I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om
50 milj.kr. för EG-information under budgetåret 1992/93. I
sammanhanget behandlas ett femtontal motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:150, bilaga 1:2
föreslagit att riksdagen till Medel för informationsinsatser om
europeisk integration för budgetåret 1992/93 under punkt E 7
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
Motionerna
Följdmotioner
1991/92:K23 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till allsidig EG-information att
fördelas till alla studieförbund och organisationer, som vill
delta i den offentliga debatten om Europa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringens EG-information inte skall
belasta anslaget E 7 Medel för informationsinsatser om europeisk
integration,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätt för organisationer, som bildats för
att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna, att erhålla
informationsbidrag ur anslaget E 7.
1991/92:K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheter
och problem med ett nej till medlemskap i Europeiska Unionen, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till kritisk EG-information.
1991/92:K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att 40 milj.kr. av det föreslagna anslaget
till informationsinsatser om europeisk integration tilldelas
Folkbildningsrådet för fördelning.
1991/92:K26 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utredning om följderna av olika handlingslinjer rörande
Sveriges relationer till EG som ett sätt att bidra till en
saklig debatt inför en kommande folkomröstning.
1991/92:K27 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till Sveriges hushåll och
gymnasieelever,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag till riksdagspartierna.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studieförbundens medverkan i informations-
och studiesatsningen inför folkomröstningen om EG.
1991/92:K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till resurser
för en allsidig information om Sverige och EG.
1991/92:K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt stöd till allsidig
EG-information,
2. att riksdagen till ett nytt anslag, A 10 Bidrag till
allsidig EU-information för främst folkrörelser, för budgetåret
1992/93 anvisar 20000000 kr.
1991/92:K226 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att i uppläggningen av
informationsarbetet inför EG-folkomröstningen bör ett nära
samarbete med massmedia i den riktning motionen anger övervägas.
1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anslå medel för en bred informations-
och studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG,
22. att riksdagen begär att regeringen i
kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med
förslag till fördelning av dessa medel,
1991/92:U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (s)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommande folkomröstning samt om objektiv
information m.m. inför denna.
1991/92:U545 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda medel till kvinnor för
informationsinsatser inför folkomröstningen.
1991/92:A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information om EG.
1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av resurser för information till
kvinnor i bl.a. glesbygd inför folkomröstningen rörande
EG-anslutning.
1991/92:A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatta resurser för EG-information till
kvinnoorganisationerna.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I kompletteringspropositionen, som i förevarande del hänvisats
till konstitutionsutskottet, föreslår regeringen att på
tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 anvisas ett
reservationsanslag på 50 milj.kr. för informationsinsatser om
europeisk integration under tredje huvudtiteln,
utrikesdepartementet. I propositionen aviseras samtidigt att
ytterligare 50 milj.kr. kommer att föreslås i
budgetpropositionen för budgetåret 1993/94.
Bakgrunden är Sveriges ansökan den 1 juli 1991 om medlemskap i
EG. Redan i dag pågår en omfattande informationsverksamhet om
Sveriges medverkan i den europeiska integrationen samt om
förhållandet till EG. I propositionen erinras om att riksdagen
hösten 1990 ställde sig bakom utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU8 vari uttalades att "ytterligare informationsinsatser
är nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning av och
diskussion om Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsätter
att regeringen inkommer med förslag med denna innebörd."
Enligt propositionen är det av stor betydelse att det under
de närmaste två budgetåren utgår medel motsvarande totalt 100
milj.kr. dels till regeringskansliets information, dels till
sådan verksamhet i enskilda organisationers regi. Ansvaret för
regeringskansliets information bör enligt propositionen vila på
utrikesdepartementet.
Under budgetåret 1992/93 bör bidrag beviljas för
informationsspridning utanför regeringskansliet främst till
folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden. Även
andra organisationer bör dock enligt propositionen kunna
beviljas bidrag för allsidiga och seriösa informations- och
utbildningsprojekt som behandlar den europeiska
integrationsprocesen, EES-avtalet samt EG:s institutioner och
verksamhet. Avsikten är att en särskild delegation -- med
ställning av myndighet inom regeringskansliet -- skall inrättas
för utdelning av bidragen.
Informationsprojekten bör enligt propositionen i tiden och
till sin omfattning vara avgränsade samt utgöra en identifierbar
verksamhet utöver organisationernas vanliga uppgifter. Stöd
skall kunna lämnas för bl.a. framtagande och distribution av
material, kurser, konferenser, utställningar, studiebesök och
informationsbanker. Resebidrag bör normalt inte ges, ej heller
generella förvaltningsbidrag. Bidragen bör enligt propositionen
således inte medverka till att bygga upp och/eller permanenta
institutionella arrangemang.
