor och allmänt höja utbildningsnivån
i samhället. Det senare är inte minst viktigt för att kunna
bibehålla och utveckla konkurrenskraften inom näringslivet.
Genom deltagande i olika former av folkbildning förbättras
människors möjlighet och förmåga att påverka sin livssituation.
Folkbildningen är också ett viktigt instrument i strävandena att
aktivera dem som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt
eftersatta till att delta i studier och kulturverksamhet.
Utskottet vill särskilt uppmärksamma folkbildningens
möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna
utbildning av skiftande utformning och innehåll. De resurser som
sålunda finns bör -- i den svåra arbetsmarknadssituation som
råder -- kunna utnyttjas för att erbjuda utbildning för dem som
är eller riskerar att bli arbetslösa i syfte att förbättra deras
situation på arbetsmarknaden. Utskottet anser det vara motiverat
att för angivna ändamål för budgetåret 1992/93 tillföra anslaget
till folkbildningen 100 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Dessa ytterligare medel bör beräknas under en
särskild anslagspost och utbetalas till Folkbildningsrådet för
fördelning till de utbildningsanordnare inom folkbildningen som
anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning under läsåret
1992/93.
Utskottet vill anföra följande beträffande de motionsyrkanden
som innebär att riksdagen i fråga om fördelningen av anvisade
medel skall uttala sig till förmån för studieförbunden eller
folkhögskolorna. Ett bifall till sådana motionsyrkanden skulle
innebära att riksdagen frångår de principer som fastlades så
sent som vid föregående riksmöte. Utskottet anser att dessa
principer bör gälla även fortsättningsvis. Folkbildningsrådet
har således ansvaret för fördelningen av medel mellan
studieförbund och folkhögskolor. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr412, Kr420,
Kr421, Kr422 och Kr431.
Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och
här aktuella motionsyrkanden till folkbildningen anvisa ett
anslag på totalt 1942344000 kr. Det får ankomma på
arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån den särskilda
medelsanvisningen till arbetsmarknadsanpassad utbildning inom
folkbildningen bör påverka storleken av medelsanvisningen till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet erinrar om att riksdagens beslut förra året om
statsbidrag till folkbildningen innebar att det nya systemet och
dess effekter skall följas upp och utvärderas. Någon särskild
översyn av folkhögskolorna i syfte att förbättra
resursutnyttjandet torde inte vara erforderlig, varför motion
Kr410 avstyrks.
Det råder enighet om att det behövs en omfattande information
före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför
beredningen av frågan om medel till denna information vill
kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd,
flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och
informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt
studieförbunden, tas till vara. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Kr271 (s) yrkande 5 begärs ett uttalande från
riksdagen om folkbildningens betydelse för konstnärernas arbets-
och inkomstmöjligheter.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motionen att folkbildningen har betydelse för konstnärernas
arbets- och inkomstmöjligheter. Utskottet finner det emellertid
inte erforderligt med något uttalande härom från riksdagens
sida, varför motionsyrkandet avstyrks.
Med tanke på studieförbundens stora betydelse för demokrati,
livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur bör
riksdagen enligt motion Kr430 (fp) uttala sig för ett ökat
bidrag under nästföljande budgetår.
Utskottet har i det föregående behandlat frågan om
medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 och frågan om
Folkbildningsrådets ansvar för fördelningen av medel mellan
studieförbund och folkhögskolor. Utskottet anser inte att
riksdagen nu bör göra något uttalande om storleken på anslaget
till folkbildningen under nästföljande budgetår. Denna fråga får
prövas i det kommande budgetarbetet. Riksdagen bör avslå motion
Kr430.
I motion Kr417 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna att det behövs särskilda
åtgärder för att garantera täckning av kostnader för tolkar
för döva studerande vid studieförbund och folkhögskolor.
Enligt motionen skulle ett särskilt förslagsanslag för täckande
av sådana kostnader vara en lösning. Motionärerna anser att det
blir särskilt svårt för studieförbunden och folkhögskolorna att
täcka merkostnaderna för tolkar om anslaget till folkbildningen
minskas.
