I betänkandet behandlas anslag under femtonde huvudtiteln,
riksdagen och dess myndigheter, utom anslag till riksdagens
revisorer som behandlas av finansutskottet. Utskottet
tillstyrker budgetpropositionens förslag samt en framställning
från förvaltningskontorets direktion om uppräkning av visst
anslag. Reservation föreligger från (nyd) och meningsyttring
från (v).
FEMTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 16 föreslagit
att riksdagen prövar följande förslag till anslag, som avgetts
av riksdagens förvaltningskontor, vari hemställs
dels under punkt A 1
att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
259468000 kr.,
dels under punkt A 2
att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt A 3
att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 kr.,
dels under punkt A 4
att riksdagen till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 802 000 kr.,
dels under punkt A 5
att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 600 000 kr.,
dels under punkt A 6
att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 660 000 kr.,
dels under punkt A 7
att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 225 000
kr.,
dels under punkt A 8
att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 25 610 000 kr.,
dels under punkt A 9
att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 36 299 000 kr.,
dels under punkt B 1
att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 27 595 000
kr.,
dels under punkt B 3
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8
759 000 kr.,
dels under punkt B 4
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 610 000 kr.
Framställning från riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens förvaltningskontor har den 26 februari 1992 i en
framställning till utskottet föreslagit att utskottet i
anslutning till behandlingen av budgetpropositionen räknar upp
anslaget A 1 ersättningar till riksdagens ledamöter med
8000000kr. till 267468000kr.
I framställningen, som fogas som bilaga till betänkandet,
anför förvaltningskontoret att det vid en information den 27
december 1991 om socialutgifter m.m. från riksförsäkringsverket
klargjorts att riksdagens utfästelser om pension och
inkomstgaranti för riksdagens ledamöter blir skattepliktiga
enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader
(1991:687). I förvaltningskontorets budgetförslag beräknades
medel för pensioner och inkomstgarantier till riksdagens
ledamöter utan hänsynstagande till denna löneskatt. Riksdagens
förvaltningskontor har beräknat att den aktuella särskilda
löneskatten kommer att uppgå till ca 8 milj.kr.
Utskottet
Utskottet har under beredningen av förslagen i
budgetpropositionen om anslag till riksdagen och dess
myndigheter för budgetåret 1992/93 samt den framställning om
ytterligare uppräkning av anslaget A 1 som direktionen för
riksdagens förvaltningskontor ingivit till utskottet inhämtat
kompletterande upplysningar vid en utfrågning av
förvaltningsdirektören åtföljd av ett antal medarbetare.
Utskottet har därvid erhållit en ingående redovisning av de
verksamheter som kontoret enligt instruktion och särskilda
beslut svarar för. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt
säkerhetsfrågorna och tillgängligheten i riksdagens byggnader,
kostnadsutvecklingen för riksdagstrycket och effekterna av den
omfattande datoriseringen inte minst mot bakgrund av
förväntningar om rationaliseringsvinster och ökad
effektivisering. Utskottet har också fått en orientering om
arbetet med de långsiktiga lokalfrågorna.
Utskottet har särskilt uppmärksammat utgivningen av tidningen
Från Riksdag & Departement. Tidningen, som är riksdagens och
regeringens gemensamma tidning, är avsedd att spegla den
centrala beslutsprocessen i riksdag, regering och
utredningsväsende enligt riktlinjer antagna av riksdagen inför
tidningens tillkomst 1975.
Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för tidningen vill
utskottet uttala, att det finns skäl att inför kommande
budgetarbete särskilt överväga hur de totala insatserna för
information bäst kan användas för att få ut bästa resultat för
riksdagen.
Under behandlingen av budgetförslagen inom utskottet har en
ledamot (nyd) dels föreslagit sänkningar av ett antal
anslagsposter, dels föreslagit att utskottet med begagnande av
sin initiativrätt skulle framlägga vissa förslag till kammaren
som har att göra med riksdagsförvaltningens organisation m.m.
Utskottet har avvisat dessa förslag.
Utskottet har ingen erinran mot de i budgetpropositionen
framlagda anslagsförslagen. Utskottet godtar också det förslag
till ytterligare uppräkning med 8 milj.kr. av anslaget A 1 som
förvaltningskontorets direktion förordat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100
bilaga 16 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens
ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 267468000kr.,
men. (v)
2. beträffande riksdagsutskottens resor utom Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1000kr.,
3. beträffande bidrag till studieresor
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800000kr.,
res. (nyd) - delvis
4. beträffande bidrag till IPU, RIFO m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11802000kr.,
res. (nyd) - delvis
5. beträffande bidrag till partigrupper
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53600000kr.,
res. (nyd) - delvis
6. beträffande förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259660000kr.,
res. (nyd) - delvis
7. beträffande utgivande av otryckta ståndsprotokoll
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 7 till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
225000kr.,
8. beträffande riksdagens byggnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 8 till Riksdagens byggnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25610000kr.,
res. (nyd) - delvis
9. beträffande riksdagstryck
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 9 till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 36299000kr.,
res. (nyd) - delvis
10. beträffande riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt B 1 till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
27595000kr.,
11. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
8759000kr.,
12. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt B 4 till Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
13610000kr.