Informationens beräknade spridningseffekt och möjligheten till
delfinansiering av projekt är andra omständigheter som enligt
propositionen bör vägas in vid bedömningen av
bidragsansökningar. Massmedier liksom politiska partier och
därtill hörande organisationer skall normalt inte erhålla
bidrag. Specifika utbildningsprojekt, som ej är del av normal
verksamhet, skall dock enligt propositionen kunna erhålla
bidrag.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1993/94
återkomma med förslag dels om ytterligare 50 milj.kr., dels om
hur informationsspridningen fram till den i
regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt
det föredragande statsrådet bör medel då kunna ställas till
förfogande för organisationer som önskar bedriva kampanj för
eller emot ett svenskt EG-medlemskap.
Motionernas huvudsakliga innehåll
I följdmotionerna tas upp frågor rörande anslagets
disposition, informationens inriktning och mottagarkretsen.
Enligt motion K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) torde den i
propositionen föreslagna fördelningsordningen bli svårhanterlig
och kostnadskrävande varför det nyligen bildade
Folkbildningsrådet bör tilldelas 40 milj.kr. för fördelning.
Rådet är ett vedertaget organ för fördelning av medel till
verksamhet inom folkbildningens organisationer -- studieförbund
och folkhögskolor. Det har erfarenhet av bidragsfördelning och
administration. Motionärerna hänvisar också till att
kulturutskottet i sitt betänkande 1991/92:KrU12 bl.a. uttalat:
"Det råder enighet om att det behövs en omfattande information
före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför
beredningen av frågan om medel till denna information vill
kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd,
flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och
informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt
studieförbunden, tas till vara." Detta gavs regeringen till
känna. Då praktiskt taget hela det svenska föreningslivet är
anslutet till något av de elva studieförbunden kan enligt
motionärerna en allsidig och djupgående diskussion äga rum via
dem. Med hänsyn till föreningslivets omfattning är det därför
enligt motionärerna angeläget att huvuddelen av anslaget avdelas
för folkbildningsverksamhet och tilldelas Folkbildningsrådet för
fördelning.
Enligt motion K23 av Lars Werner m.fl. (v) bör alla
studieförbund och organisationer som vill delta i den offentliga
debatten om Europa kunna erhålla medel för allsidig information.
De kostnader som avser regeringens EG-information skall inte
belasta det aktuella anslaget E 7. Vidare bör enligt motionen
redan nu organisationer som bildats för att bedriva
opinionsarbete i EG-frågan kunna erhålla informationsbidrag.
I motion K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (båda c)
föreslås, yrkande 1, att riksdagen hos regeringen begär
utredning om möjligheter och problem med ett nej till medlemskap
i Europeiska unionen. Enligt motionen bör medel för sådan
utredning tas från anslaget för offentliga utredningar. I
motionen föreslås vidare att den övervägande delen av medlen
skall gå till kritisk EG-information, yrkande 2.
Ja-förespråkarna förfogar enligt motionärerna över betydande
resurser.
Enligt motion K26 av Karin Starrin (c) bör riksdagen hos
regeringen begära utredning om följderna av olika
handlingslinjer rörande Sveriges relationer till EG som ett sätt
att bidra till en saklig debatt inför en kommande
folkomröstning. Motionären anser bl.a. att, vid sidan av en
utredning av konsekvenserna av ett medlemskap, även följderna av
ett handlingsalternativ där Sverige enbart stannar för ett
EES-avtal utan medlemskap bör utredas.
I motion K27 av Åke Carnerö (kds) begärs att den föreslagna
informationsverksamheten kompletteras med kontinuerlig,
lättillgänglig och allsidig information till Sveriges alla
hushåll. Särskilt informationsmaterial bör även utarbetas för
gymnasieskolans elever, yrkande 1. För att politiskt och
demokratiskt kunna belysa konsekvenserna av integrationsarbetet
inför allmänheten är det enligt motionären betydelsefullt att
riksdagspartierna inom ramen för beräknade anslag ges bidrag för
kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information,
yrkande 2.
I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna
framförs olika aspekter på EG-informationens uppläggning m.m.
Enligt motion K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) är det
angeläget med en stor studiesatsning inför folkomröstningen om
EG. Motionärerna anser att studieförbunden genom sin mångfald
och förankring i samhället har goda förutsättningar att medverka
i informationsarbetet. Medel bör därför anvisas i
kompletteringspropositionen om särskilt stöd till
studieförbunden.