Som utskottet inledningsvis redovisat anvisas medel till
folkbildningen från och med innevarande budgetår under ett
samlat anslag, som fördelas av Folkbildningsrådet mellan
studieförbund och folkhögskolor. Utskottet erinrar om att enligt
målen för statsbidraget till folkbildningen skall verksamheter
som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt
eftersatta grupper prioriteras. Handikappade utgör därvid en
viktig målgrupp. Detta är således en av grunderna för den
fördelning av bidraget till folkbildningen som skall göras av
Folkbildningsrådet. Med hänvisning till de förutsättningar för
bidragsgivningen som sålunda gäller och till att utskottet i det
föregående föreslagit en ökning av anslaget i förhållande till
regeringens förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkande 1 i motion Kr417.
I motion Kr404 beskrivs den verksamhet som Hellidens
folkhögskola tillsammans med Tidaholms kommun, Skaraborgs läns
landsting och Grafiska verkstadsföreningen driver vid
Tidaholms grafiska verkstad. Motionärerna redogör för
verkstadens utrustning och redovisar att t.ex. arbetssymposier
för grafiker och utbildning av olika längd anordnas vid
verkstaden. Den kompetens och utrustning som finns vid
verkstaden bör enligt motionärernas mening utnyttjas även för
konstnärlig högskoleutbildning.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på huvudmannen för
Tidaholms grafiska verkstad att besluta om hur verkstaden skall
utnyttjas. I den mån folkhögskolekurser förläggs dit är det den
anordnande folkhögskolan som beslutar att så skall ske, och om
en högskola väljer att -- inom sina ekonomiska ramar -- förlägga
konstnärlig högskoleutbildning, t.ex. i form av lokala linjer
eller fristående kurser, till verkstaden är det de ansvariga vid
högskolan som beslutar i dessa frågor. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till
folkbildningen gjordes även vissa förändringar i fråga om det
statliga bidraget till handikappåtgärder inom folkbildningen.
Från och med innevarande budgetår anvisas medel under ett nytt
anslag benämnt Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen. Drygt 27,5 milj.kr. av medlen under anslaget
disponeras av nämnden för vårdartjänst för särskilt
kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för
personer med funktionshinder. Medlen används bl.a. till
anpassning av lokaler och internat, ökad lärartäthet, assistans,
lärarfortbildning, korta anpassningskurser för vuxna med
funktionshinder (synskadade, vuxendöva och personer med
medicinska handikapp), aktiveringskurser för dövblinda samt
teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och
dövblinda. Omkring 1,5 milj.kr. går till förvaltningskostnader i
samband med utbildningsverksamheten och 0,5 milj.kr. till
forsknings- och utvecklingsarbete. Tolk- och
översättarinstitutet vid Stockholms universitet disponerar
omkring 13,5 milj.kr. för utbildning av tolkar för tolkning åt
döva, dövblinda och vuxendöva och för utbildning av
teckenspråkslärare samt för förvaltningskostnader.
I budgetpropositionen föreslås, utöver pris- och
löneomräkning, en ökning av anslaget med 1,3 milj.kr. som
kompensation för de kraftigt ökade kostnaderna för
aktiveringskurser för dövblinda. Totalt förelås anslaget föras
upp med 44991000 kr. nästa budgetår.
För att de handikappade skall ha möjlighet till delaktighet
och jämlikhet inom folkbildningen är det väsentligt att
särskilda åtgärder vidtas som underlättar deras studier.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till uppräkning av
anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen.
I delbetänkandet (SOU 1991:97), En väg till delaktighet och
inflytande, från 1989 års handikapputredning lämnas förslag om
tolkverksamhet för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och
talskadade. Däri ingår bl.a. förslag om utbildningsinsatser för
att öka tillgången på tolkar. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
Rekryteringen till teckenspråksutbildningen och
dövblindtolkutbildningen bör enligt motion Kr413 (s) förbättras.
De förslag som lämnas i motionen överensstämmer med vissa delar
av handikapputredningens förslag. Utredningen har beräknat
merkostnaderna för dessa delar av sitt förslag till 3,8 milj.kr.
Enligt motion Kr414 (s) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna behovet av medel för utbildning av 16
teckenspråkstolkar vid en tvåårig utbildning vid Fellingsbro
folkhögskola.
En bedömning av behovet av teckenspråkstolkar har i enlighet
med det sagda nyligen gjorts av 1989 års handikapputredning. Med
denna bedömning som grund har utredningen lämnat detaljerade
förslag om utbildning för olika slag av tolkar och
tolkutbildare. Utskottet, som förutsätter att
utredningsförslagen kommer att resultera i förslag om
förbättringar på tolkområdet för de döva och hörselskadade,
anser att riksdagen inte bör föregripa remissbehandlingen av
betänkandet och den fortsatta beredningen i övrigt av förslagen
i detta. Motionerna Kr413 och Kr414 avstyrks därför av
utskottet.