Stockholm den 17 mars 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören
Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet
Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s) och Henrik S Järrel (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Under behandlingen" och slutar med "direktion förordat"
bort ha följande lydelse:
En sammanställning av anslagen A 1--A 9 enligt bilaga 16 till
budgetpropositionen för 1992/93 Riksdagen och dess myndigheter
m.m. visar att budgeten för 1991/92 efter en nyligen beslutad
uppjustering på tilläggsbudget uppgår till 623,1 milj.kr. Detta
skall jämföras med en föreslagen budget för 1992/93 på 655,4
milj.kr. inkl. en uppjustering med 8 milj.kr. för
löneskatteuppräkning enligt en framställning från riksdagens
förvaltningskontors direktion, dvs. en skillnad på nära 5 %.
Som framgår av ovanstående finner man att investeringar i
maskiner och fastigheter ökat från beräknat 20 milj.kr. 1991/92
till inte mindre än 50 milj.kr. för 1992/93 samt att de
budgeterade driftkostnaderna 1992/93 i stort sett ligger kvar på
1991/92 års nivå, drygt 600 milj.kr.
I svångremstider, som dem vi nu upplever, anser utskottet i
likhet med Ny demokrati att riksdagen bör vara ett föredöme och
i likhet med alla kommuner och privata företag introducera
sparförslag som snarare bör ligga i storleksordningen 10 % än 5
%. Om man lägger sig på 5 % betyder detta att
förvaltningskontoret får riksdagens uppdrag att spara 30
milj.kr. räknat på driftkostnaderna, som i 1992/93 års
budgetförslag upptagits till ca 605 milj.kr.
En motsvarande 5-procentig besparingsplan bör även gälla för
riksdagens myndigheter.
På samma sätt som driftbudgeten måste nagelfaras måste man
göra en kritisk granskning av investeringsbudgeten. Det är
emellertid inte så enkelt att från förvaltningskontorets
grundmaterial räkna fram hur totalanslagen har delats upp på
driftkostnader och investeringar. Utskottet har vidare av
underlagen sett att riksdagen de senaste åren investerat 50
milj.kr. i datautrustning, och att man för 1992/93 äskar
ytterligare 20 milj.kr. Utskottet känner stor tvekan om
investeringarna kommer att fortsätta i samma takt i framtiden
och efterlyser närmast en treårsplan.
Ett liknande resonemang gäller även för investeringarna i
säkerhetsutrustning. Med givna underlag kan ingen ingående
granskning göras av den för 1992/93 föreslagna investeringen på
12 milj.kr., vilket är otillfredsställande.
I samband med budgetgranskningen har utskottet upplevt hur
svårgenomträngbara budgetsiffrorna blir när driftkostnaderna
läggs samman med investeringar i maskiner och fastigheter.
Utskottet anser därför att riksdagens redovisningssystem snarast
bör moderniseras.
Utskottet har funnit erforderligt att reducera riksdagens
förvaltningskontors budgetförslag med 30 milj.kr. Detta
motsvarar inte mer än runt 5 %, och det bör inte vara helt
omöjligt att även inom riksdagens eget förvaltningsområde aktivt
arbeta med rationaliseringar, besparingar och omprioriteringar.
Riksdagen kräver mycket hårda tag i den statliga förvaltningen
och förutsätter järnhårda grepp i den omfattande kommunala
sektorn. Detta kommer övergångsvis självfallet att kännas, men
är helt nödvändigt för att på sikt få en bättre ordning i
landet. Det måste gå att dra ner på den skattefinansierade
verksamheten. Man måste rätta mun efter matsäck och det gäller
även riksdagen. Man måste kreativt leta efter möjligheter att
avveckla och förenkla skilda verksamheter. Man bör till ett
lägre pris kunna köpa funktioner utifrån i stället för att
permanenta en ständigt växande fast personalkår. Om vi inte här
kan visa nationen att vi kan rationalisera och förbilliga, hur
skall vi då kunna upplevas som trovärdiga när vi kräver
besparingar i övrigt?
Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört föreslås att
anslagspunkterna A 3--6 och A 8--9 reduceras i enlighet med
nedan följande hemställan.
dels att utskottets hemställan under mom. 3--6 och 8--9
bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till studieresor
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 700000kr.,
4. beträffande bidrag till IPU, RIFO m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10802000kr.,
5. beträffande bidrag till partigrupper
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49000000kr.,
6. beträffande förvaltningskostnader
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 241360000kr.,
8. beträffande riksdagens byggnader
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 8 till Riksdagens byggnader förbudgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 23610000kr.,
9. beträffande riksdagstryck
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 9 till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 32299000kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt min mening borde riksdagens förvaltningskontor inte ha
föregripit riksdagens kommande prövning av riksdagsarvodets
storlek utan beräknat anslagsbehovet utifrån den nu gällande
nivån. Enligt de beräkningar som gjorts i budgetunderlaget har
riksdagens förvaltningskontor räknat med månadsarvoden på
22 700 kr. under tiden juli--mars och 26 200 kr. under tiden
april--juni. Enligt min mening bör arvodet beräknas hela tiden
enligt det lägre beloppet. Därigenom kan anslaget A 1 minskas
med ca 3,5 milj.kr. till 256 milj.kr. i stället för 259 468 000
kr. som förvaltningskontoret föreslagit, vartill kommer de 8
milj.kr. som förvaltningskontorets direktion i särskild
framställning föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:
1. beträffande ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
16 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
264 000 000 kr.