I motion K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c)
framhålls bl.a. att folkomröstningen om svenskt EG-medlemskap
måste förberedas med stor omsorg. Regeringen bör återkomma med
förslag om stöd till en allsidig information om Sverige och
Europa som underlag för ett genomtänkt ställningstagande för
envar. Grupper som bildas för EG-frågan måste kunna få
tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram
till folkomröstningskampanjen.
I motion K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) yrkas att riksdagen
under ett nytt anslag anvisar 20 milj.kr. för allsidig
EG-information samt att regeringen ges till känna vad som
anförts om allsidig information.
Enligt motion K226 av Tage Påhlsson (c) gäller det att inför
folkomröstnigen om EG nå det röstande folket med erforderlig
information. Därför bör man samarbeta med massmedia, TV, radio
och dagspress efter i princip samma modell som tillämpades inför
högertrafikomläggningen 1967.
Enligt motion U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) måste
särskilda medel anslås för en bred informations- och
studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG,
yrkande 21. Regeringen bör i kompletteringspropositionen
återkomma med förslag till fördelning av medel, yrkande 22.
Medel bör anslås för folkbildningsorganisationer, fackliga
organisationer och andra folkrörelser. I ett första steg,
fr.o.m. budgetåret 1992/93, bör särskild vikt fästas vid de
insatser som studieförbunden kan göra.
Enligt motion U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark
(båda s), yrkande 2, är det av stor betydelse att ett objektivt
material framställs där för- och nackdelar med medlemskap blir
tydligt. Det är angeläget att tillräckligt med tid ges för
utformning av innebörden av alternativen samt att
folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två
alternativen. Av särskild betydelse blir att informera om och
redovisa konkreta ekonomiska för- och nackdelar med ett
EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.
Enligt motion U545 av Margareta Winberg m.fl. (s), yrkande 4,
studerar nu många kvinnor EG-frågan. Fler kommer att göra det
före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett
otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad
en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna.
Därför bör särskilda medel avsättas för detta ändamål.
Enligt motion A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c), yrkande 2,
finns knappast några kanaler som på ett bättre sätt än
studieförbunden når ut till de många människorna. Därför bör
förbunden ges möjligheter att medverka i informationsarbetet och
utbildningsverksamheten inför folkomröstningen. Folkhögskolorna,
som har hög utbildningskompetens och förmåga att forma kurser
efter de studerandes behov, bör också kunna anordna utbildning.
Enligt motion A435 av Inger Hestvik m.fl. (s), yrkande 12, är
det viktigt att särskilt kvinnor i glesbygd inför
folkomröstningen om EG-medlemskap får lära sig mer. Enligt
motionärerna är kvinnor i glesbygd beroende av en regering som
för regionernas talan och en aktiv regionalpolitik. Sådana
frågor måste också diskuteras i informationsarbetet.
Enligt motion A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), yrkande 3,
bör ytterligare resurser avsättas för att tillräckligt många
kvinnor skall nås av information innan folkomröstningen om ett
EG-medlemskap skall äga rum. Informationen behöver förstärkas
när det gäller visionen bakom Europasamarbetet. Hittills har det
främst gällt de ekonomiska aspekterna. EG-medborgarnas
engagerade samarbete för ett fredligt och demokratiskt Europa
kommer enligt motionärerna ständigt i skymundan. Medel för
information till kvinnoorganisationerna bör finnas tillgängliga.
Kompletterande uppgifter från utrikesdepartementet
Utskottet har från utrikesdepartementet inhämtat vissa
kompletterande uppgifter i ärendet. Därav framgår att, under
förutsättning att riksdagen godkänner anslagsförslaget, avsikten
är att regeringen skall inrätta en särskild delegation. Den
skall ges ställning av myndighet och ha till uppgift att på
basis av de i propositionen angivna riktlinjerna fördela viss
andel av anslaget till enskilda organisationers
informationsinsatser om europeisk integration. Delegationen bör
bestå av högst 6--8 ledamöter inkl. en ordförande och en vice
ordförande. Experter skall kunna knytas till delegationen. Den
bör representera en bred saklig kompetens både vad gäller
informationsverksamhet (inkl. folkbildning) och europeisk
integration. Delegationen förutsätts bli knuten till
utrikesdepartementet.
Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter skall enligt
vad som upplysts utses av regeringen för bestämd tid. Ett
sekretariat för EG-information inrättas inom UD för att handha
regeringskansliets informationsverksamhet. Sekretariatets chef
skall även fungera som kanslichef åt delegationen och förväntas
vara föredragande i bidragsärenden.