Bidrag till kontakttolkutbildning
Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom
huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning,
arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.
Anslaget disponeras från och med innevarande budgetår av
universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet vid
universitetet fördelar statsbidraget till studieförbund och
folkhögskolor som anordnar kontakttolkutbildning. Vid
fördelningen av statsbidraget skall institutet särskilt sträva
efter att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de regioner
och inriktas på de språk där behovet av kontakttolkar är störst.
Institutet utövar tillsyn över utbildningen och ansvarar för att
kvaliteten upprätthålls. Det är också institutet som skall
ställa upp de övergripande målen för utbildningen. Efter pris-
och löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 7594000
kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande användningen av medel från
utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Sf504 yrkande 7 godkänner att
338100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att
delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,
res. 1 (s)
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr274 yrkandena 2
och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405, 1991/92:Kr407,
1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428, 1991/92:Kr429 och
1991/92:Ub806 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421,
1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1942344000 kr.,
res. 2 (s)
men. (v)
3. beträffande information inför en folkomröstning om svensk
anslutning till EG
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om folkbildningens, särskilt studieförbundens,
medverkan vid information inför en folkomröstning om svensk
anslutning till EG,
4. beträffande konstnärernas arbets- och
inkomstmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 5,
res. 3 (s)
5. beträffande medelsanvisningen till folkbildningen
budgetåren efter 1992/93
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr430,
6. beträffande tolkkostnader vid studier inom studieförbund
och vid folkhögskolor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr417 yrkande 1,
7. beträffande viss högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr404,
8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag
på 44991000 kr.,
9. beträffande utbildning av teckenspråkstolkar m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr413 och
1991/92:Kr414,
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7594000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),
Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till
anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
utbildningsmedlen på sikt bör användas endast till att
finansiera anslag till vuxenstudiestöd. Som ett led i denna
strävan bör endast 113,1 milj.kr. av avgiftsmedlen användas för
att nästa budgetår delvis finansiera anslaget Bidrag till
folkbildningen. Riksdagen bör således med ändring av regeringens
förslag bifalla motion Sf504 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande användningen av medel från
utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf504 yrkande 7
och med anledning av regeringens förslag godkänner att
113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att
delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,
2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "läsåret 1992/93" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs bl.a. i motion Kr405 om
folkbildningens betydelse för de stora grupper i samhället som
har behov av återkommande utbildning i vuxen ålder. För många
korttidsutbildade är deltagande i en folkhögskolekurs eller i en
studiecirkel det första steget till vidare utbildning. Inom
folkbildningen finns möjligheter och förmåga att flexibelt
anordna utbildning som är särskilt anpassad för olika grupper,
t.ex. arbetslös ungdom, handikappade och invandrare. Utbildning
inom folkbildningen har stor betydelse för t.ex. dem som
avbrutit sin utbildning i ungdomsskolan och för kvinnor som
varit hemma och vårdat barn och som vill tillbaka till
arbetslivet. Folkbildningen har också en betydelsefull roll för
demokratin i landet då många genom studier inom folkbildningen
kan skaffa sig bättre kunskaper och förmåga att bedöma
information och därigenom lättare kan ta del i samhällsdebatten.
Andra viktiga områden för folkbildningsverksamheten är den
kulturella verksamheten, däribland amatörkulturen, samt
språkutbildningen för breda grupper i samhället.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Riksdagen bör" och slutar med "arbetsmarknadspolitiska
åtgärder" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört om folkbildningens
stora betydelse för de enskilda individerna och för samhället
som helhet kan utskottet inte acceptera den stora minskning av
anslaget som regeringen föreslår. Riksdagen bör därför till
bidrag till folkbildningen anvisa 250 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr405,
1991/92:Kr411 yrkande 2 och 1991/92:Kr429, med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1991/92:So224 yrkande 5,
1991/92:Kr274 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr407,
1991/92:Kr411 yrkande 1, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428 och
1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421,
1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2092344000 kr.,
3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (mom. 4)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
En minskning av folkbildningsanslaget i enlighet med
regeringens förslag skulle medföra en dramatisk försämring av
arbetsmarknaden för konstnärer. Studieförbundens
kulturarrangemang ger många arbetstillfällen för konstnärerna.
