I betänkandet behandlas fyra motioner som syftar till att
nationaldagen den 6 juni blir helgdag samt en motion om
benämningen på nästa sekel. Utskottet föreslår att frågan om
nationaldagen som helgdag blir föremål för utredning. En
reservation (s) föreligger samt en meningsyttring från (v).
Motionerna
1990/91:K801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör
benämnas år tvåtusen.
1990/91:K803 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
1990/91:K804 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni bör bli
stadfäst som helgdag.
1990/91:K810 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall
regleras som helgdag.
1990/91:K816 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall
göras till helgdag,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att
avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.
Utskottet
1. Nationaldagen
Motionerna
I motionerna K803 av Allan Ekström (m), K804 av Lennart
Brunander och Karin Starrin (båda c), K810 av Gunhild Bolander
(c) och K816 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås dels att
nationaldagen den 6 juni görs till helgdag, dels att riksdagen
hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta
någon nu existerande helgdag. Enligt motion K803 bör riksdagen
nu besluta att nationaldagen skall vara helgdag. I motionerna
K804 och K810 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att nationaldagen bör regleras som helgdag. Enligt motion K816
bör riksdagen dels besluta att nationaldagen skall vara helgdag,
dels att regeringen skall låta utreda frågan om att avskaffa
eller flytta någon nu existerande helgdag.
Gemensamt för motionärerna är uppfattningen att den svenska
nationaldagen skall vara helgdag. Anders Björck m.fl. tar i sin
motion upp frågan om de nationalekonomiska aspekterna.
Gällande regler och tidigare behandling
Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga
(prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler
om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I
en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka
dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll
svenska flaggans dag den 6juni författningsbunden reglering
som nationaldag.
Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar,
som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114,
KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att
dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna
helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast
vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs.
helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall
anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet
genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i
både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade
departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor
rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen
föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya
allmänna helgdagar föreslogs heller inte.
Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka
hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen
till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda
om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas.
Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om
bakgrunden bl.a. följande:
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som
allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har
behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning
av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet
(1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av
nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för
att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I
en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas
som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.
Utskottet anförde vid 1989 års riksdagsbehandling beträffande
propositionen och motionerna bl.a. följande:
Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda
bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag.
Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska
förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs.
Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare
ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena
avstyrks följaktligen i denna del.
I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som
helgdag borde utredas resp. fastställas i den nya lagen.
Riksdagen följde utskottet.
Därefter behandlade riksdagen hösten 1990 åter fyra motioner i
samma ämne. Utskottet (1990/91:KU5) hänvisade till de tidigare
ställningstagandena och avstyrkte motionsyrkandena. Två
reservationer, m resp. c, avgavs. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Svenska flaggans dag fick år 1982 författningsmässig reglering
som nationaldag. Enligt utskottet är Sveriges nationaldag den 6
juni ett väsentligt inslag i många människors medvetande. Under
senare år har i motioner till riksdagen framställts krav på att
göra den 6 juni till helgdag. Utskottet, som är medvetet om att
införande av ytterligare en helgdag bl.a. har ekonomiska
aspekter, anser emellertid att frågan på lämpligt sätt bör bli
föremål för utredning. Det får ankomma på regeringen att
bestämma formerna härför. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna bör ges regeringen till känna.
2. Benämningen på det nya seklet
Motionen
I motion K801 av Knut Wachtmeister (m) föreslås att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör
benämnas år tvåtusen. Enligt motionären diskuteras redan nu hur
det nya seklet officiellt skall uttalas -- som år tvåtusen eller
år tjugohundra. Mycket talar enligt motionären för det
förstnämnda. Detta stöds också historiskt sett.
Internationellt sett är också år tvåtusen vedertaget, t.ex. i
vissa FN-sammanhang. Vidare nämner motionären att Europarådet i
sin framtidsplanering talar om år tvåtusen. Som framtida medlem
i den europeiska gemenskapen finns det inte anledning för
Sverige att ha annan ordning på denna punkt.
Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningens språkexperter har till utskottet
framfört vissa synpunkter med anledning av motionen. Därav
framgår att förre statsministern Ingvar Carlsson vid en
frågedebatt uttalat att han ansåg att det inte var lämpligt att
statsmakterna reglerade berörda uttalsfråga, en uppfattning som
språkexperterna delar. Bakom rekommendationerna om att i uttal
benämna nästa sekel tjugohundra står den s.k. språkvårdsgruppen
med företrädare för bl.a. Svenska akademien och Svenska
språknämnden.
Utskottet
Utskottet anser att benämningen av det nya seklet inte är en
fråga som riksdagen bör besluta om och avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:K803,
1990/91:K804, 1990/91:K810 och 1990/91:K816 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. (s)
2. beträffande benämningen på det nya seklet
att riksdagen avslår motion 1990/91:K801.
Stockholm den 12 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove
Johansson (s), Sören Lekberg (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet
Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),
Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Nationaldagen som helgdag
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören
Lekberg, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Svenska flaggans" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Nationaldagen fick år 1982 sin författningsmässiga reglering
som nationaldag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till
helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen
under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna
för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger
tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det
svenska samhället. En helt ny helgdag skulle dessutom innebära
en stor påfrestning på samhällsekonomin.
Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare uppfattning i frågan
om nationaldagen och avstyrker motionerna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K803, 1990/91:K804,
1990/91:K810 och 1990/91:K816.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av
socialdemokraterna rörande nationaldagen.