Yttrande från utrikesutskottet
Utrikesutskottet har avgivit yttrande i ärendet, 1991/92:UU3y,
vilket fogats som bilaga till betänkandet. Vad
utrikesutskottet i sitt yttrande anfört redovisas i det följande
under utskottets bedömning.
Utskottets bedömning
I propositionen föreslår regeringen att det för nästkommande
budgetår anvisas ett anslag på 50 milj.kr. för
informationsinsatser om europeisk integration. Samtidigt
aviseras att förslag om ytterligare 50 milj.kr. för bl.a. detta
ändamål kommer att föreläggas riksdagen i nästa
budgetproposition. Bakgrunden är Sveriges ansökan om medlemskap
i EG. Det är därför enligt propositionen viktigt att var och en
får kunskap om de förändringar som kan vänta, inte minst med
tanke på den folkomröstning som aviserats i
regeringsförklaringen.
Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 uttalat sig
om att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga i syfte
att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges
Europasamarbete (1990/91:UU8). Riksdagen har också helt nyligen
(1991/92:KrU) givit regeringen till känna att det råder enighet
om att det behövs en omfattande information före en
folkomröstnng om svensk anslutning till EG. Inför beredningen av
frågan om medel till denna information framhöll kulturutskottet
vikten av att den bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet
från liknande studie- och informationskampanjer som finns inom
folkbildningen, speciellt studieförbunden, tas till vara.
Utskottet vill inledningsvis särskilt betona vikten av att
Sveriges medverkan i det europeiska integrationsarbetet genom en
allsidig och objektiv information kan engagera en bred opinion i
det svenska samhället. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om
medlemskap i EG och den aviserade folkomröstningen är det av
stor betydelse att alla kan erhålla kunskap om det nuvarande
Europasamarbetet och de förändringar som där kan förväntas.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande understrukit att behovet av
en bred information om de pågående integrationsprocesserna i
Europa ytterligare vuxit i takt med den snabba utvecklingen
under det senaste året. Konstitutionsutskottet delar den
bedömningen och finner att det i propositionen framlagda
förslaget till särskilda informationsmedel och uppläggningen i
stort av insatserna väl svarar mot utskottets uppfattning.
Genom propositionens förslag tillgodoses flera av de motioner
som väckts i frågan under allmänna motionstiden, en bedömning
som också utrikesutskottet gjort. Det gäller i första hand
motionerna U210 (s) och yrkande 21 i motion U504 (s) i vilka
betonas vikten av en bred och allsidig information med
utnyttjande av folkbildningsorganisationerna, i synnerhet
studieförbunden, samt de fackliga organisationerna och andra
folkrörelser.
Enligt utrikesutskottet är det naturligt att en betydande del
av de informationsinsatser som regeringen själv genomför under
nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige.
Det gäller här det mest omfattande internationella avtal som
vårt land någonsin ingått med konsekvenser på en rad
samhällsområden. Konstitutionsutskottet delar den bedömningen. I
likhet med utrikesutskottet anser utskottet att det finns
anledning att särskilt beakta intresset av att
informationsinsatserna också belyser effekterna av den
europeiska integrationen på kvinnornas situation i Sverige.
Som ovan framgått är det regeringens avsikt att i
budgetpropositionen för 1993/94 återkomma med förslag om
ytterligare 50 milj.kr. dels för fortsatta insatser av den nu
föreslagna karaktären, dels om former för informationsspridning
inför den aviserade folkomröstningen. Utrikesutskottet anser det
naturligt att en större del av medlen under budgetåret 1993/94
ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG.
Utrikesutskottet anför vidare att medel då bör kunna ställas
till förfogande för de organisationer som önskar bedriva
kampanj för eller emot ett svenskt medlemskap. Även i detta
senare sammanhang bör enligt utrikesutskottet kvinnornas
situation uppmärksammas. Konstitutionsutskottet instämmer i den
bedömningen. Med det anförda bör förslagen i motion K226 (c),
yrkande 4 i motion U545 (s), motion A 280 (c), yrkande 12 i
motion A435 (s), yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c)
samt motion K216 (v) kunna tillgodoses.
I motion K25 (s) har föreslagits att 40 milj.kr. av de
föreslagna medlen för nästkommande budgetår bör tilldelas
Folkbildningsrådet för fördelning bland studieförbund etc.