De har dessutom möjlighet att som cirkelledare m.m. få
extrainkomster vid sidan av sin konstnärliga verksamhet.
Folkbildningens stora betydelse för konstnärernas möjlighet att
utöva sitt yrke och att få arbetsinkomster bör vägas in vid
bedömningen av storleken på det statliga bidraget till
folkbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion Kr271
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
här anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande konstnärernas arbets- och
inkomstmöjligheter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder,
m.m. (mom. 2 och 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark
(alla s) anför:
Det är enligt vår mening av största betydelse för människor
med funktionshinder att -- såsom anförs i motion So224 (s) --
anslagen till folkbildningen hålls på en hög nivå. Den
studieform som folkhögskolor och studieförbund erbjuder är
mycket väl lämpad för personer med funktionshinder, både när det
gäller kompletterande utbildning och sådan utbildning som de
behöver för att lära sig leva med sitt funktionshinder. Det är
också betydelsefullt att förtroendevalda inom handikapprörelsen
kan erbjudas studier inom folkbildningen, i all synnerhet som
allt fler beslut som berör de handikappade och
handikappförbunden fattas lokalt och regionalt. Mot denna
bakgrund är det oacceptabelt att göra sådana besparingar på
anslaget till folkbildningen som regeringen föreslagit.
Vi vill också -- liksom motionärerna i motion Kr417 --
framhålla att en sådan minskning av anslaget till folkbildningen
som regeringen föreslagit gör det svårt att bekosta den
tolkhjälp som hörselskadade behöver för att kunna studera vid
folkhögskolor och i studiecirklar.
I reservation 2 till detta betänkande har vi föreslagit att
anslaget till folkbildningen skall ökas med 250 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag. Mot denna bakgrund har vi
avstått från att begära sådana uttalanden från riksdagens sida
som begärs i motionerna So224 och Kr417 om behovet av en hög
anslagsnivå och behovet av särskilda medel till tolkkostnader.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Utbildning och deltagande i kulturella aktiviteter skapar
självtillit. Med tillit till den egna förmågan kan människan
påverka sin tillvaro och lita till sina möjligheter att utveckla
sitt liv, sitt arbete och samhället. Denna insikt och kultursyn
är en av grundvalarna för folkhögskolornas och studieförbundens
verksamhet. Den överensstämmer också med de kulturpolitiska mål
som riksdagen antog år 1974. Den speciella pedagogik och anda
som är cirkelstudiernas och folkhögskolekursernas särmärke har
skapat ett undervisningsklimat som ger mycket goda resultat och
som vunnit respekt i omvärlden. Folkbildningen överbryggar de
stora utbildningsklyftor som fortfarande finns och som tenderar
att öka.
Riksdagens beslut vid föregående riksmöte om en treårsbudget
för folkbildningen med årliga pris- och löneomräkningar får inte
raseras genom den av regeringen föreslagna nedskärningen.
Besparingarna på 100 milj.kr. innevarande budgetår är
tillräckliga. Folkhögskolorna måste även i framtiden ha
möjligheter att tillgodose det utbildningsbehov som inte går att
tillgodose i andra skolformer och som korttidsutbildade,
handikappade, invandrare och människor som söker sig till
estetisk utbildning har. Studieförbundens verksamheter, viktiga
för vår demokratiska fostran, är för många människor den enda
möjligheten till aktivt kulturutövande. De behöver utvecklas,
inte begränsas eller fördyras för deltagarna. Riksdagen bör
därför med bifall till motion Kr274 yrkandena 2 och 3 anvisa
2148644000 kr. för bidrag till folkbildning nästa
budgetår, eller 306300000 kr. mer än vad regeringen
föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr274 yrkandena 2
och 3, med anledning av regeringens förslag och motionerna
1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405,
1991/92:Kr407, 1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428,
1991/92:Kr429 och 1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420,
1991/92:Kr421, 1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag
till folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2148644000 kr.,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet5
Bidrag till folkbildningen5
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen9
Bidrag till kontakttolkutbildning10
Hemställan10
Reservationer12
1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till
anslaget Bidrag till folkbildningen (s)12
2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (s)12
3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (s)13
Särskilt yttrande14
Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder,
m.m. (s)14
Meningsyttring av suppleant (v)14