Utskottet vill erinra om att det vid rådets tillkomst fastlagts
(1990/91:UbU18) att rådet skall ha till uppgift "att fördela det
gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor
dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån egna
bedömningar". Enligt vad som anförs i
kompletteringspropositionen skall bidrag främst utgå till
folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden, men även
andra organisationer bör kunna beviljas bidrag för allsidiga och
seriösa informationsprojekt. Med anledning härav finner
utskottet att det framstår som angeläget att folkbildningsrådet
blir inkopplat i samband med den kommande bidragsfördelningen.
Enligt utskottets mening är det inte nu möjligt att göra någon
bedömning av hur stor del av medlen som kan bli aktuell.
Utskottet har uppmärksammat att man i Danmark inför den aktuella
folkomröstningen i juni 1992 där avsatt omkring 60% av
informationsmedlen till ett motsvarande organ. Det måste
emellertid ankomma på den föreslagna delegationen att göra en
självständig bedömning i sammanhanget.
Utskottet vill liksom utrikesutskottet understryka den
folkbildningsinriktade karaktären av de informationsinsatser som
det nu aktuella förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande
budgetår är avsett att stödja. Med det anförda finner utskottet,
i likhet med utrikesutskottet, att yrkande 2 i motion U517 (s)
får anses tillgodosett. Motion K23 (v), yrkande 2 i motion K24
(c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds) samt yrkande
22 i motion U504 (s) avstyrks under hänvisning till det ovan
anförda.
I motion K27 (kds), yrkande 1, förordas information till
hushållen och till gymnasieskolan. Utskottet delar
utrikesutskottets uppfattning att yrkandet kan tillgodoses genom
regeringens egna informationsinsatser via utrikesdepartementet.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att den kommande
objektiva informationen också bör ta sikte på de stora
invandrargrupperna i deras helhet. Likaså förutsätter utskottet
att befintliga kanaler för distribution av lättläst
informationsmaterial utnyttjas. Det är av betydelse att
information anpassas även för dem som har särskilda svårigheter
att tillgodogöra sig sedvanligt informationsmaterial.
I motionerna K24 yrkande 1 (c) och K26 (c) framläggs förslag
som syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer
regering och riksdag valt. Utrikesutskottet utgår i sitt
yttrande från att regeringen även fortsättningsvis utreder
skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska
integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som
föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta
utredningsarbete. Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande
att ett sådant arbete dock ej skall finansieras över anslaget
för nu aktuella informationsinsatser och avstyrker
motionsyrkandena. Utskottet delar den bedömningen och avstyrker
följaktligen yrkande 1 i motion K24 (c) och motion K26 (c).
I propositionen anför föredraganden att han avser att föreslå
regeringen att en särskild delegation -- med ställning av
myndighet inom regeringskansliet -- inrättas för utdelning av
bidragen. Utskottet har vid sin granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning under detta
riksmöte uppmärksammat frågan om formen för reglering av
verksamheten i organ av detta slag. Utskottet uttalade att
regleringarna i de där redovisade fallen borde ske i form av
förordning (1991/92:KU30 s. 23 f.). Utskottet utgår från att
verksamheten i den nu aktuella delegationen kommer att regleras
på angivet sätt.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet det i propositionen
framlagda anslagsförslaget och kan med det ovan anförda godta de
grunder för fördelning av bidrag som redovisats.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande EG-information
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150, bilaga
1:2 punkt E 7, och med avslag på motionerna 1991/92:K23,
1991/92:K24, 1991/92:K25, 1991/92:K26, 1991/92:K27 yrkande 2 och
1991/92:U504 yrkande 22 samt med anledning av motionerna
1991/92:K27 yrkande 1, 1991/92:K210, 1991/92:K211, 1991/92:K216,
1991/92:K226, 1991/92:U504 yrkande 21, 1991/92:U517 yrkande 2,
1991/92:U545 yrkande 4, 1991/92:A280 yrkande 2, 1991/92:A435
yrkande 12 och 1991/92:A807 yrkande 3 till Medel för
informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.
Stockholm den 26 maj 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson* (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),
Torgny Larsson* (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson*
(s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy
Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Roland Lében (kds).
* Ej närvarande vid justeringen.
Utrikesutskottets yttrande
1991/92:UU3y
Bilaga
Medel för informationsinsatser om europeisk integration
(kompletteringspropositionen)
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har med remiss l992-05-12 berett
utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över bilaga I:2 i
proposition 1991/92:150 vad gäller medel för
informationsinsatser om europeisk integration med
följdmotionerna 1991/92:K23, K24, K25, K26 och K27 samt de i
ärendet under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:K210, K211, K216, K226, U504, U517, U545, A280, A435
och A807.
Propositionen
I proposition 1991/92:150 föreslår regeringen att medel
motsvarande 100 milj.kr. skall utgå under de närmaste två
budgetåren dels till regeringskansliets information, dels till
sådan verksamhet i enskilda organisationers regi.
Under budgetåret 1992/93 är enligt regeringens förslag bidrag
för informationsspridning utanför regeringskansliet främst
tänkta att utgå till folkbildningsverksamhet, i första hand
studieförbunden, men även andra organisationer bör kunna
beviljas bidrag för allsidiga seriösa informations- och
utbildningsprojekt som behandlar den europeiska
integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och
verksamhet, samt Sveriges medlemskapsansökan. En särskild
delegation med ställningen av myndighet inom regeringskansliet
föreslås inrättas för utdelning av bidragen.
Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för
1993/94 med förslag dels att riksdagen ställer ytterligare
50 milj.kr. till förfogande för informationsinsatser, dels om
hur informationsspridningen fram till den i
regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt
regeringen bör medel då kunna ställas till förfogande för de
organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett
svenskt EG-medlemskap.
Motionerna
I ett flertal motioner från allmänna motionstiden föreslås
informationsinsatser inför en kommande folkomröstning
beträffande Sveriges medlemskap i EG.
I motion K210 (s) och U504 (s), yrkande 21, betonas vikten av
att betydande resurser avsätts för breda informations-, studie-
och kampanjinsatser bl.a. genom folkbildningsorganisationerna,
fackliga organisationer och andra folkrörelser. Genom att
studieförbunden engageras garanteras enligt motionärerna en
allsidig behandling av frågan. I yrkande 22 i motion U504 (s)
föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag till fördelning av informationsmedlen.
I motion K226 (c) föreslås en informationskampanj inför
folkomröstningen med utnyttjande av massmedias genomslagskraft
på sätt och i en omfattning som motsvarar uppläggningen inför
högertrafikomläggningen l967. Också i motion A280 (c) framhålls
att den nödvändiga informations- och utbildningsverksamheten
kommer att kräva en informationskampanj av betydligt högre
dignitet än t.ex. tidigare högertrafikkampanj och
kärnkraftsomröstning, och att extra resurser därför erfordras.
I motion U517 (s) understryks betydelsen av att det inför
folkomröstningen framställs ett objektivt informationsmaterial
där för- och nackdelar med medlemskap blir tydligt. Det är
enligt motionärerna angeläget att tillräckligt med tid ges för
utformning av innebörden av alternativen samt att
folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två
alternativen. Av särskild betydelse blir enligt motionären att
informera om och redovisa reella, konkreta ekonomiska för- resp.
nackdelar genom ett EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.
I flera motioner framhålls vikten av att resurser avsätts till
information om konsekvenserna för kvinnorna av ett
EG-medlemskap. I yrkande 4 i motion U545 (s) konstateras att
många kvinnor nu studerar EG-frågan. Fler kommer att göra det
före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett
otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad
en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna. Mot
den bakgrunden är det synnerligen angeläget att avsätta resurser
för detta ändamål.
Ett motsvarande förslag med särskild tonvikt på
informationsresurser till kvinnor i glesbygd lämnas i yrkande 12
i motion A435 (s). Enligt yrkande 3 i motion A807 (fp) behövs
än mer resurser för att tillräckligt många kvinnor skall nås
innan folkomröstningen om ett EG-medlemskap skall äga rum. Inte
minst behöver informationen förstärkas när det gäller visionen
bakom Europasamarbetet. Den nuvarande bilden av EG i Sverige är
enligt motionärerna framför allt att det är ekonomin som är den
enda drivkraften. EG-medborgarnas engagerade samarbete för ett
fredligt och demokratiskt Europa kommer ständigt i skymundan.
Medel för information till kvinnoorganisationerna bör därför
också i fortsättningen finnas tillgängliga.
I två motioner understryks betydelsen av att informationen om
den europeiska integrationen blir allsidig. Enligt motion K211
(c) måste grupper som bildats för EG-frågan kunna få
tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram
till folkomröstningskampanjen. Motsvarande förslag framförs i
yrkande 1 i motion K216 (v).
De motionsförslag som lagts i anledning av propositionen
gäller dels konsekvensanalys av alternativ till EG-medlemskap,
dels informationsmedlens utnyttjande.
I yrkande 1 i motion K24 (c) samt i motion K26 (c) föreslås
att regeringen skall låta utreda konsekvenserna i form av
möjligheter och problem av alternativ till ett EG-medlemskap. I
motion K26 gäller det även konsekvenserna av ett alternativ till
EES-avtalet. Gemensamt för båda motionerna är att de önskar
lyfta fram det alternativ som utgörs av en utveckling av
Sveriges bilaterala relationer till EG. Utredningen bör enligt
motionären i K26 vara allsidigt och parlamentariskt sammansatt.
I övrigt gäller motionsförslagen i anledning av propositionen
frågan hur de av regeringen föreslagna medlen till stöd för
informationsinsatser skall användas.
I yrkande 1 i motion K23 (v) föreslås att alla studieförbund
och organisationer som vill delta i den offentliga debatten om
Europa skall kunna få bidrag. De av regeringen redovisade
kriterierna anser motionärerna alltför snäva och villkorade. I
yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringens egna
informationsinsatser ej skall finansieras över det föreslagna
nya anslaget E7. Medel för informationsinsatser om europeisk
integration med hänsyn till att regeringen har tillräckligt med
informationsresurser på andra håll.
Motionärerna i motion K23 (v) invänder också mot regeringens
förslag att först till budgetåret l993/94 föreslå medel till
stöd för opinionsbildning inför folkomröstningen om ett svenskt
medlemskap i EG. I yrkande 3 föreslås att organisationer som
bildats för att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna skall ha
rätt att erhålla bidrag från de föreslagna medlen över anslaget
E7.
I yrkande 2 i motion K24 (c) föreslås att den övervägande
delen av de föreslagna informationsmedlen bör utgå till kritisk
EG-information. I motion K25 (s) föreslås att 40 av föreslagna
50 milj.kr. skall kanaliseras till studieförbund och andra
organisationer via Folkbildningsrådet. Detta råd bör enligt
motionärerna kunna fylla den funktion som av regeringen föreslås
fyllas av en särskild delegation inom regeringskansliet.
I motion K27 (kds) föreslås i yrkande 1 att den av regeringen
föreslagna informationen skall kompletteras med kontinuerlig,
lättillgänglig och allsidig information från
utrikesdepartementet till Sveriges alla hushåll. Ett särskilt
anpassat material bör även utarbetas för gymnasieskolans elever.
I yrkande 2 i samma motion föreslås att de politiska partierna
också skall kunna få bidrag från det aktuella anslaget för
kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information.
Utskottet vill i anledning härav anföra följande.
Utskottet
Utskottet har i ett flertal betänkanden understrukit
angelägenheten av att regeringen framlägger förslag om insatser
till stöd för en allsidig Europainformation (1990/91:UU8,
1990/91:UU14, 1990/91:UU21). Utskottet välkomnar att regeringen
med hänvisning till utrikesutskottets betänkande l991/92:UU8 i
proposition l991/92:150 föreslår medel motsvarande totalt 100
milj.kr. för informationsinsatser om europeisk integration, av
vilka 50 milj.kr. föreslås anvisas för budgetåret l992/93.
I det av regeringen åberopade betänkandet framhöll utskottet
bl.a. nödvändigheten av ytterligare informationsinsatser i syfte
att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges
Europasamarbete och förutsatte att regeringen skulle inkomma med
förslag med denna innebörd.
Utskottet vill understryka att behovet av en bred information
om de pågående integrationsprocesserna i Europa ytterligare
vuxit i takt med den snabba utvecklingen under det senaste året.
Utskottet finner att den av regeringen föreslagna uppläggningen
av insatserna väl svarar mot detta intresse. Genom förslaget
tillgodoses enligt utskottets uppfattning även flera av de
motioner som väckts i frågan under allmänna motionstiden i år.
Det gäller K210 (s) samt yrkande 21 i motion U504 (s), i vilka
vikten av en bred och allsidig information med utnyttjande av
folkbildningsorganisationernas, i synnerhet studieförbunden,
samt de fackliga organisationernas och andra folkrörelsers roll
betonas.
Det finns enligt utskottets mening också anledning att
särskilt beakta intresset av att informationsinsatserna belyser
effekterna av den europeiska integrationen på kvinnornas
situation i Sverige. Motionärerna avser i de ovan refererade
förslagen i första hand effekterna i detta avseende av ett
medlemskap, men även eventuella effekter av EES-avtalet bör
uppmärksammas.
Det är naturligt att en betydande del av de
informationsinsatser som regeringen själv genomför under
nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige.
Det gäller särskilt under det budgetår under vilket avtalet
träder i kraft. Det rör sig om det mest omfattande
internationella avtal som vårt land ingått någonsin med
konsekvenser på en rad samhällsområden.
Utskottet välkomnar samtidigt regeringens i propositionen
redovisade avsikt att i budgetpropositionen för l993/94
återkomma med förlag dels om ytterligare 50 milj.kr. för
fortsatta insatser av den nu föreslagna karaktären, dels om
former för informationsspridning inför den aviserade
folkomröstningen. Det är enligt utskottets uppfattning naturligt
att en större del av medlen under budgetåret 1993/94 ägnas åt
att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG. Utskottet
delar också regeringens uppfattning att medel då bör kunna
ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva
kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap. Även i detta
senare sammanhang bör kvinnornas situation uppmärksammas.
Därmed bör enligt utskottets mening förslagen i motion K226
(c), yrkande 4 i motion U545 (s), yrkande 12 i motion A435 (s),
yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c) samt yrkande 1 i
motion K216 (v) kunna tillgodoses.
Utskottet vill understryka den folkbildningsinriktade
karaktären av de informationsinsatser som det nu aktuella
förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande budgetår är avsett att
stödja. Utskottet vill dock framhålla vikten av att såväl för-
som nackdelar av ett svenskt medlemskap liksom olika alternativ
blir belysta.
Vad gäller den föreslagna beredningsordningen, kriterier för
stöd till informationsinsatser och dessas inriktning har
utskottet ingen erinran mot regeringens förslag. Med hänsyn till
den centrala ställning som Folkbildningsrådet har på
folkbildningens område finner utskottet det rimligt att viss del
av de föreslagna medlen kanaliseras via detta råd.
Därmed anser utskottet att yrkande 2 i motion U517 (s) bör
besvaras. Yrkandena 1, 2 och 3 i motion K23 (v), yrkande 2 i
motion K24 (c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds)
samt yrkande 22 i motion U504 (s) bör avstyrkas.
Förslaget i yrkande 1 i motion K27 (kds) om information till
hushåll och till gymnasieskolan bör enligt utskottets mening
kunna tillgodoses genom regeringens egna informationsinsatser
via utrikesdepartementet.
Utskottet har i detta yttrande behandlat förslag beträffande
användningen av det nya anslaget E 7. Medel för
informationsinsatser om europeisk integration. I yrkande 1 i
motion K24 (c) samt i motion K26 (c) framläggs förslag som
syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer
regering och riksdag valt, vilket enligt utskottets mening
gäller något annat än samhällsinformation om den europeiska
integrationen.
Utskottet utgår ifrån att regeringen även fortsättningsvis
utreder skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska
integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som
föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta
utredningsarbete. Utskottet anser dock att ett sådant arbete ej
skall finansieras över anslaget för informationsinsatser.
Därmed anser utskottet att yrkande 1 i motion K24 (c) samt
motion K26 (c) bör besvaras.
Stockholm den 19 maj 1992
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Pär Granstedt
(c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson
(s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan
Holmberg (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Persson (m), Sonia
Karlsson (s) och Stig Alemyr (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Jag delar inte utskottets värdering att den av regeringen
föreslagna uppläggningen av insatserna för information om
europeisk integration skulle svara mot allmänhetens intresse för
allsidig information. Jag har invändningar på fyra punkter.
För det första skall regeringen inte få använda denna del
-- hur mycket talar den inte om -- av anslaget för sin
information. Medel för detta avsattes i årets budget, bl.a. för
att utveckla Kommerskollegium till ett
"Europa-informationscentrum".
För det andra vill utskottsmajoriteten att en betydande
del av anslaget för 1992/93 skall avse information om
EES-avtalets betydelse för Sverige. Även detta ingick i
regeringens budget i januari. Förslaget innebär att medlen för
information om EG/EU kraftigt beskärs, trots att det just under
den berörda perioden finns ett starkt intresse för sådan
information. Det är då, som folkbildningsförbunden och andra
organisationer måste veta vilka anslag de kan räkna med för att
kunna planera sin verksamhet.
För det tredje vill utskottsmajoriteten att riksdagen
först budgetåret 1993/94 skall anslå medel för organisationer
som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt
EG/EU-medlemskap. Det betyder att Nej till EG och liknande
organisationer, dvs. de som arbetar med de knappaste ekonomiska
resurserna, skall diskrimineras.
För det fjärde har utskottsmajoriteten inga invändningar
mot den beredningsordning och de kriterier för stöd som
regeringen föreslagit, trots att det kommer att innebära en hård
styrning av organisationernas opinionsarbete från en myndighet.
Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till motion K23 (v).